Torsdagen den 2 juli 2026: Slottslunch, nerförsbacke till semestern och jul i juli

Publicerat den 2 juli, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok, sista promenaden på ett tag…

Så blev det torsdag och jag vaknade tidigt. I stället för att ligga och vända och vrida på mig eller kliva upp öppnade jag Lögner och läste. Flera teman i boken och alla är tamejtusan spännande! Jag hade givetvis tid att läsa vid frukosten också.

Torsdagsfrukost med Hopptisarna och Lögner

Torsdagsfrukosten med Hopptisarna och Lögner sedd från ovan.


Sen bar det av till jobbet. Sista promenaden dit i morse, sista promenaden hem på typ fem veckor – jag jobbar hemifrån i morgon. Det var en solig och varm start på torsdagen, men appen visade att molnen skulle öka och att det ska regna i några dar. Självklart ska det vara oväder när min semester börjar på måndag. Men det spelar ingen roll för min del, jag har inga som helst planer. Jo, jag behöver putsa fönster och storstäda och det senare är perfekt att göra när det är dåligt väder. Putsa fönster är lite svårare. Eller onödigt arbete om det regnar.

Blå himmel över vit byggnad

Blå himmel i morse, men det ska mulna på.

 

Spegelblank Fyrisån julimorgon 2026

Fyrisån var spegelbland och jag kunde inte låta bli att stanna och fota den.

På promenaden upp till jobbet träffade jag en granne som valde buss i stället för uppförsbacke och en arbetskamrat på en annan avdelning som klev av bussen en hållplats tidigare för att babbla med mig sista biten. Annars blev det mindre prat idag än vad jag hade tänkt mig, för mitt lunchmöte blev inställt. Det är sånt som händer och sjukdom i familjen kan man inte råda över. Själv har jag som bekant ingen familj. Fördelar och nackdelar. Igår kväll, när jag skulle ringa mammakusinen B för att gratta, avvisade hon samtalet. Hon hade hela sin stora familj omkring sig och jag kan tänka mig att det var livat med alla stora och små. Jag skickade ett sms i stället och fick svar. Blommor och choklad hade kommit fram, trots att Interflora inte meddelat annat än att leveransen var på väg… (Det kostar ju en del, så jag ville veta om leveransen slutförts och blommorna kommit fram. Det står fortfarande att leveransen pågår. Nån faktura har jag inte fått än heller.)

Det är praktiskt numera att kunna avvisa samtal om man inte kan ta emot dem. Det ska jag göra oftare, tänkte jag. Bara det att ingen nånsin ringer mig längre, så då behöver jag inte fundera mer på den saken.

∼ ♦ ∼

Lunch på slottet igen

Ett hörn av Uppsala slott

Jag gick över gatan till Uppsala slott för lunch idag.

Om jag vetat att lunchmötet skulle ställas in kanske jag hade jobbat på plats igår och hemifrån idag och i morrn. Men strunt samma, jag kände mig ganska pigg idag efter att ha fått vila kropp och hjärna hemma i tystnad igår. Och som sagt, i morrn jobbar jag hemifrån och kanske slutar jag extra tidigt. Det beror på arbetsläget lite.

Jag jobbade på med smått och gott idag, kikade på en plattform som jag fick igår och ville läsa utskriven på papper. Sen tog jag lunch på slottet igen. När jag går så här mycket som jag gör behöver jag äta mer än när jag bara sitter hemma och jobbar. Idag åt jag lax – och mycket lite bulgur – samt bröd med färskost. Och till kaffet på maten blev det en GB Sandwich, minsann.

Lunchlax, men jag åt typ en femtedel av bulgurn på min tallrik.
Idag unnade jag mig en glass till kaffet på maten. Och en stunds läsning, förstås.

 

Nerförsbacke från södra tornet Uppsala slott

Det mulnar på, för det är ju nerförsbacke till semestern.

Medan jag lunchade mulnade det på allt mer. Inte stör det mig nåt, jag ska ju inte vistas ute i solen på grund av mina jävla mediciner.

Tillbaka på jobbet slutförde jag genomläsningen av plattformen. Vidare fixade jag till ett foto i rätt format och la in ett par uppgifter i en artikel som ska publiceras under senare hälften av augusti. Det är otroligt skönt att ha en hel del gjort långt i förväg. Då behöver jag inte stressa (så mycket) i augusti, när jag kommer tillbaka efter semestern. Det känns väldigt långt borta, för nu är det ju sannerligen nerförsbacke till semestern. Fem veckor… det är väl en evighet, säg?

∼ ♦ ∼

Jul(i)afton?

En kan nästan tro att jag firar jul i juli. Det kanske jag ska göra. Vända på skiten så att jag bara kan gräva ner mig i december. Idag hoppade jag in på Korgtassen och köpte en bit smörgåstårta i en låda till i morgon. Sen hade jag fått två paket. Det ena hämtade jag på utlämningsställe, det andra låg i postboxen hemma. Ett tredje paket ska levereras till den där jävla Instaboxen i kväll. Det hämtar jag i morrn… när jag hämtar spriten. Julafton, eller vad säger du, kära dagbok? Bäst av allt är att ”givaren” är jag själv i tre fall av fyra. Tips att göra i december: köpa julklappar bara till mig. Men TACK Christina Wahldén och Pia & Co för recensionsexemplaret av Dödens sömn!

Låda med morgondagens middag.
Lådor med…
…duschmousse och litteratur.
Recensionsexemplar av Christina Wahldéns första del, Dödens sömn, i hennes nya deckarserie.

Innan jag hämtade mina paket och köpte min smörgåstårtbit mötte jag en mycket god gammal bekant. Jag fick två (2) kramar!!! Vi har fan inte setts på över två och ett halvt år, mycket på grund av sjukdomar. Men nästa vecka lovade jag att titta in och ta en drink eller två, kanske käka nåt. Så himla kul! (Jag borde klara detta…)

∼ ♦ ∼

Åska och kräm

Det var väldigt klibbigt när jag gick hem. Efter nån timme hemma började det mullra utanför. Bra. Det behövdes en urladdning. Det kom också ett skyfall. Medan det brakade loss åt jag svalkande rabarberkräm och mackor till kvällsmat. Den lilla skvätten kräm som är kvar kanske blir morgondagens lunch. Ovädret var dessvärre snabbt över. Det hade behövts mer. Av allt.

Rabarberkräm med mjölk macka med kalkonsalami Hopptisarna o Lögner

Rabarberkräm med mjölk, macka med kalkonsalami, Hopptisarna och Lögner till kvällsmat.


I kväll ska jag läsa. Lögner går mot sitt slut och det är verkligen en spännande bok. Kanske finns det nåt att glo på också, eventuellt Patience – om jag har tålamod med henne… Och så har jag börjat förskjuta medicintiderna, för hur kul är det att gå upp 6.45 när en har semester..?

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Tja i morgon jobbar jag sista arbetsdagen innan jag går på fem veckors semester. Jobbar hemifrån och tänker kanske rentav sluta mitt på dan… Jag ska ju hämta fler paket, sprit och köpa helgens Noisetter.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Den första dagen i juli 2026: Lättklädd hemmajobbare

Publicerat den 1 juli, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok, semestern närmar sig…

Mulet över UKK julimorgon 2026

En mulen första dag i juli 2026.

…men ännu ett par dar ska jag jobba. Den här mulna onsdagen, den första dan i juli, valde jag att göra det hemifrån. En ny krämpa har nämligen dykt upp: jag har fått ont i höger knä. Det gör inte ont när jag går. Däremot har jag svårt att hitta en bekväm sittställning för knäet. Därför bestämde jag mig för att jobba hemifrån idag och vila knäet från belastningen av att gå, bara för att se om det gör nån skillnad. I morrn ska jag jobba på plats igen, men fredag, sista arbetsdagen före fem veckors ledighet, distansjobbar jag också.


Natten var jobbig. Det var livat utanför och för varmt i sovrummet trots öppet fönster. Jag vaknade tre gånger och fick gå upp. Mycket irriterande, förstås. Halv sju satt jag i alla fall nyduschad och inte svettig vid frukostbordet. För att piffa till filmjölken lite hällde jag på en matsked flingor. Tjolahopp! Jag läste givetvis Lögner och nu har jag mindre än halva boken kvar. Det är ett drivet författarpar som har skrivit den, men tyvärr är det massor av korrekturfel i den svenska pocketutgåvan.

Frukost med Hopptisarna Lögner fil med bär o flingor

Frukost med flingor i filen, Hopptisarna och Lögner.

∼ ♦ ∼

Shorts och linne, men bara hemma

Jeansshorts

Shorts har jag, men inte offentligt.

Det var bara runt 20 grader ute på baksidan och 18 grader ute mot gatan till att börja med. Inomhus var det nästan 26 grader i köket och 23 i sovrummet.

Bäst av allt med distansarbete när det är varmt är att jag kan jobba i shorts och linne utan att exponera min hiskeliga lekamen för arbetskamraterna. För övrigt tycker jag ingen ska visa sig i vare sig shorts eller linne på jobbet. Vuxna män ser ut som små pojkar och kvinnor blottar alltför mycket hud. Jag gillar det inte, det ger inget seriöst uttryck. Och vi jobbar faktiskt på ett universitet. Själv är jag definitivt ingen klädsnobb vare sig på jobbet eller utanför, men jag döljer min kropp så gott jag kan.


Så värst mycket jobb var det inte idag heller. Jag trappar ner ambitionerna för var dag som går och tänker inte överanstränga mig. Detta för att orka göra nånting på semestern. I natt, när jag inte kunde sova, svarade jag en tidigare arbetskamrat som vill ses i Stockholm under min semester att jag har svårt att bestämma nåt för att jag inte mår bra. Det får ofta bli bestämt från dag till dag, alltså utifrån dagsformen, särskilt om det innebär långväga utflykter och omfattar andra människor. Därmed inte sagt att jag inte vill ses, för det vill jag. Och det är såna träffar jag behöver spara mina krafter till.

Idag blev det vare sig lunchträff eller varm lunch utan mackor vid köksbordet mitt på dan.

Hemmalunch vid köksbordet m Hopptisarna o Lögner mackor o ägg

Hemmalunch vid köksbordet med Hopptisarna och Lögner. Idag blev det kokt ägg och mackor som jag försökte få lite roligare. Blev väl så där…

 

Gräslök sill tonic kexchoklad Bregott Eliquis ost kycklingkorv nötter gott o blandat bär soppåsar

Dagens lilla handling med en del gott till helgen och en del behövligt.

Jag tog också en nypa luft – iklädd jeans och t-shirt. Jag behövde gå till apoteket och ta ut blodförtunnande och när jag ändå var där slank jag in på Korgtassen för att handla. Däremellan träffade jag en före detta granne och fick en pratstund. Nu behöver jag bara gå till Korgtassen efter jobbet i morrn för att köpa en bit smörgåstårta. Mitt paket från Bokus kommer inte till den där jävla Instaboxen förrän på kvällen, så det plockar jag upp på fredag. Då har jag även en flaska att hämta på Systembolaget. Jag gjorde en beställning idag på nätet på Östgöta sädes och den ska jag kunna hämta på fredag. I helgen är det nämligen min namnsdag. Tidigare, när jag var sambo, brukade jag gå och fira mig på lokal och äta räksmörgås och dricka ett glas vitt vin. Nu äter jag ju smörgåstårta med räkor på fredagar. Därför köpte jag sill till min namnsdag och till sill behöver man ju en klar eller två.

∼ ♦ ∼

Efter jobbet

Det var skönt att inte behöva gå hem efter jobbet idag – jag var ju redan hemma. Rätt beslut också att låta knäet vila, det gjorde mindre ont. Dessutom slog illamåendet klorna i mig på eftermiddagen. Då var det praktiskt att kunna lägga sig en stund (en kvart) på soffan tills det gick över. Idag var det väldigt kvavt hela dan, trots att det både var mulet och blåsigt också. Sånt påverkar säkert måendet generellt.

Det var i alla fall nödvändigt att äta efter jobbet. Jag gjorde det lätt för mig och grillade tre kycklingkorvar i ugnen och serverade med bröd, bostongurka och räksallad.

Grillade kycklingkorvar med bröd Hopptisarna och Lögner

Grillade kycklingkorvar till kvällsmat.


I morse hade jag tidsinställt ett inlägg om juni månads lästa böcker och redan igår kväll hade jag säkerhetskopierat och rensat foton samt sett över räkningarna. Vad fanns kvar att göra i kväll mer än slappa och läsa? Jo… ett födelsedagsbarn – se nedan! – ska gratuleras per mobil. I juni beställde jag blommor som skulle levereras idag. (Lite ville jag också kolla om de hade anlänt.)

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Idag blev den här pinglan 90 bast. Mammakusinen B är en av de två kusiner till min mamma som jag har kontakt med. Hon är så värdefull för mig. Jag hoppas att födelsedagen blev riktigt, riktigt bra och fin tillsammans med barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Barbro på födelsedagen 2023

Mammakusinen B på födelsedagen 2023.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Mitt bokår 2026: Junijubel

Publicerat den 1 juli, 2026 av Tofflan

 

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om och med länkar till böckerna jag läste och skrev om i juni 2026.

Klickar du på en bild nedan öppnas inlägget jag skrev om just den boken i ett nytt fönster i din webbläsare! 

Juni månads böcker 2026:

Anne Holts bok Diamanter och rostSally Rooneys bok Intermezzo

Frida Skybäcks bok JärnblommaTim Weavers bok Chasing the dead

Freida McFaddens bok HyresgästenElizabeth von Arnims bok En förtrollad april

Camilla Grebes bok Innan natten tar ossFlorence Wetzels bok Mrs Papadakis A novel of Crete and Choices

Carina Burmans bok Vit som marmorMattias Edvardssons bok Gravglänta

Påbörjad i juni:

Faber Pedersens bok Lögner

Antal lästa böcker i juni:
10 stycken

Omfång:
1 – 99: 0
100 – 199: 0
200 – 299: 2
300 – 399: 4
400 – 499: 4
500 – 599: 0
600 – ???: 0

Omdömen:
Fem tofflor: 3
Fyra tofflor: 6
Tre tofflor: 0
Två tofflor: 1
En toffla: 0

Ingår i serier
7

Genrer:
Skönlitteratur: 3
Spänningsroman/kriminalroman/deckare/thriller: 7
Biografi: 0
Facklitteratur: 0

Författare:
Norsk författare: 1
Irländsk författare: 1
Brittisk författare: 1
Svensk författare: 4
Amerikansk författare: 2
Brittiskaustraliensisk författare: 1

Nya författarbekantskaper:
2

Språk (som jag läste på):
Svenska: 8
Engelska: 2

Format/utgåvor:
Pocketböcker: 2
Inbundna: 5
Flexiband/häftad: 3
Storpocket: 0

Hur hamnade de hos mig?
Fått: 1
Köpt på bokrean: 1
Köpt ny: 3
Köpt second hand: 2
Recensionsexemplar: 3

Den bok jag läste i juni och som jag anser vara den bästa av månadens lästa böcker är…

Innan natten tar oss av Camilla Grebe

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Sista dagen i juni 2026: Föreläsning om näring, ganska öde och flytande

Publicerat den 30 juni, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok, lite svalare natt och morgon…

Dosett och litet saltkar med kvällsmediciner

Hatar att behöva gå upp 6.45 bara för att ta medicin och äta.

…men nattsömnen blev sisådär. Jag gick till sängs tidigt, för värmen gör mig trött. Tre gånger fick jag gå upp under natten, så när larmet gick igång 5.45 i morse var jag rätt trött. Nåja. Nu är det nerräkning som gäller. Hade jag inte haft de där jävla medicinerna kunde jag få total sovmorgon på semestern. Därför ska jag försöka förskjuta medicintiderna så att jag slipper gå upp 6.45 bara för att peta i mig tabletter och nåt med kolhydrater för att en av medicinerna ska fungera bäst. Hatar det!

I morse åt jag i mig fil och bär som vanligt till frukost. Fil innehåller kolhydrater, liksom banan som jag har i filen. På bärfronten äter jag just nu färska blåbär och hallon samt torkade tranbär. Blåbär och tranbär innehåller kolhydrater. Hallon är näringsrika på annat sätt, bland annat på C-vitamin, antioxidanter (såna som skyddar celler och har antiinflammatoriska egenskaper), mineraler (framför allt järn, kalium och kalcium), pektin (håller kolesterolnivåerna i balans) och andra fibrer (bra för matsmältningen). Så jag äter inte bara skräp, men slut på föreläsningen. Hopptisarna övervakade mig som vanligt och Lögner är skitspännande – jag har redan läst mer än en tredjedel.

Tisdagsfil med bär Hopptisarna o Lögner

Näringsrik frukost med Hopptisarna och Lögner.

∼ ♦ ∼

Öde, men inte folktomt

Drottninggatan upp mot Carolina Rediviva

Öde på Drottninggatan…

Promenaden upp till jobbet var mer behaglig i morse. Det var inte lika stort kaos på Väderkvarnsgatan som igår när jag kom hem, men det var nog mer glest med folk idag. Drottninggatan upp mot Carolina Rediviva såg helt öde ut när jag tog bilden här intill. Riktigt så folktomt var det emellertid inte.

På jobbet var det inte heller mycket folk och vi som jobbar är trötta och sega. Värmen gör förstås sitt till (och luftkonditioneringen på jobbet, som jag brukar frysa av, verkar inte fungera optimalt), men också det faktum att man vet att semestern närmar sig. Jag har bestämt mig för att inte överanstränga mig de här sista dagarna, så i morrn sitter jag hemma och jobbar liksom på fredag. Idag och på torsdag hade/har jag saker på plats kring lunch som jag inte vill(e) missa. Väldigt underligt, därför, att jag just idag blev tillfrågad om jag ville hänga med på lunch. Det händer inte särskilt ofta (typ aldrig), så jag blev mycket förvånad. Och fick tacka nej eftersom jag skulle ha en avstämning med C över lunch.

∼ ♦ ∼

Pulsen gick inte upp, men soppa värmde

Så värst arbetsamt var det väl inte idag. Jag fick inte direkt upp pulsen på grund av jobbet. Däremot blev jag bekymrad av ett mejl från en vän som är sjuk. Jag om nån vet hur viktigt det är att bli sedd och ihågkommen när man är sjuk, så jag tog tid från arbetsdagen att skriva några rader. Eventuellt blir ett besök aktuellt senare.

På lunchen gick C och jag upp till slottet för att äta. Jag valde sparrissoppa. Faktum är att jag hade blivit lite frusen vid skrivbordet – ja, det är sant! Promenaden till slottet värmde upp mig. Vi valde att sitta inomhus, för det var för hett ute. Och inne i det gamla Vasaslottet var det svalt. Det passade bra med soppa. Lite jobbsnack, lite personligt prat blev det. Och oavsett vad – det är alltid trevligt att träffa C. Men nästa gång kanske vi tar afternoon tea. Det såg väääldigt gott ut…

Sparrissoppa och mörkt bröd med färskost på Slottet

Sparrissoppa på slottet med C till lunch.

Idag försvann eftermiddagen oväntat snabbt. Jag tycker att det är trevligt när chefen fikar med oss, vilket hon gjorde både igår och idag. Vidare hälsade jag på rektor Anders, som var nere och ”jobbade lite” på avdelningen, och passade på att önska honom trevlig sommar innan jag gick hem för dan.

∼ ♦ ∼

Bärande och flytande

Bitmoji jag bär böcker

Jag får bära hem mina böcker själv.

Även idag gick jag hem på 25 minuter – och även idag var det bil- och bussköer på Väderkvarnsgatan. Idag var det ett stort busshelvete som tyckte att det var OK att blockera både  korsningen och övergångsstället. Hade den chauffören körkort, månntro? Jag kom i vart fall hem helskinnad och flöt inte bort i svett idag. Inte helt, i alla fall. Det blir värre på torsdag om det är så här varmt. Jag har fått en avisering om att det troligen finns ett bokpaket att hämta i en sån där jävla Instabox på Kvarnen plus att jag måste handla och ta hem nya jobbdatorn. I postboxen hemma, däremot, ska ett annat företag lämna ett annat bokpaket. Varför är det så svårt för Bokus och Adlibris avtalade postfirmor att göra det också??? Jag kan ju lika gärna gå till en fysisk bokhandel och handla eftersom jag får bära hem varorna själv. Det är ju mycket för att slippa kånka och bära som jag nätshoppar.

Jag vilade en liten stund och tog tre praliner ur en chokladask som jag fick i julklapp för att mildra min ilska. Sen var det dags för kvällsmat. Och den fick bli flytande precis som lunchen och ganska lik gårdagens kvällsmat: rabarberkräm med mjölk och knäckemackor. Enda skillnaden var pålägget. Det slog mig också att rabarberkräm ser ut som en blandning av snor och slem. Men jädrar i min lilla låda så gott det är!

Knäckemackor rabarberkräm med mjölk Hopptisarna o Lögner

Så gott med rabarberkräm, men det ser ut som en blandning av snor och slem.

Sen då? Ja i kväll kör den tjugofemte säsongen av Morden i Midsomer igång, men enbart på SvT Play. Jag hade tänkt titta, tills jag bestämde mig för att se det första långfilmslånga avsnittet på fredag. Då finns ju inget direkt annat att glo på eftersom de serier jag glodde på är avslutade och jag inte har börjat se nån ny serie. Så i kväll ska jag försöka läsa för nu är ju nya boklådor på ingång.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Den 1 juli brukar det komma en del nya lagar. Så även i år, 2026. Här är några av dem:

  • Nya regler för andrahandsuthyrning av bostadsrätter
  • Språkkrav i äldreomsorgen
  • Nya demonstrationsregler
  • Åtstramningar i bidragssystemet
  • Fler affärer och apotek ska ta emot kontanter
  • Kusinäktenskap förbjuds
  • Ersättning till boende vid vindkraftverk

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Jobb, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndagen den 29 juni 2026: En riktig tönt eller Inte den jag var nyss

Publicerat den 29 juni, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok, i natt var jag faktiskt varm…

Det gick inte att ha nåt täcke mer än på fötterna. Inte för att de var iskalla, precis, men nånting vill en ha över sig. Jag sov med öppet både här och där – och var noga med att stänga överallt när jag gick till jobbet. Den här veckan tänker jag inte vara jättelånga dar på jobbet heller. Viktigast är att jag dyker upp i morron tisdag och på torsdag när jag har lunchmöten inbokade.

Efter morgonduschen satte jag mig inte ett dugg avsvalkad vid köksbordet för att äta fil med färska bär och läsa Lögner. Hopptisarna var med och de var inte ett dugg svettiga. Orättvist…

Måndagsfrukost med fil bär Hopptisarna o Lögner

Inte ett dugg avsvalkad vid frukosten, men…

∼ ♦ ∼

Svettigt och töntvarning

Blå junihimmel över rosa hus lite skugga

Klarblå himmel utan ett moln i morse…

När jag lämnade hemmet vid 7-tiden var det ungefär 20 grader. Behagligt. Men sen steg temperaturen. Eller så blev jag bara varm av att röra på mig. På ryggen hade jag min ryggsäck av läder och den värmde förstås. Fram till Fyrisån var promenaden OK. Därefter började jag svettas. Himlen var klarblå, inte ett moln just då. Carolinabacken var hemsk liksom gångvägen längs Dag Hammarskjölds väg. Ingen chans att hitta nån skugga där. Bra svettig var jag när jag kom fram. Jag insåg att jag skulle ha haft en extra tischa med mig. I stället fick jag blaska av mig lite inne på en av toaletterna. På jobbet är jag duktig på att dricka vatten, så givetvis hämtade jag en flaska bubbel så snart jag orkade röra på mig igen.

I fönstret på den svala aluminiumbrädan placerade jag min(a) Lögner och min medhavda lunchlåda. Och kände mig som en riktig tönt… Lunchlåda… Som en småtting… Töntvarning…

Boken Lögner och lunchlåda i fönstret på jobbet

Lögner och lunchlåda till Småtting?

∼ ♦ ∼

Jag är inte den jag var nyss

Till lunch var det emellertid några timmar som skulle arbetas. Jag hade ett Zoommöte och jobbade vidare med en artikel samt skickade en påminnelse via mejl till en person som fått intervjufrågor på engelska utan att ha återkopplat till mig. Framåt tolv-tiden fick jag sätta tänderna i godsakerna i min låda: mackor med brie och kalkonsalami, ett kokt ägg och en kexchoklad.

Skrivbordslunch med lunchlåda mackor kexchoklad ägg boken Lögner

Skrivbordslunch på låda.


Ingen lapp från nån älskling låg i lunchlådan för det har jag ingen. Men jag läser en bra bok. Och känner att Tysta leken fortsätter till viss del även på jobbet. Jag anstränger mig för att kunna sköta jobbet och då krävs det att jag måste prata ibland. Däremellan tystnar jag. Jag är inte den jag var nyss. De senaste… bakslagen har kväst alla mina försök att resa mig. Jag tar mitt straff för skulden att utsätta andra för ensamhet. Den skulden kostar verbal tystnad. Min mamma var världsbäst på Tysta leken, jag tränar.

Det blev i alla fall ett gott samtal idag och det med en olyckssyster. Vi skrattade åt eländet (krämpor) samtidigt som vi naturligtvis förfasade oss. Hon fickringde mig en lördag, kanske från sjukhuset, men vi bestämde att ringa varandra på riktigt nån gång för att ses, ta en öl och snacka vidare.

∼ ♦ ∼

Kaos och tårar

Bitmoji Tofflan Ive had it up to here

Kaos råder.

Det tog mig bara 25 minuter att gå hem. Jag fattar inget! Visserligen var det lite mulet och blåste härligt, men det var fortfarande jävligt varmt. När jag närmade mig hemmet såg jag kaoset på Väderkvarnsgatan. Lååånga bilköer och bilar och bussar (!) som stod mitt i korsningen och blockerade framfarten för andra bilar – allt på grund av att det grävs på Kungsgatan. Utöver det är flera gator i stan avstängda, en del tillfälligt, andra oklart när de öppnar för trafik igen. Kaos sammanfattar det hela, för jag noterade turister som förtvivlat rattade sina bilar för att hitta dit de skulle. Så varning utfärdas! Kör inte bil i Uppsala.

Själv la jag mig på soffan och grinade en stund när jag kom hem och hade packat upp och bytt om. Jag trodde all vätska försvunnit ur kroppen på grund av värmen. Tårar finns det tydligen kvar. Dumt, för det hjälper inte ett skit att grina. Och nej. Givetvis grinade jag inte över trafiksituationen.

∼ ♦ ∼

Värdelös på att vara vuxlig, men bra på att dricka vatten

Sen skulle jag då äta nåt. Inte ett dugg sugen på varm mat var jag, så det fick bli rabarberkräm med mjölk och knäckemackor till. Mjukt bröd hade jag ju ätit till lunch. Det gäller att variera kosten. Suck… Jag är värdelös på att vara vuxlig.

Rabarberkräm m mjölk knäckemackor Hopptisarna o Lögner

Inte så vuxlig kvällsmat, men varierad och god.


I vart fall har jag varit bra på att dricka vatten idag. Jag drack tre stycken halvlitersflaskor på jobbet och en 33-centiliters när jag kom hem. I Uganda har jag hjälpt Oscars by att fixa brunnar så att de får tjänligt dricksvatten. Det berättar jag inte för att få guldstjärnor eller poäng i himlen utan för att få mig att tänka lite när jag klagar över värmen. Jag har vatten i kranen, både i köket och i duschen, Oscar och byborna har vatten att hämta i ett par brunnar i alla fall. Just sayin’…

I kväll vilar jag och laddar för ytterligare en het arbetsdag i morrn.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn ska jag ha ett avstämningsmöte i samband med lunchen. Det tror jag blir jättebra, för C är en arbetskamrat på en annan avdelning som jag har känt i tio år nu, det vill säga under hela min tid på universitetet.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ett vitt vin: Riesling for you and for me

Publicerat den 29 juni, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om ett rieslingvin från Moldavien.

 

Riesling for you and for me

Ett rieslingvin från Moldavien var spännande att prova, men inget som passade mig, tyvärr.

Det är alltid bra att ha en flaska vitt hemma i kylen. När Systembolaget i Kvarnen öppnade igen efter sin vattenskada passade jag på att handla sånt som jag inte shoppar så mycket av på nätet. En flaska riesling från Moldavien, Riesling for you and for me, blev det bland annat. Fast jag trodde att vinet var från Kroatien, för det stod på den hyllan…

Det här vinet är halvtorrt med hög fruktsyra, så jag kände mig ganska osäker på om jag skulle gilla det eller inte. Druvan är alltså riesling. Vinet passar till fisk och skaldjur, plockmat typ kallskuret eller som sällskapsdryck, enligt Systembolaget. Jag drack vinet till fredagens smörgåstårta med Skagenröra. Räkor och rödlök, alltså. Det passade väl… sisådär. Kanske hade det varit bättre med bara skaldjur.

Jag tyckte att vinet smakade mycket sött och det har en hög sockerhalt, hela 1,3 gram per 100 milliliter. Alkoholhalten ligger på tolv procent. På prislappen står det endast 76 kronor.

Så här kan man läsa om vinets doft och smak på Systembolagets webbplats:

”Fruktig doft med inslag av honungsmelon, gula päron, vita blommor och honung. Fruktig smak med liten sötma, inslag av honungsmelon, gula päron, vita blommor och honung.

Jaa, vinet är sött och honungsmelon och gula päron är verkligen framträdande i såväl doft som smak. Det skar sig lite mot rödlöken i Skagenröran. Nja, det här vinet var spännande att prova, men inget som passade mig – om det inte smakar bättre bara så där eller, som sagt, till enbart skaldjur.

Toffelomdömet blir lågt.

Rosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördag kväll den 27 juni och söndagen den 28 juni 2026: Ensamheten dundrar, tystnaden tar sig

Publicerat den 28 juni, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok, på balkongen satt jag…

Gravglänta och fläderGT på balkongen

Fläder-GT och en stunds balkongläsning. Notera att de rosa iselefanterna i glaset matchar mina pelargoner.

…igår kväll även efter middagen. Jag blandade mig till och med en fläder-GT i hopp om att bli svalkad. Jorå, lite grann. Jag läste. De rosa selefanterna i glaset matchade mina pelargoner. Jag är visst mycket för att färgmatcha – Gravglänta och middagsmaten matchade ju varandra tidigare på kvällen.

Månen var lika fantastiskt röd som kvällen innan. När Stings konsert i Botaniska trädgården började gick jag in. Det var omöjligt att koncentrera sig på bokstäverna i boken. Musiken slog sönder meningarna. Ensamheten dundrade i takt med låtarna mellan husen. Jag tog soffkuddarna med mig in i vardagsrummet, ställde in det lilla brickbordet, drog till balkongdörren och drog för gardinen så att inte nån nyfiken kunde roa sig åt min ensamhet.

UKK o röd junimåne 2026

UKK och den röda månen var mitt sällskap en stund.


Jag satte på TV:n och betade av de två avsnitt av Cooper & Fry som låg uppe. Riktigt bra serie, det där. Och skönt när två avsnitt hänger ihop och avslutar ett fall. Britterna kan.

∼ ♦ ∼

Söndagen bara passerade…

Jag vaknade lite sent, inte väckt av vare sig möhippa eller springande barn. Som vanligt gjorde jag kaffe (fördelade veckans medicin medan jag väntade att det skulle bli klart) och tog med mig in i sovrummet för att dricka på sängen och läsa. Två tredjedelar av boken hade jag läst. Del två i den inleddes med ett nytt försvunnet barn. 

Två tredjedelar hade jag läst i boken när jag slog upp den i morse.
Söndagsstart.

Söndagsfrukost åt jag tidigt. Konstigt nog var jag hungrig. Idag blev det fil med färska bär till det rostade brödet, men jag tog fram de två sista påsarna rabarber, de var från Motala, ur frysen för att koka mer kräm.

Söndagsfrukost med Hopptisarna och en spännande bok.
De två sista påsarna rabarber är framtagna från frysen och ska bli kräm.

Efter tandborstningen satte jag mig i fåtöljen och läste ut boken. Den var riktigt spännande mot slutet och innehöll också en cliffhanger. Bytet gick till en annan bok om pojkmord fast danska, inte skånska.

Böckerna Gravglänta och Lögner

Bokbyte från skånska pojkmord till danska dito.


När inlägget om Gravglänta var skrivet och publicerat och puffat för här och var skrev jag det här. Och började svettas. Det kändes som om åskan närmade sig… Jag bäddade snabbt och hoppade sen in i duschen.

∼ ♦ ∼

Åktur, kräm och kaka

Det här med söndagsmiddag hade jag inte planerat för  alls. Ingen lust hade jag att gå och handla nåt. Det fick bli nåt ur frysen, eller? Jag tog ändå bilen för en åktur. Det regnade när jag var ute. Undras om det var en drunkningsolycka i Gamlis – eller kanske nån grillare där som eldat på för mycket – för det stod en brandbil intill vägen och en var på väg ner till badplatsen.

Jag skulle varken bada eller grilla utan åkte hem och kokade kräm. De sista två påsarna rabarber från Motala blev en stor, härlig skål med rabarberkräm. Det blir perfekt kvällsmat de kvällar jag har ätit lagad lunch på dan. I morrn blir det inte lagad lunch, utan jag ska göra matsäck att ta med. Mackor och ett kokt ägg ska jag äta mitt på dan vid skrivbordet på jobbet. Men innan jag utförde nåt mer köksarbete åt jag helgens andra Noisette. Jag vet inte om jag ska kalla den en kaka eller en bakelse… Skit samma, helt beroende är jag, fast det blir inte fler än två Noisette per vecka och då på helgen.

Rabarberkräm kokade jag på de sista Motalarabarberna.
Söndagsfika med Lögner och Noisette.

Efter fikat skrev jag lite till och sen funderade jag ytterligare ett varv på middag. Jag hade inte pratat med nån sen fredag lunchtid. Kanske borde jag ändå gå till Ali och Andreas och både äta och få en liten pratstund… Nej, det är inte roligt att gå ut och äta ensam, men jag gör det ibland.

∼ ♦ ∼

Tre smårätter och bruten tystnad

Det blev ett besök på Byblos och både Ali och Andreas var där. Ali går emellertid på semester nu strax, medan Andreas får sin semester senare. Det är dem väl unt. Jag fattar inte hur de båda kunde se så… svala ut i den här tryckande värmen.

I kväll valde jag tre kalla smårätter – Baba Ganoush, dolmar och getost med tomat och lök. Efterrätten och kardemummakaffet blev jag bjuden på. Till maten drack jag en liten Almazaöl och ett glas libanesiskt rött, Kzara.

En Almaza medan jag begrundade menyn.
Getost med tomater och lök var jättegott och en ny rätt för mig.
Baba Ganoush och dolmar tar jag alltid.
Desserten och kardemummakaffet blev jag bjuden på.


Jag hade boken med mig och läste nåt kapitel, det blev inte så mycket mer. Tystnaden bröts med alldeles lagom mycket prat med Ali och Andreas. Runt omkring fanns annars de som höll låda. En föreläste vid ett bord, en person sopade ner smulor på golvet, två manspersoner hade inte respekt nog att klä sig i långa byxor för restaurangbesöket och ett par var så tråkiga att klockorna stannade. Dessutom kunde de inte hålla vinglas på rätt sätt. Suck! Nobody is perfect, least of all me…

Nu ska jag ta en mugg Zoegas medan jag glor på nyheter och sen är det läggdags. Sista arbetsveckan innan fem veckors ledighet väntar…

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Min mamma var expert på Tysta leken. Jag klarade bara 53 timmar den här gången. Men det går bättre och bättre. Snart tystnar jag helt, kommer till ro.

”Warte nur, bald ruhest du auch

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Jobb, Mat, Musik, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Gravglänta

Publicerat den 28 juni, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om första delen i en serie kriminalromaner från Trelleborgstrakten.


Mattias Edvardssons bok GravgläntaFörfattaren Mattias Edvardsson har jag läst en del böcker av. Han har ofta hållit sig inom familjen eller med de närmaste grannarna, så att säga, i sina böcker. Tidigare har jag läst hans Lundasvit. Serien Brottsplats Söderslätt upptäckte jag av en slump och beslutade mig för läsa. Tokigt nog köpte jag andra delen först, vilket gjorde att jag naturligtvis var tvungen att införskaffa del ett, Gravglänta, genast. Boken kom ut 2024. Jag köpte pocketutgåvan, perfekt att ha med sig i jobbryggsäcken till lunchen sista arbetsveckan innan sommarsemestern. Trodde jag. Det här är en bok jag läser assnabbt. Redan på förmiddagen efter kvällen jag började läsa boken har jag betat av en tredjedel. Dan därpå har jag läst ut boken.

En eftermiddag i maj 1989 försvinner en pojke spårlöst när han leker i skogen. (Barn lekte med varandra på den tiden.) Hans kamrater pekar snabbt ut en förövare. Polisassistent Gunni Hilding får utredningen, men misstänker att det inte är den utpekade. Fem år senare är det fotbolls-VM (igen!) på sommaren och en ny pojke rövas bort från en camping. Gunni ser likheter med det äldre fallet och hoppas kunna avslöja sanningen. Om hon har rätt går en mycket farlig man fri i området…

Det här är en spännande bok med flera teman, förutom mord även relationer (suck…), sekter, 1980-tal (suck igen…), övergrepp, byhålementalitet etc. Det första fallet med Robin påminner starkt om ett verkligt fall där offret också hade ett engelskklingande namn som slutade på -in. Polisen Gunni är en udda fågel. Bara en sån sak som att hon varken har man eller barn… Däremot har hon uppenbarligen en del annat i bagaget. Men hon vill göra skillnad och hjälpa människor. Det är det som driver henne och det som gör henne till en bra polis.

Jag hittar ett och annat fel, som att registrerat partnerskap infördes 1994, när bokens andra del tar vid. Registrerat partnerskap infördes året därpå, 1995. Men OK… I den andra delen försvinner ytterligare en pojke. Jag är med om en hisnande mördarjakt. Hit och dit går misstankarna, jag gissar och gissar fel. Slutet är mycket spännande. Dessutom slutar det med en cliffhanger. Och jag har ju som sagt den uppföljande delen i min ägo.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Brottsplats Söderslätt-serien:

  1. Gravglänta (läs inlägget ovan!)
  2. Vykort från en mördare
  3. Flickorna vid altaret (utkommer den 27 juli 2026)

 

Bloggat om boken har till exempel Lotten, Monika, enligt O och hyllan gjort.

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Fredag kväll den 26 juni och lördagen den 27 juni 2026: ALLTID ensam, passar aldrig in nånstans

Publicerat den 27 juni, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok, när jag äntligen hade bestämt mig…

…för att sitta på balkongen igår kväll blev jag uppenbarligen lite rädd för några mörka moln. Jag fattar inte, hela mitt liv har varit fullt av mörka moln. Hur mycket jag än försöker och vart jag än tar vägen hänger de över mig. Att säga det är en sak, men att greppa det en annan, fast det är ju faktiskt så att en inte kan slippa undan sig själv. Det är en av de saker som är ett faktum: den enda jag vet att jag ska leva med hela livet är mig själv.

Ja ja, jag satt inomhus igår kväll, men gick ut på balkongen för att ta en nypa luft och njuta av utsikten. Lyfter man blicken, så…

Månen norra tornet på Uppsala slott o domkyrkotornen fotade från balkongen

Månen, norra tornet på Uppsala slott och domkyrkotornen… Utsikt från min balkong om jag lyfter blicken.


Vad jag gjorde? Jag läste, förstås, samt hittade en ny brittisk kriminalserie att glo på, Cooper & Fry. Av den senare såg jag två avsnitt (fyra ligger ute på SvT Play, ytterligare fyra kommer), i litteraturens värld blev det bokbyte. Jag lämnade 1852 och Rom för Skåne år 1989. Boken jag läser nu låg i paketet från Adlibris och är första delen i en serie. Tidigare hade jag köpt del två, men nu ville jag läsa seriens böcker i rätt ordning.

Böckerna Vit som marmor och Gravglänta

Bokbyte från mord i Rom 1852 till skånska mor 1989.

∼ ♦ ∼

Jag blev så jävla förbannad…

Gravglänta och kaffe på sängen

Skånska mord och svart kaffe efter lördagsmorgonens brutala väckning av en jävla möhippa.

I morse väcktes jag av medicinlarmet kvart i sju – och lyckades somna om. Därför blev jag så jävla förbannad när jag en timme senare blev väckt av en massa pladder utanför. När det är så här varmt måste en ju sova med öppet fönster och visst vaknar jag ibland mitt i natten av fyllisar på väg till eller från krogen. Men det här i morse… det var en jävla möhippa!!! Vilken ironi att just jag, som inte tror på vare sig giftermål eller kärlek, ska bli väckt av en möhippa. En av dem är på väg att göra sitt livs misstag. Resten av dem gjorde ett stort misstag som väckte björnen (= mig) som sov…

Björnen gav dem onda ögat flera gånger genom sovrumsfönstret. Det hjälpte inte. Nåja, jag fixade kaffe och slog upp boken om skånska mord och läste – medan pladdret fortsatte minst en halvtimme utanför.

Fryst ris i påse

Färdigkokt fryst ris på tining till kvällens middag.

Sen klev jag upp och skurade badkaret i rent (!) raseri. Att städa är bra mot såväl tårar som ilska. Det gör inte nån illa utan får tvärt om ett gott resultat. Badkaret blev skinanade rent. Gårdagens tvätt, som bland annat hängde över badkaret, tog jag reda på redan igår kväll, för den var torr då.

Detta med matfrågan beslutade jag lösa med att laga mat i kväll. Ja, inte bästa dan för matlagning, men kycklingkorv Stroganoff går snabbt att göra. Ris hade jag massor färdigkokt och nedfryst, så jag tog fram en påse på tining. Efter att ha skrivit det här kände jag mig riktigt hungrig trots att det inte var middagsdags. Men det var nog dags för frukost. Jag dukade fram några den sista rabarberkrämen och rostade några brödkanter. Hopptisarna var med, givetvis, liksom boken. När jag slog ihop den insåg jag att jag redan hade läst en tredjedel. Och var mindre förbannad rent generellt.

Lördagsfrukost rostat bröd rabarberkräm m mjölk Hopptisarna o Gravglänta

Lördagsfrukost med Hopptisarna och Gravglänta.

∼ ♦ ∼

Lördagslunk

Himlen var blå, termometrarna vågade jag inte titta på. <== rim På solsidan fällde jag alla persienner och drog för alla gardiner. Det stänger ute värmen rätt bra. Men jag behövde göra lite nytta här hemma och inledde med att gå ett varv med dammvippan. Det gjorde mig inte alls svettig, lite trött och varm, bara. Sen tog jag dammsugaren och gick varvet på skuggsidan. Jag trodde att det skulle vara skönt att duscha efter det, men det var hemskt och jag blev bara svettig! Fast ren, dårå…

Bitmoji Tofflan No

Idag fick jag tacka nej.

En kompis, som för kanske tio år sen lämnade Uppsala för södra Sverige, skickade sms, berättade att hon var gräsänka och kunde tänka sig ett samtal. Idag fick jag tacka nej. Hoppas jag gjorde det på ett vettigt sätt. Jag är alltid ensam (när jag inte jobbar på jobbet, förstås), men just nu är det väldigt svårt med mänsklig kontakt. Det mesta blir fel från min sida, så jag får låta bli. Det är så här det blir när jag isolerar mig på helgerna. En storhelg som midsommar tar nästan död på mig, för då inser jag hur jävla värdelöst mitt liv är. Värre och värre. Ingen av oss kanske kan föreställa sig, kära dagbok, hur läget är efter fem veckors semester. Jag vet inte om jag orkar det, helt enkelt. Och samtidigt behöver jag vila, återhämta mig, tanka energi…

Jag tog bilen och åkte en sväng, rätt planlöst, i 45 minuter. Hade ingen lust att stanna nånstans. Men det var skönt med AC och i bilen är enda stället jag kan lyssna på musik just nu. Jag har inte ens lyssnat under mina helgmiddagar på väldigt länge, för musiken som ligger i CD-växlaren gjorde mig sentimental sist.

Hemkommen dammsög jag de två återstående rummen (vardagsrummet och köket) innan jag värmde kaffe och ställde fram helgens första Noisette. På vardagsrumsbordet. Solen hade ännu inte gått bakom huset. Men tanken slog mig tidigare idag och jag kanske kan äta middag där ute i kväll. Många verkar inte vara hemma, så då kanske ingen ser att jag är ensam. Känner mig lite som Gunni i boken jag läser. UFO:t, som hon kallar sig själv på nåt ställe, skulle kunna vara jag. Hon som aldrig passar in nånstans.

Gravglänta Noisette o kaffe vid vardagsrumsbordet

Lördagsfika med Gravglänta och helgens första Noisette.

∼ ♦ ∼

Balkongen

Boken Gravglänta och kycklingkorv Stroganoff med ris på balkongen

Min kycklingkorv Stroganoff matchar väldigt väl Mattias Edvardssons bok Gravglänta.

Jo då. Jag kunde gå ut på balkongen vid 16-tiden. Inte en käft satt på nån annan balkong. Jag halvlåg i balkongsoffan och läste till dess att det blev dags att gå in och laga mat. Ja jag veeet! Kors i taket! UFO:t lagar mat. Men att göra kycklingkorv Stroganoff går ganska fort. Riset till micrade jag bara. Det blev en rejäl portion som jag tog med mig ut på balkongen för att äta. Maten matchade för övrigt Mattias Edvardssons bok väldigt väl. En matlåda Stroganoff blev det sen att frysa in.

Temperaturen har nu sjunkit till cirka 25 grader. På balkongen fläktar det lite. Jag tror bestämt att jag ska sitta där ute en stund till. Ensam, of course. Men kanske passar jag in lite där i alla fall?

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Inga planer för söndagen heller. Jag behöver handla några saker.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Ironi, Jobb, Mat, Musik, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Vit som marmor

Publicerat den 27 juni, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en historisk deckare, skriven innan historiska deckare var så inne. 


Carina Burmans bok Vit som marmorAtt göra bokfynd second hand tycker jag är kul. De flesta titlar försvinner snabbt från bokhandlarna och då kan man missa mycket. Uppsalaförfattaren Carina Burmans tidiga romaner har jag vid flera tillfällen hittat just second hand. Nu senast var det Vit som marmor, en bok som kom ut första gången 2006. Eftersom det är del två i en deckartrilogi ska jag jaga de andra två delarna framöver.

Euthanasia Bondeson är både deckarförfattarinna och privatdetektiv. År 1852 befinner hon sig i Rom bland konstnärer och arkeologer. Här möter hon det förflutna i antiken men också från sina ungdomsår. Och så gudarna Amor och Döden, förstås.

Jag blev jätteglad när jag insåg att Euthanasia Bondeson är en föregångare till författarens karaktär Florence Florrie Granat, böcker som utspelar sig hundra år senare, på 1950-talet, men som är utgivna ungefär tjugo år efter Euthanasia Bondeson-serien. Andra likheter mellan de två karaktärerna är deras litteraturanknytning. Euthanasia är författare, Florrie litteraturkritiker. Och så råkar de ofta vara i närheten av mord. Vilken tur att de gillar mordgåtor!

Sen gillar jag att Carina Burman skrev historiska deckare redan för 20 år sen och inte bara nu när det är väldigt inne. Utöver det, och nu ska jag inte recensera den är boken eftersom jag har köpt den själv, vill jag säga att nåt om dess utseende. Omslaget är rätt trist, fast formatet… Det gillar jag mycket! Det gör detta till en bok som passar mig bra för att den är lätt att ta med sig.

Redan för 20 år sen var Carina Burman en driven författare. Språket är vackert även när det fula skildras. Jag skrattar åt vissa uttryck och vändningar, till exempel att unge Seger är en flep. Kan detta vara ett östgötskt uttryck? I vart fall förstår jag det och använde det i min ungdom. Författaren skriver understundom, rätt ofta, faktiskt, både rappt och roligt trots att det faktiskt så småningom handlar om ett mord. Särskilt gillar jag den där hakan och näsan som är för nära varandra på en person, enligt Euthanasia, nåt hon återkommer till. På ett ställe till och med strävar näsan envist ned mot hakan. Jag skrattar högt i min ensamhet.

Vad gäller morden i boken, ja det blir flera, är de ganska läskiga i sig, men det här är en deckare som inte utspelar sig i nutid med massor av våld och blod. Här är gåtan i centrum, på strax över perfekta 300 sidor.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Euthanasia Bondeson-serien:

  1. Babylons gator
  2. Vit som marmor (läs inlägget ovan!)
  3. Hästen från porten

 

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer