Tofflan – the neverending story

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, jag erkänner…

Det var lite skönt att slippa gå iväg i morse. Jag kunde ta det lugnare på morgonen, det var det bästa. Tog en lång, het dusch och tvättade håret innan jag satte mig vid frukostbordet och åt fil med bär ihop med Hopptisarna. Det var skönt att kunna läsa Flickorna vid altaret en lite längre stund än vanligt och att kunna flytta fram sånt som bäddning och påklädning ett tag.

Fredagsfrukost med Hopptisarna och en lite längre stunds läsning.

Att distansarbeta hemifrån är skönt, för idag behövde jag kunna fokusera på ett par saker. Och så skulle jag ju kontakta arbetsterapeut för att boka en tid. (På eftermiddagen fick jag meddelande om att jag har fått en tid den 31 augusti. Ja, det går inte fort att laga människor… Man skulle ha blivit vattenledning.) Men idag, först av allt jobbmässigt, kunde jag äntligen publicera terminens första artikel på intranätet. Jag skrev också några rader till personen jag hade intervjuat så att han skulle veta att artikeln låg ute.

∼ ♦ ∼

Ingen som ”stör”

Det skulle bli en het dag idag igen…

Det var ganska tydligt att det skulle bli ytterligare en het dag idag. Så skönt då att kunna sitta och jobba i shorts och linne, bara dra på sig en tischa före dagens första Zoommöte – och sen ta av den igen. De flesta som är i tjänst jobbade nog hemifrån idag utom möjligen Stora A som var tillbaka på kontoret först igår efter att ha distansjobbat i början av veckan. För mig är fredagar en bra dag att jobba hemifrån. Oftast har jag inga möten mer än nåt Zoommöte. Då passar det ypperligt att göra saker som kräver tystnad och koncentration och att göra dessa hemifrån. Idag blev det dessutom en hel del stora uppdateringar, trots att jag trodde att jag redan hade fixat dem. Eftersom jag bor ensam är det ingen som ”stör” heller. Och sen är jag tröttare på fredagar och tacksam om jag slipper bli ännu tröttare av att ta mig till och från jobbet.

När jag distansjobbar tar jag dessutom praktiska mikropauser i stället för raster – jag har ju ingen att fika med. Det kan handla om att jag går med dammvippan, till exempel, eller vattnar krukväxterna. På så vis bråkar ryggen mindre. Igår kväll började jag smörja in onda foten med Voltarengelen, förresten. Vi får se om den hjälper nåt. På lunchen när jag jobbar hemifrån brukar jag äta nåt först och sen ta en promenad ner till tunnelbygget och Butiken på hörnet. Det kan ibland bli en något längre väg hem om jag går runt och sen via Höganäsparken. Men det blir inte de långa sträckor som jag går när jag går till och från jobbet. Just nu kan det vara smart att låta foten ta det lite lugnt om det nu är en inflammation, tänker jag.

Dammade idag när jag hade paus.

∼ ♦ ∼

Skumma saker

Men det har hänt och händer skumma saker här hemma. Eftersom jag jobbade hemifrån idag försökte jag ha lite koll. Det har hänt en del oförklarliga saker. Jag har viftat bort dem, fast idag kunde jag inte göra det med det senaste. Till lunch skulle jag koka ett ägg. Senast jag använde spisen var i söndags när jag skulle koka kräm – i en stor kastrull, på en stor platta. Lunchägget kokar jag alltid i min minsta kastrull, på minsta plattan. Men när jag kom fram till spisen och skulle koka ägget var vredet till minsta plattan redan uttryckt. (Jag har vred på min spis som man måste trycka ut först innan man kan vrida på dem och sätta på plattor.) Den minsta plattan har jag inte använt sen… jaaa… I alla fall ett par, tre veckor. Och om vredet varit uttryckt borde jag ha sett det för länge sen – spisen står ju bredvid kaffeperkolatorn som jag använder varje dag.

Andra konstiga saker som har skett:

• locket på kanelburken var inte påskruvat
• TV:n gick igång fast jag var i ett annat rum
• hållaren till duschmunstycket har ändrat läge (skruvats högre upp på stången)
• badkaret hade dragits ut från väggen
• dörren till klädkammaren står på glänt fast jag inte har varit inne där

Dags att kalla på Ghostbusters eller Det okända???

Ja, ja, jag fick i alla fall i mig lunchägget och ett par mackor innen jag gick iväg på friskvårdspromenad.

Hemmalunch med mackor och ägg ihop med Hopptisarna och Flickorna vid altaret.

∼ ♦ ∼

Tunneltitt och tur som en tokig tack vare Å

Det var en konstig värme när jag kom ut. Och när jag hade gått en bit kom några regnstänk. Jag bestämde mig där och då för att det inte skulle bli nån extrasväng idag.

De två sista Noisetterna hade snälla Åsa lagt undan till mig.

Vid tunnelbygget på S:t Olofsgatan var det liv och rörelse idag. Jag tycker mig se att det händer saker varje fredag jag går och tittar och fotar. Idag var det fullt av gula gubbar som jobbade och skrikpratade. Jag hoppas att de jobbar på som attan, för jag längtar tills övergången ska öppna. Det borde vara om cirka ett halvår nu.

Nån som hade jobbat på och bevakat kundens intressen var Åsa. När jag kom in i Trillerbutiken fanns inte en enda Noisette i disken. Men den snälla Åsa hade tänkt på mig och mina fredagspromenader till tunneln och butiken och lagt undan de två sista i en påse till mig!

Tyvärr blir det nog inga Noisette alls nästa vecka, för tillverkaren har semester. Fast en promenad till Butiken på hörnet kan jag alltid ta ändå och köpa nåt annat gott, såsom russintoppar. Stans godaste russintoppar görs nämligen av nån hos Triller. Sen är ju kanelbullarna inte så tokiga… Och småkakor… Undras vem det var som skulle hålla igen när hösten kom..? (Nåja, jag tar i vart fall inga sprutor så att jag blir fejksmal som vissa så kallade kändisar. Ingen solidaritet där, inte, med dem som bättre behöver i-landsmedicinen. Sånt där kan jag gå igång på!)

Lite stökigt vid tunnelbygget, nästan så jag vill städa lite.

Ska de göra en vikingagravhög?

Titta! Det syns att det är en gata på g.

∼ ♦ ∼

Bubbel till smörgåstårtan tack vare kompetens i huset

Jag fick lite mer smått gjort på eftermiddagen. Chefen bokade om vårt lönesamtal till samma dag som jag ska få hand-hjälp, men på eftermiddagen. Det spelar mig ingen roll, jag är inte särskilt förväntansfull vad gäller lön. Jag ägnade resten av eftermiddagen åt att skriva det här och läsa en stund.

Sen var det då dags för middag. Smörgåstårtfredag var det. Det är skönt att veta att det finns god kompetens inom universitetsförvaltningen, kompetens som bor granne med mig. Igår frågade jag Fredrik, grannen under mig, om han möjligen kunde öppna en flaska bubbel åt mig eftersom min hand inte är OK. Det var bara att knacka på idag, sa han och det gjorde jag. Toppengrannen fick förstås smaka! P.Lex Prosecco Brut är ett underbart gott prosecco och jag har varit sugen på det länge. Smörgåstårtan från Korgtassen var som alltid fantastisk.

Grannen öppnade bubblet…

…och smörgåstårtan från Korgtassen var fantastisk som vanligt.

I kväll händer inget uppseendeväckande. Jag kanske läser, men jag kanske också ser vidare på tredje säsongen av The Capture.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Det var ju inte jättelänge sen, typ bara före sommaren, som den renoverade fina (?) Väderkvarnsgatan nyinvigdes. Men jag undrar hur länge trafikljusstolpen för fotgängare och cyklister ska vara trasig. Den har sett ut så här i… vad är det..? Tre veckor? Så jävla dåligt! Väderkvarnsgatan är ganska hårt trafikerad så man går över den med stor risk för livet. För varken bilar, bussar eller andra fordon stannar trots att det är ett övergångsställe. Det finns ju trafikljus. Som inte fungerar för den som ska gå över gatan…

Hur länge ska den här stolpen vara trasig? Tills spårvägen invigs i Uppsala?

∼ ♦ ∼

Livet är kort.