Kära dagbok…
Jag fick en blomma igår av Oscar.
Blommor får jag inte särskilt ofta, men igår. Det var en ritad blomma och den låg i ett kuvert tillsammans med ett brev och ett foto från mitt fadderbarn Oscar i Uganda. Jag blev så glad, för jag såg att Oscar har växt upp till en fin ung man som trots sina funktionshinder ser framtiden an med tillförsikt. Jag fick veta att han nu har flyttat till byn där han ska bo resten av sitt liv, men att han ibland deltar i program som Barnfonden ordnar. Då får han sjunga och dansa och det gillar han. För födelsedagspengen jag skickade köpte han varma kläder, nåt som behövs när det är den kalla regnperioden. Innehållet i breven från Oscar ger mig sannerligen perspektiv på livet och tillvaron. Ibland undrar jag varför jag gnäller, jag som har det så bra.
Kvällsfika efter att delvis ha plockat undan julen.
Torsdagskvällen började lite trevande, men sen fördelade vi uppgifterna kring att städa bort julen. Vi fick undan det mesta förutom de stora tomtarna, julfigurerna i fönstret i Salen, kälken i hallen och granen. Fästmön tog lead, jag tog bara lätta saker och sånt som inte kan gå sönder om jag tappar det, typ dukar och garntomtar. Eftersom vi inte hade julgransplundring fick vi inga godispåsar, men väl nåt gott till kvällskaffet i form av bland annat Annas saffransskorpor och nötkakor. Antiktidningen hade kommit, men det blev inte av att titta i den. Den som spar hon har!
Kvällen avslutades med hela tre avsnitt av Dödligt kapitel, en brittisk deckarserie om en författare, nåt vi missat totalt. Vi tittar nästan aldrig på TV och det här såg vi på SvT Play. Jag hade svårt att hitta en bekväm ställning för ryggen, men avsnitten var korta, bara 45 minuter vardera, vilket gjorde att jag kunde resa mig upp då och då och röra på mig. Totalt är det sex avsnitt och alla ligger ute att titta på. Vi vill också gärna se Händelser vid vatten. De första två avsnitten av sex ligger idag ute på SvT Play. Varje avsnitt är ungefär timslångt.
∼ ♦ ∼
Tummarna har svårt att hålla saker, till exempel duschslangen.
I morse var det skönt att kunna ta det lite lugnare – jag skulle ju jobba hemifrån idag och inte gå iväg till jobbet. Jag tog morgonbestyren långsamt så att vare sig händer eller rygg skulle protestera. Eftersom hållaren till duschslangen är paj bestämde jag mig för att avvakta med hårtvätt. Jag kan inte hålla i slangen och tvätta håret med andra handen – mina händer är för svaga. (Anna nätshoppade en ny igår kväll.) Mitt mål var att ta friskvårdstimme och försöka simma samt tvätta håret i samband med det. Jag tänkte att jag går till Centralbadet, ser om det funkar. Funkar det inte att simma kunde det bli ”bara” bastu och dusch – och en liten promenad. På så vis fick Anna, som har varit ledig idag, ett par timmar för sig själv.
Men först gav jag katterna mat, tömde pottorna och jobbade. Jag har två texter på gång just nu och så var det morgonmöte som vanligt.
Friskvårdstimmen och lunchen blev väl spenderad tid för min del. Jag satte rekord. Vårens mål på 40 längder, det vill säga 1 000 meter, är uppnått. Nu kan jag dö. Anna ägnade tiden åt att plocka av granen och såga ner den i två säckar. Bra jobbat av oss båda, tycker jag, och föreslog att rekordtagaren bjuder gransågaren på middag på lokal i kväll. Det blir fin middag med linneservetter på lugna Granhof.
Målet 40 längder, 1 000 meter, för våren 2023, är uppnått.
∼ ♦ ∼
I morse var det vägning – det är ju fredag. Jag fuskade igår kväll med kakor till kaffet och det har blivit ost och vin i veckan också. Ändå hade jag gått ner nästan ett halvt kilo. Kroppsfettet har minskat med 1,8 procent, medan bentätheten har ökat med en tiondel och muskelmassan ökat med 1,7 procent. BMI hade minskat med en tiondel.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
I september 2022 gjorde jag författaren 
Tomten kom mest med böcker 2022 till mig 
Gå till Toffelprofilen
