OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok, det händer saker…
Lördagsstart med Japan och kaffe på sängen.
Det blev en intensiv dag igår. Även den gångna veckan har varit intensiv. Notera dock: med mina mått mätt. Därför hade jag inga större planer för lördagen mer än att tvätta ytterligare en maskin samt ta ner ljusslingan från balkongen. Mest softa, ta det lugnt. Lite lagom, så där.
Innan jag släckte lampan på nattduksbordet igår var klockan närmare midnatt. Jag hade precis läst ut den gudiga boken och läst förordet på Japanboken, för det var den jag valt ut att läsa härnäst. Inte mer än så. Sen sov jag gott, hela natten, fram tills medicinlarmet ljöd i morse 6.45. Och tro det eller ej, men jag somnade om och sov tills klockan hade passerat åtta. Det var underbart skönt att få sova jättegott och utan avbrott en hel natt. Jag minns faktiskt inte när jag gjorde det sist. Och när jag vaknade gjorde jag kaffe, kröp ner i sängen igen och läste fram till klockan tio.
Bokbyte igår kväll från en gudig bok till en bok om Japan, båda recensionsexemeplar.
Men så hörde Anna av sig och undrade om jag hade lust med en liten utflykt. Och det hade jag. Både bilen och jag behöver komma hemifrån, bilen för batteriets skull, jag för att inte isolera mig. Eftersom jag inte hade några stora planer för dagen funkade det ju jättebra. Dessutom, bäst av allt, jag kände att jag orkade! Jag behöver stimulans i alla former, så det blev perfekt.
Först åt jag dock en rejäl frukost och tog en dusch. Jag samlade ihop ett sopberg och lämnade det i soprummet. Därefter försökte jag komma ut ur garaget. Två jävla gånger fick jag backa för det kom bilar som skulle in. Men till sist kom jag iväg.
Rejäl lördagsfrukost med Hopptisarna och Japanboken.
∼ ♦ ∼
Utflykt till Fullerö
Vad är det den ena kvinnan håller i, egentligen???
Kosan styrdes mot Fullerö handel (<== världens tråkigaste webbplats – alla finns inte på Facebook, bara gamla tanter. När ska företag fatta det???). Anna hade några saker hon skulle kika på, jag hade inget särskilt. Det är bara kul att titta på alla roliga och fina saker. En del grejor på Fullerö är mest roliga och lite obegripliga, andra är bara fina och vissa rent fruktansvärda. Och det är ju alltid roligare att glo på saker tillsammans med nån annan och kommentera. Med Anna är det så enkelt, för vi har delat nästan 17 år och vi delar fortfarande humor.
Som den här grejen till höger, till exempel. Två kvinnor som hånglar (?). Men vad i glödheta är det för maskliknande sak den ena kvinnan håller i??? Det är väl inte en snorrkas???
Det fanns fylletomtar också att skratta åt. Jisses! Tur att en inte är godtemplare eller nykter alkoholist. En kan ju bli inspirerad till dryckenskap.
Fylletomtar på Fullerö, passande nog.
Vi blev inte så inspirerade till annan dryckenskap än kaffe. Jag var förstås tvungen att ta en mazarin till kaffet, medan vissa andra späkte sig. Nåja, det plockades fram frukt och nåt doppat i mörk choklad. Ja ja, vi är olika.
Bananskålen var rätt läcker, mazarinen till kaffet helt OK.
Anna skjutsades hem med en lite större påse som också innehöll ett inköp till ett barn. (Precis som tidigare gick det inte att umgås utan att minst ett av Annas vuxna barn hörde av sig, denna gång dock genom en bulvan.) Själv kom jag hem med en liten påse. Jag köpte två väldigt doftande tvålar. De är mycket finare, doftar bättre (och inte så mycket när de används som när de ligger i papper) och varar längre än flytande tvål.
Väldoft i tvålform.
∼ ♦ ∼
Planen hölls
Nertagen, nerpackad och undanstuvad ljusslinga.
Det hade blivit eftermiddag rejält när jag kom hem, men ändå var det ljust. Därför passade jag på att följa min ursprungliga plan att både tvätta och ta ner ljusslingan från balkongen. Det senare gick förvånansvärt lätt, trots att det var snö på balkongen. Sen blev väl slingan inte världsasnyggt nerpackad i kartongen. Men den blev nertagen, nerpackad och undanstuvad i klädkammaren. Och medan jag skrev det här – och tog en skrivöl! – jobbade tvättmaskinen så det var bara för mig att hänga tvätt. Jag behöver nog ändå köra en maskin i morrn. Då måste jag också stryka, fast det får bli efter att jag har åkt och handlat. Jag tänkte mig en tur till City Gross för att köpa tunga saker som mjölk och fil till veckan.
∼ ♦ ∼
Lördagskväll
Lördagskvällen kom snabbt och ändå var jag inte trött. Foten har gjort ont idag, ljumsken bara lite grann. Överkomliga smärtor, med andra ord. Jag är så nöjd och glad att jag hade köpt mat, kolgrillad kyckling och potatisgratäng, på Korgtassen till idag. Maten var bara att värma i micron. Till den ställde jag fram sås och hällde upp ett glas rött.
Lördagsmiddag med kolgrillad kyckling ochpotatisgratäng från Korgtassen, Hopptisarna , levande ljus och boken Japan. Life is good!
Sen hade jag ju helgens första Noisette kvar. Den sparar jag till kvällskaffet. Annars händer inte mycket här i kväll. Skit är det på TV. Jag läser troligen vidare i min Japanbok. Det har varit ett par intensiva dar, med mina mått mätt, men jag orkar. Jag orkar!
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
Den fina julklappsboken jag fick igår av Husse och Baldur får fortsätta vara inplastad. Min plan är att öppna den och njuta av den nästa helg, för då har jag städhelg och det är ju inte roligt alls.
Den här sparar jag till nästa helg för att ha nåt häftigt att se fram emot.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
I början av 2026 fick jag en förfrågan om jag ville läsa och recensera en bok som kändes… inte så lätt. 
Husse hade med sig gofika. Baldur ville gärna smaka.
Men asså som jag längtar efter vissa böcker! Och så äntligen, i slutet av januari 2026, kom den tredje delen i 
Matlåda med italienskt på tining till middag och söndagsfrukost med mina små trägubbar och 
Dagens lilla handling. Chipsen är inte till i kväll. När varorna var undanstuvade satt jag vid skrivbordet och rensade och arkiverade foton.
Italienskt på tallriken och i glaset. Ostarna, förutom parmesanen som var till pastan, intogs som dessert.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 