OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Inte vet jag varför, men jag blev lite låg igår kväll. Dumt, för jag hade ju saker att se fram emot idag. Och jag har semester även nästa vecka. Många dar ”i frihet”. Samtidigt hänger känslan av svärta och tyngd över mig, precis som tanken att det inte blir roligare än så här. Att jag liksom har levt färdigt. Så den här förmiddagen ägnade jag en stund åt Vita arkivet. Jag kan bara hoppas att nån ser till att jag kremeras och kommer ner i graven i Motala när det är dags.
∼ ♦ ∼
Kaffe på sängen och administration före frukost
Fredagsstart.
Jag var trött på torsdagskvällen och gick faktiskt till sängs redan vid 23-tiden. Givetvis vaknade jag tidigt i morse. Klockan sju hade jag sovit färdigt, tyckte jag. Låg väl och lurade en stund innan jag satte på kaffe. Det lät som om det hade regnat – och det hade det. Blåst och sol torkade emellertid snabbt upp marken.
Medan kaffet perkolerades plockade jag undan disken från igår och tog morgonmedicinen. Noterade att handen gjorde mindre ont idag än igår. Sen tog jag en senapsmugg svart kaffe med mig in i sovrummet. Låg och läste Rovdrift och tog påtår innan magen deklarerade att det sannerligen var dags att kliva upp. Jag blaskade av mig, för jag hade bestämt att spara duschen till senare i eftermiddag eftersom jag skulle ut på middag i kväll och ville vara fräsch då.
Resten av förmiddagen ägnade jag åt diverse administration, bland annat Vita arkivet som jag nämnde ovan. Jag säkerhetskopierade filer, rensade filer, skrev färdigt och tidsinställde ett inlägg, påbörjade ett par inlägg, kollade räkenskaperna… Sen tyckte jag att jag var värd frukost. Eftersom jag har många ägg fick det bli ett kokt ägg som fredagsbonus.
Fredagsfrukost med Hopptisarna och Rovdrift, fil med bär, knäckemackor och ett kokt ägg som bonus.
∼ ♦ ∼
Tunnelbygget i hettan
Det blev skithett även idag. Men det var ju fredag och då har jag gett mig ett uppdrag sen länge: att fota tunnelbygget vid järnvägen på min gata närmare stan. Bygget som gör att jag nästan alltid måste gå omvägar.
Idag var det full aktivitet, hettan till trots. De gula gubbarna försökte nog få viss skugga under järnvägsbron. Vinden var inte lika het som igår, fast blåste gjorde det som vanligt. Inte för att det svalkade särskilt mycket ändå… Jag tycker de gula gubbarna är värda många kalla öl när de har avslutat sitt arbete för dagen och jag är inte avundsjuk på dem, snarare tacksam att jag har semester.
∼ ♦ ∼
Presenter. Till mig!
Nej då, jag har varken namnsdag eller fyller år. Inte heller är det Tofflans dag och jag har inte gjort nåt jättebra som krävde konkret uppskattning. Men på dagens promenad köpte jag mig några presenter ändå. Bara för att. Från Butiken på hörnet kom jag hem med en liten brun låda med röda snören – med helgens Noisetter, förstås.
Men jag gick längre än så, ända upp till Svartbäcksgatan, fast inte till English Bookshop. Idag besökte jag Galleri Upsala där min arbetskamrat Joachim Ekström ställer ut akvareller ihop med AnnKarina Vesterberg från idag till och med den 6 augusti. Mina farföräldrar och mina föräldrar var mycket konstintresserade och sen jag flyttade till Saint Ollie har jag äntligen kunnat hänga större delen av den konst som de lämnade efter sig i mitt hem. Farmor och farfar köpte en hel del verk av Uppsalakonstnärer när de bodde här. Nu har även jag köpt min tredje tavla av en Uppsalakonstnär. Det blev en underbar akvarell av Jocce som jag ”snodde” mitt framför näsan på en annan spekulant. Jag gillar verkligen hans tavlor och det kan faktiskt bli så att jag slår till på ytterligare ett verk innan han packar ihop. Tavlan får jag av Jocce på jobbet, för den ska givetvis vara kvar under utställningsdagarna. Det blev dagens andra present till mig själv. Ja, jag veeet. Jag skämmer bort mig.
∼ ♦ ∼
Alltid till Byblos
När jag får hitresta besök och det ska ätas middag föreslår jag ofta ett besök på Byblos. Det gjorde jag även inför i kväll när jag skulle träffa Agneta. Agneta och jag var arbetskamrater inom primärvården i början av 1990-talet innan våra arbetsvägar skildes. Vi höll lite kontakt genom åren, men det blev betydligt mer sällan sen hon flyttade till Skåne. Nu är hon på hemvändarbesök i några dar och vi fick till en träff med en middag. På Byblos. Som alltid blev det underbar mat, fin och personlig service och gott libanesiskt vin. Kocken bjöd på både rödbetssallad och färsk frukt. Allt var så fräscht och gott.
Och ja. Vi pratade. Mycket. Hit och dit. Alla luckor från de gångna åren hann vi inte fylla, men vi bestämde att inte vänta tio år till nästa gång vi ses.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
I morrn har jag inga planer alls, så jag får se vad dagen får för innehåll. Och jag är så glad för jag har inte haft så ont i handen idag.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
I början på sommaren 2026 nätshoppade jag böcker för att jag inte skulle bli utan läsning till semestern. Nånstans hade jag liksom insett att jag inte skulle resa nånstans och vara mycket hemma. Från 
I slutet av juli 2026 trillade en alldeles ny deckare in i postboxen. 
Inför sommaren och semestern 2026 nätshoppade jag en hel del böcker. Och det var ju tur, för det blev en hemester i år. Strax före midsommar beställde jag 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 