Söndagen den 4 juni 2023: Gryttby, Slottet, Kina och Helsingör

 



Kära dagbok…

I morse blev det lite tidigare start. Klockan sju ville Tisslingarna ha frukost. Det var bara att masa sig upp.

Lucifer och Citrus på köksbordet

De här två!!! Klockan sju ville Lucifer och Citrus ha frukost idag.

 

Men jag kröp till kojs igen och slumrade till en stund. När jag sen vaknade fortsatte jag att läsa min spännande Uppsaladeckare och tog kaffe på sängen. Den är verkligen både spännande och rolig att läsa inte enbart för att handlingen utspelar sig i Uppsala utan också för att det utspelar sig i universitetsmiljö.

Frukosten blev av det rejäla slaget. Därefter duschade vi och så stack vi iväg i bilen. Målet var den årliga utflykten till Emmaus i Gryttby. Jag vet inte hur många år i rad vi har varit där. Vanligen har vi åkt i början av juni. Det är en mysig tradition.

Jag borde egentligen ha tittat på skor och det gjorde jag. Fast inte gympadojor som jag behöver. Sen såg jag en massa annat roligt och fint. Men det blev två inbundna böcker för 55 kronor tillsammans som fick följa med hem – Mitt liv med Bob och Eldsystrar. Utflykten avslutades med var sin ordentlig glasstrut och kaffe.

Åter i Uppsala for vi till Ö o B för att bland annat köpa fasadflagga, briketter och kattmat. Vi svängde förbi Slottet med det som skulle dit innan vi åkte hem till katterna. De var ganska sura på oss, men åt i alla fall torsk på påse.

Själva smet vi bort till China Garden och åt buffé och drack var sin öl. Som vanligt åt jag alldeles för mycket.

∼ ♦ ∼

I kväll är det två bra säsongsstarter på TV, Happy Valley och Morden i Helsingör på SvT respektive TV 4. Vi har enats om att se de danska morden i kväll och de brittiska nån annan kväll på SvT Play.

Nu ska jag gå och bädda rent. I morrn är jag ledig. Då ska jag bara göra en massa kul och inte städa.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördagen den 3 juni 2023: Bältad

 



Kära dagbok…

Låt mig bara säga två saker om gårdagskvällen – och det är två bra saker. Allt är nämligen inte rosenskimrande i livet, som bekant. Men… först bokade vi hotell i Stockholm för några dar under Prideveckan i början av augusti. Sen firade vi det med en enorm ostbricka bestående av åtta (8) sorters ost. Nej, ingen bild, jag skäms.

∼ ♦ ∼

I morse sov jag ända till klockan åtta. Då var Citrus hungrig och pep utanför sovrumsdörren. Jag gick upp och delade ut mat, sopade i hall och kök och tömde kattpottorna medan jag bryggde en kanna kaffe. Sen blev det läsning och kaffe på sängen. Jag hade bara 40 sidor kvar i den spännande amerikanska romanen. Dessa läste jag ut. Och så bytte jag till en alldeles nyutgiven debutdeckare av en av våra professorer. Det är en deckare som inte bara utspelar sig i Uppsala utan även i universitetsmiljö. Och jag kan säga redan nu, efter bara några lästa kapitel, att boken verkar lovande.

Sen satte vi fart med frukost och tillfräschning. Lådor, växter, krukor och kassar samlades ihop liksom en och annan stake, köksklocka och mugg. Jag skjutsade Anna och Annas snälla mamma till Slottet med alla grejor. Därefter åkte jag iväg på några ärenden. Jag lyckades vara på egen utflykt i alldeles rättan tid. När jag återvände till Slottet körde jag trimmern lite, men sen blev det gofika. Annas snälla mamma hade bakat en rabarberkaka och Anna bjöd på fudge och kex.

Rabarberkaka med grädde bär och fudge samt kaffe i Slottsträdgården

Gofika i Slottsträdgården.


Syrenerna blommar och doftar ljuvligt.
Jag rensade ogräs på framsidan. Det var inte så varmt och soligt, precis, utan molnen hopade sig och det såg ut som om det skulle bli regn. Det blev det visserligen inte, men vi vågade inte chansa med grillmiddag i Slottsträdgården.

Syrenerna blommar i Slottsträdgården

Syrenerna blommar och doftar ljuvligt.


Jag skjutsade hem Annas snälla mamma
och hemma hos henne passade vi på att slänga en trasig golvlampa som stått i Slottet. Så åkte vi till Main Street, pratade lite med katterna och gick till Korgtassen för att köpa middag. Det blev räkstubbe och öl.

Nu är det snart dags för kvällskaffe, men innan jag rundar av vill jag visa min mage mitt nya bälte. Jag slog på stort idag och shoppade loss. Det gamla bältet är för stort. Det har jag sparat i min garderob, för såsom jag frossar ibland kan det säkert bli aktuellt att använda igen.

Nytt bälte

Se mitt nya bälte, glo inte på magen för den kom inte med på bild!

∼ ♦ ∼

I kväll ska jag läsa och lösa sudoku. Jag är trött efter all frisk luft och shopping.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, HBTQ, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Pretty things

Ett inlägg om en amerikansk spänningsroman.



Janelle Browns bok Pretty thingsEn lördag i slutet av januari 2023 hoppade jag in till The English Bookshop. Jag blev så glad när jag såg att bokhandeln hade gjort ett Mystery Room att jag shoppade loss ordentligt. Tre böcker fick följa med hem. Nu har jag läst ut den tredje och sista av dem, nya författarbekantskapen Janelle Browns bok Pretty things.

Nina är en ung begåvad tjej som vuxit upp med en ensamstående mamma. Tanken var att Nina skulle studera och bli nåt annat än mamman. Men även Nina blir… bedragare. Tillsammans med sin irländske pojkvän Lachlan stjäl hon saker – fast enbart från dem som redan har för mycket. Så dras nätet åt, polisen söker Nina och hennes mamma blir sjuk. Hon och Lachlan bestämmer sig för att lämna storstan. Samtidigt handlar den här boken om den privilegierade Vanessa som är född in i en rik familj. Nu är Vanessa influencer på Instagram där hon visar upp sina resor, kläder, varor etc. Men bakom fasaden lurar en tragedi. Vanessa drar sig tillbaka till Stonehaven, familjens herrgård i bergen. Där finns många av Vanessas mörka hemligheter från det förflutna – liksom även Ninas. Nina, Lachlan och Vanessa möts.

Trots att boken är skriven av en för mig ny författarbekantskap och på amerikansk engelska har jag inga problem med språket. Tvärtom tycker jag att boken är lätt att läsa och att temana är fascinerande. Det blir lite snurrigt när de olika karaktärerna ska ge sina respektive berättelser, men jag inser att det måste göras för att få det hela att gå ihop i slutet. Det handlar nämligen mycket om familjer och hemligheter som inte alltid är så ljusa. Intressanta saker som ständigt tycks vara på tapeten i mitt eget liv.

Karaktärerna i boken är emellertid få till antalet. När jag väl vant mig vid växlingarna går det bra, för perspektiven ändras inte så ofta. Författaren har verkligen ett öga för det mänskliga psyket. På omslaget citeras en recensent som skrivit ungefär att berättelsen är Dynastin i kombo med Patricia Highsmith. Eller snarare mr Ripley… Det ligger mycket i detta. Den här boken är nämligen inte så blodig. Icke desto mindre är den läskig. Människor har ju en tendens att vara lite läskiga…

Min enda invändning mot är att boken är lite för lång och slutet… jaa, jag gissar faktiskt rätt. Ursprungligen hade jag tänkt köpa en annan av författarens böcker, men det blev den här. Nu ska jag faktiskt jaga rätt på den bok jag tänkte köpa.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredagen den 2 juni 2023: Klämdagsledig och tappade byxor

 



Kära dagbok…

Äntligen fredag och en ledighet som är längre än vanligt! Som statsanställd har jag ledigt klämdagar. Måndagen den 5 juni är en sån dag. Så fyra dars ledighet väntar mig alltså. Vad ska jag göra med alla dessa dar? Ja bland annat ska jag försöka köpa mig ett nytt bälte eftersom det jag har är för stort. Jag tappar byxorna, helt enkelt, för nuvarande bälte gör ingen nytta. På måndag ska jag gå på en tack-och-adjö-fest, så innan dess måste jag införskaffa en liten, med betoning på liten, present. Utöver det har jag inget inplanerat mer än att läsa, förstås.

Jeans med bälte

Jag måste köpa ett nytt bälte! (Bilden är från Pixabay.)


För stort bälte och tappade byxor
leder mig givetvis in på vägningen som för min del alltid sker på fredagar. Idag var siffrorna bättre. Kanske beror det på att jag bara har fuskat lite i veckan (en öl och nötter till kvällsmat vid ett tillfälle samt en kaka på jobbet igår). Jag har gått ner 800 gram. Fettprocenten i kroppen har minskat en tiondel och muskelmassan ökat lika mycket. Benmassan och vattenprocenten i kroppen var samma som förra veckan, medan BMI minskat tre tiondelar. Ganska nöjd med detta, alltså. Förutom att mitt relativt nya bälte har blivit för stort, dårå.

Den här fredagen tas det studenten i Uppsala. Det är ganska sjukt att tänka på att det snart är 43 år sen (den 6 juni 1980) jag tog studenten. En månad senare bodde jag i Brighton/Hove. Idag bor vuxna barn hemma så länge de kan, känns det som. Det är väl perfekt för den som är lat att få full service och för den som vill fortsätta vara barn. Samtidigt är det andra tider idag. Lite märklig ekvation dock eftersom det byggs mycket bostäder och finns många lediga jobb. Ändå är folk både bostads- och arbetslösa. Det borde inte vara så.

Nån student firar jag inte idag, men den som vill får vila ögonen på dessa vackra blommor, planterade i en av lådorna som hänger från S:t Olofsbron.

Blommor i orange och lila i lådor på St Olofsbron

Vackra blommor på S:t Olofsbron.

 

Gustavianum renoveras exteriör

Inlindat Gustavianum.

På väg till jobbet i morse råkade jag ut för en liten incident. Jag trampade snett på en kant vid S:t Eriks torg och höll på att ramla. Nu gjorde jag inte det och inte heller skadade jag foten. Men tänk så lätt det är… Inget skyddsnät – vilket Gustavianum uppenbarligen har. Jisses så inlindad byggnaden är!

Utöver det har det inte hänt så mycket sen igår. Under förmiddagen hade jag dagens två möten. Jag har publicerat en artikel med lästips på vårt intranät, en artikel som också ska gå externt. Och så har min mobil betett sig konstigt. Det händer faktiskt då och då. Igår startade den en film med ljud på Instagram, i morse startade den en app plus ringde upp min sambo. Jag fattar inget.

Efter möten och korrekturläsning blev det lunch. Som så ofta åt jag på Feiroz. Maten är bra där. Idag var den utsökt. Jag åt kycklingspett med ris, grönsaker och tzatziki. Min bok på gång börjar bli riktigt spännande nu. Tyvärr har jag inte orkat läsa så mycket om kvällarna den senaste veckan. Tanken var att jag skulle läsa igår, men det blev strykning i stället. Nu återstår cirka 100 sidor av boken, så gissningsvis blir det bokbyte i helgen.

Kycklingspett med ris och grönsaker boken Pretty things

Utsökt lunch idag.

∼ ♦ ∼

Efter jobbet var jag hos Igor som klippte mig. Jag är nöjd även utan att nån enda har kommenterat bu eller bä.

Selfie nyklikppt

Nöjd med håret, i alla fall.


I kväll har jag inte ätit nån middag,
för jag är fortfarande mätt. Men Anna och jag har varit och handlat och jag har köpt massor av goda ostar till senare. Ett ripasso står på luftning till senare. Jag tänker läsa en stund. I morrn ska vi till Slottet och Slottsträdgården för att vattna. Vädret är sisådär, det är ingen värme, precis, så vi får se hur länge vi stannar.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Personligt, Sociala medier, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdag kväll den 31 maj och torsdagen den 1 juni 2023: Röda blommor, blå himmel och kärleksmums. Nej, ensam är jag inte!

 



Kära dagbok…

Pelargonknopp

Det blir röda blommor här.

Simningen tog ut mig igår. Jag var törstig och hungrig när jag kom hem, men först skulle A, B och C göras. Katterna kan ju inte ge sig själva mat, den rena och torra tvätten tar inte ner sig själv, tvättmaskinen kan inte starta på egen hand och tvätten inte hänga upp sig. För att inte tala om sopkvasten. Den kan inte gå för egen maskin i hallen och sopa upp kattsand. Jag hann dock notera att en pelargon i Bokrummet har knoppar. Röda blir blommorna.

 

 

Kaffe och mackor och en blåbärsqwarj i fåtöljen blev min kvällsmat den sista dan i maj 2023 i sällskap av katterna. Och Meryl Streep. Jag såg ett franskt tv-program om henne. Hon är en av mina favoritskådespelare, faktiskt. Vid 22-tiden rasade jag i säng och somnade ganska snabbt.

∼ ♦ ∼

Gustavianumhörnet vid St Eriks torg

Blå himmel, men inte så soligt och ganska svalt,

Den första morgonen i juni var sval och inte så solig. Det såg rart ut när jag tog en bild på den blå himlen över Gustavianum vid en av korsningarna vid S:t Eriks torg, men det var tur att jag hade tröja.

Dagen startade med ilska över alltför många ting. Det hela la sig dock eftersom vår chef hade bakat en ljuvlig och smulig kaka. Jag tog första och största biten redan till förmiddagskaffet. Mycket gott och jag fick den kick jag behövde. Ibland tappar jag bara ork och lust när det gäller vissa företeelser och personer. Extra skönt var det dessutom idag att kunna ventilera saker och ting med kloka personer och personer som kan åstadkomma förändring.

Kärleksmums och kaffe på jobbet

Kaka som gav en kick.

 

Tonfiskwrap ägg och kaffe med Stora A

Sen och lätt lunch.

Lunchen blev senare än vanligt, men lätt. Jag åt tonfiskwrap, ett kokt ägg och en stor mugg kaffe tillsammans med Stora A. Vi behövde prata. Det glädjer mig att vi kan prata, för kommunikation är svårt. Grejen är att jag kan prata och kommunicera med de flesta, men inte med alla. Eftersom kommunikation är ett två- eller flerpartssamtal i mångt och mycket fungerar det inte om bara en pratar, nämligen.

Eftermiddagen blev seg som kola. Jag hade ytterligare en del goda samtal, filade lite mer på en text och gick hem i vanlig tid. Tanken var att göra några ärenden på stan. Ett enda blev gjort – det var så mycket folk. I morrn är det nämligen studentfirande här i Uppsala. Jag får göra de andra ärendena i helgen, det är bara klippningen jag ska göra i morrn efter jobbet för den tiden var bokad sen länge. I stället gick jag hem så att Tisslingarna äntligen fick mat. De hade varit ensamma sen klockan 7.30 drygt. De svälter inte ihjäl, men jag är rädd att de blir understimulerade.

Lucifer och Citrus äter

Lucifer och Citrus åt kanin till middag. (Förlåt, S!!!)


Jag tog reda på gårdagens rena och torra tvätt
innan jag gick och handlade. Nu har jag startat en diskmaskin. Låt oss hoppas att den inte larmar. Och ja just det. Jag kanske borde äta nåt. Eller… läsa. Jag har haft ett långt och gott mobilsamtal. Nu vet jag att även om jag känner mig jävligt ensam ibland så är jag faktiskt inte det. Dessutom lever jag. Nu och här. Ett tag till. Den tiden måste jag se till att göra nåt vettigt av.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Mitt bokår 2023: Maj å maj, vilka härliga böcker!

Ett inlägg om och med länkar till böckerna jag läste och skrev om i maj 2023.


Klickar du på en bild nedan öppnas inlägget jag skrev om just den boken i ett nytt fönster i din webbläsare! 

Maj månads böcker 2023:

Sara Lövestams bok Grejen med substantiv och pronomenHelena Merrimans bok Tunnel 29 den sanna historien om den osannolika flykten under Berlinmuren

Prinsessan Christina fru Magnusons bok Hon kllades Daisy att finna en farmorNinni Schulmans bok Som vi lekte

Sebastian Avindells bok DubbelexponeringPaula Hawkins bok Ur förtärande eld

Marianne Cedervalls bok I gryningen andas ingetSara Lövestams bok Grejen med ordföljd

Påbörjad i maj:

Janelle Browns bok Pretty things

 

Antal lästa böcker i månaden:
Åtta stycken

Omfång:
1 – 99: 0
100 – 199: 3
200 – 299: 1
300 – 399: 4
400 – 499: 0
500 – 599: 0
600 – ???: 0

Omdömen:
Fem tofflor: 4
Fyra tofflor: 4
Tre tofflor: 0
Två tofflor: 0
En toffla: 0

Ingår i serier
5

Genrer:
Spänningsroman/kriminalroman/deckare/thriller: 4
Självbiografi eller biografi: 1
Faktabok: 2
Historisk dokumentär: 1

Författare:
Amerikanska: 0
Svensk: 5
Brittisk: 2

Nya författarbekantskaper:
3

Språk (som jag läste på):
Svenska: 8
Engelska: 0

Format/utgåvor:
Pocketböcker: 2
Inbundna: 6

Hur hamnade de hos mig?
Fått: 3
Köpt ny: 3
Köpt second hand: 0
Lånat: 2
Recensionsexemplar: 0

Den bok jag läste i månaden och som jag anser vara den bästa av månadens böcker är…

Som vi lekte av Ninni Schulman

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 3 kommentarer

Tisdag kväll den 30 maj och sista dagen i maj 2023: Fint!

 



Kära dagbok…

Jag kom ju hem lite senare igår, runt en timme senare än vanligt. Katterna kom mig till mötes. Kanske trodde de att jag hade övergett dem. Men det skulle jag aldrig göra om jag inte var tvungen. Så de fick mat och gos först av allt innan jag gjorde annat. Och med annat menar jag bland annat tvätta. Det var skönt att få undan lite i tvättunnan.

Inte var jag hungrig heller, så det blev ett halvt äpple och en halv påse torrostade nötter som jag sköljde ner med en kall starköl. Det blev givetvis inte tillräckligt. Kvällen avrundade jag därför med att hyfsa chiantiflaskan (ett halvt glas), ostsnuttarna i kylen och druvorna.

Boken Pretty things ostassiett vin och druvor

Sen hyfsning.


Jag var så trött igår att jag inte orkade läsa särskilt mycket.
I stället såg jag Halv åtta hos mig från Uppsala och sen vet jag inte vad jag gjorde. Jo jag hängde tvätt, förstås, och lekte med katterna. Klockan var ändå runt 23 innan jag hoppade i säng.

∼ ♦ ∼

I morse var det varmare, men inte så soligt. Jag drog på mig en orange pikétröja, en favorit som jag har känt mig alltför obekväm i tidigare – jag har känt mig tjock. Nu är jag inte pinnsmal, men mindre och piké är ett underbart material – liksom färgen.

Jag tog samma väg i morse som igår. Stannade till på S:t Olofsbron och fotade ån bort mot Svartbäckshållet. Fint.

Men fina är också de smidesräcken som finns på ett av husen uppe i S:t Olofsbacken. Otroligt vackert räcke vid entrén och även balkongerna. Där ligger våra balkonger i lä, för de har fått räcken av trist plåt och grå metall. Inget fancy alls trots att jag bor i ett 60-talshus. Man skulle kunna göra det så fint…


Mötesdag var det på jobbet idag,
det vill säga två möten på förmiddagen och ett på eftermiddagen. Lunch åt jag som vanligt däremellan. Jag åt fetaost- och grönkålsbiffar, eller i vart fall en och en halv. Jag orkade inte äta upp.

Lunch fetaost o grönkålsbiffar boken Pretty things

Vegetarisk lunch i form av fetaost- och grönkålsbiffar.


Mötet efter lunch var med min chef,
en chef som slutar efter sommaren. Chefen kommer tillbaka i augusti så vi ska ha ytterligare ett avstämningsmöte den sista veckan då. Idag tog chefen akademisk kvart till mötet, men vi hann i alla fall hyfsat gå igenom saker och ting. Roligast var att prata om projektet, tråkigast om mina onda händer.

Sen tog jag friskvårdstimme och loggade ut vid 15-tiden. Jag gick hem och bytte jobbryggan mot simryggan och gav katterna mat. På vägen mötte jag en bekant som fått besked om att cancertumören var godartad, helt borta och ingen spridning. Så glad jag blev för bekantingens skull! Ett sån fint besked skulle firas med bubbel i afton.

Bitmoji Tofflan simmar

Jag tog friskvårdstimme och simmade 1 000 meter, men fick bryta en stund på grund av kramp.


I bassängen bubblade jag.
Totalt simmade jag 40 längder, det vill säga 1 000 meter, men jag fick bryta efter 32 eftersom jag fick jordens kramp, som vanligt. Idag var det musklerna i höger underben som bråkade. Jag stretchade och satt i ångbastun en stund innan jag hoppade i igen och simmade de återstående åtta längderna. Fast hade jag varit ute på sjön eller havet hade jag drunknat efter 800 meter alltså. I vanliga bastun diskuterade jag kramp med en kvinna som också ofta får det, dock inte idag. Det finns lite olika teorier, men det vete 17 vilken som gäller för mig…

Nu har jag hängt upp blöta badkläder och startat en maskin tvätt. Jag har eftersvettats och druckit vatten. Dags att fixa kaffe och mackor.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… kommunikation är svårt. Jag försökte förstå en text och följa en instruktion idag, material som är viktigt för mig eftersom det krävs att jag agerar. Det var inte särskilt begripligt eller tillgängligt rent visuellt, men jag tror att jag lyckades. Det jag däremot inte lyckades med var att få igång papperstuggen på jobbet. Tack vare piktogrammen på dem förstod jag i alla fall vad jag inte skulle stoppa ner i den – håret, slipsen, ett gem, sex papper eller olja. Fint!

Papperstugg med piktogram

Papperstuggen fungerade inte, men jag fattade i alla vad jag inte ska stoppa i den.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Ironi, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Trams, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndag kväll den 29 maj och tisdagen den 30 maj 2023: Klappande hjärta och lite mer ensam

 



Kära dagbok…

Oj så trött jag var på måndagskvällen! Den där hjärtklappningen jag får när jag lägger mig ner är ganska utmattande. Jag tror inte att den egentligen är fysisk, utan beror på att jag har ångest som kommer och går. Det lustiga är att jag ibland inte vet om att jag har ångest. Ja ja, jag lever – till mångas förtret.

Citrus o boken Pretty things som sällskap vid kvällsmackorna

Citrus och en bra bok höll mig sällskap vid mina piffade kvällsmackor.

I vart fall var det skönt att ha sällskap igår kväll, av såväl katterna som vän i luren och TV. Nu ska katterna och jag vara ensamma på Main Street till sent i morgon kväll. Det funkar bra, men jag jobbar ju om dagarna och idag på tisdagen hade jag en nätverksträff som inte skulle sluta förrän klockan 17. Jag brukar i vanliga fall sluta 16.15 – eller senast 16.30 – lite beroende på vad jag gör och hur tidigt jag anländer på morgonen. Men katterna får helt enkelt vänja sig vid att vara lite mer ensamma de också.

Igår kväll var jag fortfarande mätt, men jag fixade kaffe och piffade ostmackorna med äppelskivor. Inte lika tunna och fint skurna som Anna brukar skära dem, men jag skar efter bästa förmåga med dåliga händer.

Sen kollade jag på Halv åtta hos mig, för det var från Uppsala, och lite på Bytt är bytt. Mest tramsprogram, jag vet, men jag var för trött för att läsa.

∼ ♦ ∼

I morse mådde jag inte jättebra heller. Jag höll på att kräkas flera gånger efter att jag hade ätit frukostfilen med bär, banan, kanel, honung och müsli. Nu valde jag att ta djupa andetag och ignorera illamåendet. Jag traskade iväg till jobbet genom ett blåsigt Uppsala som var ett par grader varmare än igår. Idag gick jag hela S:t Olofsgatan upp till Övre Slottsgatan. Den backen är mer OK än Carolinabacken. Jag böjde nacken bakåt och log mot Missionskyrkans klocktorn som sträcker sig upp mot himlen. Solen lyste på Övre Slotts, men lika varmt som tidigare är det inte. Det där med att le, förresten… När jag kommer till jobbet får jag ett och annat leende. Jag känner mig välkommen. Som alltid ler förstås inte alla. Det kan bero på att de är trötta eller har haft en dålig morgon eller för att de inte gillar mig. Men jag väljer att suga in de leenden jag faktiskt får och på så vis tanka energi.


Idag var det mötesdag på jobbet.
Ett möte på förmiddagen innebar en intervju med en arbetskamrat inom ramen för det projekt jag jobbar med. Som alltid är det trevligt att prata med människor, att få dem att berätta om det de gör och att lyssna aktivt (kommentera, ställa följdfrågor etc). Lunch blev det som vanligt mitt på dan. Idag åt jag kyckling och jag orkade äta upp allt utom riset.

Boken Pretty things och kycklinglunch

Kyckling till lunch idag. Jag orkade äta allt utom riset.

Efter lunch påbörjade jag en sammanfattning inför den delavstämning jag ska ha i mitten av nästa månad i projektet samt korrekturläsning. Eftermiddagen avslutades med nätverksträffen. Och den i sig avslutades med lite prat, ett glas bubbel (nosecco) och en tipsrunda i Botaniska trädgården.

Jag hade gärna tagit en öl efteråt, men kände att jag ville hem till Tisslingarna som hade varit ensamma sen förmiddagen. De behövde mat och sällskap. Och i stället för att bara utfodra dem och gå ut igen stannade jag på Main Street i en varm lägenhet med plomberad balkong och tvättade. Det behövdes, för tvättkorgen var av nån anledning full igen. I morrn får katterna också vara ensamma ganska länge, för jag ska ta friskvårdstimme och simma. Men innan jag hoppar i bassängen går jag hem och ger dem mat och tar mina simgrejor. Det är mötesdag igen i morrn, bland annat enhetsmöte och avstämningsmöte med min chef.

∼ ♦ ∼

Men ännu är det tisdag. Jag är inte ett dugg hungrig i kväll, så det kanske bara blir lite nötter och en öl från kylen till kvällsmat.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Ett vitt vin: Leif Mannerström Sauvignon Blanc 2022

Ett inlägg om ett franskt vitt vin jag blev bjuden på härom söndagen.


 

Leif Mannerströms vita vin sauvignon blanc

Leif till rödingen.

Till rödingen på Mors dag serverade Annas snälla mamma ett välkylt vitt vin av kocken Leif Mannerström. Leif Mannerström Sauvignon Blanc 2022 är ett vin med liten sötma och fyllighet, men med hög fruktsyra. Enligt Systembolaget passar vinet till skaldjur, fisk och grönsaker, så vi gjorde helt rätt.

Som vinets namn avslöjar är det gjort på druvan sauvignon blanc. Det är en druva som odlas lite här och var, inte bara i Frankrike. Druvan trivs på platser som är ganska svala.

Alkoholhalten ligger på 11,5 procent. Sockerhalten är 0,3 gram per 100 milliliter. På prislappen står det 99 kronor.

Så här skriver Systembolaget på sin webbplats om vinets doft och smak:

”Fruktig, aromatisk, ungdomlig doft med inslag av päron, svartvinbärsblad, krusbär och lime. […] Fruktig, aromatisk, mycket frisk smak med inslag av päron, svartvinbärsblad, krusbär, örter och lime.

Det är svårt med vita viner. Alltså, jag är inte så bra på dem. Men fisk och skaldjur kräver i de flesta fall vitt i glaset. Därför är det roligt att bli glatt överraskad av just ett vitt vin, ett vin som dessutom inte är italienskt utan franskt.

Det här vinet är ungdomligt och friskt. Jag känner tydligt päron i såväl doft som smak, liksom citrus. Det är fruktigt och mycket gott när det serveras väl kylt. Blir det lite för varmt försvinner en hel del av vinets fräschör.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Mors dag den 28 maj och min dag (på sätt och vis) den 29 maj 2023: Firanden och dagar

 



Kära dagbok…

Igår eftermiddag/kväll var Anna och jag bjudna på middag hos Annas snälla mamma. Anna hade försökt att få bjuda ut sin mamma, men hon föredrog hemmamiddag. Och eftersom det var hennes dag, Mors dag, fick Annas snälla mamma bestämma. (Anna, som även hon är mor, blev firad av katterna med paket på morgonen, nåt hon tydligen nästan missade. Sen blev hon säkert ihågkommen av sina människobarn också, men det vet jag givetvis inget om.)

Vi fick alldeles för mycket att äta och dricka och inte kan jag säga nej tack. Prosecco till välkomstdrink, Toast Skagen med Uppsala nya lager till förrätt, röding till huvudrätt med Leif Mannerströms sauvignon blanc (<== ett separat inlägg om vinet kommer senare i kväll!) och en underbart söt dessert som bland annat innehöll grädde och vit choklad. Jaa, det var ganska skönt att promenera hem också… (Bilen skulle jag inte ta, hade Annas snälla mamma deklarerat i förväg.)

Storartad middag, men tyvärr ingen vinst på nån av Trisslotterna jag överräckte. Däremot storartade odlingar på Annas snälla mammas balkong, bland annat tomater, squash och gräslök.

∼ ♦ ∼

Blå himmel vid Walmstedtska gården domkyrkotorn

Blå himmel, men kall dag.

Jag hade svårt att komma till ro när jag hade lagt mig igår. Hjärtklappning och oro är ingen höjdarkombo. Utanförskapet gjorde sig påmint. Men så blev det måndag och ny arbetsvecka. I morse var himlen var blå och solen sken, men det var inte ens tio grader. Det fick bli både tröja och jacka och det var rätt skönt. Jag gick nästan hela gamla vägen till jobbet. Det enda nya är att jag går genom Walmstedtska gården och korsar en gata vid ett annat övergångsställe. Jag gillar att gå i de där kvarteren, bland de äldsta i Uppsalas stadskärna. Domkyrkan är magnifik att passera, men jag står lite avvaktande till den sen den gång den var stängd för allmänheten en allhelgona för att det skulle vara konsert. Det var fler än jag som ville tända ljus för nära och kära. Jag undrar vad Jesus hade sagt om detta evenemang. Orden ”månglare i templet” svischade några gånger genom mitt huvud i alla fall.

I övrigt var det en sedvanlig arbetsdag, med sedvanliga arbetsuppgifter och lunch mitt på dan. Jag åt vegetariska canneloni i sällskap av min bok på gång. Det serverades alldeles för mycket mat på tallriken, så tyvärr fick jag lämna. Jag avvaktar därför med kvällsmackan till senare.

Canneloni och boken Pretty things

Alltför stor lunchportion, så jag fick tyvärr lämna.

∼ ♦ ∼

I morrn blir det en lite annorlunda arbetsdag. Dels har jag en intervju på förmiddagen, dels är det nätverksträff, den sista för terminen, på eftermiddagen. Kanske blir det nån öl efter jobbet då. Jag vet inte. Simningen har jag bestämt att förlägga till onsdag. Då tänkte jag ta friskvårdstimme klockan 15. Det blir nog bra efter mitt avstämningsmöte med chefen klockan 13. Är jag för trött på onsdag blir det torsdag. Och på fredag tas det studenten här i stan. Då har jag klipptid efter jobbet.

∼ ♦ ∼

Men idag är det faktiskt min dag, på sätt och vis. Det är min namnsdag. Nej, jag heter inte Yvonne utan det andra namnet för dagen. Jeannette är mitt förstanamn och det jag ursprungligen skulle kallas. När jag föddes hade Jeannette ingen namnsdag. Senare delade hon dag med Johanna Jeannette betyder ju lilla Johanna. Det blev tufft för dem som firade mig med två namnsdagar i juli och dessutom min mammas födelsedag. Sen flyttades Jeannette till maj. Idag har jag ingen familj som firar mig, så jag bestämde mig för att fira mig själv. Eller äsch, jag köpte mig bara en bok jag ville ha och bad killen på Akademibokhandeln att slå in den i ett fint paket. Jag tycker att boken verkar ha ett intressant ämne, den är ju en kvinnas historia om sin tillkomst och sin familj. Häftigt av Chrysta Bilton att skriva en bok om det hela! Jag lär aldrig skriva nån bok och nån sån tur som att jag skulle ha syskon lär jag aldrig få. Men ett tag hade jag en nästanbror, något äldre än jag, född av en kvinna som var gift med min pappa. Lustigt nog bor Lars inte så långt härifrån. Men han är inte min storebror.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Jobb, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar