OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok, bedövande…
Smärtan la sig något igår kväll, både i fot och rygg, utan att jag behövde ta starka tabletter. Men det berodde med all säkerhet på att jag vilat foten och varit noga med att resa mig för att sträcka på ryggen, använt Linnex samt massagekudde med värme. När man inte får bra svar från vården får man försöka hitta på nåt själv.
Solnedgången igår var bedövande vacker, i alla fall…
∼ ♦ ∼
Ont…
Natten blev hyfsad. Jag sov ganska bra, men vaknade en tre, fyra gånger. När larmet gick i morse kände jag knappt av ryggen och inte alls av foten. Sen räckte det med att jag gick omkring lite i lägenheten, stod i duschen etc så fick jag ont i foten samt satt på toa och vid köksbordet så kände jag av ryggen. Nåja, jag satt inte länge vid köksbordet, typ 20 minuter hann jag med idag för att äta frukostfil med mycket jordgubbar och läsa några sidor i Där rosor aldrig dör.
Frukost med filskålen fullproppad av jordgubbar samt i sällskap av Hopptisarna och Där rosor aldrig dör.
∼ ♦ ∼
Fantastiska onyttigheter
Hembakat av söta L på jobbet.
Morronen var kall, men solig och jag gissade att det skulle bli varmt. Fast två grader i morse gjorde att jag fick ta både tröja och jacka. Till att börja med gjorde foten och ryggen inte så ont och jag fick upp en hyfsad gångtakt. Men under vägen kände jag att foten gjorde mer och mer ont. Ingen idé att vända utan jag stretade på upp till jobbet. Önskade att jag hade varit lite lättare, men det enda roliga jag har vissa dar är att smocka i mig onyttigheter.
Att smocka i mig onyttigheter fick jag ett fantastiskt tillfälle att göra på jobbet, när söta L hade med sig ett helt fat med hembakat. Det var inga enkla, torra småkakor, minsann, utan riktiga munsbitar. Jag svepte… tre…
∼ ♦ ∼
Rena snurren på vårdcentralen
Om sköterskan gjorde fel, kanske hon kunde göra om och göra rätt..?
Kakor behövde jag, kan jag meddela, för det blev rena snurren med konversationen med vårdcentralen via 1177. Jag vet inte hur mycket tid – på arbetstid! – jag la ner på att läsa och besvara konstigheter. Sköterskan la ärendet på sjukgymnasten som ju inte kan svara fullt ut, till exempel på mina frågor om smärtlindring. Det enda jag fick med mig var att jag bara ska göra de lättare övningarna för foten, använda kryckorna (vilket inte går när jag jobbar) och att jag får kontakta sköterska eller läkare kring smärtlindring. Jag svarade att det var ju läkare jag ville ha kontakt med från början… Ja, du fattar, kära dagbok, sååå snurrigt i vården att jag behövde många kakor.
På seneftermiddagen ringde till sist en doktor. Nu har jag fått recept på tre (3) mediciner och ska till mottagningen och visa upp min fot på fredag. Fast… två av medicinerna hade jag redan i medicinlådan hemma, men nu har i alla fall en läkare sagt att jag kan ta dem. Eftersom jag inte ska äta nån av medicinerna mer än väldigt kort tid (beroendeframkallande) tänker jag inte hämta ut fler just nu. Det känns ändå tryggt att veta att det finns recept på mer och, framför allt, att jag kan ta dem utan fara för att de krockar med hjärtmedicinerna. Men det är väl själva fan att man måste bli arg…
∼ ♦ ∼
Varm mat, historiska gubar och larm på det
Stora A och jag hade bestämt att luncha tillsammans. Jag var väl inte jättehungrig då efter alla godsaker, men jag tycker att det är bättre att äta mer och varm mat mitt på dan och lättare, typ macka, på kvällen. Vi gick till Feiroz och åt lunch mitt på dan, mellan möten, för Stora A:s del. Trots kakorna lyckades jag klämma ner nästan hela portionen med aubergine och potatis.
Stekt aubergine med potatis lev min lunch med Stora A idag.
För min del arbetsmässigt harvade jag på med mina historiska gubar. En lång artikel lämnade jag ifrån mig, den andra, påbörjad igår, bestämde vi att pausa av olika skäl. Beställaren skulle kolla med chefen. Därför satte jag igång med researchen av den tredje. Jag hann inte börja skriva på den artikeln, men hoppas kunna göra det i morrn eftermiddag. Hela torsdagsförmiddagen är det nämligen möten. Annars gick ju större delen av den här dagen åt till att kommunicera med vården via 1177 och mobil. När jag äntligen skulle jobba koncentrerat på eftermiddagen, efter läkarsamtalet, blev det brandlarm och utrymning (övning). GAH!
∼ ♦ ∼
Pillerprovning och knäckemackor
Idag gjorde foten jätteont när jag kom hem. Så upp till bevis, tänkte jag, och tog en tablett, en sån där som kan vara beroendeframkallande. Biverkningar kan vara till exempel andningsuppehåll under sömnen, illamående, förstoppning och trötthet. Typ de vanliga alltså, dem jag redan har – förutom förstoppning (två av hjärtmedicinerna har tvärtombiverkning, så det kan ju bli intressant). Nu tänker jag bara ta en tablett vid hög smärta och det var det nu. Bäst av allt är att den här sorten hjälper mot smärta och värk i både fot och rygg.
Planerna för kvällen är att bli kvitt smärtan och försöka orka läsa. Jag känner mig lite… spejsad, men smärtan började klinga av redam efter nån halvtimme. Så skönt att jag inte behövde laga mat, jag ställde bara fram knäckemackor och pålägg.
Knäckemacksträsk i afton med Hopptisarna och Där rosor aldrig dör.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
”[…] Och att dö för förtjänst
det väger lätt som en fjäder
Men att dö för sitt folk
det väger tungt som en sten […]Björn Afzelius
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
En serie spänningsromaner som jag alltid läser och som jag har läst i många år är 
När en är krasslig och orken dålig är det aldrig fel att läsa böcker. Det var tur att min hylla med olästa böcker inte var tom när krämporna följde på varandra och aldrig tycktes ta slut. Ytterligare en fådd second hand-pocketbok från påsken 2025 blev läst. 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 