Torsdagen den 8 juni 2023: Bokbyte, bättre i ryggen och balkongrejor

 



Kära dagbok…

Citrus med böckerna Höken sjunger om död och En familj som andra

Citrus hjälpte till vid bokbytet.

Tack och lov var ryggen bättre i morse när jag vaknade! Jag försökte röra på mig hemma igår kväll, men det var svårt för jag hade ont och var rejält smärtpåverkad. Faktum är att jag tog en värktablett, nåt jag ytterst sällan gör. Sen satt jag med Annas massagekudde bakom ryggen. Kudden både knådar och ger värme.

Samtidigt kunde jag läsa och det blev faktiskt bokbyte. Jag läste ut deckaren i uppsaliensisk universitetsmiljö och bytte till en bok om en familj som andra, en familj som i mitt tycke inte alls verkar vara som andra. Den senare är min namnsdagspresent på Jeannette-dagen till mig själv. (Ja, Jeannette är mitt förstanamn, men jag har nästan alltid kallats för mitt andranamn.) Citrus hjälpte mig att välja.

Anna jobbade till 21.30 och kom hem sent. Vi satt uppe nån timme och pratade, tog några bitar ost, innan vi ramlade i säng. Anna hade inte enbart jobbat igår utan även marscherat iväg för att köpa plantor.

∼ ♦ ∼

I morse var det nästan lite mulet ute, men ändå varmt. Katterna var inte så hungriga, men eftersom det var tomt i matskålarna fyllde jag på med färsk mat. Lucifer var där och slickade lite, medan Citrus mest är intresserad av ett specifikt torrfoder för tillfället. Jag har några bitar av detta kattgodis i min översta högra skrivbordslåda. Citrus ställer sig ofta på bakbenen när jag sitter vid datorn och vill att jag ska öppna lådan och ge henne godis. Hon verkar vara en lika stor godisråtta som sin mammis. Men i morse var hon mest trött. Så även Lucifer.

 

Näckrosor och blommor Fyrisån

Näckrosor i Fyrisån!

Morgonpromenaderna upp till jobbet är för det mesta jättesköna, trots att det är uppför. Luften är relativt frisk och det är lagom varmt så här års. På S:t Olofsbron noterade jag att det faktiskt finns näckrosor i Fyrisån. Det trodde jag inte!

Igår på jobbet var det en delvis frustrerad stämning och mycket stress. Jag försökte vara en god arbetskamrat, men kände att alla inte försökte med det. Sånt gör mig illa till mods. Det var bara att hoppas på att den här dan skulle bli bättre. Jag bestämde i alla fall i morse att ta friskvårdstimme på eftermiddagen för att simma eftersom ryggen var bättre. I natt hade jag kramp i stortårna visserligen, men jag tyckte att jag behövde simma. Det var därför passande med fisk till lunch idag. Mitt sällskap var min bok på gång.

Fisklunch med boken En familj som andra

Fisk till lunch idag, passande nog inför simningen.

 

Två frallor med vallmofrön och boken En familj som andra

Vallmofrallor till kvällsmat.

Jag simmade 40 längder, det vill säga 1 000 meter. Även den här gången fick jag bryta, idag efter 34 längder på grund av kramp. Efter stretchning och lite ångbastu hoppade jag i bassängen igen och simmade de återstående sex längderna. Jag hatar verkligen krampen jag får, men det känns som om det inte går att göra nåt åt mer än att försöka ta sig upp så jag inte drunknar. Att simma så jag inte drunkar som pappa är liksom grejen med det hela.

Vrålhungrig var jag sen och hoppade in på Butiken på Hörnet. Där köpte jag två väldigt vallmofröiga frallor till halva priset samt minus ytterligare den sedvanliga rabatten. På Main Street gjorde jag kaffe och åt ungefär en och en halv fralla. Så hungrig var jag alltså (inte). Katterna hade fått mat när jag var hemma vid 15.30-tiden för att byta jobbrygga mot simrygga.

∼ ♦ ∼

Jag fick en signal från Anna tidigare under dan att det hände saker på balkongen. Ganska besviken blev jag därför när jag noterade att det enda som hade hänt var att där stod en skena och en hink med grejor. Nä, den här balkongrenoveringen går inte särskilt fort, inte…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Höken sjunger om död

Ett inlägg om en debutdeckare i universitetsmiljö.



Johan Tralaus bok Höken sjunger om dödNär jag skulle skriva en text för intranätet på jobbet med lästips, böcker vars författare hade anknytning till Uppsala universitet, debuterade Johan Tralau, professor i statskunskap, skönlitterärt. Debutdeckaren har titeln Höken sjunger om död och utspelar sig inte bara i Uppsala utan också i universitetsmiljö. Så snart jag kunde köpte jag boken och kastade mig över den för att läsa.

En ung doktorand hittas död i en fontän på slottsgården i Uppsala av forskaren Sebastian Grimner vid litteraturvetenskapliga institutionen. Sebastian Grimner är nybliven änkling och ensamstående pappa. Hans lilla dotter har svårt att sova om nätterna och därför var han ute med henne i vagn när han hittade Kim Nyman. Ganska snart inser polisen Erika Lönnroth att det inte var nån olyckshändelse. Kim Nyman jobbade med en avhandling om Olof Rudbeck. Avhandlingen har i allra högsta grad betydelse för fallet. När ytterligare en person vid institutionen hittas mördad inser Erika Lönnroth att hon kämpar mot tiden och rykten som handlar om rituella människooffer. Kan Kim Nymans tankar om ett uråldrigt sällskap som styr på universitetet i hemlighet vara sanna?

Det är verkligen jätteroligt med miljöskildringarna i den här boken – även om jag inte håller med om att Segerstedthuset i folkmun kallas Finlandsfärjan. Det var nån som sa det när huset var nybyggt 2017, men inte längre. Dessutom äger universitetet inte sina byggnader, det gör Akademiska hus. Inte heller finns längre litteraturvetenskapen kvar på slottet, det har flyttat ner till Engelska parken. Men slottet är kvar, likaså universitetshuset, Carolina Rediviva och Gustavianum – även om det senare har varit stängt länge för renovering (öppnar igen sommaren 2o24).

När så mycket i miljöerna i boken existerar i verkligheten undrar jag en hel del kring hur många av karaktärerna som har verkliga förebilder. Jag skrattar högt åt en tydlig referens till en sportstjärna som skrivit (med hjälp av en professionell skribent) en självbiografi. Det är helt klart vem som avses. Och en lokal journalist med en bildbyline som visar h*n med korsade armar över bröstet. Har de andra i persongalleriet också motsvarigheter i verkliga livet? Jag får en stark känsla av det. Min avdelning inklusive rektor får en känga liksom säkerhetsavdelningen och vi finns ju. Men dessa kängor når inte riktigt sina måltavlor.

Det är svårt att sätta ett omdöme på den här boken, för den är spännande ovh ganska blodig samtidigt som den, liksom många debutromaner, innehåller för många teman. Jag tänker i vart fall invänta uppföljaren med spänning.

Toffelomdömet för den här debutdeckaren och första delen i serien blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Sebastian Grimner-serien:

  1. Höken sjunger om död (läs inlägget ovan!)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Jobb, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Onsdagen den 7 juni 2023: Livat i holken..?

 



Kära dagbok…

Oj! Plötsligt är det en vanlig vardag mitt i veckan. Jag fick upp och studsa redan klockan 3.30 för då tyckte Tisslingarna att det var frukostdags. De har annars varit ganska lugna. Det verkar som om de sover mycket i alla fall dagtid. Nog hörde jag nånstans att de rumlade runt i natt, så nattetid tycks de vara aktiva. Det var också en människa utanför som mitt i natten gapade och skrek om känslor och kärlek, troligtvis i en mobiltelefon. Jag fattar inte att folk tycker att det är OK att blotta sina innersta känslor på det viset. Det är ju varmt om nätterna och många sover med öppna fönster. Det klart att en vaknar när nån gallskriker argt utanför…

Katterna tycks annars ha hittat nya favoritplatser. Lucifer gillar kökssoffan mest för tillfället och Citrus min karmstol vid matbordet. Jag lägger en fäll på den med en kudde under och det är väl mysigt för kattan.

 

Ben på byggställningarna utanför balkongen

Händer nåt i balkongrenoveringen?

I morse var det livat i holken igen, dock inte så mycket kattlivat. Balkonggubbarna var på plats. Genom vardagsrumsfönstret såg jag ett par ben och en hand som höll nån sorts hammare. Att det skulle vara inglasningar på gång var önsketänkande från min sida.

Det blev en skön promenad upp till jobbet, det var så där lagom varmt ute. Men jag har fortfarande ont i ryggen och det gjorde rejält ont bitvis, framför allt i stigningarna under promenaden.

På jobbet fick jag kasta mig över en akutgrej som jag inte för mitt liv begriper att vi inte fick före helgen. Alla som kallar sig kommunikatörer är uppenbarligen inte det. Eftersom systemet som skulle skicka ut budskapet var extra segt idag, tog det naturligtvis mer tid än vanligt. Just därför hade det varit bra att få materialet före helgen, eftersom det handlade om ett evenemang idag på förmiddagen. Framförhållning? Vad är det?

Utöver det påbörjade jag arbetet med en artikel som ska publiceras i september. Genom att skriva artikeln och få den översatt före semestern sparar jag tid. Jag vet ju hur hektiskt det kan vara på jobbet efter en längre ledighet…

Dagens lunch blev kyckling med ris och currysås. Det var gott och lagom mycket mat. Jag åt dock inte upp allt ris.

Kycklinglunch med boken Höken sjunger om död

Lagom kycklinglunch.

∼ ♦ ∼

Ryggen blev sämre under dan, men idag tog jag tag i att kontakta handkirurgen. En sköterska ringde upp. Jag ska få träffa en läkare – i höst. Det blir bra. Kanske blir den opererade handen bättre till dess. Eller inte. Som plåster på operationsärret noterade jag att en uppföljare till en bok jag nyligen har läst kommer ut i augusti. Jag bad att få ett recensionsexemplar och det blev jag lovad från förlaget. Böcker stoppar inga smärtor, men de gör under för humöret.

I kväll hänger jag med Tisslingarna och tvättar lite samtidigt. Det finns alltid smutstvätt i korgen. Jag har också tagit en värktablett för ryggen, för jag är less på att ha ont.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… det är visst jädrigt svårt att skilja på de och dem. Och tycker inte du, kära dagbok, att det saknas ett genitiv-s i produktnamnet?

EvighetRollern som fångar dem allra envisaste hårstrån

Nej nej nej! Inte dem utan de. Och saknas det inte ett genitiv-s i produktnamnet?

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Nationaldagen 2023: Nationaldagsfirande i Slottsträdgården

 



Kära dagbok…

Svensk flagga på Slottsväggen

Nationaldagsfirande på Slottet.

Jag var fullastad med mest matvaror när jag drog till Slottet mitt på dan. Två kassar i vardera handen och en ryggsäck. Men det gick bra, jag hade inte glömt nånting på Annas lista. Tvärtom tog jag med sånt hon skulle ha skrivit upp.

Annas snälla mamma hade varit på Slottet sen tidig morgon. Det blev lagom att fixa fika när Anna kom från jobbet runt 13.30. Så goda – och väldigt söta – nationaldagsbakelser från Butiken på Hörnet.

Och fasadflaggan passade perfekt på framsidan! Nu får den sitta där resten av sommaren. Jag nådde nämligen nästan inte upp för att sätta i den…

Eftermiddagskaffe med nationaldagsbakelse

Eftermiddagskaffe med nationaldagsbakelse.


Det hade verkligen växt sen jag var i Slottsträdgården sist i helgen!
Jisses, det är nästan så en hör hur det knakar från knoppar och grönsaker. Här är lite av odlingarna:

Anna och hennes snälla mamma trängdes i köket och vid kolgrillen utanför Slottet. Under tiden rensade jag lite ogräs, mest i rågångarna med långt redskap så jag slapp böja mig. Ryggen var inte helt medgörlig, men det gick bra och det var ändå skönt att röra på sig.

Till nationaldagsmiddag blev det kycklingspett och grönsaksspett, kraschad potatis, tzatziki och paprikaröra med fetaost. Och avslutningsvis grekisk yoghurt med honung, valnötter och kardemumma. Grekiskt och gott på vår nationaldag, alltså.

∼ ♦ ∼

Nu är jag på Main Street igen, medan Anna är kvar i Slottet för hon börjar jobba sent i morrn. Jag har gett katterna mat, vattnat krukväxter och startat diskmaskinen. Nu ska jag packa jobbväskan. Men vilka dar det har varit… Jag är mycket sugen på sommar, semester och ledighet…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Måndag kväll den 5 juni och nationaldagens morgon 2023: Tack och hej

 



Kära dagbok…

Ibland är det så att en möter människor som en bara råkar gilla. När det gäller Nina är det precis just på det sättet för mig. Ändå känner vi inte varandra utan jag har varit gäst när Nina har jobbat på Churchill Arms. Hon har varit bossen på plats och hon har lyft stället rejält. Men nu är det slut med det. På torsdag går resan till nya hemmet i London. Nähäda, jag är inte ett dugg avundsjuk! (Jag fick inte nåt Englandsstipendium i år heller, by the way. Vem vill premiera gamla tanter?) Churchill Arms har en del bra personal kvar, men Nina var nåt alldeles extra. Det blir inte samma sak att gå dit igen. (Och jag tror att hon kanske saknar stället och alla jobbarkompisar samt en och annan gäst, för hon var inte jätteglad hela tiden igår kväll.) Men tack och hej och lycka till och när jag kommer till London nästa gång då ska vi ses!


Anna
känner Nina ungefär lika bra eller lite som jag
och var förstås också bjuden på tack-och-hejdå-partyt igår. Hon valde att vara hemma och förbereda nationaldagsmiddagen för oss och sin snälla mamma efter en lång arbetsdag. (Hon skulle dessutom börja jobba tidigt idag.) Sen säger hon själv att jag är mer social än hon. Och ja. För mig är det viktigt att träffa vänner, bekanta och nya människor.

Jag blev inte sen, kom hem 21.30, eftersom jag även idag på nationaldagen ska umgås med människor – Anna och Annas snälla mammaSlottet. Hemma luftade jag en flaska appassimento och så tog Anna och jag var sitt glas och några bitar ost. Vinet har jag druckit tidigare. Nu har flaskan fått ett modernare utseende och priset har höjts 14 kronor.

∼ ♦ ∼

Boken Höken sjunger om död och muminmugg med kaffe på sängen båda på sniskan

Nationaldagsstart för mig.

Idag har balkonggubbarna borrat lite. Jag blev förvånad när jag hörde detta och såg firmabilen parkerad på gården. De har uppenbarligen inte ledigt idag. Konstigt, för själva renoveringen går ju inte precis fort framåt. Jag noterade dock att lägenheten på bottenvåningen på vår sida har fått sin inglasning monterad. Nu återstår bara resten plus att balkongerna mot gården inte har fått sina räcken på plats än heller.

Jag inledde min dag med läsning och kaffe på sängen efter att ha tömt kattpottorna och gosat med katterna. De får vara ensamma några timmar idag, men jag kommer hem till kvällen medan Anna sover kvar på Slottet. Det finns en lång kom-ihåg-lista med mat och grejor som jag ska ha med.

∼ ♦ ∼

I kväll packar jag jobbväskan igen, för i morrn är det dags att jobba – tre hela dar innan det kommer en ledig helg. Jag är trött och känner mig sliten, men semestern dröjer än till en bra bit in i juli. Kanske är det därför ryggen har gjort sig påmind igen..? Nåja, jag gick 14 250 steg igår och det gillade den. Den är lite bättre idag.

∼ ♦ ∼

En fin nationaldag önskar jag dig, kära dagbok, och eventuella läsare som är välvilligt inställda till skribenten!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Personligt, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Måndagen den 5 juni 2023: Klämdagsledig

 



Kära dagbok…

Vi såg faktiskt inte bara ett danskt mord igår utan två. Eller i vart fall två delar av nya säsongens Morden i Helsingör. Det blev lite sent för Anna som skulle upp tidigt i morse och jobba, men för mig var det bara mysigt att kunna sitta uppe längre än vanligt eftersom ytterligare två dars ledighet väntade mig.

Boken Höken sjunger om död och kaffe på sängen

Ledigdagstart.

Nu har snart en av de två lediga dagarna passerat. Jag inledde förstås den lediga dan på sedvanligt vis, det vill säga med läsning och kaffe på sängen. Men först blev jag förb. Nån Idiot (finns inget annat ord!) körde åkgräsklippare här utanför i allén före klockan sju. Inte OK nån dag.

Jag läste ett par timmar innan jag klev upp och… jaa, jag kunde inte låta bli att dammsuga. Det såg ut som ett bombnedslag här med kattsand och katthår mest överallt. Jag har inte storstädat, bara dammsugit, dock. Det var extra skönt att duscha efteråt och ta en rejäl frukost. Jag hade dessutom lyckats sträcka mig i ryggen. Trots att jag har gått en hel del idag är ryggen ond och inte helt OK. Morr!

Frukost

En rejäl frukost.

Vidare morrade jag åt att folk har så svårt för svensk grammatik. Jag undrade helt enkelt vems mamma Tove och Malin ska fira på 60-årsdagen. I vart fall inte SIN egen…

Tove och Malin firar DERAS mammas 60-årsdag

Undras vems mamma de ska fira…


Efter kattpottömning och sopslängning
tog jag bilen för att åka och titta på gympadojor. Jag besökte två Stadiumbutiker och en Intersportaffär. På såna ställen brukar säljarna kasta sig på en. Idag var jag tydligen Osynliga Tofflan. Och då ledsnade jag ur, för när en kommer ensam till en affär för att prova skor behöver en verkligen hjälp av en säljare eftersom en inte har nån sambo eller kompis med som kan assistera med storlekar etc. Nej ingen framgång. Jag åkte hem igen och parkerade bilen. Katterna fick lite lunch och sen gick jag ner på stan.

Framgången var större där. Jag köpte såväl skor som present till kvällen och firade med en kaffe och morotskaka på Kafferummet Storken.

Bergströms skor fyndade jag ett par både snygga och sköna gympadojor som dessutom är somrigt vita. Tommy Hilfiger ska väl vara OK, eller?

Innan jag gick hem besökte jag English Bookshop och kom ut med en ny stämpel på kortet. Sen kollade jag av lite klockslag etc för kvällen på Churchill Arms. Nu softar jag några timmar innan jag ska iväg igen. Hoppas bara att ryggen bättrar sig. I afton blir det tack och hej till Nina, i morrn blir det nationaldagsfirande i Slottsträdgården med Anna och Annas snälla mamma.

Nina Proses bok The Maid från English Bookshop

Oj då. Ett bokinköp idag igen…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Krämpor, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndagen den 4 juni 2023: Gryttby, Slottet, Kina och Helsingör

 



Kära dagbok…

I morse blev det lite tidigare start. Klockan sju ville Tisslingarna ha frukost. Det var bara att masa sig upp.

Lucifer och Citrus på köksbordet

De här två!!! Klockan sju ville Lucifer och Citrus ha frukost idag.

 

Men jag kröp till kojs igen och slumrade till en stund. När jag sen vaknade fortsatte jag att läsa min spännande Uppsaladeckare och tog kaffe på sängen. Den är verkligen både spännande och rolig att läsa inte enbart för att handlingen utspelar sig i Uppsala utan också för att det utspelar sig i universitetsmiljö.

Frukosten blev av det rejäla slaget. Därefter duschade vi och så stack vi iväg i bilen. Målet var den årliga utflykten till Emmaus i Gryttby. Jag vet inte hur många år i rad vi har varit där. Vanligen har vi åkt i början av juni. Det är en mysig tradition.

Jag borde egentligen ha tittat på skor och det gjorde jag. Fast inte gympadojor som jag behöver. Sen såg jag en massa annat roligt och fint. Men det blev två inbundna böcker för 55 kronor tillsammans som fick följa med hem – Mitt liv med Bob och Eldsystrar. Utflykten avslutades med var sin ordentlig glasstrut och kaffe.

Åter i Uppsala for vi till Ö o B för att bland annat köpa fasadflagga, briketter och kattmat. Vi svängde förbi Slottet med det som skulle dit innan vi åkte hem till katterna. De var ganska sura på oss, men åt i alla fall torsk på påse.

Själva smet vi bort till China Garden och åt buffé och drack var sin öl. Som vanligt åt jag alldeles för mycket.

∼ ♦ ∼

I kväll är det två bra säsongsstarter på TV, Happy Valley och Morden i Helsingör på SvT respektive TV 4. Vi har enats om att se de danska morden i kväll och de brittiska nån annan kväll på SvT Play.

Nu ska jag gå och bädda rent. I morrn är jag ledig. Då ska jag bara göra en massa kul och inte städa.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Lördagen den 3 juni 2023: Bältad

 



Kära dagbok…

Låt mig bara säga två saker om gårdagskvällen – och det är två bra saker. Allt är nämligen inte rosenskimrande i livet, som bekant. Men… först bokade vi hotell i Stockholm för några dar under Prideveckan i början av augusti. Sen firade vi det med en enorm ostbricka bestående av åtta (8) sorters ost. Nej, ingen bild, jag skäms.

∼ ♦ ∼

I morse sov jag ända till klockan åtta. Då var Citrus hungrig och pep utanför sovrumsdörren. Jag gick upp och delade ut mat, sopade i hall och kök och tömde kattpottorna medan jag bryggde en kanna kaffe. Sen blev det läsning och kaffe på sängen. Jag hade bara 40 sidor kvar i den spännande amerikanska romanen. Dessa läste jag ut. Och så bytte jag till en alldeles nyutgiven debutdeckare av en av våra professorer. Det är en deckare som inte bara utspelar sig i Uppsala utan även i universitetsmiljö. Och jag kan säga redan nu, efter bara några lästa kapitel, att boken verkar lovande.

Sen satte vi fart med frukost och tillfräschning. Lådor, växter, krukor och kassar samlades ihop liksom en och annan stake, köksklocka och mugg. Jag skjutsade Anna och Annas snälla mamma till Slottet med alla grejor. Därefter åkte jag iväg på några ärenden. Jag lyckades vara på egen utflykt i alldeles rättan tid. När jag återvände till Slottet körde jag trimmern lite, men sen blev det gofika. Annas snälla mamma hade bakat en rabarberkaka och Anna bjöd på fudge och kex.

Rabarberkaka med grädde bär och fudge samt kaffe i Slottsträdgården

Gofika i Slottsträdgården.


Syrenerna blommar och doftar ljuvligt.
Jag rensade ogräs på framsidan. Det var inte så varmt och soligt, precis, utan molnen hopade sig och det såg ut som om det skulle bli regn. Det blev det visserligen inte, men vi vågade inte chansa med grillmiddag i Slottsträdgården.

Syrenerna blommar i Slottsträdgården

Syrenerna blommar och doftar ljuvligt.


Jag skjutsade hem Annas snälla mamma
och hemma hos henne passade vi på att slänga en trasig golvlampa som stått i Slottet. Så åkte vi till Main Street, pratade lite med katterna och gick till Korgtassen för att köpa middag. Det blev räkstubbe och öl.

Nu är det snart dags för kvällskaffe, men innan jag rundar av vill jag visa min mage mitt nya bälte. Jag slog på stort idag och shoppade loss. Det gamla bältet är för stort. Det har jag sparat i min garderob, för såsom jag frossar ibland kan det säkert bli aktuellt att använda igen.

Nytt bälte

Se mitt nya bälte, glo inte på magen för den kom inte med på bild!

∼ ♦ ∼

I kväll ska jag läsa och lösa sudoku. Jag är trött efter all frisk luft och shopping.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, HBTQ, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Pretty things

Ett inlägg om en amerikansk spänningsroman.



Janelle Browns bok Pretty thingsEn lördag i slutet av januari 2023 hoppade jag in till The English Bookshop. Jag blev så glad när jag såg att bokhandeln hade gjort ett Mystery Room att jag shoppade loss ordentligt. Tre böcker fick följa med hem. Nu har jag läst ut den tredje och sista av dem, nya författarbekantskapen Janelle Browns bok Pretty things.

Nina är en ung begåvad tjej som vuxit upp med en ensamstående mamma. Tanken var att Nina skulle studera och bli nåt annat än mamman. Men även Nina blir… bedragare. Tillsammans med sin irländske pojkvän Lachlan stjäl hon saker – fast enbart från dem som redan har för mycket. Så dras nätet åt, polisen söker Nina och hennes mamma blir sjuk. Hon och Lachlan bestämmer sig för att lämna storstan. Samtidigt handlar den här boken om den privilegierade Vanessa som är född in i en rik familj. Nu är Vanessa influencer på Instagram där hon visar upp sina resor, kläder, varor etc. Men bakom fasaden lurar en tragedi. Vanessa drar sig tillbaka till Stonehaven, familjens herrgård i bergen. Där finns många av Vanessas mörka hemligheter från det förflutna – liksom även Ninas. Nina, Lachlan och Vanessa möts.

Trots att boken är skriven av en för mig ny författarbekantskap och på amerikansk engelska har jag inga problem med språket. Tvärtom tycker jag att boken är lätt att läsa och att temana är fascinerande. Det blir lite snurrigt när de olika karaktärerna ska ge sina respektive berättelser, men jag inser att det måste göras för att få det hela att gå ihop i slutet. Det handlar nämligen mycket om familjer och hemligheter som inte alltid är så ljusa. Intressanta saker som ständigt tycks vara på tapeten i mitt eget liv.

Karaktärerna i boken är emellertid få till antalet. När jag väl vant mig vid växlingarna går det bra, för perspektiven ändras inte så ofta. Författaren har verkligen ett öga för det mänskliga psyket. På omslaget citeras en recensent som skrivit ungefär att berättelsen är Dynastin i kombo med Patricia Highsmith. Eller snarare mr Ripley… Det ligger mycket i detta. Den här boken är nämligen inte så blodig. Icke desto mindre är den läskig. Människor har ju en tendens att vara lite läskiga…

Min enda invändning mot är att boken är lite för lång och slutet… jaa, jag gissar faktiskt rätt. Ursprungligen hade jag tänkt köpa en annan av författarens böcker, men det blev den här. Nu ska jag faktiskt jaga rätt på den bok jag tänkte köpa.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredagen den 2 juni 2023: Klämdagsledig och tappade byxor

 



Kära dagbok…

Äntligen fredag och en ledighet som är längre än vanligt! Som statsanställd har jag ledigt klämdagar. Måndagen den 5 juni är en sån dag. Så fyra dars ledighet väntar mig alltså. Vad ska jag göra med alla dessa dar? Ja bland annat ska jag försöka köpa mig ett nytt bälte eftersom det jag har är för stort. Jag tappar byxorna, helt enkelt, för nuvarande bälte gör ingen nytta. På måndag ska jag gå på en tack-och-adjö-fest, så innan dess måste jag införskaffa en liten, med betoning på liten, present. Utöver det har jag inget inplanerat mer än att läsa, förstås.

Jeans med bälte

Jag måste köpa ett nytt bälte! (Bilden är från Pixabay.)


För stort bälte och tappade byxor
leder mig givetvis in på vägningen som för min del alltid sker på fredagar. Idag var siffrorna bättre. Kanske beror det på att jag bara har fuskat lite i veckan (en öl och nötter till kvällsmat vid ett tillfälle samt en kaka på jobbet igår). Jag har gått ner 800 gram. Fettprocenten i kroppen har minskat en tiondel och muskelmassan ökat lika mycket. Benmassan och vattenprocenten i kroppen var samma som förra veckan, medan BMI minskat tre tiondelar. Ganska nöjd med detta, alltså. Förutom att mitt relativt nya bälte har blivit för stort, dårå.

Den här fredagen tas det studenten i Uppsala. Det är ganska sjukt att tänka på att det snart är 43 år sen (den 6 juni 1980) jag tog studenten. En månad senare bodde jag i Brighton/Hove. Idag bor vuxna barn hemma så länge de kan, känns det som. Det är väl perfekt för den som är lat att få full service och för den som vill fortsätta vara barn. Samtidigt är det andra tider idag. Lite märklig ekvation dock eftersom det byggs mycket bostäder och finns många lediga jobb. Ändå är folk både bostads- och arbetslösa. Det borde inte vara så.

Nån student firar jag inte idag, men den som vill får vila ögonen på dessa vackra blommor, planterade i en av lådorna som hänger från S:t Olofsbron.

Blommor i orange och lila i lådor på St Olofsbron

Vackra blommor på S:t Olofsbron.

 

Gustavianum renoveras exteriör

Inlindat Gustavianum.

På väg till jobbet i morse råkade jag ut för en liten incident. Jag trampade snett på en kant vid S:t Eriks torg och höll på att ramla. Nu gjorde jag inte det och inte heller skadade jag foten. Men tänk så lätt det är… Inget skyddsnät – vilket Gustavianum uppenbarligen har. Jisses så inlindad byggnaden är!

Utöver det har det inte hänt så mycket sen igår. Under förmiddagen hade jag dagens två möten. Jag har publicerat en artikel med lästips på vårt intranät, en artikel som också ska gå externt. Och så har min mobil betett sig konstigt. Det händer faktiskt då och då. Igår startade den en film med ljud på Instagram, i morse startade den en app plus ringde upp min sambo. Jag fattar inget.

Efter möten och korrekturläsning blev det lunch. Som så ofta åt jag på Feiroz. Maten är bra där. Idag var den utsökt. Jag åt kycklingspett med ris, grönsaker och tzatziki. Min bok på gång börjar bli riktigt spännande nu. Tyvärr har jag inte orkat läsa så mycket om kvällarna den senaste veckan. Tanken var att jag skulle läsa igår, men det blev strykning i stället. Nu återstår cirka 100 sidor av boken, så gissningsvis blir det bokbyte i helgen.

Kycklingspett med ris och grönsaker boken Pretty things

Utsökt lunch idag.

∼ ♦ ∼

Efter jobbet var jag hos Igor som klippte mig. Jag är nöjd även utan att nån enda har kommenterat bu eller bä.

Selfie nyklikppt

Nöjd med håret, i alla fall.


I kväll har jag inte ätit nån middag,
för jag är fortfarande mätt. Men Anna och jag har varit och handlat och jag har köpt massor av goda ostar till senare. Ett ripasso står på luftning till senare. Jag tänker läsa en stund. I morrn ska vi till Slottet och Slottsträdgården för att vattna. Vädret är sisådär, det är ingen värme, precis, så vi får se hur länge vi stannar.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Personligt, Sociala medier, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar