Söndagen den 6 september 2026: Alla frågor har inte svar

Publicerat den 6 september, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok, det är så många som mår dåligt…

…inklusive jag själv. Men jag kan tyvärr inte skriva om det. Dels vill jag inte hänga ut människor, dels vill jag inte skriva mer om mig själv än jag redan gör.

När det blev känt att jag är homosexuell, för typ 20, 30 år sen, var standardfrågan:

”Hur gör ni?

underförstått i sängen. Nu är standardfrågan jag får:

”Hur hinner du läsa alla dessa böcker?

Den första frågan vägrar jag fortfarande att besvara. Svaret på den andra frågan är:

”Jag har inget liv.

Jag satt i princip hemma, ensam, i fem veckor under sommarsemestern och läste och hade ont. Inte ens ner till graven kom jag. Och nu är jag så gott som säker på att det lilla liv jag har förutom litteraturen ska tas ifrån mig också.

”Vad har jag gjort för att förtjäna detta?

Det är den tredje frågan och den ställer jag. 

∼ ♦ ∼

Söndagsförmiddag med bokbyte, stryk och våghalsig klättring

Kaffe på sängen och Kära Debbie

Tidig start med morgonkaffe på sängen och läsning.

Jag sov bra i natt, men jag kunde inte sova i morse. Det blev tidig kaffekokning och kaffe på sängen ihop med Kära Debbie. Jag läste faktiskt ut boken. Och mer kan jag inte säga om den. Nåt inlägg om boken kommer inte idag, men en recension är tidsinställd för publicering här den första recensionsdagen, det vill säga fredagen den 18 september. Samma dag som jag ska besiktiga bilen, för övrigt.

Ur min hög med olästa böcker valde jag i morse en bok som är lika gammal som jag själv. Alltså, den kom ut samma år jag föddes, typ på stenåldern. Det är en hederlig 1960-talsdeckare, Förtroeliga band, av pseudonymen Vic Suneson. Det var min pappa som läste den typen av deckare och jag har ärvt pappas kärlek till genren helt klart.

Böckerna Kära Debbie och Förtroeliga band

Bokbyte från en alldeles ny bok till en bok som kom ut på stenåldern, samma år som jag föddes.

Strykhögen ropade på mig från gästrummet. Innan jag grep mig an den åt jag frukost med Hopptisarna och Förtroeliga band. Jag åt många skivor saltgurka, för jag fick ju nya gurkor igår. Efter bäddning och tandborstning gick jag in till gästrummet. Det tog en god stund, men nu har jag inte ett smack kvar att stryka. Sååå skönt!

Först söndagsfrukost med rostat bröd, många skivor saltgurka och fil…
…sen strykning.

Utöver det gjorde jag nåt våghalsigt, nåt jag inte borde göra. Men om jag inte hade gjort det hade det inte blivit gjort. Jag klättrade på mammas trappstege och satte upp en keramiktavla. Det är en oval tavla som jag fick för många år sen, typ på 1990-talet, men som jag aldrig har satt upp. Förrän nu. Och den är lite barnslig, med en ekorre och en igelkott i ett bibliotek. Fast jag gillar skylten i tavlan, den som säger Silence (Tystnad)…

Jag satte upp en keramiktavla ovanför dörren till arbetsrummet.
Djur i ett bibliotek, barnsligt, kanske, men skylten säger Silence.

∼ ♦ ∼

Söndagseftermiddag med handling och fika

Fil, bröd, jordgubbar, ljus

Fil och bröd och jordgubbar samt ljus till halva priset.

På eftermiddagen tog jag bilen och gjorde en åktur. Jag har en rutt jag kör. Skittråkig, men den håller bilbatteriet laddat. Jag skulle kunna åka… vart som helst. Men har jag nån lust? Nej. Idag har det varit en sån där dag när allt har känts motigt. Så jag körde till City Gross. På handlingslappen stod bara fil och bröd, men jag köpte ljus till halva priset också, både värmeljus och ett stort doftljus. Jordgubbarna såg fortfarande fina ut och var billiga, så det blev en ask såna också. Och brödet var även det billigt. Jag köpte två förpackningar, en till brödburken och en till frysen.

Sen åkte jag hem och värmde på kaffe för en fika med helgens andra Noisette. Jag försökte läsa en stund, men hade ingen ro. Nån middagsmat hade jag varken tänkt ut eller köpt när jag var och handlade. Det känns motigt det också. Hur jag än försökte i helgen att muntra upp mig med god mat och dryck och lite ”pyssel” kring det hela blev det aldrig särskilt… kul. Äta ensam är ju inte det. För det mesta går det bra. Den här söndagen var hela dan tuff.

Söndagsfika Förtroeliga band Noisette

Söndagsfika med Förtroeliga band och Noisette. Men ingen ro…

∼ ♦ ∼

Plötsligt händer det, men inte mig

Totalt apatisk satt jag resten av eftermiddagen. Jag kände mig jätteledsen, men kunde inte gråta. Sen försökte jag ta mig i kragen. Jag tog fram den tredje och sista Trisslotten jag fick av Annas snälla mamma i födelsedagspresent. Jag tänkte att, plötsligt händer det. Fast det hände inte mig i alla fall. Ingen vinst.

Plötsligt händer det…
…men inte mig.

Klockan närmade sig halv sju och medicindags. Numera behöver jag inte äta till medicinen, men jag behövde äta. Det fick bli lite plockmat av det jag hade: två skivor nyköpt bröd, cheddarost, Annas krusbärsmarmelad, Digestivekex och flingor och jordgubbar med mjölk. Till medicinen ett glas Pro Viva svartvinbär. Och ja. Jag blev mätt.

Bröd flingor jordgubbar o mjölk ost Pro Viva Annas krusbärsmarmelad kex Hopptisarna o Förtroeliga band

Tofflisk plockmat till söndagsmiddag med Hopptisarna och Förtroeliga band.


Nu ska jag väl sätta mig i fåtöljen och bli apatisk igen tills det är dags att gå och lägga sig. Jag vet inte om jag kan sova i natt eller om mina arbetskamrater kan det. För första gången vill jag inte gå till jobbet i morgon. Och det handlar inte om att jag har väldigt ont i foten och för tillfället lite mindre ont i knäet.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Alla frågor har inte svar.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, HBTQ, Jobb, Krämpor, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördagen den 5 september 2026: Lögaredag med två delikassar

Publicerat den 5 september, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok, bara vara…

Kära Debbie och kaffe på sängen

Lördagsstart med Kära Debbie och kaffe på sängen.

I morse när jag vaknade var jag piggare än vanligt om helgerna. Det var helt rätt att ta flexledigt igår eftermiddag. Inte för att jag varken städade (jo, lite) eller tänkte över saker och ting utan mest för att jag bar hem godsaker och sen bara var jag. Jag tror att många av mina arbetskamrater agerade som jag. De bara var, med sina nära och kära, förstås. Några såna har ju inte jag. Jag var bara med mig själv.

Den här morgonen vaknade jag en tio över åtta, vilket innebar att jag alltså somnade om efter morgonmedicinen klockan sju. Nice! Sen gjorde jag på vanligt sätt, det vill säga fixade kaffe på sängen. Medan kaffet puttrade i perkolatorn vek jag tvätt och ställde in disk. Läste därefter tills klockan var nästan tio. Tyvärr kan jag inte avslöja nåt om Kära Debbie, för det är en bok jag har fått för recension av Modernista och första recensionsdag är den 18 september.

∼ ♦ ∼

Städa, städa, varje lördag

Skitig mopptrasa

Jaa. Så här skitiga var mina golv. Inget ska döljas, för då kanske jag lär mig att inte dröja så längen mellan moppningarna…

Men idag kom jag inte undan det jag slapp igår. Eller… jag började ju städa igår, fast bara det lätta såsom att damma och torka av i badrummet. Idag var det dags att dammsuga. Med mina nya handskenor gick det jättebra. Det var bara högerknäet, min senaste krämpa, som var irriterande ont. Och så var jag noga med att ta paus när vardagsrummet och köket återstod.

Slängde ner mig i fåtöljen och kontaktade bland annat Anna per sms för att höra när jag kunde få hämta godsakerna hon gjort iordning åt mig. Jag vet ju att hon har begränsat med utrymme. Vi kom överens om att jag skulle svänga förbi henne under eftermiddagen. För nu när jag var igång och städade inte bara dammsög jag utan torkade alla golv också. Fy fan så skitigt det var. Jag skulle ha storstädat på semestern, men då lyckades jag ju så lägligt skada min hand. Nu blev det i alla fall både suget och golvtorkat. Duschen efteråt var extra skön. En riktig lögaredag… Jag var ren, hemmet var rent, när jag satte mig vid frukostbordet.

Rostat bröd o fil med bär med Hopptisarna och Kära Debbie

Lördagsfrukost med rostat bröd, fil med bär, Hopptisarna och Kära Debbie.

∼ ♦ ∼

Dagens första delikasse

Jag tog bilen och åkte en sväng efter frukosten/brunchen. Kollade av med Anna att det passade att jag dök upp och det gjorde det. Vi satt på en bänk utanför hennes soprum (!) och språkade en halvtimme. Det känns gott att vi kan prata så bra nu och delge varandra livets glädjeämnen och sorger (mest krämpor). För även om vi inte är vi längre delade vi nästan 17 år av våra liv. Det är år man inte bara suddar bort så där.

Vi utbytte kassar. Jag hade med mig en tom saltgurksburk, en före detta glassbytta, samt en flaska rött från Toscana. Och jag fick en kasse med en ny saltgurksburk, två burkar bostongurka och en burk krusbärsmarmelad, allt tillagat av Anna.

Innehållet var säkert lagat med kärlek…
Kolla så mycket gott jag fick!

∼ ♦ ∼

Lördagslugn eftermiddag

När jag kom hem packade jag upp dagens första delikasse och ställde in burkarna i kylen. Så värmde jag på kaffe och dukade fram helgens första Noisette. Det blev ytterligare en stunds läsning.

Lördagsfika med Kära Debbie och Noisette

Lördagsfika med Kära Debbie och Noisette.


Jag har en enorm strykhög, men beslutade mig för en lördagslugn eftermiddag. Det är en dag i morgon också. Då skulle vädret bli bättre, men inte har det varit särskilt dåligt idag. Ja ja, jag får väl stå och svettas vid strykbrädan. Jag ska väl bara ut och åka en sväng. Det enda jag behöver handla är fil.

Så resten av eftermiddagen ägnade jag mig åt att läsa och att skriva på min kommande recension av Kära Debbie.

∼ ♦ ∼

Dagens andra delikasse

Dagens andra delikasse hade jag beställt från Korgtassen och var och hämtade igår eftermiddag. Kassen innehöll en trerättersmiddag för en person med pedagogisk instruktion för värmning.

Helgens goda kasse för en person från Korgtassen.
Instruktion för värmning av rätterna.

Förrätten bestod av grön ärtsoppa som skulle toppas med pepparrotskräm och syrat äpple. Soppan skulle värmas på låg värme för att behålla sin gröna färg. Jag lyckades! Soppan var mild och god, pepparrotskrämen smarrig, men äpplet hade jag klarat mig utan.

Den gröna ärtsoppan skulle värmas på låg värme för att behålla färgen.
Jag lyckades! Soppan var god, dessutom.


Huvudrätten var ett fiskpaket med ört-, sardell- och citronsmör samt primörer. Paketet skulle värmas ganska lång stund i ugnen. Jag hann diska innan det var färdigt. Örtsmöret var mycket smarrigt och gav firren och rotfrukterna godsmak. Ja, till och med morötterna var goda…

Fisken i sitt paket…
…och på tallrik.

Och till sist desserten, toscaäpple med vaniljkräm. Vaniljkräm är inte min favorit, men jag valde att prova i alla fall. Jag tog två teskedar. Krämen var OK, fast toscaäpplet behövde den inte.

Toscaäpplet skulle värmas i ugn i tio minuter…
Jag tog två teskedar vaniljkräm på äpplet.


Till maten drack jag ett glas spumante från igår. På Korgtassens webbplats finns alltid dryckestips till helgkassarnas innehåll. Till helgens kasse rekommenderades i princip torrt, vitt vin. Bubblet jag drack är torrt och det dög bra till. För övrigt blev jag proppmätt.

Nu är hela disken avklarad och jag ska värma kaffe och starta nåt att glo på. Det kan bli del två av Mister Books mysterier.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn blir det ytterligare en liten åktur med bilen, men sen måste jag ta itu med strykhögen.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Trams, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredagen den 4 september 2026: Svart fredag med inslag av gult och ljusblått

Publicerat den 4 september, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Även i natt sov jag bra. Undras hur många av mina arbetskamrater som gjorde det? Men när jag vaknade var det svarta där igen. Den svarta klumpen, som bredde ut sig inuti mig och säkert flera andra, precis som en bläckplump. Man glömmer bort den ett tag och sen dyker den upp igen. Försvinner av sig självt gör den inte. Så det kändes mycket passande att efter morgonduschen sätta sig vid frukostbordet och sleva i sig fil med svarta björnbär och mörkblå, nästintill svarta blåbär från Bulgarien eller nåt, och läsa Flickorna och mörkret. Hopptisarna i glatt orange och vitt stod i bjärt kontrast i frukostscenen. Vad gjorde jag utan dem som sällskap? Mina kära trägubbar… Men om det värsta händer igen är jag helt ensam den här gången. Om det värsta händer igen… Då finns absolut ingenting som håller mig kvar.

Svart fredagsfrukost med blåbär och björnbär i filen Hopptisarna o Flickorna och mörkret

Svart fredagsfrukost.

∼ ♦ ∼

Ljusblått och gult

Ljusblå himmel över UKK

Ljusblå himmel över UKK.

Åt gårdssidan hissade jag upp persiennerna och drog ifrån gardinerna. Himlen var ljusblå över UKK. Nån timme, en och en halv, senare fick jag dra för gardinerna igen för då kom morgonsolen. Den är fortfarande stark och kan böja sånt som stearinljus i kandelabrar och bleka sånt som oljemålningar. Det vill jag inte. Sen tänkte jag att jag ju bara skulle jobba fram till lunch idag och kunde dra ifrån gardinerna på eftermiddagen om solen inte var för stark. Viktiga tankar som for genom min hjärna. Eller… det handlar om rutiner, om att göra sånt som är normalt och vanligt för att behålla kontrollen över tillvaron. Eller låtsas behålla den. Det kanske är enklare för dem som har familj. Då måste man bry sig om rutiner och det normala. Men jag… I stand alone. Frågan är verkligen om jag klarar det. Den här gången är jag helt ensam. Helt. 

Gult i björken utanför arbetsrumsfönstret hemma

Allt mer gult i björken utanför arbetsrumsfönstret.

Klockan sju satt jag vid jobbdatorn. Medan den startade såg jag ut genom mitt arbetsrumsfönster. Nej i morse var det inga gubbar som jobbade vid ”bassängen” – ”Hålet i S:t Olofallén – Uppsala kommuns senaste arenaprojekt”.<== ironi Men jag noterade att björken utanför har fått ännu mer gult i sig sen jag arbetade hemifrån sist för en vecka sen. Året går mot höst. Björken får gula blad, jag får allt vitare hår. Och snart går jag in i årets andra svarta månad oktober. Sorgemånaden nummer två. Kanske är det meningen att även jag ska dö då… Vem vet.

Men ännu är det bara september. Och jag satte mig för att jobba som vanligt. Publicerade en artikel om en glad pristagare. Google lär pinga mig senare att mitt namn har dykt upp på nätet. Nej, inte som pristagare, som artikelskribent. Jag som var så glad igår över ett kommande uppdrag som passar mig perfekt och som jag fixat lite inför. Hur ska jag kunna ha det där mötet på måndag när jag bara tappade arbetslusten totalt och det blev svart?

Jag klarade i vart fall av att jobba förmiddagen. Från översättaren kom två filer som jag kikade på, men jag ska skriva ut och gå igenom dem på måndag eftermiddag. Stora A ringde och vi avhandlade A-, B- och C-ärenden. Medan jag jobbade körde jag en maskin tvätt.

∼ ♦ ∼

Ledig eftermiddag

Är det fler än jag som tar flexledigt för att städa bort ångest och oro? Ja jag skulle ju göra lite annat på eftermiddagen också, hämta helgkasse, handla, fota, promenera… Knäet gör ont som fan och jag har dragit på massor av Voltaren Gel. Det hjälper inte mycket. Jag bestämde mig för att städa lite idag, gå ut på mina ärenden och spara dammsugningen till i morgon. Igår hade jag mejlkontakt med Tom och han tyckte att jag inte skulle putsa fönster nånsin igen. I dessa banor har jag nog tänkt.

Första ärendet gjorde jag på lunchen. Då passerade jag först soprummet med några påsar. Därefter gick jag ner till tunnelbygget. Där såg det rörigare ut än förra fredagen, men arbete pågick.

Tunnelbygget på S:t Olofsgatan rakt framifrån…
…från vänster sida…
…och från högersidan.

 

Två Noisette från Triller i min blomburk

Ordningen är återställd!

Därefter gick jag självklart in på Butiken på hörnet. Trevliga Åsa var på plats, Noisette stod bakom glaset. Ordningen är med andra ord återställd. Eftersom det var tomt när jag kom blev det en lite längre pratstund. Då har jag pratat med en människa i mobilen och en människa IRL den här dan. Lite senare träffade jag Andreas också när han var på väg till jobbet. Han stannade och pratade en stund. Två personer IRL, en per telefon. Det kan vara rekord… Resten av helgen kan bli tystare. Tur att jag har en Noisette att tugga på i morgon och ytterligare en till söndag. Även om jag go-fikar ensam känner jag mig mindre ensam med nåt smarrigt till kaffet.

När Noisetterna var stoppade i blomburken och ställda i kylen behövde jag få i mig nåt. Det var ju typ sex timmar sen filfrukosten. Det fick bli upptinade mackor från frysen med bredbar ost och skivbar ost samt spetspaprika och saltgurka. Nu har jag bara en halv saltgurka kvar, men Anna har lovat att ge mig mera.

Lunchmackor med Hopptisarna o Flickorna och mörkret

Ett par mackor och en stunds läsning till lunch.


Sen vilade jag en stund innan det var dags att gå ut igen, denna gång till Korgtassen för att hämta helgkasssen och handla lite mer samt till Systemet. Igår orkade jag ju inte bära allt jag behövde. På Systemet köpte jag en flaska prosecco och en flaska riesling. Jag var osäker på vad jag ville ha till smörgåstårtan. Därefter satte jag mig vid datorn och skrev det här. Till det tog jag inte en kaffe utan en halv starköl som stått med plast över hålet i en vecka. Den var helt OK.

Helgkasse, alkoholhaltiga drycker och lite annat smaskens.
En halv veckogammal Staropramen var helt OK.


Jag gick ett varv med dammvippan och städade av i badrummet. Det som sen var kvar av eftermiddagen tillbringade jag i soffan med min bok och mitt värkande knä. Och jag läste ut boken. Bokbytet gick från en bok om försvunna flickor till en bok om en kvinna som tar rättvisan i egna händer.

Böckerna Flickorna och mörkret o Kära Debbie

Bokbyte från en bok om försvunna flickor till en bok om en kvinna som tar rättvisan i sina egna händer.

∼ ♦ ∼

Fredagskväll med bubblor och mer spänning

Det blev kväll och det mulnade på. Jag dukade fram min smörgåstårtbit och lyckades öppna en flaska spumante – HURRA! Det blev alltså inte flaskan jag köpte, jag hade redan en flaska bubbel på kylning. För i kväll ville jag fira mig. Men det blev bara ett glas, jag är ju så tråkig på det viset.

Jag firar mig.
Och till bubblet smörgåstårta med Hopptisarna och Kära Debbie.


Ett glas appassimento kan det eventuellt bli senare. Jag ska sjunka ner i fåtöljen och se senaste avsnittet av Chelsea Detective. Kanske blir det nåt annat spännande sen också, kanske Mister Books mysterier.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morgon blir det dammsugning och kanske strykning. Högen har växt…

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Ironi, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Flickorna och mörkret

Publicerat den 4 september, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om den sjunde och avslutande delen i en vidunderlig spänningsserie.


Camilla Grebes bok Flickorna och mörkretSå är jag framme vid slutet av Camilla Grebes Flickorna och mörkret-serie. Serien som jag blev helt tokig i. Serien som avslutas med en bok med samma titel som själva serien, Flickorna och mörkret. Boken nätshoppade jag i augusti 2026 och en knapp månad senare läste jag den.

Tonårstjejen Myra liftar från Hälsingland till Stockholm. Målet med resan är att söka sanningen om hennes försvunna storasyster. Poliserna Manfred Olsson och Pirjo Lundquist kallas till trakten för att utreda ett misstänkt mord. Kan de lösa fallet innan historien upprepar sig? Och kan Myra hantera sanningen?

Även den här gången hoppar handlingen lite i tiden, men mest bland karaktärerna. Ett par gamla bekanta återser jag som läsare då och då i den här serien, medan andra poppar upp och försvinner. De olika karaktärerna kommer till tals i egna kapitel, vilket ger läsaren olika perspektiv. Det skulle kunna bli hattigt, men författaren gör det hela på ett mycket snyggt sätt.

Serien avslutas med en bok som har samma titel som serien. Och det som är genomgående i alla böcker i serien är att det just är flickor som är i fokus. Tyvärr blir de ofta mördade och/eller utsatta för annat hemskt. Oavsett, detta ger serien ytterligare en dimension. Vidare är det inte rena kriminalromaner utan i mångt och mycket psykologiska thrillrar. Jag gillar det, därför att vem och varför, ibland även hur, står i centrum. Gåtan. Varför mördade person X person Y? I den här boken blir det extra spännande när mordoffret inte är den man tror att det ska vara.

Slutet på boken – och serien – är jättespännande. Jag gissar givetvis och för en gångs skull gissar jag rätt. Men det var ren tur, för jag gissade på den minst troliga gärningspersonen och utan att ha nån sorts skäl för det. Och nu är jag bara ledsen att det inte finns nån mer del i serien. Suck…

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Flickorna och mörkret-serien:

  1. Älskaren från huvudkontoret 
  2. Husdjuret 
  3. Dvalan
  4. Skuggjägaren 
  5. Alla ljuger 
  6. Välkommen till evigheten 
  7. Flickorna och mörkret (läs inlägget ovan!)

Bloggat om boken har också Enligt O, Hyllan och Nisse Scherman gjort.

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdagen den 3 september 2026: Soligt och utmanande och ingen go arbeidslust

Publicerat den 3 september, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

En god natt och en solig morgon. Lite ont i högerknäet och vänsterfoten, bara. Som tur är har jag Voltaren gel kvar. Jag drog på efter duschen. Soligt, som sagt, men kallt. Båda termometrarna visade bara elva grader. Men inne i lägenheten är det behaglig temperatur. Jag strösslade några frysta hallon, plockade i Slottsträdgården i somras, över filen. Trots frysningen var de betydligt mer smakrika än färska köpes. Och boken Flickorna och mörkret är fortfarande bra. Ett gammalt mordoffer, en försvunnen tjej och en tjej på rymmen. Jag har läst ungefär halva boken.

Torsdagsfrukost fil med bär bl a hallon fr Slottsträdgården Hopptisarna o Flickorna och mörkret

Torsdagsfrukost med hallon från Slottsträdgården i filen, Hopptisarna och Flickorna och mörkret.


Det blev ändå en skön promenad upp till jobbet. Ingen skrämde mig heller, men jag hälsade på en arbetskamrat från en annan avdelning som stod och väntade på bussen upp. Jag travade på, trots ond fot och knä. Sen skulle jag hem efter jobbet också, handla på vägen. Dagens lilla utmaning…

Solen slog i ett fönster i stadshuset. Det var inte alls lika vackert som när det slår i UKK. På före detta Sivia torg byggs det. Det ser förskräckligt ut.

Solen slår i stadshuset intill f d Siviatorg

Solen slår i ett fönster i stadshuset intill det förskräckliga bygget på f d Siviatorg.

 

∼ ♦ ∼

Mötesdag igen

Trots att det var torsdag hela dagen var det mötesdag. Två möten på förmiddagen och ett i princip hela eftermiddagen. Det kändes lite tungt. Däremellan försökte jag jobba och jag hann också med att kramas och utbyta några ord med en pensionerad arbetskamrat som var på besök idag för att introducera sin efterträdare.

Jag köpte macka och ägg till skrivbordslunch, men kände att jag behövde komplettera med en kexchoklad för att palla eftermiddagsens möte… På lunchen ansökte jag om ett recensionsexemplar av en bok jag tror mig kunna ha både nytta och glädje av. Och redan då blev jag glad, för jag fick ja.

Skrivbordslunch med macka ägg kexchoklad o Flickorna och mörkret

Skrivbordslunch med kexchoklad för att palla eftermiddagens möte.


Det visade sig vara rätt tänkt med kexchokladen, för eftermiddagens möte var inget roligt möte utan skapade oro. Hos alla.

∼ ♦ ∼

Matlådemiddag

Luften gick ur de flesta som deltog i Zoommötet. Jag tog mig i alla fall hem. Eller först gick jag till Korgtassen för att införskaffa en bit smörgåstårta till i morgon och handla lite till. Jag tog så mycket jag orkade bära. Sen behöver jag handla mer ändå, men det tar jag i morgon när jag hämtar helgkassen. Nån mat till i kväll köpte jag inte. I stället rev jag fram matlådan med kycklingkorv och makaroner som jag frös in i söndags. Jag kände att jag behövde ha en rejäl och varm middag. Men den fick förstås både tinas och sen micras innan jag kunde äta.

Kycklingkorv o makaroner med Hopptisarna o Flickorna och mörkret

Torsdagsmiddagen var rejäl.


Jag körde igång en maskin tvätt när jag kom hem. Det är mycket i tvättkorgen igen, men jag kör kanske en maskin ytterligare i morgon. Då jobbar jag hemifrån på förmiddagen. På eftermiddagen har jag tagit flexledigt. Arbetslusten försvann. I stället tänker jag städa här hemma innan jag går och hämtar min helgkasse, fotar tunnelbygget och slinker in på Butiken på hörnet.

Men i kväll tänker jag inte göra nåt mer seriöst när disken är avklarad och tvätten hängd. Det blir TV, bland annat Morden i Helsingör. Go arbeidslust? Nej, inte särskilt.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

”Hålet i S:t Olofallén – Uppsala kommuns senaste arenaprojekt” ser mest ut som… ett hål. Stegen till ”bassängen” står kvar. Jag såg inte om nån hade trillat i, men tog en bild uppifrån fönstret vid min trappavsats.

Hålet i allén dag åtta

Hålet i allén dag åtta… Inte mycket har hänt sen sist.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Ironi, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdagen den 2 september 2026: ”Mordförsök” och mat

Publicerat den 2 september, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok, i morse höll jag på att dö…

…på väg till jobbet. Eller rättare sagt, en arbetskamrat tog nästan livet av mig. Kom upp bakifrån och hälsade, bara. Men jag hade inte sett eller hört att nån var bakom mig och blev totalt överrumplad. Hjärtat skuttade runt rejält ett tag i bröstkorgen och jag blev tvungen att stanna och återhämta mig. Det var mycket obehagligt. Kändes som om bröstkorgen kramades åt av en järnhand. Stackare! kanske du tänker, kära dagbok. Jag tänker stackare om min arbetskamrat. Inte fan hade hon planerat nåt mord så här på onsdagsmorgonen.

I botten hade jag ändå en lugn morgon hemma med en skål fylld med fil och bär, Hopptisarna och fiktiva mord i Flickorna och mörkret. Det var tur…

Onsdagsfrukost med Hopptisarna och Flickorna och mörkret

En lugn start hemma med Hopptisarna och fiktiva mord.

∼ ♦ ∼

Arbetsdag med möten

Fyrisån septembermorgon 2026

Kände mig som Fyrisån idag.

Onsdagar är det ofta flera möten på jobbet, ofta kant i kant så att säga. Jag tog mig upp till min arbetsplats, överlevde alltså, och kunde delta i mötena. Eller först stämde jag av lite datorgrejs när Stora A hade anlänt. Att prata med Stora A gör mig ibland väldigt engagerad, ibland väldigt lugn. Idag lugnade samtalet mig, för jag skulle bara förmedla information. Kände mig lite som Fyrisån inuti, den å jag passerade i morse med en båt som såg att att vara på väg att sjunka och ett rätt mörkt och sunkigt vatten där löven nu har börjat falla från kastanjerna. Nåja, det lilla ”mordförsöket” i morse var ett bra sätt att testa hjärtats skick. Jag blev ganska skakis efteråt och det satt i hela förmiddagen.

Dagens möten gick bra. Jag fick i uppdrag att skriva en artikel med litteratur som huvudämne och sånt tackar jag inte nej till trots att det hela var mycket löst. Men möte är bokat på måndag för att prata mer om vinkling etc. På eftermiddagen började jag göra lite research och fick ihop över en A4 med en spännande lista.

∼ ♦ ∼

Mat och fler fiktiva mord?

Tidig lunch på Feiroz blev det idag med en arbetskamrat från en annan avdelning. Det var delvis ett jobbmöte, men också ett kompismöte. Och perfekt att få i sig varm mat idag. Förutom att prata flytt och krämpor pratade vi om vår gemensamma kärlek: böcker.

Chicken tikka masala med C på Feiroz

Chicken tikka masala med C. Feiroz version var god, men inte som Annas.


På tal om mat har jag beställt en helgkasse från Korgtassen. Jag ska hämta kassen på fredag, men tänkte äta innehållet på lördag. På menyn står:

  • Förrätt: Grön ärtsoppa med pepparrotskräm
  • Huvudrätt: Fiskpaket med ört-, sardell- och citronsmör samt primörer
  • Dessert: Toscaäpple med vaniljkräm

Utöver detta smaskens har jag blivit lovad fler saltgurkor av Anna. Sååå goda! I kväll blev det faktiskt ”bara” mackor med massor av saltgurka på till kvällsmat. Jag åt en hel saltgurka…

Rostade mackor med ost o kalkonsalami o saltgurka Hopptisarna o Flickorna och mörkret

Tofflisk kvällsmat med rostat bröd, massor av saltgurka, Hopptisarna och Flickorna och mörkret.


Annat ”godis” hittade jag i postboxen när jag kom hem. Där låg ett brunt bokpaket från Modernista med en alldeles ny bok, den svenska översättningen av Freida McFaddens bok Kära Debbie. Boken kom ut på originalspråk i januari i år (2026). Den ska jag givetvis hugga direkt efter att jag har läst ut Flickorna och mörkret, men första recensionsdag är inte förrän den 18 september. Tusen tack, Modernista! (Verkligen tur att jag inte dog i morse, med andra ord.)

Ett bokpaket…
…med Kära Debbie i.

Nu ska jag dråsa ner i fåtöljen och läsa. Igår såg jag SvT:s partiledarutfrågning med Magdalena Andersson här ifrån Linneanum i Barockträdgården. Kan du tänka dig, kära dagbok, hon är från Uppsala men visste inte när Uppsala universitet startade sin verksamhet, Sveriges första universitet… Nåja, alla kan inte kunna allt. Jag har bestämt mig för hur jag ska rösta i riksdagsvalet och troligen i regionvalet. Det är kommunalvalet som är assvårt. Vissa partier går fetbort lätt och en partiledare skulle aldrig få min röst eftersom hon inte vet vad en kommunikatör kan ha för arbetsuppgifter. Jag menar, hon kan inte ha nån aning för då skulle hon inte ha viftat bort min yrkeskategori. I kväll är det ingen partiledarutfrågning… och det kanske är bra. Det finns ju viss risk att det kan bli ett ”mordförsök” på en TV.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Mammisens älskade Tisslingar fyller elva år idag. Det går inte en dag utan att jag saknar dem, gosedjuren Citrus a k a Cittis och Lucifer a k a Lucen.

Mammisens lilla kicka Citrus…
…och mammisens pojkis Lucifer blev elva år idag.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Välkommen till evigheten

Publicerat den 1 september, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om den sjätte delen i en av de bästa kriminalserier jag har läst.


Camilla Grebes bok Välkommen till evighetenSommaren 2026 blev det en hemester med mycket läsning. Jag fyndade böcker second hand, i affärer och på nätet. Den sjätte delen i Camilla Grebes serie Flickorna och mörkret, Välkommen till evigheten, hittade jag i pocket för 25 pix hos Erikshjälpen. Den slog jag till på. Första dan i september 2026 läste jag ut boken.

Lykke Andersen är redaktör, författarhustru och tonårsmamma. Hon är också anklagad för mord. Vad var det som hände på familjens idylliska gård? Hänger det ihop med det förflutna? Varför vill Lykke bara prata med kriminalkommissarie Manfred Olsson och ingen annan? Enligt baksidestexten är detta ett modernt ödesdrama och en hyllning till mysteriet med det slutna rummet.

Den här boken är extra intressant tycker jag, för att den delvis utspelar sig i förlagsvärlden och bland författare. Detta samtidigt som den innehåller en mordgåta. Gåtan får största platsen i boken och bara en sån sak ger pluspoäng. En kriminalroman ska ha gåtan i centrum och låta relationer vara mycket små bihistorier. Givetvis får relationsbitarna också plats i den här den boken, men författaren lyckas med att inte låta dem ta över. Utöver detta anknyter själva gåtan till litteraturen och Edgar Allan Poes gåta om det slutna rummet.

Vem är skyldig och varför? Ja, det vill en ju veta när en läser en kriminalroman. Karaktärerna är inte på nåt sätt enkla personer, men författaren beskriver dem mycket trovärdigt. När det gäller gåtan listar jag ut en bråkdel. Sen kommer en rejäl twist mot slutet. En twist som bara måste bli just sådan när Camilla Grebe skriver. Hon har lyckats igen!

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Flickorna och mörkret-serien:

  1. Älskaren från huvudkontoret 
  2. Husdjuret 
  3. Dvalan
  4. Skuggjägaren 
  5. Alla ljuger 
  6. Välkommen till evigheten (läs inlägget ovan!)
  7. Flickorna och mörkret

Bloggat om boken har också Enligt O, hyllan och Dagens bok gjort.

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Tisdagen den 1 september 2026: Försöker hitta nåt viktigare

Publicerat den 1 september, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Det skulle vara mulet och regnigt idag. Det var ganska soligt och varmt i morse. Jag provar mina olika handledsstöd. Då blir det extra varmt. I natt sov jag med de nya stöden med skenor och stöd för tummarna. De kändes bra. På jobbet använde jag igår de nya mjuka stöden på båda händerna. Idag kör jag bara med det på vänsterhanden. Jag skulle växla om och även ibland jobba utan. Men inte sitta och skriva för mycket. Hur lätt är det när skrivandet är ens jobb och liv fast jag är bland de lägst betalda? Ja, min chef är rak. Struntar jag i. Pengar är inte allt. Jag försöker hitta nåt viktigare att leva för. Jag fortsätter att lyssna på mitt hjärta och vad det orkar med.

Cykelparkering runt stolpe

Jag försöker hitta nåt att viktigare att leva för än pengar, lyssna på mitt hjärta och orka.


Att gå upp och ta mig till jobbet, jobba och ta mig hem är precis det jag klarar av under vardagarna. Frukosten är helig så tillvida att den är lugn. Jag äter fil med bär, dricker kaffe och låter Hopptisarna stirra på mig medan jag läser. Välkommen till evigheten går mot sitt slut. Och tidsinställt i morse var inlägget om augusti månads (2026) lästa böcker.

Första septemberfrukost med Hopptisdarna o Välkommen till evigheten

Första septemberfrukost i lugn och ro med Hopptisarna och en stunds läsning.

∼ ♦ ∼

Jobbgrejor

M grejar med min dator

M lånade Stora A:s skrivbord och grejade med både min gamla och min nya jobbdator. Skönt att få dem fixade!

Iförd min nya grå luvatröja promenerade jag till jobbet. Tröjan var för varm, helt klart. Dessutom visade det sig att den trots varm tvätt utochin, dessutom, fortfarande luggar massor. Tur att jag inte hade nåt viktigt möte idag. Min svarta tischa var gråluddig. Jag hade tänkt ta en selfie med tröjan, men jag blev sur på den.

Arbetsdagen var inte mycket att hurra för vad gäller mina insatser. Det var ett möte på förmiddagen, korrekturläsning och uppdatering av både gamla jobbdatorn och den nya. Det senare var dagens bästa, för speciellt gamla jobbdatorn har varit seg. En ny medarbetare hade sin första arbetsdag fullspäckad med information. Däremellan blev det skrivbordslunch. I morgon, däremot, ser jag fram emot en varm lunch tillsammans med en arbetskamrat från en annan avdelning.

Skrivbordslunch med ägg macka Välkommen till evigheten varm choklad ingen dessert

Idag skrivbordslunch utan dessert, men med varm choklad i muggarna och en stunds läsning.


Det var sååå skönt att få skjuts hem i U-bilen, trots att alla andra i Uppsala skulle hem då. Det tog nästan lika lång tid som att gå… Jag drog på den uppdaterade, gamla jobbdatorn när jag kom hem och allt verkade funka bra.

∼ ♦ ∼

Enkel kvällsmat, spännande bokbyte

Även idag var jag ganska trött när jag kom hem, så jag bestämde mig för att inte göra så mycket mer nyttigt än att ta reda på gårdagens tvätt. Den blåa luvatröjan var bland den rena tvätten och den får jag ta i morgon ostruken och slänga den gråa i tvätten igen.

Till middag/kvällsmat fick det bli nåt enkelt. Jag kokade ett par ägg och gjorde äggmackor samt hällde upp cornflakes och mjölk i en skål. Tre bitar sill var allt som fanns i burken i kylen. Dem la jag på mackorna. Och som lite extra blev det några hallon från frysen på flingorna. En salig blandning, kan tyckas, men helt OK och mycket gott.

Äggmackor med kaviar o tre sillbitar flingor o mjölk Hopptisarna o Välkommen till evigheten

En enkel, men salig blandning till kvällsmat.


Och medan jag åt läste jag ut den näst sista delen i Flickorna och mörkret-serien. Den var så spännande! Bokbytet blev därefter lätt: självklart ska jag läsa den sista delen, Flickorna och mörkret, som jag köpte i förra månaden. Ett inlägg om Välkommen till evigheten publicerar jag senare i kväll här.

Camilla Grebes böcker Välkommen till evigheten och Flickorna och mörkret

Bokbyte vid kvällsmaten från näst sista delen till sista delen i Flickorna och mörkret-serien.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Kvällssolen skiner. Bara en sån sak…

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Mitt bokår 2026: Absolut augusti

Publicerat den 1 september, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om och med länkar till böckerna jag läste och skrev om i augusti 2026.

Klickar du på en bild nedan öppnas inlägget jag skrev om just den boken i ett nytt fönster i din webbläsare! 

Augusti månads böcker 2026:

Elsa o Cornelia Swärds bok RovdriftSharon Boltons bok Daisy i kedjor

Camilla Grebes bok HusdjuretCamilla Grebes bok Skuggjägaren

Gabriella Ullberg Westins bok VitnattenMattias Edvardssons bok Flickorna vid altaret

Camilla Grebes bok Alla ljugerS J Bennetts bok The queen who came in from the cold

Håkan Östlundhs bok Profetens vinterMélisa Da Costas bok Kvinnorna vid världens ände

Påbörjad i augusti:

Camilla Grebes bok Välkommen till evigheten

 

Antal lästa böcker i augusti:
10 stycken

Omfång:
1 – 99: 0
100 – 199: 0
200 – 299: 0
300 – 399: 5
400 – 499: 5
500 – 599: 0
600 – ???: 0

Omdömen:
Fem tofflor: 5
Fyra tofflor: 4
Tre tofflor: 1
Två tofflor: 0
En toffla: 0

Ingår i serier
8

Genrer:
Skönlitteratur: 1
Spänningsroman/kriminalroman/deckare/thriller: 9
Självbiografi: 0
Facklitteratur: 0

Författare:
Svensk: 6
Brittisk: 2
Fransk: 1

Nya författarbekantskaper:
4

Språk (som jag läste på):
Svenska: 9
Engelska: 1

Format/utgåvor:
Pocketböcker: 4
Inbundna: 5
Storpocket: 1

Hur hamnade de hos mig?
Fått: 1
Köpt ny: 6
Köpt second hand: 2
Lånat: 0
Recensionsexemplar: 1

Den bok jag läste i månaden och som jag anser vara den bästa av månadens böcker är…

Kvinnorna vid världens ände av Mélissa Da Costa

 

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Måndagen den 31 augusti 2026: Märkligt många hål och hjälpmedel

Publicerat den 31 augusti, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Märklig dag, det här. Jag började dan hemma, precis som en vanlig vardag. Upp klockan 5.45, dusch, frukost och en stunds läsning. Välkommen till evigheten, som jag började läsa ordentligt igår, är lika bra som de andra delarna i serien.

Måndagsfrukostfil med Hopptisarna o Välkommen till evigheten

Måndagsfrukost med Hopptisarna och Välkommen till evigheten.


Efter frukostläsningen var jag redan halvvägs i boken. När jag har publicerat det här inlägget ska jag förbereda morgondagens inlägg om böckerna jag läste i augusti. Det är ursvårt att välja vilken bok som blir månadens bästa, för som vanligt läste jag så många bra böcker.

Men åter till det märkliga… Första skälet till att dan var märklig var att jag inte gick iväg till jobbet vid sjutiden. Jag satte mig vid jobbdatorn. Och anledningen till det var arbetsterapeutbesöket, nåt som jag blev påmind om två (2) gånger per sms – hur tjatigt är inte det?! Jag skulle vara på Samariterhemmet klockan tio och hann därför jobba en stund och delta i ett Zoommöte hemifrån innan jag gick. Bara det att kommungubbarna anlände för att jobba i ”Hålet i S:t Olofallén – Uppsala kommuns senaste arenaprojekt” <== ironi klockan sju också. Även idag var de tre, en som jobbade och två som såg på. Idag sågade den som jobbade. Det var ett envist, entonigt jävla ljud. Nästa arbetsmoment var att knacka sönder nåt i hålet med hjälp av en grävmaskin. Lät lika illa som typ pålning… Men som alltid jobbade de inte mer än max en kvart i taget, så det var många tysta stunder också, för all del.

Arbete i hålet i allén

Arbete i ”Hålet i S:t Olof-allén – Uppsala kommuns senaste arenaprojekt”.


Jag själv jobbade lite till på min senaste artikel, men sen ville jag göra en utskrift innan jag skickade iväg materialet på översättning. Det kunde jag bara göra från jobbet.

∼ ♦ ∼

Hål och möte med en paraplybärare

Grävarbete på Dragarbrunnsgatan

Nämen! Grävarbete. I centrala Uppsala. Ytterligare ett hål…

Jag traskade iväg till mitt besök i vården i god tid. Eftersom man aldrig vet vilka vägar som är gångbara i Uppsala lär man sig att se till att ha tid. På gatan där själva sjukhuset ligger dit jag skulle med min hand, egentligen båda händerna, visade det sig, pågick ett stort… Gissa vad! Just det. Grävarbete. Hål här också. Men det fanns en liten rimpa att gå på för oss fotgängare. Den var inte bred och när jag fick möte med en paraplybärare blev det trångt. Ja för det regnade lätt när jag gick, förstås, och jag hade varken tid eller lust att springa in och hämta min ”brolly”.

När jag kom fram åkte jag och en kvinna upp i den klaustrofobiska hissen. Jag skulle högst upp, till våning sex i det tidigare sjukhuset. Betala behövde jag inte, jag har frikort, men checka in gjorde jag. Sen hade jag typ 20 bonusminuter som jag kunde ägna åt mig bok. Härligt! Tur att jag lyckades snappa åt mig en sittplats. Det var inte gott om dem.

I väntrummet med boken Välkommen till evigheten

Tjugo bonusminuter till läsning i väntrummet.

∼ ♦ ∼

God hjälp och många hjälpmedel

Hjälpmedel för mina onda händer

Jag fick med mig två sorters handledsstöd.

Arbetsterapeuten jag träffade idag delade förnamn med min enhetschef. (Kanske var det ett gott tecken – dels för att få god hjälp, dels inför eftermiddagens lönesamtal..?) Jag berättade min hand-historia kort och koncist, beskrev mina karpaltunnelproblem, den misslyckade högerhandsoperationen och den oopererade vänsterhanden samt mitt fall och den fortsatta fönsterputsningen.

Liksom min husläkare kunde hon konstatera att handen och fingrar ser bra ut och rör sig som de ska. Jag berättade hur jag hade agerat – och det var helt rätt och riktigt gjort. Tio poäng till mig! (Eller fem rosa tofflor..?) Det jag känner av är mest runt handleden och där sitter ju både ledband och ligament. Ganska snabbt fick jag prova olika handledsstöd och jag fick två olika par med mig – jag har ju faktiskt problem med båda händerna. Mycket generöst, för dessa kostade mig inte heller en spänn. Jag fick också ett par övningar att göra, men det viktigaste är att jag rör handen så normalt som möjligt.

Väldigt bra besök, är min summering, nån som lyssnade på mig och hörde vad jag sa samt gav mig den hjälp jag behövde.

∼ ♦ ∼

Håltimme (?) och jobba lite

Jag traskade uppför Mördarbacken till jobbet för lunch och arbete. Hjärtat hamrade som en stötvågsmaskin i bröstkorgen, men jag dog inte. Vid Dag Hammarskjölds väg såg jag ett igen – ett grävarbete, förstås och ett stort jävla hål.

Grävarbete vid Dag Hammarskjölds väg

Ytterligare ett stort jävla hål, detta vid Dag Hammarskjölds väg. Här var det en som jobbade och en som mobilsurfade.


Inte passerade jag nåt ställe där jag kunde köpa med mig lunch heller, så det fick bli sedvanlig macka och kokt ägg från restaurangen i huset. Men söte L hade lämnat fredagsgodis åt mig, så jag fick dessert till min lunch.

Fredagsgodis från söte L väntade på skrivbordet på jobbet.
Det blev fin dessert till dagens annars rätt trista skrivbordslunch. Ja, boken är ju inte trist förstås.


Arbetsmässigt idag åstadkom jag en del jag är nöjd med. Jag fick iväg artikeln till översättaren som även skulle granska min svenska översättning. Vidare gjorde vår rektor också bra ifrån sig i en artikel i lokalblaskan som jag kunde läsa tack vare en arbetskamrat. Den som har inloggning kan läsa artikeln själv.

Klockan 15 var det dags för lönesamtal… Och med det gick det ju som det gick. Jag förväntar mig inga miljoner i lönepåslag, för hälsan begränsar det jag orkar och sjukdom tar man inte hänsyn till när det gäller lönesättning. Men jag jobbar och gör det jag ska. Nåt är det kanske värt.

∼ ♦ ∼

Home sweet home

Jag var mycket trött när jag gick hem. Och varm. För plötsligt hade den regniga dan blivit nästan solig och betydligt varmare. Men hem tog jag mig. Jag rafsade ihop gårdagens rena och torra tvätt och la in det som inte ska strykas i skåp och lådor. Därefter körde igång en maskin med jeans och lite innan jag satte mig ner för att summera dan vid datorn.

Därefter var det dags att fixa käk. Redan igår bestämde jag mig för att äta kalkonkorv med bröd och testa Annas bostongurka till. Det fanns bara två kalkonkorvar i frysen, så korv nummer tre blev en kycklingkorv. Bostongurkan fick med beröm godkänt och jag har lagt in en beställning om mer.

Kalkon- och kycklingkorv med bröd till middag. Annas bostongurka testades…
…och det är inte mycket kvar i burken…

I kväll behöver jag gå med vattenkannan innan jag tar kvällskaffe. Sen tror jag att det mest blir läsning av spännande bok.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morgon ska gamla jobbdatorn få följa med till jobbet för att få lite handpåläggning av M på IT. Tur att jag inte ska handla på hemvägen, ryggsäcken blir lite tyngre…

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Ironi, Jobb, Krämpor, Mat, Media, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar