OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok, hemmajobb…
Utsikten från balkongfönstret i morse – UKK i soluppgång.
Det var väldigt skönt att slippa krycka iväg i morse på trasig fot. Jag har varit hemma och jobbat och kunde njuta av utsikten då och då. Inga blåsippor eller tussilago, precis, men UKK åt ena sidan, björkallén åt den andra. Lite måste jag gå ändå, typ fram till fönstren eller till hissen och sen över gården till soprummet. Det blir två kryckor här hemma och det känns bra. Jag försökte fråga sjukgymnasten om det är ”farligt” att gå foten med stressfraktur, men fick inget egentligt svar mer än att läkningen kan ta längre tid men att jag ska gå lite grann. Vet du, kära dagbok, jag är så tacksam att jag fick skjuts hem igår. Annars hade jag gått över en mil. Och det tror jag inte hade varit bra för min fot. Nu gick jag bara 8,5 kilometer totalt… Att jag överhuvudtaget kunde stå idag är förvånansvärt. Men foten fick vila under natten och nu ska jag verkligen försöka gå så lite som möjligt de här dagarna så att den får återhämta sig snabbt. Jag tror också att lasern jag fick igår var bra. Det gjorde ganska ont, men samtidigt gjorde nog lasern nytta för idag känns det onda desto mindre.
Jag klev upp i vanlig tid när jag jobbar, det vill säga klockan 5.45, tog en dusch och satte mig vid frukostbordet för att äta och läsa en stund i Skuggriket. Idag åt jag fil med bara bär, kanel och lite flytande honung i. En måste variera sig (<== ironi). Ibland äter jag ju flingor och mjölk, till exempel. Stora A var så gullig igår och sa att jag får höra av mig om jag behöver hjälp med att handla. Så snällt och så skönt för mig att veta att jag kan fråga om det skulle vara så att foten blir sämre. Jag var lite rädd för det igår efter alla kilometer jag tillryggalade (vilket ord!), men jag känner mig lättad idag att foten inte är ondare och att jag inte behövde gå iväg och anstränga den mer.
Tisdagsfrukost med Hopptisarna och Skuggriket. I skålen fil med bär, kanel och flytande honung.
Så klockan sju satt jag vid jobbdatorn och påbörjade dagens jobb med att besvara mejl. Det jag skulle göra idag var främst att skriva en artikel och korrläsa. Jag hade bara ett enda Zoommöte. Till förmiddagsrasten hade jag skickat ett första utkast på fakta- och citatkoll, till lunch hade jag korrat.
Hemmalunch som vanligt mitt på dan.
Eftermiddagen ägnade jag främst åt nästa textprojekt som ska skrivas med anledning av jubileet 2027. Sen blev jag fundersam och orolig eftersom ett misstänkt föremål (en handgranat?) hittades här i närheten. Botvidsgatan spärrades av och Nationella bombskyddet kallades in. Asså räcker det inte med allt krig som pågår ute i världen, måste det in här också???
Klockan var närmare 17.30 när jag kunde åka ner med hissen och gå till soprummet samt kolla postboxen. Soprummet var rätt fullt, boxen var tom.
∼ ♦ ∼
Bokningar
Hoppas jag klarar att gå.
På fredag får jag alltså besök. Eller vi ska gå till närmaste matställe där jag har bokat bord och äta framåt kvällen och därefter inta kvällskaffe hemma hos mig. Eftersom två av oss har svårt att gå kan det bli en kort biltur (vilket jag inte tror, men…). Jag borde dammsuga, men det fixar jag inte. Trots att jag har hållit mig ganska stilla idag började foten bulta och den där brännande smärtan infann sig kring lunchtid. Vi får se hur det blir senare i veckan. Ny laserbehandling blir det på fredag förmiddag och då ska jag be att han tar lite mer på frakturstället.
Till lördag har jag också bokat bord på ett nytt matställe nära fredagens. Det är nästan lika långt dit och tar fem minuter med friska fötter, kanske tio minuter på kryckor. Då ska det bli födelsedagsmiddag.
Den kommande helgen väntar alltså två aktiviteter och ett antal möten med människor IRL. Eftersom jag då har jobbat hemma i fyra dar blir det perfekt att bryta min isolering. Jag behöver röra på mig och det är OK enligt sjukgymnasten att gå korta sträckor som det är i båda fallen. På torsdag ska jag försöka ta mig till Korgtassen och handla det nödvändigaste. Det är ju inte så mycket ätbart som behövs till helgen, men jag måste se till att köpa hem nåt att äta den kommande veckan eftersom jag troligtvis distansarbetar då också. Känner jag att jag inte klarar det får jag kontakta Stora A.
∼ ♦ ∼
Tisdagskväll utan klipp
Det blev ingen hårklippning idag efter jobbet som planerat. Igår avbokade jag min klipptid eftersom det blir för långt att gå. Annars är det på väg hem från jobbet. Ja ja, jag bokar en ny tid när jag kan gå för egen maskin. Till dess får jag känna mig långhårig.
Soppa blev det i alla fall. Resterna av tomatsoppan från igår och nötbröd till var lika perfekt i kväll som igår. Kaviar och räkost på mackorna liksom några skrynkliga småtomater trollade jag fram.
Tomatsoppa och nötbröd även till tisdagsmiddag.
I kväll ska jag läsa och försöka komma in i Skuggriket.
I kväll ska jag försöka läsa. Jag tycker inte att jag riktigt har kommit in i Skuggriket. Ändå är den boken inte lika omfattande som de andra delarna.
Till helgen blir det inte så mycket läsning. Dels ska jag umgås, dels ser jag fram emot två säsongsstarter, Tyst vittne och Förrädarna, serier som jag troligen ser på via Playkanalerna. Förrädarna går på torsdagar på TV4, Tyst vittne kör igång på fredag på SvT 1. Jag tycker att det är mysigt att titta fredag eller lördag sent.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
På torsdag är sista dagen för att söka Journalistförbundets språkstipendium i Brighton. Jag tänker inte söka i år heller eftersom jag är för sjuk. Sorg i hjärtat…
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Det var Gränby norra som fick besök av mig. Jag köpte en del väsentligheter såsom fil, bär, kaffe och ost på 
Det senaste året har jag fullkomligt 
Högen med böcker köpt på årets bokrea (2026) 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 