Fredag kväll den 15 maj och lördagen den 16 maj 2026: Vofför gör di på dette viset?

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, det känns som söndag idag…

Ett glas rött från Piemonte till tvserie

Ett glas rött framför TV:n.

Min fredagskväll förlöpte som vanligt och enligt plan. Du ska inte tro att det händer mycket här. En viss struktur sätter jag själv. Det kan tyckas som om jag är rigid. I själva verket handlar det om överlevnad. Utan rutiner kollapsar min tillvaro. Så jag försöker inrätta mitt liv så gott och bra som jag kan. Efter att ha ätit smörgåstårta och druckit ett glas vitt såg jag Förrädarna. Därefter öppnade jag en flaska rött av årgång 2020 från Piemonte (separat inlägg om vinet kommer vid ett senare tillfälle som vanligt!) och drack ett glas till en ny brittisk serie. Jag såg två avsnitt av Secret Service på SvT Play. Klockan hade passerat midnatt när jag gick till sängs. Jag somnade ganska snart och vaknade klockan sex i morse.

∼ ♦ ∼

Bokbyten

Asså ärligt, jag försökte somna om, men kände genast att det inte skulle gå. Upp klev jag inte förrän 6.45 för att ta morronmedicinen och ladda perkolatorn med kaffe. Sen la jag mig en stund igen. Men nej. Efter en halvtimme tryckte jag på kaffet.

Jag inledde lördagsmorgonen, som av nån anledning kändes som en söndagsmorgon, med att läsa ut Angelz. Tyvärr tyckte jag inte att boken var bra. Bokbytet gick från alldeles för många blodiga mord i nutida Stockholm till ett misstänkt dödsfall i 1920-talets Uppsala. Tjolahopp va jag läser! Det är liksom inte det första bokbytet den här långhelgen. Men jag har ju inget annat liv än det litterära.

 

Bitmoji Tofflan I dont know

Förundras och förstår inte.

Jag satte mig en stund vid datorn och skrev ett inlägg om Angelz och påbörjade ett par till medan jag funderade på hur jag skulle fördriva timmarna den här dan. En gång flyttade jag in till centrum för att kunna utnyttja dess utbud av restauranger, teater, bio, konserter, museer etc. Men det är inte roligt att göra sånt på egen hand. När man dessutom har (haft) svårt att gå eller ett hjärta som bråkar blir man rädd att ge sig ut själv. Utöver det förundras jag och förstår inte helt andras inkonsekventa beteenden och ageranden. (Är det nån som tror att jag är dum? Jag är bara ensam.) Det handlar om allt från att göra enkla saker till hemligheter (Varför då? Blir man mer intressant?) till att enbart hålla sig inom vissa kretsar där medelåldern får mig att ta mig för min panna. Såna tankar upptar mig mycket just nu. Jag undrar som rumpnissarna:

”Vofför… vofför… vofför gör di på dette viset???

Men jag vet att jag borde skita i andra och försöka skaffa mig ett eget liv i stället. Och jag är på god väg. Det blir bättre och bättre, mitt liv.

Så jag gjorde som normala människor gör, jag åt frukost, visserligen i sällskap av två trägubbar och en bok, inte levande varelser, jag bäddade, tog en dusch och tvättade håret.

Lördagsfrukost med flingor o mjölk jordgubbar banan rostat bröd Hopptisarna o Likhandlaren

Lördagsfrukost med mina trägubbar och en bok.

∼ ♦ ∼

Sista striden?

Ulrikas sista strid

Ulrikas sista strid att få in fler hyllor i arbetsrummet?

Efter att ha skickat ett grattis-sms till en fyllande arbetskamrat tog jag bilen för en åktur. Jag måste ju testa om den gick bra efter servicen. Torkarbladen fick jag också testa, för givetvis började det regna. Regnet störde inte mig ett skit, jag satt ju inne i bilen. Och bilen gick bra, torkarbladen likaså.

Det blev en liten loppistur. Jag besökte både Helping Hand och Erikshjälpen. Och på båda ställena fanns bokhyllor som var likadana som mina. Bilderna återger dessvärre inte korrekt färg, för hyllorna är rödbruna, precis som dem jag har.

Ibland önskar jag att jag inte vore ensam. Tyvärr klarar inte mina två händer och min dåliga rygg att bära ens en hylla till och från bilen. Plats inne i bilen hade det funnits nu när jag vet hur man får extra stort packutrymme. Surt! Fast samtidigt… Jag har inte mätt ordentligt hemma och ska flera bokhyllor in i arbetsrummet måste jag stuva om. Det klarar inte heller ryggen. Så jag fick nöja mig med tre böcker, två pocketböcker och en inbunden, från Helping Hand för totalt 40 spänn. Det blev Tim Weavers Chasing the dead, Carina Burmans Vit som marmor och Jon Krakauers In i vildmarken. Den senare har jag sett som film och den är mycket gripande.

Böckerna Chasing the dead Vit som marmor In i vildmarken

Tre böcker för 40 spänn följde i alla fall med hem. Dem kunde jag bära.


Och ja. När jag kom hem mätte jag.
Det skulle gå om hörnbokhyllan flyttades upp till höger om fönstret, hyllorna på den väggen flyttas ner ett par decimeter och den smalaste hyllan tog dess plats till vänster om dörren från insidan sett. Då skulle med säkerhet en hylla få plats vid väggen mot sovrummet… Just saying…

På detta behövde jag kaffe och en Noisette

Likhandlaren Noisette kaffe

Lördagsfika med Likhandlaren och rosa Noisette.

∼ ♦ ∼

Gråten och snapsen i halsen

Bitmoji Tofflan not crying

Inte gråta nu!

Inte vet jag varför, men jag har haft gråten i halsen nästan hela dan. Jag har verkligen fått tvinga mig till att behärska mig och inte låta tårarna falla. Varför ledsen? Kära dagbok, jag vet inte. Kanske för att tiden bara går och jag har fortfarande inte kommit på nåt att leva för.

Verktyg för att inte bryta ihop (det är inte läge för sammanbrott nu) är att sysselsätta sig, så idag fick det bli matlagning igen. Eller… jag hade planerat att äta sill och potatis och potatisen ska ju kokas. Till sill får en Toffla snaps – om hon sjunger snapsvisor. Rösten är fortfarande si och så med, men det fanns en vilja (mest till snaps, mindre till sång). Tre små snapsar, en starköl och en jädra massa sill åt jag. Förhoppningsvis hjälper det mot ledsamheten, besvikelsen, förminskandet med mera med mera. Vofför gör di på dette viset? Livet är rätt kört ändå, utan er hjälp.

Sill och potatis snaps knäcke öl Hopptisarna Lilla snapsviseboken

Tre små snapsar med visor till och en jädra massa sill…


I kväll roar jag mig med fler avsnitt av Secret Service.
Du skulle bara veta, kära dagbok…

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn förmiddag får jag besök av en vän. Kaffe och Ballerinakex är utlovade, inget mer fancy än så eftersom vännen ska på lunch.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Film, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Angelz

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en explosiv kriminalroman.



Mons Kallentofts bok AngelzJag har följt författaren Mons Kallentoft 
ganska bra genom åren. Eller hans böcker, vill säga. Dock inte alla serier. Malin Fors-serien älskar jag. Zack-serien, som Angelz ingår i, är väldigt… blodig. Trots att jag vet det köpte jag denna den tionde delen och nu har jag vågat läsa den också.

Två kriminella gängmedlemmar fritas med hjälp av drönare. Strax därpå råkar en åklagare och en minister ut för sprängattentat i Stockholm. Har gängen förklarat krig mot samhället? Zack och hans team får hand om utredningen. Samtidigt närmar sig valet och opinionen svänger. Finns det andra motiv bakom händelserna? Zack och familjen blir dessutom måltavlor.

Den här boken börjar explosivt och blodigt och fortsätter så, ungefär som övriga titlar i serien. Det vackra, poetiska språket från Malin Fors-serien finns inte alls. Här är det korta meningar, korta kapitel, snabba ryck från sjuksängen till hundra procent. Känns väl sisådär trovärdigt.

Jag läser ut boken snabbt och blir inte särskilt berörd. Den är inte så spännande, mest fylld av oräkneliga mordoffer och skadade människor överallt. Inte ens den lilla sjuklingen berör mig nämnvärt. Kanske är det dags att avsluta den här serien nu..?

Toffelomdömet blir lågt.

Rosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Zack-serien (länkarna går till mina inlägg om böckerna):

  1. Zack
  2. Leon
  3. Bambi
  4. Heroine
  5. Falco
  6. Albino
  7. Olympia 
  8. Grissly 
  9. Amason 
  10. Angelz (läs texten ovan!)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredagen den 15 maj 2026: Bilen är friskförklarad, dess ägare nästan smärtfri

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, sova får en göra i graven…

Det vill säga om jag tar mig dit. Till graven, alltså. Utan närstående kan det bli ganska knepigt. Men gissningsvis skiter jag i det när jag är död.

Angelz och kaffe på sängen

Blodig bok, men gott kaffe på sängen denna lediga fredag.

Sova kan jag uppenbarligen inte heller när jag har en ledig vardag. Idag hade jag tid på bilverkstan, men inte förrän kring lunch, så jag fattar inte varför jag blir… stressad. Det blir jag. Mer och mer lättstressad blir jag. Skitlöjligt. Nåja, pengarna ska sättas sprätt på. För det kostar att serva bilen. Bra ändå att använda pengarna till rätt saker. Så länge jag har bil måste den skötas. Och numera lägger jag alla pengar på mig och mitt, inte på nån annan.

Eftersom jag ändå vaknade tidigt hann jag läsa och dricka kaffe på sängen i vanlig ordning. Jag började läsa Angelz igår. Den är blodig som alla andra böcker i Zack-serien. Det här är del tio.

Efter sedvanlig ledig-dag-start hoppade jag in i duschen. Frukost intog jag sen vid köksbordet. Läste lite till och är redan en tredjedel in i boken. Till fredagsfrukost åt jag fil med bär, banan och äpplemos.

Fredagsfrukost fil med bär o äpplemos Hopptisarna Angelz

Fredagsfrukost med blåbär, jordgubbar, banan och äpplemos i filen.


Vågade mig inte på mackor på grund av magen
och att jag skulle iväg. Den levde rövare ändå. Foten känns av, men bara lite och den är inte särskilt svullen. Ryggen påminner mig om sin existens när jag sitter för länge eller gör nån förhastad rörelse. Överkomligt hälsotillstånd, med andra ord.

Innan jag åkte ner till garaget samlade jag ihop en hög med sopor som jag gick ut med. Det blir en del, särskilt när man är hemma mycket.

∼ ♦ ∼

Hos bildoktorn

Idag hade bilen och jag tid hos bildoktorn. Eller så här: jag skulle få en årsservice gjord, få bromsvätskan bytt och en förbesiktning. Detta kunde jag tänka mig att betala över tre sköna tusenlappar för. Jag tog med mig en bok, Angelz, förstås, till Upplands Bilforum och satt och läste i typ en och en halv timme. Nåt annat gick inte att göra mer än mobilsurfa. Det var bra. Jag vilade. Det behövde jag.

Och bilen blev friskförklarad, det var det bästa av allt! Lite slitna torkarblad, bara, men Terese i kassan erbjöd sig att byta innan jag åkte. Det var värt 700 spänn till. Jag vet när jag själv har försökt byta, att mina händer blir alldeles såriga. Batteriet var dessutom helt OK, vilket visar att jag har tänkt rätt om mina bilpromenader.


På hemvägen svängde jag in till Butiken på hörnet
och köpte helgens två Noisette. Givetvis passade jag på att fota tunnebygget också. Noisetterna är till lördag och söndag, men när jag kom hem var jag hungrig. Det fick bli två rostade nötbrödsmackor och kaffe.

Därefter vilade jag lite till, läste lite till och tog tag i strykhögen. Det var några tischor, en tröja, ett par jeans och ett gäng linneservetter. Nu har jag egentligen ingen måsten i morrn. Så vem vet, jag kanske bara tar bilen och åker och tittar på nåt fint. Det är till exempel marknad i Ulva, fast sånt är inget kul att åka ensam till. Backluckeloppisen på söndagar har redan börjat.

Strukna jeans tischor tröja servetter

Strykhögen är avklarad.

∼ ♦ ∼

Mysig fredag

När fredagen gick mot kväll var det skönt att middagen var inköpt och fixad redan igår. Javisst, en bit smörgåstårta, bara att duka fram. Idag blev det ett glas grekiskt vitt. Den flaskan har legat på kylning ett tag.

Smörgåstårta ett glas vitt grekiskt Hopptisarna o Angelz

Fredagsmyset är inlett med smörgåstårta och vitt vin.


I afton fortsätter myset med senaste avsnittet av Förrädarna.
Igår såg jag Tyst vittne och började se en ny serie på SvT Play, Misstänkt. Även den är brittisk och består av sex avsnitt. Än så länge ligger bara två ute på SvT Play.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Det här har varit en dag utan särskilt mycket värk och ontMinns inte när jag senast hade en sån dag. Jag är så tacksam, jag fick energi av att slippa smärtan

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdag kväll den 13 maj och Kristi Himmelsfärd 2026: Undrens tid är inte förbi

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, läser gör jag mycket…

Och det tänker jag inte stå till svars för eller ens bemöta. Har man inte mycket till annat liv är litteraturen… livgivande. Via böckerna får jag träffa människor, jag får läsa om hur det är att ha vänner och familj, hur kriminalare löser brott och… så får jag resa. Det blev bokbyte på onsdagskvällen. Litterärt befann jag mig bland annat i Motala, så jag bestämde mig för att stanna kvar i trakterna, dock lite mer åt Omberg till. När jag hade slagit ihop pärmarna till Motalaboken sträckte jag mig efter boken om Ellen Key och Strand vid Omberg. Den senare bad jag att få för recension, den förra fick jag i födelsedagspresent.

Böckerna Föraktet och Från jord till bord Ellen Keys hem mat o trädgård

Igår kväll blev det bokbyte och jag lämnade Motala för Omberg.


Böcker är de finaste saker jag kan få, men de kan inte ersätta vare sig vänskap eller familj. Att bli behandlad som luft i typ ett halvår för att sen få fina böcker igår har gjort mig väldigt förvånad och förvirrad. Jag förstår inte varför man gör sig besväret, det måste ha funnits andra mottagare på närmare håll, när dörren är stängd. Jag valde dock att inte tolka det som nåt nedlåtande att jag inte fick betala, vilket jag erbjöd mig att göra, och tackade. Nog är jag van vid att köpa mina egna böcker, men också uppfostrad att säga tack. Sen släpper jag detta trots att jag tänker att undrens tid visst inte är förbi. 

∼ ♦ ∼

Ledig torsdag

Från jord till bord Ellen Keybok och kaffe på sängen

Ledig dag-start med Ellen Key och kaffe på sängen.

Så skönt med en långledig helg och som idag, en ledig torsdag. Visserligen en röd dag, det är ju Kristi Himmelsfärd, men ändå. Natten var lite besvärlig, så det var skönt att jag lyckades somna om efter morronmedicinen. Jag sov ända till klockan åtta.

Givetvis blev det därefter sedvanlig start på en ledig dag – läsning och kaffe på sängen. Det blir det kanske varken i morrn eller på söndag, av olika skäl (en del roliga, andra mindre kul). Men läsning och kaffe blir det även dessa dar, det kan jag inte vara utan.

En bit kycklingstekkorv i plastpåse på tining

En bit kycklingkorv på tining till Kristi Himmelsfärdsmiddag.

Efter typ en och en halv timme klev jag upp och greppade dammvippan. Ja, jag hade planerat att städa när jag är ledig. Jag upptäckte att spisen var dammig och skämdes för mig själv. Därför tog jag fram en bit kycklingkorv ur frysen att steka till makaroner och servera som Kristi Himmelsfärdsmiddag. Ja, jag skulle laga mat idag, underligt nog. Det är inget jag gillar att göra, men jag gillar att äta. Kycklingkorv och makaroner är för övrigt gott.

Efter dammningen startade jag datorn och skrev lite på en kommande recension. När magen började knorra var klockan nästan halv tolv. Det var dags för frukost.

Frukost med rostat nötbröd o ost flingor jordgubbar banan o mjölk Hopptisarna o Från jord till bord

Kristi Himmelsfärdsfrukost med Hopptisarna och Ellen Key.

∼ ♦ ∼

Promenad inomhus och utomhus

Grön björk i allén

Grönt är det här i alla fall, mycket tack vare regnet.

Vädret har varit sämre några dar. Idag har det varit konstigt. Under natten regnade det, men under dan har det mest blåst. Solen har till och med försökt titta fram. Särskilt varmt har det däremot inte varit.

Efter frukosten tog jag en promenad inomhus med dammsugaren. Här var inte jätteskitigt, fast smuligt blir det i alla fall. Jag började i en annan ände än vanligt. När jag hade vardagsrum och kök kvar tog jag en liten paus. Det har varit OK att gå här hemma utan att nån fot har klagat och ryggen har varit nästan bra. Däremot har jag känt mig yr och haft flera blodtrycksfall när jag reser mig. Detta indikerar i mina ögon att jag kanske borde sluta med en viss medicin (betablockerare). Men jag är ju ingen doktor, så jag vågar inte göra det på eget bevåg.

När jag dammsugit klart skrev jag lite till på recensionen innan jag hoppade in i duschen för att göra mig presentabel. Jag skulle nämligen ta en promenad utomhus också, gå till Korgtassen och handla.

Sprejgrädde kex godis sylt äpplemos saltgurka tuggummi sill smrögåstårta bär bananer ost

Nu klarar jag mig ett tag.

Faktum är att jag var ganska slut efter inomhuspromenaden, men det var bara att bita ihop. Dessutom ville jag testa om de vita Tommy Hilfiger-skorna funkade trots skavsåren – och det gjorde de! De är till och med bekvämare än de älskade grå… Undras om skomakaren gjorde nåt med flit. Idag kunde jag inte hoppa in till honom och skälla lite, för han hade stängt.

Jag köpte en bit smörgåstårta till i morrn och matjessill till lördag och så lite annat förstås som godis (det är ju helg), kex, sylt, bär, saltgurka, bananer med mera. Nu klarar jag mig ett tag. Det finns några frysrätter att tillgå samt soppor till den kommande veckan, så på söndag kanske jag bara behöver köpa mjölk och fil.

Efter städning och handling tyckte jag att jag var väl värd att slänga mig i soffan och läsa.

∼ ♦ ∼

Bokbyte och matlagning, Wonder Woman hela dan

Det blev faktiskt bokbyte före middagen i kväll. Jag läste ut den fina boken om Ellen Keys Strand och publicerade min recension. På sätt och vis hänger jag kvar i Östergötland litterärt fast jag åker till Stockholm. Det är bara författaren till Angelz, Mons Kallentoft, som är från Östergötland. Jag tänkte att det kanske var dags nu att läsa om brottslighet igen. Men jag har faktiskt läst fler böcker som inte är kriminalromaner den här månaden. Undrens tid… etc etc…

Sen var det då dags för mig att agera vuxligt och laga mat. Det händer inte alltför ofta. Spisen var ju som sagt dammig. Men jag kokade makaroner och stekte kycklingkorv iförd både förkläde och stekarmössa, åt och njöt av hemlagat. En matlåda blev det också till frysen. Känner mig så duktig och, som sagt, det där med att undrens tid inte är förbi ligger det visst en del sanning i.

Kycklingkorv o makaroner med Hopptisarna och Angelz

Kycklingkorv och makaroner, middag tillagad av mig.


Nu när jag har varit Wonder Woman hela dan
tänker jag mest softa i kväll. Jag ska skriva lite till, men sen blir det fåtöljen och nån serie på nån Playkanal.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn bär det av till bilservice. Jag fick nåt sms med nån underlig inloggning. Det vete tusan om jag gjorde rätt. Varför ska de krångla till det så mycket, det är väl ändå en människa som ska ta emot min bil och bilnyckel???

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Recension: Från jord till bord: Ellen Keys hem, mat och trädgård

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett recenserande inlägg.



Louise Lindbloms bok Från jord till bord Ellen Keys hem mat och trädgårdI slutet av april 2026 hittade en annorlunda bok 
hem till mig för recension. Jag hade själv bett att få läsa och recensera Louise Lindbloms bok Från jord till bord: Ellen Keys hem, mat och trädgård. Det är alltid extra intressant att få läsa om hemtrakterna. Tack till Blue Publishing!

Ellen Keys Strand vid Vättern blev ett hus med en trädgård där skönhet förenades med funktion och nytta. Trädgården skulle vara vacker, men bidrog också till hushållet med grönsaker frukter och bär. Boken innehåller många recept på rätter från tiden när Strand växte fram. Även människorna, gästerna på Strand, var viktiga. Ellen Key antecknade såväl maträtter som gäster vid middagar och bjudningar. Författaren Louise Lindblom var stipendiat på Strand 2017 (även 2025) och fann då några av Ellen Keys kokböcker. Louise Lindblom blev intresserad av Ellen Keys anteckningar vid favoriträtterna.

Det är med andakt jag slår upp pärmarna till den här häftade boken. Jag minns nämligen ett besök jag gjorde med mina föräldrar på Strand, så återseendet känns allvarstyngt eftersom ingen av dem är i livet längre. Men fokus på recensionen! Jag är inte överförtjust i häftade böcker som är svåra att hålla uppslagna. Just det här omslaget gillar jag dock eftersom det har flikar som man kan använda som bokmärken. Vidare är bilden av Ellen Key på omslaget så… talande. Läsaren får redan på utsidan av boken en känsla av hur personen Ellen Key var.

Boken börjar med att beskriva Strand. Att Ellen Key var så intresserad av inredning kände jag inte till. Men det är en inredning som inte bara är vacker i sin enhelhet, den är också funktionell. Jag bara älskar alla hyllor, till exempel. Detta gäller såväl de väggfasta som dem man kan fälla ner och använda vid behov för till exempel tillfällig avlastningsyta och fälla upp när de inte behövs.

Därefter beskrivs trädgården. Ellen Key har lämnat såväl anteckningar som skisser efter sig. Lite glad är jag att jag inte var trädgårdsmästaren som skulle anlägga trädgården. Rörande i sammanhanget är också författaren Louise Lindbloms möte med en dotter till en av Ellen Keys trädgårdssommarjobbare.

Efter trädgården kommer ett antal recept. Louise Lindblom skriver att recepten ibland inte anger exakta mängder eller hur man ska tillreda rätterna. Hon har lagat en del rätter och tydligt angett i recepten hur hon har gjort samt förslag på hur läsaren kan göra. Vissa rätter känns kanske konstiga idag, men många av dem är ganska enkla och flera är vegetariska. Nötfärs, faktiskt en vegetarisk rätt, lockar mig, till exempel.

Så följer ytterligare beskrivningar av huset, bland annat en spännande kökshiss. Den var säkert användbar med tanke på alla gäster som skulle utfodras. Strand och Ellen Key har nästan hela tiden gäster och jag undrar när hon hann skriva…

Kokböckerna kommer härnäst i boken. Louise Lindblom förklarar först gamla mått, vilket är utmärkt. Inte visste jag en kappe ursprungligen var 4,6 liter och senare blev fem liter. Därefter återges recept ur mormors julklapp från 1866 där Ellen Key markerat de rätter hon gillar. Sedan följer också några recept ur Malin Blomsterbergs kokbok, som var ett ärvt exemplar av Hemmets kokbok med anteckningar.

Boken innehåller många fina foton som inte helt kommer till sin rätt på grund av pappersval och bokformat. Men ändå. Snygga bilder kompletterar de lättillgängliga texterna och gör åtminstone mig sugen på ett återbesök på Strand. Det här är en fin bok att äga, bläddra i och läsa, men också att ge bort i present.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Föraktet

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en födelsedagsbok.



Marcus Jarls bok FöraktetTvå böcker fick jag till födelsedagen 2026.
Nu har jag läst båda. Den jag väntade lite med att läsa var Marcus Jarls bok Föraktet. Inte trodde jag att den skulle vara en tegelsten på över 500 sidor, men så är det. Och då måste man ha tid, annars kommer man inte in i en bok. Tusen tack till Anna som gav mig årets födelsedagsböcker!

Fotografen Isak har dragit sig tillbaka till Stockholm efter ett antal år i New York. Han lever ett inrutat och anonymt liv, såsom han vill ha det. Men en dag får han det där telefonsamtalet han har varit rädd för att få. Samtalet som tvingar tillbaka honom till Motala där han växte upp. Stan där han måste gömma den han var. Nu handlar det om Emma, systern, som inte har haft nån kontakt med sen han lämnade barndomshemmet. Isak kan inte fly längre och tvingas ta tag i sina minnen och det Emma har lämnat efter sig.

De olika delarna i boken skildrar tidsepokerna i Isaks liv, de år han växte upp i Motala, åren i Stockholm, åren i New York och sen… tillbaka till Motala. Ganska snart får jag som läsare klart för mig varför Isak har blivit som han har blivit. Men också jag är uppvuxen i Motala, med småstadsmentaliteten och trångsyntheten och tankarna om att man inte ska tro att man är nån. Isaks uppväxt är dock betydligt tuffare än min. Visserligen var mina föräldrar kyrkobesökare, men de var väsensskilda från Isaks. Vad jag tror är att Isaks kyrka är fiktiv i boken. Samtidigt blir jag förvånad att så mycket verkar vara likadant som när jag lämnade Motala – 1980. Då var bokens Isak inte ens född…

Det här är en bok med fokus på karaktärsbeskrivningar och relationer. Jag suktar lite efter miljöbeskrivningar från Motala och får några stycken, men det verkar som om Isak redan tidigt ofta drog till Linkan för att komma undan. Det blir sen lite Stockholm, lite mer miljöskildringar från New York.

Musik har alltid varit en del av Marcus Jarls böcker. Flera av hans böcker har titlar som anspelar på låtar. I den här boken är det Isaks dyrkan av Britney Spears som är det musikaliska inslaget.

Boken är väldigt pratig och författaren fyller ut sidorna med allt möjligt. Boken består av flera delar som i sig skulle kunna vara separata romaner. Ändå går det jättesnabbt att läsa Föraktet. Jag vill fan inte lägga ifrån mig boken! För nånstans i det där pratiga ser jag karaktären Isak, han som har stängt så många dörrar. Och jag vill veta om han tänker öppna nån av dem. Det är bara det att när boken är slut och de flesta svaren är givna… Då vill jag fortsätta läsa. Det här är ett mästerverk.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

Andra böcker av Marcus Jarl som jag har läst:


Bloggat om boken har bland andra Enligt O gjort.


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Musik, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Onsdagen den 13 maj 2026: Snälla arbetskamrater och lite hopp & lek

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, bara lite ont…

Visst gjorde foten lite ont igår kväll, men överkomligt. Den fick vila högt på en kudde medan jag läste och försökte se på nyheter. Tekniskt strul på SvT försenade nyheterna. Jag ville mest höra om rättegången kring trippelmordet här i Uppsala förra året. Hemskt! Vilka straff gärningsmännen än får ger det inte liven tillbaka till dem som dog.

I morse fortsatte det trista vädret. Det var bara fem grader. Det var nästan så att det behövdes gröt i stället för fil med bär. Nån gröt fanns inte hemma, inte heller tillbehör att koka sån. Fil och bär är ändå gott och nyttigt. Och så boken till det… Nu har jag mindre än 100 sidor kvar i Föraktet.

Fil med bär frukost Hopptisarna o Föraktet

Fil med bär och Föraktet med Hopptisarna till frukost.

 

Trottoar på Vaksalagatan

Jag gick!

Jag kom iväg hyfsat idag också och hade bra fart. Grannen stod vid busshållplatsen. Det var lockande att hänga på, men jag gick. Skavsåren kändes lite grann, fast utan skavsårsplåstren hade jag inte klarat mig. Jag är evigt tacksam gentemot min arbetskamrat som stack iväg på lunchen och köpte åt mig! Finns det nån som har så snälla och hjälpsamma arbetskamrater som jag???

Det regnade inte när jag gick. Ändå tog jag regnjackan, för väderappen hävdade att det skulle regna av och till hela dan. Bäst att vara på den säkra sidan. Men sen skulle det visa sig att jag fick lift hem.

Idag var det sista dan på jobbet inför den långhelg som Kristi Himmelsfärd innebär – fyra lediga dar. Jag har bilservice på fredag och får besök av en vän på söndag förmiddag, men annars finns inga planer för ledigheten. Vädret ska fortsätta att vara skit. Vilken tur för mig, för då kan jag vara inne och läsa utan att få dåligt samvete (gentemot vem???)! Jag går väl och handlar lite mat till de kommande dagarna i morrn, tänkte jag.

∼ ♦ ∼

Hopp & lek, långbord mot skrivbord

Arbetsdagen innebar två möten, sen var det hopp & lek, ungefär. Eller nej då, jag kom ikapp med lite administration. Skönt! Vidare fick jag ett skrivuppdrag som jag tog tag i under förmiddagen.

Gårdagens lunch gick av stapeln vid långbord, dagens vid skrivbordet. Till mackan och ägget avnjöt jag en stunds läsning. En kexchoklad kompletterade lunchen. Nu skulle jag stå mig.

Skrivbordslunch med macka ägg kexchoklad och Föraktet

Skrivbordslunch med Föraktet.


Men jag fick faktiskt ett komplement till måltiden. 
På eftermiddagen kom Godis-L förbi och jag fick ta två (2) godisar (alla andra får bara ta en).

Plopp och chokladgroda från L

Jag fick ta två godisar.


Redan vid förmiddagsfikat blev jag erbjuden lift
hem i U-bilen på eftermiddagen och det tackade jag inte nej till med tanke på såväl skavsår som väder. Det var väldigt skönt att få skjuts och dessutom var jag hemma före klockan 16.

∼ ♦ ∼

Stort, blått och härligt hårt paket

Postboxen idag hade ett spännande innehåll. Brevbäraren hade tryckt in ett stort, blått paket. Innehållet var hårt. Såna paket gillar jag! Men frågan var vem avsändaren var. Visserligen innehöll paketet en liten lapp. Den var dock inte handskriven utan en datorutskrift, vilket gjorde mig fundersam. Jag skickade en fråga per sms och svar kom med bekräftelse, jag hade gissat rätt. 

Ett stort blått paket med min hand på

Ett stort blått paket grävde jag fram ur postboxen.


Två bra författares,
Camilla Grebe och Maria Adolfsson, två ganska nya böcker, Innan natten tar oss och Eget grepp, låg i paketet. Camilla Grebes bok är första delen i en ny serie som börjar i september 1972. Maria Adolfssons bok är en ”återvändare” till hennes första bok …alla för en som kom ut redan 2008. Den tidiga boken har jag inte läst och inte heller de två böckerna i paketet. Böckerna blev jag väldig glad för, men aningen förvånad tackar jag avsändaren.

Böckerna Innan natten tar oss och Eget grepp

Två nya böcker av två bra författare låg i paketet.

∼ ♦ ∼

Pannkaksonsdag

Sen var det dags att fundera på middag när jag hade vilat en stund. Idag fick det bli pannkakor med gammal sprejgrädde och hjortronsylt. Pannkakorna låg i frysen och var bara att ta fram och micra.

Pannkakor med Hopptisarna och Föraktet

Pannkakor med Hopptisarna och Föraktet.


Sen då?
Jag tänker att jag bara måste läsa ut Föraktet… Och slappa. I morrn är jag ledig, så nu gäller det att sitta uppe så länge jag kan i kväll för att inte vakna för tidigt i morron bitti.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

En av mina tre Saint Paulior i köksfönstret blommar sen tidigare. Men nu har den också fått en liten knopp. Jag är så glad att jag hittade rätt fönster. Därför väntar jag med spänning på att de andra två ska knoppas.

Saint Paulia med blomma och knopp

En blomma – och en knopp!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdagen den 12 maj 2026: En jobbig natt, en riktigt bra dag

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, jobbig natt…

Sömnen blev lika sönderhackad som hosthacket i natt. Ändå vaknade jag och mådde ganska bra – jag skulle ju gå till jobbet idag. Det som kunde ha varit bättre var vädret, för det öste ner. Meeen, det finns som bekant inget dåligt väder, bara dåliga kläder och jag har en regnjacka som är hyfsat ny och som jag fortfarande får plats i. Paraply, däremot, insåg jag, var värdelöst att ta. Kallt om händer plus att det blåste rejält gjorde att paraply föll bort.

Trots dålig sömn kom jag upp snabbt, duschade och satt tidigt vid köksbordet. Som vanligt slevade jag i mig fil med bär och läste. Föraktet är… en bok som inte lämnar mig oberörd.

Tisdagsfrukost med Hopptisarna o Föraktet fil med bär

Tisdagsfrukost med Föraktet, fil och Hopptisarna.


Idag tog jag inte mina vita Tommy Hilfiger
utan gladde mig åt att kunna gå i de skitfula, gråa, men lagade gympadojorna eftersom det regnade. Bara det att jag fick fruktansvärda skavsår på båda hälarna, så att det blödde igenom strumpor och på den lagade skokappan. Det var inte skönt att gå och det var naturligtvis inte bra för mig som äter blodförtunnande att blöda. Men jag tog mig till jobbet torrskodd i alla fall och där tryckte jag på två plåster på varje häl för att kunna klara dan. Vid lunchen erbjöd sig en arbetskamrat och gå och köpa skavsårsplåster till mig. Vilken snälling, va?!

Droppar i vattenpöl

Torrskodd trots ösregn i morse.

∼ ♦ ∼

Gubar, L och andra jobb

På jobbet var det ganska lite folk, men ändå en del att göra. Idag hade jag bara ett Zoommöte, men blev kallad till ett IRL-möte på förmiddagen. Vi gick igenom den första texten om en ”gube” och det gick bra, vi blev överens. Återstår tre ”gubar”.

Därefter väntade jag på L:s ankomst. Han mejlade igår kväll att han var på ingång och jag har verkligen försökt friskna till så att jag kunde gå till jobbet idag. Vi blev ett tiotal som åt en gemensam lunch nere i restaurangen. På min tallrik la jag kyckling och ris. Tyvärr tyckte inte magen om maten. Men jag är så glad att L kom och hälsade på. Hoppas att det blir lite längre nästa gång.

Kycklinglunch med ett tiotal från avdelningen och L

Kycklinglunch vid långbord. Eftersom alla inte vill vara med på bild får du se min tallrik i stället.


Efter lunch fortsatte jag med att lägga in en artikel
som jag fått översättning till, alltså göra den klar för publicering. Vidare gjorde jag några uppdateringar både på datorn och jobbmobilen. Bland annat uppdaterade jag ett programpaket. Med lite support bakom ryggen gick allt bra. Sen skulle det göras på jobbdatorn hemma också.

∼ ♦ ∼

Nötbrödsmiddag, soffa och bok

Foten kändes av efter en dag på språng, men betydligt mindre än förra veckan. Idag var faktiskt skavsåren värst. Blodfläckar både på strumpor och skor… Innan jag gick från jobbet satte jag på ytterligare skavsårsplåster, så nu har jag två på varje häl.

Så startade jag jobbdatorn när jag kom hem och gjorde den där stora programuppdateringen som jag hade gjort på jobbet i eftermiddags. Allt gick smidigt och bra, tack vare den hjälpsamme M. Jag passade på att uppdatera mobilen också medan jag skrev. Så skönt att ha det gjort.

Att äta nötbröd till middag är inte att falla ner i MackträskNötbrödet är gott och känns nyttigt. När jag kom hem idag, vilade jag först en stund innan jag bredde nötbrödsmackor. Det räckte bra efter den varma lunchen. 

Tre mackor på nötbröd mjölk Hopptisarna o Föraktet

Nötbrödsmiddag.


I kväll blir det helt klart soffa och bok.
Jag har haft en riktigt bra dag, med mycket ork, lite ont (mest skavsår), trevliga människor omkring mig och bra fart på promenaderna. Visst förtjänar jag soffan och läsning???

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Ibland behöver man en chokladkola till Offentlighetsprincipen…

Chokokola på boken Offentlighetsprincipen

En chokladkola till Offentlighetsprincipen, troligen från min godis-gubbe.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Trams | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndag kväll den 10 maj och måndagen den 11 maj 2026: Från Bollnäs till chokladboll

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, igår kväll var jag i Bollnäs…

Antikkunnig i Bollnäs 10 maj 2026

Antikkunnig i Bollnäs den 10 maj 2026.

Jorå, jag amatörvärderade fina gamla grejor i Bollnäs igår kväll med Antikrundan. Det var en svår omgång och det var nog på håret att jag skrapade ihop två stjärnor och omdömet Antikkunnig på diplomet. Men roligt är det att sitta hemma i fåtöljen och kolla på antikviteter och gissa deras värden i Duo-appen. Igår var det inget särskilt jag fastnade för dock, men den där OS-scarfen från 1968 var fin. Fick mig att tänka på bältet och den lilla plåtasken som var pappas från OS 1952… Det kanske är ett värde i dem. För mig är de mest förknippade med pappa, för jag minns att han använde bältet, i alla fall i yngre dar.

Efter programmet gick jag och la mig för att läsa och måste ha somnat redan vid 22-tiden.

∼ ♦ ∼

Arbetsdag hemifrån

I morse vaknade jag med ett illamåendeDetta kompletterades senare med magbesvär, vilket gjorde att jag var så tacksam att jag skulle jobba hemifrån. Som vanligt var det inget smittsamt utan troligen en biverkning av en eller två hjärtmediciner. För jag hade inte ätit nåt konstigt eller dåligt.

Upp kom jag i alla fall och in i duschen. Vid frukostbordet läste jag Föraktet och insåg att jag redan har läst nästan 200 sidor i boken. Jag åt fil med jordgubbar, banan, blåbär, äpplemos, tranbär, kanel och flytande honung under överinseende av Hopptisarna. Blåbär ska vara bra mot min typ av magbesvär, men tyvärr gjorde de ingen större skillnad idag.

Måndagsfil med jordgubbar blåbär tranbär banan o kanel Hopptisarna Föraktet

Måndagsfil med nyttiga bär, Hopptisarna och Föraktet.


Hur som helst satt jag vid jobbdatorn klockan sju.
Jag inledde med att läsa och besvara mejl, lite annat småfix och fortsatte därefter att skriva klart en text om en historisk ”gube”. Nu återstår en ”gube” och jag har påbörjat researchen om honom. Jag vägrar dock att skriva texter som ”fun facts”, så det får bli tråktexter som kanske kan användas senare eller som underlag.

Jobbet avbröts av morgonmöte och avstämningsmöte via Zoom. Efter det behövde jag göra mig klar för avgång mot vård av ond fot. Under eftermiddagen fortsatte jag sen jobba med bland annat ytterligare en text och korrekturläsning.

∼ ♦ ∼

Lite majsol på nosen och vård av foten

Vita Tommy Hilfigerskor och mina jeansben i väntrummet

Jag försöker gå in mina vita Tommy Hilfiger-skor. Här fick fötter och ben vila en stund innan det blev min tur.

Det var ganska skumt väder idag, soligt och mulet om vartannat. På morronen kom en regnskur också. Men när jag skulle gå för att få vård av ond fot var det behagligt – varken för varmt eller för kallt, fast ganska blåsigt. Jag hade bestämt mig för att promenera, dels för att jag behöver gå in mina nya skor, dels för att se hur foten klarade av att gå.

Först gick jag S:t Olofsgatan fram till tunnelbygget, där jag passade på att ta en bild. Sen fick jag förstås gå förbi Butiken på hörnet. Jag gick lindallén utanför huset på Main Street där Anna och jag bodde fram till för två år sen. Nån hög hastighet hade jag inte, för jag kände att det var bättre att jag kom fram än att jag inte gjorde det och jag hade gott om tid på mig.


Över Fyrisån, på Haglunds bro,
gick jag en gång till vården, en gång tillbaka hem.

Men självklart slank jag in på Butiken på hörnet under hemvägen. Jag kom ut med två påsar. Den ena innehöll min lunch, det vill säga ett nötbröd, och den andra en chokladboll.


För idag är det
Chokladbollens dag och det ville jag fira eftersom magen stabiliserade sig plus att foten kändes ganska bra efter dagens omsorg. Foten var varm, men inte röd och bara lite svullen. Dessutom gjorde den inte så mycket ont när jag gick. Doktorn ringde på eftermiddagen och provresultaten visade inte på vare sig inflammation eller gikt. Givetvis googlade jag lite och det kan vara artros, men det borde ha synts på röntgen som jag gjorde i mars.

∼ ♦ ∼

Måndagsmys

Ha ha ha, så värst mycket mys brukar jag inte ordna, det är ju inget man gör när man är ensam, precis. Men efter avslutad arbetsdag la jag mig på soffan och läste. Jag är faktiskt redan halvvägs i Föraktet. Att den skulle gå så snabbt att läsa trodde jag inte eftersom den är på över 500 sidor.

Så småningom reste jag mig ur horisontalläget för att fixa mat. I kväll serverade köket på Saint Ollie kycklinglasagne från Dafgårds, micrad i sju minuter, samt fröknäcke med St Agur-ost, småtomater och mjölk. Det var riktigt gott!

Kycklinglasagne fröknäcke med St Agur Hopptisarna o Föraktet

Kycklinglasagne och fröknäcke med St Agur ihop med Hopptisarna och Föraktet.


Annat mys jag ska ägna mig åt i afton är en inventering av TBR*-hyllan,
den som också fungerar som nattduksbord (bisyssla). En snabb titt visade att där endast står elva (11) böcker. Fasa! Hur länge räcker de??? Jag kanske måste nätshoppa! (Kanske bäst att vänta och se hur mycket bilservicen på fredag går loss på…)

Elva böcker och en sladdosa i TBR-hyllan

Bara elva böcker i TBR-hyllan!


Till kvällskaffet ska jag ägna mig åt firandet av chokladbollens dag.
Jag har påmint några om det per sms…

Chokladboll på glasfat med tårtgaffel i silver

I kväll firar jag chokladbollens dag.


I morrn ska det regna hela dan.
Så bra, för jag tänker plaska upp till jobbet.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Näst sista måndagshögen och den är grå enligt @my.loved.books på Instagram. Följande gråa böcker grävde jag fram ur mina bokhyllor. Alla har jag läst men har DU läst nån av dem? Berätta gärna i en kommentar.

Grå måndagshög 2026

Måndagshögen är grå den här veckan.

∼ ♦ ∼

*TBR-hylla = hylla med olästa böcker, To Be Read


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndagen den 10 maj 2026: Majsöndag på Saint Ollie

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, som våra föräldrar skulle vi ju aldrig bli…

Bitmoji Tofflan med tårta i ansiktet

Viktuppgången kan inte helt skyllas på medicinerna…

När jag skummar gårdagens dagboksinlägg inser jag att det där med att vi aldrig skulle bli som våra föräldrar… Det stämmer inte ett dugg! Precis som min pappa älskar jag ett par skitfula gråa skor. Och precis som min mamma köper jag en bit smörgåstårta till fredagsmiddag varje vecka och alltid två Noisette till helgen. Ifall… ifall att…

Sen sitter jag här själv, fast utan de älskade skorna på, och slukar såväl smörgåstårta som Noisette ensam. Inte konstigt att jag går upp i vikt. Löjligt av mig att skylla på medicinerna. Det handlar om att jag är ensam och uttråkad och läsa kan jag inte göra hela tiden, som min mamma sa också. Jag är fan mer ensam än hon, för hon hade i alla fall en dotter och en massa kusiner. Mitt barn fick inte leva och några kusiner har jag inte. Men jag har kontakt med två av mammas kusiner och det minskar ensamheten.

Hej då Karin o kaffe på sängen ur Snusmumrikmugg

I morse läste jag ut boken om Karin.

Mobilen ringer inte så ofta, men när den gör det är det vanligen en av mammakusinerna (ett par gånger om året) eller min ex-svärmor (ett par gånger i halvåret). Mitt ex Anna ringer nån gång ibland också (en gång varannan månad?) och en bloggvän ringde förra helgen. Jag ringer tillbaka till dem ungefär lika ofta. I badrummet kvittrar fåglar när jag tänder lampan och stiger in. Så nej. Helt tyst är här inte.

Och den här inledningen kom sig av att jag läste ut boken om Karin i morse… (Länken går till min recension, som nästan handlar mer om mig än om boken, pinsamt nog.) Boken berörde mig så mycket att jag blev förvånad. Det var kanske inte så mycket dess huvudtema, pension, som alla andra teman i den.

Bokbytet gick till den andra boken jag fick i födelsedagspresent. Jag fick två hett önskade böcker av Anna. Den första, Minnet av en mardröm, har jag redan läst. Nu ska jag läsa Föraktet, tegelstenen (över 500 sidor) som bland annat handlar om Motala…

∼ ♦ ∼

Vad gör man en söndag?

Söndagar är lediga dar för mig, men vad gör man en sån dag? Under tre månader på våren går Antikrundan på söndagskvällarna, så det programmet brukar jag se på. I kväll visas del tio av tolv, vilket innebär att det snart är slut även på det nöjet.

Fram till kvällen ska tiden fördrivas, helst med nåt vettigt. Jag vaknade tidigt i morse, men hade då ändå sovit åtta timmar, vilket ju räcker. Och så drack jag kaffe på sängen, läste ut Karin-boken och skrev färdigt och publicerade recensionen samt puffade för den i sociala medier (Instagram, X, Bluesky, Goodreads och LinkedIn). Det tar sin lilla tid, men jag har ju inget annat för mig.

På förmiddagen slog jag sen på stort och gjorde äggröra och rostat bröd till frukost. Jag hade väl kunnat sitta i morronsolen på balkongen, men det blåste väldigt mycket. Köksbordet passade bättre. Så läste jag det första kapitlet i Föraktet. Boken är som sagt en gåva och ska inte recenseras, men jag skriver inlägg om alla böcker jag läser. Den här boken verkar ha mest fokus på karaktärsbeskrivningar, inte så mycket miljöer. Vi får se. Jag påbörjade ett inlägg om den i alla fall…

Äggröra rostat bröd söndagsfrukost med Hopptisarna o Föraktet

Äggröra och rostat bröd till söndagsfrukost med Hopptisarna och Föraktet.


Med ond rygg stapplade jag upp från datorn
för att bädda, fördela veckans medicin och ta reda på gårdagens torra och rena tvätt. Jag duschade och tvättade håret. Sen var klockan tolv…

∼ ♦ ∼

Angorabasker i hinken, städmanisk granne och balkongläsning

Jag tog med mig ett sopberg ut till soprumet. Asså, jag förstår inte, men jag trodde att det låg en ljusgrå angorabasker i komposthinken. (Ingen bild, men du fattar, va’?) Den påsen slängdes, liksom påsen med plastförpackningar, pappersförpackningar och glas. En sak som jag inte heller har fattat är hur mycket plastförpackningar det blir. Skulle det inte dras ner på såna??? Bilen och jag åkte en sväng. Jag hade tänkt åka och tanka, men det kan vänta. Nu blev det en tur ut på landet – och hem igen. Ingenstans stannade jag, för jag behövde ingenting och jag hade ingen att hälsa på. Men i garaget träffade jag min städmaniske granne som skrattande sa att vi nu har setts två gånger och varje gång städar h*n sin bil. Trevlig prick, det där!

Det var fortfarande soligt när jag kom hem, så jag rafsade ut soffdynor till balkongsoffan och hängde där ett par timmar. Kom in i Föraktet rejält, över 100 sidor blev lästa. En Noisette slank givetvis ner också.


Sen mulnade det på och jag gick in.
Regnet hängde i luften, men det skulle enligt väderappen inte regna förrän natten till tisdag. Ja ja, i morrn ska jag inte gå till jobbet och bli blöt på vägen, jag distansjobbar fram till klockan 10.30. Därefter går jag och får hjälp med mina fötter hos bästa A. Alla behandlingar utom de som gör ont är bra. Foten har gjort ont idag, ryggen likaså, men inte så mycket. Och det är ju för att jag inte gör så mycket.

∼ ♦ ∼

Söndagsmiddag med spett

Så nöjd var jag att jag smart nog hade ordnat med middag till idag redan igår. Jag köpte två kycklingspett och till dem gjorde jag några potatisklyftor i ugnen. Spetten var bara att värma i micron. Två heta såser till, några tomater och ett glas Mandato. Det blev en mycket god söndagsmiddag och jag är helt klart laddad för amatörvärdering från Bollnäs.

Kycklingspett och klyftpotatis med Hopptisarna o Föraktet

En mycket god söndagsmiddag idag.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn inleds en ny, men kort arbetsvecka. Jag jobbar alltså hemifrån i morrn före och efter fotbehandlingen som jag ska promenera till och från. Tisdag och onsdag är planen att arbeta på plats på jobbet. Torsdag och fredag är jag ledig, men på fredag ska jag med bilen på service, tack och lov inte förrän vid lunchtid.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, HBTQ, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar