Onsdagen den 18 november 2026: En blå dag med vit novemberkaktus

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Det blev lite sent igår kväll, för jag hade ett riktigt långpratarsamtal med M. Ge och ta. Det jag gillar med M är rakheten, rakhet utan att vara plump eller elak. Och trots att vi delade med oss mycket sorgligt fick jag kraft och energi och kände mig glad efteråt. Jag ville inte bryta för läggdags men var tvungen.

I morse var det kallare än igår. Jag höll andan en aning när jag drog upp persiennerna. Skulle det vara snö eller inte? Nä, ingen snö. Än. Termometrarna kämpade sig över nollan. Och mörkt var det ju. Det blev till att tända både levande ljus (för att det ska bli varmt och mysigt) och kökslampan (för att jag ska kunna läsa Skuggan över Marbella).

Onsdagsfrukost med kökslampan tänd fil med bär Hopptisarna och Skuggan över Marbella levande ljus

Onsdagsfrukost med Hopptisarna, levande ljus och kökslampa för att kunna se när jag läste om Marbella.

∼ ♦ ∼

Blå bild och slottslunch

Blå novembermorgon vid Fyrisån

Blå novembermorgon vid Fyrisån.

Magen bråkade bara lite och jag kom iväg i bra tid. Det blev en behaglig promenad, men ärligt talat kände jag av knäet. Jag fick stanna vid Fyrisån, vilket är ungefär halvvägs, och vila en stund. Givetvis passade jag på att fota. Det blev en väldigt… blå bild. En av mina två favoritfärger.

Onsdag idag och ett antal möten förstås på jobbagendan. Enhetsmötet var dock inställt eftersom chefen är på tjänsteresa. Annars malde vi på med andra möten och jobb fram till lunch när jag hade dejt med C. Vi hade bestämt att gå till Uppsala slott och käka. Det var skönt att gå iväg en stund och eftersom slottet ligger rakt över gatan är det nära mitt jobb. Vi hittade ett avskilt prång där vi slog oss ner och pratade. Det var riktigt trevligt. Jag gillar C väldigt mycket eftersom det är en av dem på jobbet som jag har känt sen jag började här i maj 2016. Dessutom kan vi både prata jobb och om andra saker som konst och litteratur. Och så lunchade vi också. För min del blev det hummersoppa och bröd med färskost. Jag hade kanske hoppats på nåt annat än soppa eftersom jag äter det så ofta hemma. Samtidigt passar varm soppa utmärkt en sån här ruggig dag. Det kändes faktiskt kallare ute på lunchen än i morse.

Slottslunch hummersoppa med bröd med C

Slottslunch med hummersoppa, bröd och C.


På eftermiddagen jobbade jag på.
Jag hade en kort telefonintervju bokad innan jag skulle traska hem. Bara att jaga nånstans att sitta avskilt tog sin lilla tid, men till sist hittade jag en ledig ”telefonkiosk”. Vi har preliminärbokat en längre sittning i nästa vecka, då också med ytterligare en person och eventuellt fotografering.

∼ ♦ ∼

Surt väder, lätt kvällsmat

Rödblommig missnöjd selfie

Visserligen rödblommig om kinderna, men jädrigt missnöjd med snöblasket.

Idag visste jag att jag inte skulle få skjuts hem, men det var bra att se hur knäet skulle hålla för jobbet tur-och-retur samt steg däremellan. Däremot var det inte kul att gå hem på grund av vädret – snöblask. Jag hade en lättviktsjacka och den, liksom ryggsäckens ”reflexväst”, skyddade mig från att bli genomsur. Fast jag var ganska sur ändå. Knäet gjorde lite ont.

Väder och knä gör att jag överväger att jobba hemifrån både torsdag och fredag. Jag har två poddar att transkribera. Den ena är ganska lång. Det finns tillräckligt med distansarbete för båda dagarna. Då får jag vila knäet. Visserligen ska jag eventuellt ut och trampa runt Allt ljus på Uppsala på kvällen, men många verk finns nära där jag bor. Dessutom är de placerade på ganska plan mark. Får jag ont är det lätt att ta mig hem.

Kvällsmaten var i alla fall lätt att fixa. Eftersom jag hade ätit varm mat på dan blev det rostade mackor och kaffe, helt enkelt. Men, för att piffa till det skar jag upp en fetostbit med bäst före datum i morgon, la på några småtomater och HEPP! så såg det genast mycket nyttigare ut.

Fetaost o småtomater två rostade mackor kaffe Hopptisarna levande ljus Skuggan över Marbella

Rostade mackor och kaffe, men också fetaost och tomater till kvällsmat.


I kväll ska jag inte pladdra så mycket i mobilen
utan kanske bara läsa och möjligen se Uppdrag granskning. Jag har i alla fall gått runt med vattenkannan och kan du tänka dig, kära dagbok, att åtminstone en novemberkaktus, den vita, blommar!

Vit blommande novemberkaktus 2026

Dålig bild, men flera vita blommor i den här novemberkaktusen.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Idag var det första recensionsdag för Modernistas översättning av Colleen Hoovers roman Hitta Askungen. Den kortromanen läste jag när jag var sjuk i förra veckan. Idag på förmiddagen hade jag tidsinställt publiceringen av min recension av Hitta Askungen. Det visade sig vara en mycket speciell bok… Bara en sån sak som att den kom ut på originalspråk för ganska länge sen och fortfarande håller. 

Boken Hitta Askungen på en guldig sidenkudde med en barnsko

En mycket speciell kortroman…


Boken jag läser just nu har jag också fått för recension.
Jag började läsa Marbella-boken igår, så en recension kanske kommer till helgen. Utöver det publiceras nästa recension om en vecka. Det är då första recensionsdag för Hustrun på övervåningen. Därefter kan det dröja innan det kommer fler recensioner. Däremot publicerar jag som alltid löpande här inlägg om alla böcker jag läser.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Recension: Hitta Askungen

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett recenserande inlägg om en nyöversatt, äldre amerikansk kortroman.



Colleen Hoovers bok Hitta AskungenIbland måste man våga gå utanför sina ramar. 
Jag bad att få läsa och recensera Colleen Hoovers kortroman Hitta Askungen. Boken kom ut redan 2013 på originalspråk. Detta var en alldeles sprajtans, oktober 2026, utgåva översatt till svenska. Till saken hör att jag undviker att läsa amerikanska författare så mycket jag kan, jag gillar inte korta romaner utan föredrar spänningsromaner och varför i himlens namn skulle jag läsa en bok som vänder sig till en mycket ung målgrupp??? Men det var nånting i baksidestexten som lockade mig. Tack Modernista!

 

Daniel, 18 år, gömmer sig i städförrådet på skolan för att få en stunds lugn och ro. Men så ramlar en okänd gråtande tjej in. Det två finner oväntad tröst hos varandra i mörkret och förenas i en passionerad lek. De bekänner sin kärlek till varandra, men den har ett villkor: den får bara vara en timme och den är på låtsas. Därefter försvinner tjejen, som Askungen efter midnatt. Ett år går och Daniel har inte glömt sin mystiska Askunge. Då möter han Six, en tjej som inte bara har ett märkligt namn, hon är märklig hela hon. Det slår gnistor! Daniel faller handlöst. Snart inser ha dock att sann kärlek inte alltid betyder ett lyckligt slut…

Men asså… Jag undrar varför jag bad att få den här boken för recension. Det går nästan 100 sidor innan jag inser… att fan, jag hade rätt! Boken är speciell! Nog kan det hända att dess primära målgrupp är betydligt yngre än jag, men… Den tar eld ordentligt när svängningen kommer efter cirka två tredjedelar in i handlingen. Sen brinner det bara mer och mer…

Författaren bygger upp en till synes ganska ytlig stämning mellan karaktärerna, trots att det handlar om starka känslor. Detta invaggar läsaren i nån sorts ro om att det här är typ en vanlig collegeroman. No way, José! Berättelsen blir riktigt skruvad, den biter läsaren och släpper inte taget.

Jag kan inte skriva mer än så här för om jag gör det avslöjar jag hur saker och ting ligger till. Det vill jag inte. Det jag vill är att du som har läst det här inlägget läser boken. Spelar ingen roll om du är 18 eller 81.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Hopeless/Hopplös-serien:

  1. Hopplös – Hopeless
  2. Förlorat hopp – Losing Hope
  3. Hitta Askungen – Finding Cinderella (läs inlägget ovan!)
  4. All your perfects
  5. Finding perfect

Boken finns bland annat att köpa hos Adlibris, Akademibokhandeln och Bokus.


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdagen den 17 november 2026: Olika nyanser av brunt

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Brunt äpple

Jag hade sparat äpplet för länge…

Ibland är jag lik mina föräldrar, har jag insett. Först tänkte jag på pappa som alltid använde kläder tills de föll samman, ungefär, och mamma slängde dem och köpte nya åt honom. Du skulle bara veta, kära dagbok, hur mycket oanvända kläder jag hittade när pappa hade gått bort… Men sen var mamma lite likadan. Mot slutet av sitt liv unnade hon sig inte så mycket, bara möjligtvis det nödvändiga.

I början på hösten hjälpte jag Anna hem i bil från stugan med några tunga kassar äpplen. Jag fick bland annat några äpplen som tack, men de skulle ligga framme och mogna innan de var goda att äta. Bara det att jag drog ut på tiden… De fina röda äpplena låg i en vacker grön skål på en bänk i köket. Jag unnade mig ett och annat när jag hade gjort nåt bra, ungefär. Sen låg ett äpple kvar. Länge. Ända till igår kväll. Då skulle jag… unna mig eftersom jag hade klarat av första arbetsdagen efter senaste sjukperioden. Fast första bettet avslöjade att äpplen hade passerat bäst före-datum… Det var alldeles brunt inuti. Lite kunde jag äta runt om, men… det smakade inte bra. Jag hade sparat det för länge. Det var som pappas kläder, äpplet ”föll sönder”, och som mamma, som inte unnade sig.

Där fick jag!

I morse åt jag inget gammalt, utan kylskåpskall fil med bär, kanel och honung. Kanelen håller blodsockret jämnare och honungen håller virus borta, inbillar jag mig. Motverkar i alla fall förkylningar, hoppas jag. Jag skulle kunna leva på fil och bär, men ibland är det ju gott med varm mat, särskilt när det är kallt ute. Men att äta mat är också en social grej och eftersom jag så gott som aldrig har nån att äta med känner jag mig extra ensam. Nu försöker jag locka ut en bekant på middag. Bearbetning pågår! Vi behöver båda prata och varför inte göra det över en bit mat?

Frukostfil med bär kanel och honung

Frukostfil med bär, kanel och honung.

∼ ♦ ∼

Hål och glest

Tisdagsmorgonen var mörk och fuktig. Det regnade som fan igår och det skulle fortsätta idag och eventuellt bli till snö. I morse kom ingen nederbörd, men luften var fuktig och det var blött på marken. Tack och lov inte halt. Jag stannade vid S:t Persgatan och fotade en bit av hålet där. Det är helt enormt och omfattar såväl cykelbana som gata. Ingen cyklist höll på att cykla på mig idag på trottoaren, men jag stannade inte och fotade där det var som smalast. Däremot såg jag en mansperson på elscooter som körde mot rött och svängde höger och med millimeter undgick att bli påkörd av en bil som kom från vänster och hade grönt. Bilisten tutade inte ens. Hade det varit jag… Tror somliga att de är odödliga? Ingen vill väl för fan heller inte få en elscooter på sin motorhuv, än mindre en människa. Samtidigt är väl ingen förvånad att elscooterolyckorna ökar.

Hål i St Persgatan

Ett av hålen vid S:t Persgatan.


Först på jobbet var jag som vanligt.
Idag var det ännu glesare än igår. Stora A var ledig även idag och resten/många verkade jobba hemifrån. Det hade i vart fall inte i samtliga fall att göra med att cheferna är bortresta, jag vet åtminstone en som skulle göra en viktig telefonintervju idag och sånt är fan omöjligt att göra på jobbet.

Jag hade lite smått och gott att fixa med på förmiddagen. Och sen blev det plötsligt lunchdags. Macka, ägg och en Kexchoklad åt jag vid skrivbordet ihop med Hustrun på övervåningen. Jag var då inne på den sista tredjedelan av boken (han läsa rätt mycket på lunchen!) och det drar ihop sig till en upplösning. Det svar jag är ute efter är vem som ljuger och vem som talar sanning.

Skrivbordslunch med macka ägg Kexchoklad varm choklad o Hustrun på övervåningen

Skrivbordslunch med en spännande hustru…

Under eftermiddagen gjorde jag mest en del diverse, men jag bokade i alla fall in ett telefonmöte till i morgon eftermiddag. Och underbart nog fick jag skjuts hem även idag med U-bilen. Jag jobbade därför en timma hemifrån.

∼ ♦ ∼

Spännande brunt och bokbyte

Hemkommen tömde jag postboxen. Där låg bland annat nånting brunt, men det var nåt spännande brunt: ett bokpaket. Monicha Blomberg har skickat sin debutroman Skuggan över Marbella till mig för recension. Den blir perfekt att hugga tag i härnäst.


För nog blev det så att jag efter avslutad arbetsdag
bara måste läsa ut Hustrun på övervåningen och efter det måste jag ju läsa nåt annat. Recensionsexemplar går alltid före andra böcker. MEN… recensionen av Hustrun på övervåningen publicerar jag inte förrän första recensionsdagen som är den 25 november 2026!!!

Böckerna Hustrun på övervåningen och Skuggan över Marbella

Bokbytet gick från en psykologisk thriller av en mycket produktiv författare till en debutroman om hemligheter…

∼ ♦ ∼

Soppa med brunt bröd

Mörkret har sänkt sig, kompakt och jävligt. Jag har ätit resten av gårdagens Thaisoppa och åt två rostade skivor brunt bröd, det vill säga nötbröd, till. Det mättade och värmde. Vid måltiden, som avåts med Hopptisarna och levande ljus på bordet, började jag läsa Skuggan över Marbella.

Mackor o Thaisoppa med Hopptisarna Skuggan över Marbella och levande ljus

Mättande och värmande mackor och Thaisoppa.

Jag börjar bli seg och trött och ska strax sjunka ner i fåtöljen och fortsätta läsa bok och Buffé som också kom i postfacket. Kaffe till det blir perfekt.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Månntro jag telefonerar i afton..?

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndagen den 16 november 2026: En riktig godismåndag

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Joråsaaatte… Jag kom upp. Natten var ganska jobbig, jag hade faktiskt ont i knäet och sömnen blev sönderhackad. När larmet gick igång 5.45 gick det ändå bra att komma upp. På morgonen var det i stället magen som bråkade. Men det kändes skönt att vara tillbaka i vardagen igen och jag hoppas att mitt knä håller. Jag blir tokig av att vara hemma på heltid. Det var mysigt att sitta vid köksbordet och äta fil och läsa i mörkret, med levande ljus. Fast för att kunna läsa Hustrun på övervåningen var jag förstås tvungen att tända kökslampan.

Måndagsfrukost med Hopptisarna Hustrun på övervåningen levande ljus fil

Mysig måndagsfrukost med Hopptisarna, Hustrun på övervåningen och levande ljus i mörkret.


Knäet kändes trots allt OK när jag skulle gå
. Jag gick inte särskilt fort, hellre komma fram än inte alls, tänkte jag. Men det var som vanligt nära att jag inte kom fram på grund av cyklister som bara vägrar leda sina cyklar där det är som mest trångt vid vägarbeten och på trottoarer. Två gånger höll jag på att bli påcyklad, en gång på en trottoar, en gång på en gångbana. Ljuskonstverket på Salagatan står, som jag tidigare har nämnt, mitt i en korsning, en autostrada där cyklister och elscooterfolk far fram som jehun. Nu måste de runda verket och åtminstone sakta ner. Lite bra ändå, tycker jag, som går på gångbanan som korsar cykelbanan. Hurra!

Skylt Sänk farten Allt ljus på Uppsala pågår i en korsning cykelbana gångbana

Sänk farten… Ja ja, den skylten skulle behövas här och var fast jag är osäker på om vissa trafikanter är läskunniga.

∼ ♦ ∼

En hög med mejl och en hög med godis

På jobbet var jag först, men det visste jag nästan. Stora A är ledig ett par dar, men runt åtta började somliga drälla in. Det var massor av mejl att gå igenom och besvara. Den söta godismannen L hade lämnat en hög med fredagsgodis på mitt skrivbord och det var jag tacksam för. Ett par gånger hade jag varit inne under förra veckan när jag var sjukskriven och sorterat inkomna mejl. Idag blev det att tag i dem. Då var det väldigt bra med godis. Vidare bokade jag in en avstämningslunch den här veckan och ytterligare en i nästa vecka.

Mycket fredagsgodis från L

En hel hög med fredagsgodis från söta godismannan L.


Mitt på dan var det dags för lunch.
Idag när jag var nere och köpte macka och ägg och fick en pratstund med M. Det har nämligen visat sig att vi har en gemensam bekant som vi båda är lite bekymrade för. Men man kan inget annat göra än att höra av sig och finnas där när det behövs. Lunchen åt jag vid skrivbordet och fick då även en stund med Hustrun. Godiset ovan blev givetvis dessert.

Skrivbordslunch med macka ägg två muggar varm choklad och Hustrun på övervåningen

Skrivbordslunch med Hustrun.


Jag fortsatte och förberedde bland annat några frågor
inför en kommande intervju samt försökte boka en intervju. Det gick sisådär.

På eftermiddagen fick jag skjuts hem i U-bilen, vilket gjorde att jag startade jobbdatorn hemma och distansjobbade, men bara en kort stund och då mest med en uppdatering.

(Skälet till att jag inte skriver mer än så här om jobbet är att jag inte vill blanda yrkesliv och privatliv för mycket eller berätta om sånt som kan behöva hållas lite tyst om. Jag bara vill förtydliga att så här är det alltid.)

∼ ♦ ∼

Soppatorsk utan torsk och vardagskväll

Jag hade sån tur att få skjuts hem, för regnet öste ner. Det ska visst regna i morgon också, men sen kommer det snö. Hoppas bara att den inte lägger sig. Det blev väldigt mycket godis på jobbet idag, så därför tyckte jag att soppa passade bäst till middag. Ett halvt paket het Thaisoppa med nötbröd till var perfekt denna ruggiga måndagskväll. Då tar jag resten i morgon.

Mackor och Thaisoppa mjölk med Hopptisarna Hustrun på övervåningen levande ljus

Mackor och Thaisoppa med Hopptisarna och Hustrun.


Annars händer inte mycket denna måndagskväll.
Jag vilar knäet som har hållit trots att jag gått mycket mer än vanligt. Det var extra skönt att få åka bil hem. På så vis sparar jag knäet lite.

Några steg till blir det här hemma. Gårdagens tvätt ska vikas och tas om hand, men jag tänker att mycket mer nytta gör jag inte därefter utan sjunker ner i fåtöljen och kollar på nyheter (har vi kommit närmare en regeringsbildning?) och läser.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Dagens 1177 innebar en hälsodeklaration att fylla i inför besöket hos knäspecialisten. Det gjorde jag efter bästa förmåga. Men när där var nämnt narkos blev jag lite svettig. Nån operation vet jag inte om jag vill genomgå…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndagen den 15 november 2026: Söndagslugn med en del fix

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Lite Winter på TV igår, men tidig sänggång. Jag var astrött av nån anledning. Det får mig att oroa mig en aning inför jobbstarten i morgon. Men nu så, nu ska jag försöka. Knäet har gjort mycket mindre ont mot slutet av den här veckan, jag har nästan känt skillnad från dag till dag. Den antiinflammatoriska medicinen ska jag ta till och med fredag. Sen får vi se. Jag vill inte ha tillbaka värken. Ontet när jag går kan jag stå ut med om det inte blir för intensivt. Det har det inte varit de senaste dagarna.

Ett fall för Winter

Winter på SvT Play är bra, men vinter ute klarar jag mig utan.

Så jag har preliminärbokat en promenad för att se Allt ljus på Uppsala på torsdag kväll. Därför hoppas jag på ingen vinter de kommande dagarna, dels för att jag ska gå till och från jobbet helst utan att falla (mitt blod är tunnare än vanligt samtidigt som risken för stroke och hjärtinfarkt är högre), dels för ljusverkspromenaden som jag så gärna vill gå. Att se det flimra på UKK:s fasad från min balkong är inte riktigt samma sak…

∼ ♦ ∼

Sova och sovla och sopor

I morse blev det sovmorgon. Efter morgonmedicinen somnade jag om och sov till halv nio. Det innebär att jag sov ungefär tio timmar i natt. Av och till, förstås, precis som vanligt. Men ändå. 

Söndagen jag vaknade till var grå och blåsig, men betydligt varmare än gårdagen. Jag gjorde kaffe och tog med mig in i sovrummet. Ungefär 50 sidor återstod av En mörkare skugga.


Två muggar kaffe senare var boken utläst.
Jag klev upp och skrev färdigt recensionen av denna Uppsaladeckare. Bytet gick till ytterligare en bok jag har fått för recension, men den utspelar sig i ett hem i ett land till väster om mitt.

 

Påfylld dosett med veckans mediciner november 2026

Påfylld dosett för nästa vecka.

Jag hade en del smått och gott att fixa den här söndagen, men det var inga direkt tunga grejor utan jag kunde ta det ganska lugnt. Att fördela veckans mediciner är nåt jag gör varje söndag. Numera går det ganska snabbt. Visserligen har jag fler mediciner än vanligt för tillfället, men den ena ska jag ta sista tabletten av på fredag kväll. Sen blir det bara tre tabletter på morgonen och två på kvällen. Dessa ryms bra i min mini-dosett, men när jag åt ytterligare en fet medicin, den jag fick sluta med tidigare i höstas, blev det trångt i dosettens medicinfack.

Det tyngsta jag behövde göra idag var att gå ut med sopor. Av nån anledning var det många pappersförpackningar och mycket glas som skulle slängas, tillika ett par stinky bags med plastförpackningar och kompost. Men kan jag bära hem skiten ska jag väl klara av att bli av med de tomma förpackningarna. Jag samlade ihop ett sopberg i hallen före frukost.

Sopberg i hallen James med krycka

Ett sopberg i hallen som väntar på att bli utburet till soprummet.


Söndagsfrukosten bestod av två stycken dubbelsovlade nötbrödsmackor.
Eftersom det enbart tycks vara Skostads-Ewa och jag som vet vad dubbelsovlade mackor är, vill jag härmed förklara. Mackan till höger på assietten är enkelsovlad, det vill säga har enbart Bregott havssalt på sig. Mackan till vänster är dubbelsovlad och har Bregott havssalt under osten. Capisce???

Söndagsfrukost med nötbröd Hopptisarna Hustrun på övervåningen o levande ljus

Söndagsfrukost med Hopptisarna, Hustrun på övervåningen och två nötbrödsmackor, den till vänster dubbelsovlad, den till höger enkelsovlad.

∼ ♦ ∼

Tröga bilförare och julassociation

Soporne måste tas ut annars börjar det som bekant lukte. Nyduschad svepte jag ut med dem och in till soprummet nästan utan att halta. Därpå gick jag trappan ner (!) till garaget, tog bilen och åkte en sväng. Om det hade varit soligt hade jag stannat i Gamlis och tagit en liten promenad. Nu blåste jag bara förbi och hem igen.

Bitmoji Tofflan låtsasskjuter

Ibland längtar man efter en pickadoll med knallpulver så att man kan uppmärksamma bilförare på att de inte är ensamma på gator och i garage…

Som noterat igår – och flera andra dar – tror vissa bilförare att de är ensamma på gatorna. När jag kom hem stod en vit bil mitt i gatan så att jag med nöd och näppe kunde svänga in på garageinfarten. Den kvinnliga föraren flyttade sig inte en millimeter, trots att hon såg vad jag gjorde. När jag kom in i garaget började en manlig bilförare backa ut, varpå jag körde rakt fram i stället för att svänga så att han kunde köra. Gjorde han det? Nja, han körde längre in i garaget medan jag väntade – och hämtade en cykeljävel som han sen låste och ställde på sin parkeringsplats i garaget. Tror han att nån inte ska ta hans hyrda parkeringsplats när han åker iväg? Det är ju för fan bara att lyfta bort cykeln. Efter vad som kändes om minst 15 minuter, en kvart i garaget kunde jag äntligen parkera min bil.

Helt slut uppe i lägenheten (nej, inga trappor, hiss, men irriterad) startade jag en maskin tvätt, jobbade lite, värmde på kaffe och dukade fram söndagsfika. Noisetten var grön och lätt julig… Den smakade lika gott som vanligt trots julassociationen, tack och lov.

Hustrun på övervåningen grön Noisette kaffe

Söndagsfika med Hustrun på övervåningen och grön Noisette.


Resten av eftermiddagen ägnade jag mig åt
att hänga tvätt, läsa och skriva – och fundera över vaffan jag skulle äta till middag…

∼ ♦ ∼

Söndagsmiddag med finporslin, silver och levande ljus

Ja, ja, ja, jag får ofta kommentarer om att jag dukar så fint (i alla fall på helegerna). Varför skulle jag inte göra det? För att jag är ensam vid middagsbordet? Jävla löjl! Det klart att även om jag inte alltid äter så fin mat (snabbmat, fryst färdigmat) och äter så fint (bordsskicket) vill jag äta med stil och och klass. Porslinet jag använder om helgerna är min pappas farfar Karls, silverbesticken och ljusstakarna är mina föräldrars. I kväll micrade jag sex räkcrêpes (fryst färdigmat) som jag åt med små plommontomater på finporslinet, med silververktyg, vid levande ljus i höga silverstakar. Det gick hur bra som helst, men maten var lite smaklös. Nåja, jag blev mätt och det var syftet med att äta.

Räkcrêpes o tomater mjölk Hopptisarna Hustrun på övervåningen o levande ljus

Räkcrêpes, tomater och mjölk till söndagsmiddag, avätet på finporslin med silverbestick.


I kväll fortsätter jag nog att läsa
och kanske glor jag på nyheterna i alla fall.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Allt är fixat inför morgondagens jobbstart. Ryggsäcken är packad, filer kopierade till lagringsytan och rena kläder och handdukar är framhängda. Knee, be with me!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Trams, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Recension: En mörkare skugga

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett recenserande inlägg.



Mattias Lönnebos bok En mörkare skuggaMattias Lönnebo är prästen (och biskopssonen) som också är Uppsalaförfattare. Böckerna han har skrivit vänder sig ibland till barn och unga, ibland till vuxna. En del av hans verk är kriminalromaner, en betydande del är fantasy. I november 2026 fick jag en förfrågan av författaren om jag ville läsa och recensera hans senaste kriminalroman En mörkare skugga. Det ville jag. Tusen tack!

När boken inleds är det mitten av 1980-talet. Mona och hennes kompisar festar och utforskar livet. En av de yngre av Monas kompisar är Steffe. På Monas födelsedag inträffar en katastrof och en av vännerna försvinner. Många år senare startar en kedja av händelser som kastar omkull tillvaron för de gamla vännerna. Nån är beredd att gå över lik (!), men Mona låter sig inte avskräckas.

Omslaget är en aning kryptiskt och mörkt, men jag tycker ändå att det passar väl ihop med inlagan, en kriminalroman om cirka 200 sidor.

Bokens första del utspelar sig 1985 och läsaren får bekanta sig med Mona, Steffe och de andra. Det blir stundtals ett vältrande i åttiotalsdetaljer – allt från prylar till musik – men det fyller på sätt och vis en funktion. Realistiskt skildrar författaren skilsmässobarnet Steffes synliga värld hos pappa, lite hos mamma i Uppsala, med kompisarna och med Micke. Steffe är yngre än de nya kompisarna, men lyckas ändå få en plats i gänget, bland annat på grund av spriten. Men så försvinner en av dem, nåt som sker hastigt och abrupt och lämnar såväl kompisarna i boken som läsaren lite frågande.

Efter försvinnandet går 40 år och den försvunna personen hittas, givetvis inte vid liv. Vad hände och varför? Mona nystar i det hela och upptäcker flera hemligheter längs vägen.

Första delen av boken känns nästan som om den vänder sig till en yngre läsare. Stundtals blir detaljerna alltför många och staplade på varandra. Det jag tycker författaren har lyckats riktigt bra med är HBTQ-temat. Det känns mycket trovärdigt.

I del två är karaktärerna vuxna och det känns mer som om boken vänder sig till vuxna läsare. Detaljrikedomen är inte lika enorm som i första delen. Däremot behöver fortfarande samtliga kaffebryggare i boken kalkas av. Det kanske hade räckt med en gurglande bryggare… Det är snarare så att jag tycker att författaren ibland hoppar över vissa saker. Kan det handla om att stycken har flyttats om/runt i manus? Ibland är det endast en radbrytning där det kanske borde vara nytt kapitel eller åtminstone nytt stycke.

Men det är en gåta som står i centrum och sånt får alltid pluspoäng hos mig. Som vanligt gissar jag på gärningsperson och motiv, men jag lyckas inte helt. Berättelsen tar en oanad vändning mot slutet, vilket lyfter hela boken.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Den här boken går bland annat att köpa hos Adlibris, Akademibokhandeln och Bokus.


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördagen den 14 november 2026: Kontraster och slingor

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Solig novemberlördagsmorgon

Solig novemberlördag.

Igår var det en riktigt ruggig dag här. Det passade fint att avsluta den med ett glas rött framför Förrädarna, men innan dess hade jag ett riktigt långsamtal med Anna. Kul att hon ringde! Vi har uppenbarligen massor att prata om. När jag hade sett klart på Förrädarna var klockan alldeles för mycket för att köra igång nåt mer. Jag gick och la mig.

Och idag vaknade jag till en helt annan dag än igår. Det var en otroligt solig novemberlördag med en temperatur runt nollan. Vilken kontrast till gårdagen! Plötsligt kände jag att jag behövde göra en massa saker idag, framför allt gå ut en sväng. Men tyvärr stod också städning på agendan.

 

En mörkare skugga o kaffe på sängen

En mörkare skugga och svart kaffe på sängen som kontrast till den soliga lördagsmorgonen utanför.

Nåja, en ledig dag ska givetvis inledas på sedvanligt vis. (Ledig, ja, sjukskriven, ja fortfarande, men på måndag blir det jobb.) Efter morgonmedicinen klev jag upp och fixade kaffe på sängen. I sängen låg jag sen och läste En mörkare skugga. När jag hade dragit i mig två muggar svart kaffe var klockan ungefär halv nio.

Då klev jag upp för att följa schemat med städning. Ja först gick jag ett varv med dammvippan. Det är ju rätt tyst, jag vill ju inte bli osams med alla grannar. Men igår var det nån som dammsög före klockan sju på morgonen. Därför tyckte jag att det var OK att dra igång min dammsugare nånstans mellan nio och halv tio.

Innan jag ställde in dammsugaren i städskåpet bytte jag dammsugarpåse. Det var andra gången sen jag flyttade hit för cirka två och ett halvt år sen som jag satte i en ny påse. Betänk då att jag dammsuger minst en gång varannan vecka och även ”vid behov”. Skitaktig är jag inte! Men jag har inte längre några kissar… På gott och ont. För helvete så jag saknar dem – fast jag saknar inte deras hår och kattsanden…

Full dammsugarpåse

Den här bytte jag mot en tom. Andra gången jag byter dammsugarpåse sen jag flyttade hit.


Fast jag satte mig oduschad vid frukostbordet,
det gjorde jag. Rostade två nötbrödsskivor och åt fil med bär till. Läste en stund under övervakning av Hopptisarna. Sen plockade jag undan och hoppade in i duschen.

Nötbrödsmackor fil med bär Hopptisarna En mörkare skugga

Dubbelsovlade rostade nötbrödsmackor igen, Ewa, och fil med bär till lördagsfrukost med Hopptisarna.

∼ ♦ ∼

Slingor av olika slag

På väg in i duschen hann jag läsa ett för mig retsamt sms. Jag blev påmind om att nån annan hade gjort det jag skulle ha gjort – innan jag dammsög. Nåja, jag duschade och klädde på mig till och med jacka. Så hämtade jag fejkgranslingan med ljus som skulle upp på balkongräcket. För säkerhets skull provade jag den först och den funkade. Med stånk & stön fick jag skiten ur dess kartong och snodde den runt räcket. Det såg inte klokt ut, det var ju en solig dag och slingan satt på trekvart, tyckte jag. Nåja, det fick justeras till aftonen när mörkret sänkt sig. Värre var det att jag vände te så daaant. På parketten vid balkongdörren låg ett antal fejkgranbarr. Men inte behövde jag släpa fram sugaren igen, jag sopade upp dem manuellt. Vilket påminde mig om att införskaffa en ny sopborste, den jag köpte när jag flyttade hit är utsliten.

 

Därpå var det dags för nästa slinga, det vill säga en promenad till Korgtassen. Jag behövde införskaffa en majskycklingklubba till potatisgratängen jag köpte i torsdags. Sen stod det som vanligt lite mer på lappen som pålägg, disksvampar, bär och tuggummi. Nåt godis köpte jag inte, för det har jag.

På vägen hem stod jag vid övergångsstället och inväntade grön gubbe. Till vänster om mig stod en tjej med cykel. Hon hade tryckt. Men plötsligt kliver hon ut på gatan med cykeln och börjar cykla på dess cykelbanedel – utan att se sig för. En bil som kom från vänster fick tvärbromsa. Det var tur att det inte var snorhalt, då hade katastrofen varit här.

Majskycklingklubba disksvampar kalkonpålägg tuggummi blåbär

Majskyckling till middag och lite annat.

När mina varor var inplockade tog jag bilnycklarna och körde en av mina bilslingor. Det var inte halt och jag mötte inga livströtta cyklister som gjorde dumheter i trafiken. Däremot tycktes vissa bilister tro att de är ensamma på gatorna. Som bärgaren som blockerade garageinfarten när jag kom hem… Nåja, han flyttade snart på sig efter att jag gett tydlig signal om att jag skulle in – och onda ögat. (Precis innan hade jag sett Älskarinnan komma gående på trottoarn efter att ha handlat på Korgtassen. Jag rodnade inne i bilen när jag mindes vissa saker och kände mig rätt tacksam att vi inte sågs inne i affären.)

Och det blev eftermiddag, jag skrev det här och dukade fram helgens första go-fika med den orange Noisetten.

Lördagsfika med En mörkare skugga och en orange Noisette

Lördagsfika med En mörkare skugga och en orange Noisette.


Resten av eftermiddagen blev det bara en slinga till,
den med vattenkannan bland krukväxterna. Jag läste och knackade ner några ord i en kommande recension.

∼ ♦ ∼

Lördagskväll med pippi och Winter

Kvällen kom snabbt. Alltså dan försvann hastigt, mörkret kom och plötsligt knackade aftonen på. Jag värmde min mat i micron, pippi (kyckling) och potatisgratäng från Korgtassen. I glaset rött italienskt, samma som igår, förstås.

Majskycklingklubba potatisgratäng tomater sås rödvin Hopptisarna En mörkare skugga levande ljus

Lördagspippi med Hopptisarna.


I kväll blir det definitivt Winter.
Två nya avsnitt ligger på SvT Play och bara väntar på mig.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Fejkgranslingan med ljus på balkongen blev mycket bra i novembermörkret. Jag justerade den lite i skymningen, sen blev den perfekt. Allt ljus på min balkong!!!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Smörgåstårtans dag 2026: Mitt dagliga bröd/litterärande/1177ande

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Snöblandat regn med UKK i bakgrunden 14 nov 2026

Den första snön i Uppsala var snöblandat regn.

Den första snön skulle falla över Uppsala idag. Och det gjorde den. Fast det var sånt där snöblandat regn som ingen blir glad över, bara blöt. Jag hade en bokad tid för vård av mina onda fötter och var nödd och tvungen att ge mig ut. Annars hade jag inte gjort det. Nåja, ett par andra ärenden hade jag också och om jag inte hade utfört dem skulle de aldrig ha blivit utförda. Men vem fan vill gå ut i skitväder..? Jag rev fram regnskyddet till min ryggsäck, en hiskelig gul historia som premiärprovades idag. Det gick inte att smyga med den på ryggan, om jag säger så. Fast bra med reflex och att synas i novembermörkret även om det var mitt på dan jag skulle ut idag.

Ryggsäck med gult regnskydd

Nog syns jag alltid med det här gula regnskyddet på ryggäcken…

 

Hitta Askungen o kaffe på sängen

Morgonsysslor.

Klockan sju gick medicinlarmet på. Då sov jag som bäst. Men när jag väl tagit mina fyra tabletter släckte jag inte igen utan satte på kaffeperkolatorn, även idag med båda locken. Jag tänkte att en liten stund hinner jag allt läsa och dricka kaffe på sängen. Just nu plöjer jag kortromanen Hitta Askungen som jag fick för recension tidigare i veckan. Första recensionsdag är den 18 november 2026. Jag var säker på att jag skulle läsa ut boken innan dess, jag var redan mer än halvvägs i morse. Men recensionen publiceras först den 18:e, förstås. Sånt ska respekteras.

Knäet gjorde ont att gå på, givetvis. Till duschen bar det mig. Så fick det vila medan jag åt fil med bär med Hopptisarna och Askungen.

Filfrukost med Hopptisarna Hitta Askungen o levande ljus

Filfrukost på fredagen med Hopptisarna, Askungen och levande ljus.


En liten stund hann jag sitta vid datorn
för att skriva och kolla ett par saker innan det var dags att ge sig iväg. Bäddade gjorde jag förresten också, det gör jag varje dag. Det var tur att jag tog god tid på mig den här morgonen, för inte bara knäet bråkade, det gjorde även magen. Och vädret slog om från snöblandat till en stunds uppehåll. Det blev jag inte lurad av utan tog min regnjacka och paraply – hängslen och livrem.

∼ ♦ ∼

Tunneltitt, bokbyte och fotvälsignelse

Rustad för oväder lämnade jag haltande hemmet. Det fullkomligt vräkte ner, men ”bara” regn. Knäet gjorde ont att använda. Det fick jag bortse från eftersom det var mina stackars onda fötter som skulle få vård idag.

Skitvädret till trots stannade jag vid tunnelbygget för att ta veckans bilder. Och kan du tänka dig, kära dagbok, det ser allt mer ut som en gata där!


Givetvis sladdade jag in på Butiken på hörnet
och beställde två Noisette och ett nötbröd av trevliga Åsa att hämta efter vård och ytterligare ett ärende.

Jordan Harpers bok Alla vet

Bokbyte i affär till Alla vet, en bok jag vet att jag inte har läst.

Det andra ärendet var att jag skulle försöka byta en bok hos Uppsala Bokhandel. Trots att det var en reabok var det inga problem. Problemet för mig vara bara att välja… Det blev en amerikansk (!) kriminalroman, Alla vet av en för mig ny författarbekantskap, Jordan Harper, som fick hoppa ner i ryggsäcken. Smidigt nog kostade den lika mycket som boken jag redan hade läst.

 

 

Därpå fick jag hasta (på riktigt!) för att inte komma försent till mitt vårdbesök. (Därför ingen väntrumsbild.) Men sen fick jag god behandling och ett mycket gott samtal med vårdgivaren. Fotvälsignelse!

När jag lämnade behövde jag inte fälla upp paraplyet, jag flög fram ändå. Skämt åsido, det blåste nordlig vind som fan och duggregnade bara.

∼ ♦ ∼

Bröööd och fler böcker!

Idag har det varit Smörgåstårtans dag hela dan, men se det behövde jag inte tänka på. Min fredagsmiddag hade jag redan fixat igår på Korgtassen. Inget slår deras smörgåstårta, nämligen. Men två påsar med texten Triller på följde med hem från hörnbutiken: det sista nötbrödet affären hade för dagen samt två Noisette, den ena snigg-orange, den andra jul-grön.

Noisetterna ska inte ätas förrän på lördag och på söndag, men brödet var jag bara tvungen att smaka på. Det var länge sen jag åt fil vid det här laget, nämligen. Och det här nötbrödet ska rostas. Egentligen hade det räckt med Bregott havssalt på, fast jag dubbelsovlade och la alspånsrökt kalkon på den ena och skotsk cheddar på den andra mackan. Smarrigt som satan och så kaffe till, förstås.

Nåt annat som ”smakade” väldigt bra var att det låg ett bokpaket i postboxen. Paketet kom från Modernista och innehöll Freida McFaddens bok Hustrun på övervåningen för recension. Stort TACK!

Som bonus kom dessutom ett meddelande på 1177 angående kallelsen till diabetesmottagningen som jag hade fått. Bara det att diabetes är en av få sjukdomar jag inte har. Det hade blivit fel, ja, och det är mina årliga prover som ska tas för att jag äter blodförtunnande, innan jag får den stora äran (?) att träffa doktor nummer fyra på ett halvår, ja, som ska lyssna på mitt hjärta, JA! Äntligen!!! När doktor nummer fyra lyssnar på mitt hjärta har det gått exakt ett år och en dag sen sist nån lyssnade på om hjärtat mitt slår som det ska. Och sist var vid ablationen den 15 december 2025. Nån återbesökstid efter tre månader på hjärtmottagningen vid Sjukstugan i Backen har jag ännu inte sett röken av. Sjukvården i Uppsala, 2026, SUGER!!!

Men så satte jag mig ner i fåtöljen och läste ut Hitta Askungen. Recensionen är nu skriven och tidsinställd för publicering den 18 november, första recensionsdagen. Bytet gick till en annan bok jag fick för recension, samma dag som Hitta Askungen. Nu blir det en kriminalroman igen, en bok av en Uppsalaförfattare. Jag brukar inte recensera böcker som inte finns på Goodreads, men jag har gjort ett undantag för Mattias Lönnebos senaste bok, En mörkare skugga, en bok som kom ut i måndags.

Böckerna Hitta Askungen och En mörkare skugga

Bokbyte från en bok jag fick för recension i onsdags till en annan bok jag också fick för recension samma dag.

∼ ♦ ∼

Firande

Smörgåstårtans dag ska givetvis inte passera utan att jag firar den. Jag firar den ju varje fredag. Idag åt jag kanske med lite mer andakt. I glaset ett italienskt vitt vin, även om jag borde ha öppnat en flaska bubbel kanske.

Smörgåstårta vitt vin Hopptisarna En mörkare skugga och levande ljus

Firande av Smörgåstårtans dag 2026.


Till dessert ser jag givetvis Förrädarna
och troligtvis nåt mer, ännu ej bestämt.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morgon måste jag försöka städa, både damma och dammsuga. Idag har jag bara varit sjuk, fått vård och vilat.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Torsdagen den 12 november 2026: Bakom nerdragna persienner och fördragna mörkläggningsgardiner…

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

MOJO corpus och smycken

Min syssling MOJO ställer ut sina arbeten i metall.

Ända till klockan åtta sov jag i morse! Eller… jag vaknade strax före sju och tog morgonmedicinen, men sen somnade jag om och sov en timme till. Skönt, för nattsömnen var inte den bästa. Knäet har värkt och värker, inte så mycket som tidigare, men lite grann och det är irriterande. Annars gör det mest ont när jag går, vilket givetvis också är skitirriterande och försvårar ett normalt liv ganska mycket. Jag fick en inbjudan till en utställning i Stockholm helgen den 21 – 22 november från min syssling MOJO som ska visa upp sina verk i metall. Dit hade jag velat åka, men hur ska jag kunna fixa det med ett knä som inte vill samarbeta?! Jag fick tacka för inbjudan och tacka nej med förklaring. Vi enades om att försöka stråla samman vid ett senare tillfälle och då tillsammans med MOJOs syskon och mamma. Utställningen visas i Gröndal och kanske finns det andra intresserade ifall nån annan än jag själv läser min dagbok..?

∼ ♦ ∼

Grått och regnigt

Torsdagsmorgonen jag vaknade till var grå och blåsig, men termometern visade hela fem grader. I natt hade det visst regnat och det började regna igen på förmiddagen. Annars väntar vi väl här mest på snön som ska komma i natt och i morgon. 

Jag lät persiennerna vara nere och mörkläggningsgardinerna fördragna i sovrummet ända fram till klockan 9.30. Så länge låg jag och läste Cromwells huvud och drack kaffe på sängen – och hade en dialog med MOJO. Knäet värkte i bakgrunden och det bekymrade mig eftersom det stod apotek och handling på dagordningen den här torsdagen. Visst är jag glad att jag inte har artros i knäet, men samtidigt ställer det till saker och ting att inte ha nån diagnos. För ska jag belasta knäet, träna lätt eller inte? Det har uppenbarligen varit rätt att vila och knapra halv dos inflammationshämmande. Sjukjyggan sa igår att jag kan göra övningarna jag fick, men de får inte göra ont. Jag avvaktar ett tag till och ägnar mig mest åt att läsa.


Men även om jag är sjuk kan jag inte ligga i sängen hela dan.
Jag smög upp, satte mig vid datorn för att påbörja det här inlägget och så åt jag frukost. Brödet börjar bli torrt, men är samtidigt på väg att ta slut. Nytt bröd köper jag i morgon på väg hem från vårdbesöket, för det räcker till en eller två mackor ytterligare det jag har.

Torsdagsfrukost med Hopptisarna o Cromwells huvud kaviarmacka fil med bär levande ljus

Kaviar på mackan gjorde brödet mindre torrt.


Plockade undan, bäddade, borstade tänder och duschade
medan jag väntade att det skulle sluta regna (det gjorde det knappt) och blev efter lunchtid. Detta för att köerna på apoteket skulle vara kortare och skolungdomarna sitta åter i sina lektionssalar. De senare drar annars fram som högljudda horder på Korgtassen och jag pallar det ännu mindre när jag har ont.

Grön buske höst

Det regnade på busken.

∼ ♦ ∼

På repeat

Mjölk fil kex räkcrepes kycklingstekkorv tomater bostongurka hallon smörgåstårtbit klyftpotatis potatisgratäng mediciner

Allt det här bar jag hem.

På apoteket var det inga köer alls och jag hämtade ut tre mediciner. På Korgtassen var det lite mer folk. Jag tog mig fram hängandes på en vagn. Det gick bra. Jag kom hem med medicinerna jag skulle ha plus potatisgratäng till lördag. Till den ska jag köpa en majskycklingklubba senare. Ryggsäcken vägde multum. Mjölk och fil är så himla tungt. Sen skulle jag ha hem lite mer än ovan nämnda, såsom kycklingstekkorv, bär, bostongurka, räkcrêpes, klyftpotatis, en smörgåstårtbit med mera.

Det var skönt att komma hemifrån och ut en stund. Jag märker hur snabbt jag blir… apatisk av att inget göra. Men efter att ha handlat var jag helt slut och fick lägga mig på dagbädden och vila. Jag lyssnade på ”min” låt på repeat och lät tårarna bara skölja över ansiktet tills det var nog.


Och det bara regnade ute.
Jag klev upp, tände levande ljus, micrade mig en kanelbulle, värmde kaffe, fikade och läste en stund. Återvände till nuet.

∼ ♦ ∼

Bokbyte och matlagning – det ena roligare än det andra

Persiennerna i köket drog jag ner ganska tidigt eftersom jag känner mig obekväm med vissa grannar. På seneftermiddagen satt jag i vardagsrummet och läste. Redan vid 15-tiden fick jag tända lampor.

Det blev bokbyte strax innan det var dags att laga mat. Och böcker är ju roligare än matlagning. Bokbytet gick från en bok som anspelar på Alice i Underlandet till en bok som anspelar på Askungen. Har jag läst sagoböcker? Nej inte alls.

Böckerna Cromwells huvud och Hitta Askungen

Bokbyte i eftermiddags, men ingen av böckerna är sagoböcker.

Därpå närmade sig klockan middagstid och jag blev tvungen att laga mat. Idag valde jag mellan räkcrêpes och korv med bröd. Det blev en grillad kalkonkorv och två grillade kycklingkorvar som jag serverade med bröd, räksallad och bostongurka. Crêpsen kan jag spara till nån kväll nästa vecka när jag jobbar.

Grillad kalkonkorv o kycklingkorv med bröd räksallad bostongurka Hopptisarna Hitta Askungen o levande ljus

En grillad kalkonkorv och två grillade kycklingkorvar med bröd, bostongurka och räksallad ihop med Hopptisarna och Askungen.


Roligare än så här blir inte den här torsdagen.
Jag sitter med nerfällt och fördraget och i afton fortsätter jag läsa den senaste boken jag har fått för recension, den om Askungen.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Idag har jag inte hört ett pip från vården, men i morgon ska mina fötter få vård. Hälsporren har hittills hållit sig undan. Under morgondagens utflykt ska jag utföra diverse ärenden på hemvägen. Så ingen snö, tack.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Cromwells huvud

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en roman som utspelar sig i Cambridge.



Carina Burmans bok Cromwells huvudSjukskriven ett tag igen. Det har funkat bra med lättsmälta deckare, men jag insåg att jag behöver nåt med aningen mer substans. Jag valde Carina Burmans bok Cromwells huvud (<== länken går till e-bokutgåvan, men jag har läst den fysiska inbundna utgåvan) ur min TBR*-hylla. Boken köpte jag second hand sommaren 2026 för 30 pix hos Ulva Diversehandel.

Malin kommer som au pair till en akademikerfamilj i Cambridge samtidigt som en medelålders antropolog, GG, kommer dit för att gästforska vid stadens college. Malin är hemifrån för första gången och ska ansvara för både fyra barn och sig själv. GG har lämnat Sverige, sin familj och krisen på museet där han arbetar. Men i colleget pågår också en del intriger. Malins och GG:s vägar korsas allt oftare. Boken är en antropologisk komedi och samtidigt en klassisk engelsk deckare med en touch av Alice i Underlandet.

Romanen växlar mellan att berätta det som händer Malin och det som händer GG. Jag gillar mycket att författaren har valt två sinsemellan så olika huvudkaraktärer. Carina Burman skildrar båda två mycket realistiskt. Betänk dock att det var 1990-tal och dåtidens 19-åringar var mycket mer ansvarstagande än nutidens. Att flytta hemifrån, gärna jobba utomlands ett tag, var ett sätt att frigöra sig från föräldrarna och bli vuxen. Nu är tiderna annorlunda och vuxna barn bor hemma hos mamma och/eller pappa i evigheters evighet.

Intressant är det också att få en bild av Cambridge, där jag aldrig har varit. Insiktsfullt skildrar författaren gamla traditioner, sedda ur två olika svenskars perspektiv.

Det här är en underlig och annorlunda roman, för strax innan mitten sker ett dödsfall, rentav ett mord. I den akademiska världen påbörjas en valkampanj för den döda måste ersättas. Ändå är detta inte en kriminalroman. Det är… jaaa… jag vet inte vad, men ja… en hel del åt Alice i Underlandet. Och jag gillar boken även om jag inte förstår allt.

Toffelomdömet blir högt

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

TBR*-hylla = hylla med olästa böcker, To Be Read


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar