Långfredagskväll och påskafton 2026: MIN påskafton

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, planer och inga planer…

Långfredagskvällen avlöpte precis som planerat. Jag läste ut den danska kriminalromanen Blodland utan att gissa rätt på mördaren. Högen av olästa böcker krymper oroväckande snabbt, men läser är ju det jag gör, typ. Valet föll på en av bokreaböckerna från The English Bookshop, The day of the roaring. Även den boken är en kriminalroman, men brittisk. Jag kände att det var dags att läsa på engelska.

Böckerna Blodland och The day of the roaring

Bokbyte från dansk kriminalroman till brittisk, båda inköpta på bokrean 2026.


Och när boken var utläst och bokbytet gjort
hällde jag upp ett glas rött från Piemonte (inlägg kommer när jag har ätit till vinet!) och kollade först säsongsavslutningen av Shetland (gissade inte rätt på mördaren där heller!), sen första delen av säsong två av Hidden Assets. Runt 23.30 var det god natt här. Allt enligt plan!

∼ ♦ ∼

Skitväder och silldiskussion

Regndroppar på vardagsrumsfönstret

Regn i morse…

Asså, jag sov bra i natt, inget avbrott förrän en halvtimme innan jag skulle gå upp och ta medicin. Då var även nån i huset uppe, hörde jag, så helt ensam i påsk är jag uppenbarligen inte.

Det gick inte att somna om efter det, men jag tittade ut genom vardagsrumsfönstret och… nääää… det regnade! Hoppade ner i sängen igen och drog mig nån timme innan det var dags att fixa kaffe.

Jag hade nog tänkt göra nån kort tur med bilen idag. Den planen la jag på hyllan. Idag blir det innedag hela dan, inte ens en promenad.

The day of the roaring och kaffe på sängen

Påskaftonskompisar på sängen.

Kaffet smakade extra gott och den nya boken började läskigt med en styckmördad rektor. Jag låg och läste fram till halv nio, nio, ungefär. Det blev en maskin tvätt igår och den rena och torra tvätten tog jag reda på. Därefter satte jag mig för att sy och laga ett hål i mina pyjamasbyxor. Jag har två par pyjamasbyxor som är favoriter och det ena paret är väl på väg att ge upp snart, tyvärr.

När jag tittade ut genom sovrumsfönstret, som jag öppnat för att vädra, noterade jag att regnet hade övergått i mera snöblandad form. Sovrumstermometern visade en plusgrad, medan termometern i köket visade hela två. Näää… Det var verkligen rätt plan att stanna inne idag.

En liten ljusglimt är i alla fall den vita påskkaktusen som blommar med blomma nummer två nu i vardagsrumsfönstret.


Jag kokade fyra ägg som jag skulle måla.
 Ja, det är en tradition som Anna införde i mitt liv till påsk och den tycker jag är mysig. Att pyssla på egen hand är jag ju van vid. En dag som denna, med skitväder, känns det helt OK att vara ensam och pyssla. Jag har ingen lust att gå ut, ingen lust att träffa nån, ingen lust att anpassa mig efter nån annan. I år blir det bara min påsk. Därmed kan jag äta när jag vill och vad jag vill och jag behöver inte passa några tider. En silldiskussion hade jag på förmiddagen med en arbetskamrat och vi var rörande överens om vilken sill som är bäst: inlagd. Jag kollade de sorter jag hade beställt från Korgtassen och som är deras egna. Det är inlagd, vitlökssill (lite tveksam till) och pepparrot- och gräslökssill. Omdömen om dessa kommer längre ner i inlägget!

Men innan det blev dags för äggmålning och sillätning rundade jag av förmiddagen med att bädda, äta frukost, borsta tänderna och duscha. Klädde upp mig gjorde jag inte, fast jag vill ändå känna mig ren och fräsch. Jag förväntar mig inte att det ska ringa på dörren eller att jag ska bli bortbjuden.

Påksaftonsfrukost med Hopptisarna The day of the roaring rostat nötbröd flingor m mjölk o jordgubbar

Påskaftonsfrukost med Hopptisarna och The day of the roaring, rostat nötbröd med ost och flingor och jordgubbar med mjölk.

∼ ♦ ∼

Konst i påsk eller konstig påsk

Ja nån tur för att se på konst blev det ju inte. Det är ju fan att man inte ska kunna göra nåt roligt som man har planerat. Men nu är det som det är. I stället fick jag stanna hemma och vara konstig.

Jag målade de fyra äggen. Eller snarare ritade på dem med färgpennor. Med lite god vilja kan man se att de föreställer Hopptikissen, Hopptimisten, en kanin/påskhare med blåa ögon och en påskkärring. Och efter detta utmattande arbetsmoment var det dags att välja snapsvisor ur Lilla snapsviseboken. Tre (3) valde jag ut, mer snaps tror jag inte är så bra för mig.


Och medan jag vilade efter konstigheterna
hörde både Biografmaskinisten och mammakusinen M av sig per sms. Mammakusinen M berättade att mamma och pappa hade fått påskliljor av henne och A. Jag blev så glad och tacksam att nån bryr sig!

∼ ♦ ∼

Påskmiddag

Jag bestämde mig för att äta påskmiddagen ganska tidigt, på seneftermiddagen, för att snaps och medicin inte skulle krocka för mycket. Så jag dukade fram tre sorters sill, Alséns röra, potatis, fröknäcke, ostar, påsköl och snaps. Sillarna var goda, den inlagda bäst, som jag trodde. De andra sillarna var lite smaklösa och det var bra, för jag hade inte gillat om vitlöken tog över. Tre snapsar blev det, med lika många snapsvisor. (Stackars grannar…)

Efter uppröjning och före disk skedde det så kallade Kindereggprovet. Provet infördes i min ursprungsfamilj för att kontrollera att man inte var berusad.


Men efter detta behövde jag förstås vila och hämta ork
för kvällens övningar. Det fanns ju både kaffe och Noisette, till exempel.

∼ ♦ ∼

Påskaftons afton

Kvällen kom och solen försökte titta fram utan att lyckas helt och hållet. I stället började det blåsa. I morrn ska jag försöka ta mig ut en sväng med bilen i alla fall, om så bara för att komma hemifrån en stund. Jag blir så jäkla trött, slö och försoffad när jag bara är inne. Foten gör mer ont idag också, antagligen för att jag inte har använt kryckorna som jag borde. Lite go-fika piggade i alla fall upp.

Påskaftonsfika med La dolce vitachokladask The day of the roaring o Noisette

Påskaftonsfika.


I kväll sitter jag nog mest och läser.
Kanske ser jag ytterligare nåt avsnitt av Hidden Assets.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I år gjorde jag en tupparad på ett av hyllplanen mot köket. Jag tycker att paraden passar bra med Nina Hemmingssons budskap för månaden april i kalendern jag köpte för presentkortet jag fick i julklapp av Annas snälla mamma.

Tupphylla med Nina Hemmingssonkalender

Tuppar och Nina Hemmingsson, en lysande kombo, tycker jag.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Blodland

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en dansk deckare köpt på svenska bokrean 2026.



Kim Faber o Janni Pedersens bok BlodlandJag fortsätter på den danska väg som Lotten lett mig in på. 
Årets bokrea (2026) hade många bra priser på Kim Fabers & Janni Pedersens Martin Juncker-serie och jag köpte hela tre av dessa. Nu var det dags att läsa den tredje delen, Blodland, dessutom. Fast givetvis på svenska…

Martin Juncker är tillbaka i tjänst efter en tuff operation. Signe Kristiansen är glad att Martin Juncker är åter, men han är… lite avvaktande. Hon arbetar med ett dråp där en ung nynazist mist livet. Nästan samtidigt hittas en ung kvinna mördad, skändad och lämnad halvnaken i ett buskage. Kläderna ligger prydligt ihopvikta intill, men det finns inga andra spår. Nåt i mordet väcker Martin Junckers minnen av ett tio år gammalt liknande fall. Där hittades aldrig gärningsmannen. Kan det rentav vara samma mördare som härjar igen? Martin Juncker får hand om kvinnomordet, Signe Kristiansen om nynazistmordet. Två skilda fall – som tidigt visar sig ha en koppling.

Boken startar i ett rasande tempo. Eller… egentligen i en sjuksäng. Men Martin Juncker kastas direkt in i verkligheten när han går tillbaka till jobbet. Ingen vet att han är nyopererad. De två fallen skildras realistiskt. Bokens teman är bland annat hedersmord och rasism, numera ständigt existerande i vårt samhälle oavsett land, känns det som, men också övergrepp på kvinnor. Slutet är spännande, fast det finns kvar ett par lösa trådar när jag slår ihop pärmarna.

Författarduon, också ett par i verkligheten, kan sannerligen skriva medryckande. Som läsare kan jag inte avgöra vem som skrivit vilka kapitel. Språket flyter på fint, kapitlen är lagom långa och boken går snabbt att läsa trots att den är på närmare 450 sidor. Däremot reagerar jag på en del uttryck och tänker att översättaren kanske inte helt har lyckats. Det gäller även konstiga val av prepositioner. Men nog om detta, det här är ingen recension, bara ett vanligt inlägg om en spännande kriminalroman.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Martin Juncker-serien:

  1. Vinterland 
  2. Satans sommar
  3. Blodland (läs inlägget ovan!)
  4. Skuggriket
  5. Lögner

Bloggat om Blodland har bland annat Lotten gjort.


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Skärtorsdagskvällen och långfredagen 2026: Röror, örngott och mänskogott

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, lita INTE på familjen!

Skärtorsdagskvällen avslutade jag med två avsnitt av Hidden AssetsDet är en otäck irländsk kriminalserie som jag hittade på TV4 Play. Därmed har jag sett färdigt på första säsongen och har två säsonger med sex avsnitt vardera kvar att se. Kontentan av säsong ett är att en inte ska lita på familjen. Vilken tur att jag ingen har! Familj, alltså. Klockan var runt 23 när jag gick och la mig och jag somnade ganska snabbt.

Hidden Assets

Nu har jag sett första säsongen av Hidden Assets.

∼ ♦ ∼

Långfredagsförmiddag

Blodland o kaffe på sängen

Långfredagsstart med långläsning och kaffe på sängen.

Lite sovmorgon tog jag faktiskt på långfredagen. Jag hade absolut ingenting att rusa upp till och för, så jag fixade kaffe på sängen och låg och läste nån timme eller två. Nu har det minsann hänt grejor i Blodland som ställer mina gissningar lite på spel. Jag misstänker att jag har tänkt fel.

Jag gick direkt in i duschen och passade på att tvätta håret idag också. Inte för att det gör nåt om det är skitigt, jag ska ju ingenstans. Mer för att det behövdes. Jag skrev till J igår att jag inte kommer och kikar på hans utställning på grund av att jag kryckar, men jag bad honom att ta bilder och lägga ut. Det lovade han. Kanske kan jag se ut nåt verk ändå som jag vill köpa. Jag har mest oljor hemma och det vore kul med fler akvareller.

Till frukost åt jag sen flingor och mjölk toppat med jordgubbar. Jag rostade två bitar nötbröd efter tips av Å Butiken på hörnet. Det var verkligen supergott!

Långfredagsfrukost med rostat nötbröd flingor o jordgubbar m mjölk Hopptisarna o Blodland

Supergod långfredagsfrukost.

∼ ♦ ∼

Rörande

En arbetskamrat hörde av sig för att kolla läget med sill och snaps. Jag berättade då att jag stod i köket och slängde ihop en röra. Alséns röra, till och med. Hasse Alsén var landshövding här i slutet av 1980-talet och början på 1990-talet och jag jobbade ihop med hans fru Karin som var sjukgymnast. Hon körde bil som en biltjuv, minns jag. Hur jag fick receptet tänker jag inte gå in på, men röran, som innehåller bland annat lax, ägg, dill och purjolök med mera, är mycket god och väldigt lätt att göra. Varför är det 100 år sen jag gjorde den??? Nu har jag en bunke  som jag ska servera mig på påskmatbordet i morrn.


Utöver det blir det förstås sill, ägg, potatis, fröknäcke och ost
i morrn på påskafton. Jag hade ett tag tänkt köpa kalkonprinskorv och dito köttbullar, men bestämde mig för att skippa det. Janssons frestelse har jag inte heller utan det räcker med kokt potatis för mig. Sillburkarna är tre, men små. Jag tror att det blir alldeles lagom för mig – varken mina trägubbar eller Nallisen äter ju och det är dem jag ska fira påsk med. Till julen hade jag alldeles för mycket mat.

∼ ♦ ∼

Mjölk, ägg och nya örngott

Gråväder

Riktigt gråväder idag.

Det måtte ha regnat som fan i natt för det var stora pölar, såg jag genom fönstren. Ett tag tyckte jag att jag såg att det föll tunga droppar i pölarna också.

Ändå tänkte jag ge mig ut på en kort promenad även idag. Det är otroligt ostimulerande att vara hemma hela tiden och jag hade ett ärende. Jag var inte säker, utan tänkte chansa på att utlämningsstället för paket hade öppet idag. Igår kom sms när jag var nästan hemma att jag hade ett paket att hämta. Jag orkade bara inte vända. Dessutom var jag inte säker på om jag klarade av att bära det, hur stort och tungt det var, alltså.

Jag traskade iväg med en krycka och foten gjorde rätt ont. Nåja, jag kom fram klockan 12.50 och jag hade tur – de stängde klockan 13… Paketet i sig var ett litet skämt och jag var helt säker på att det hade blivit nåt galet. Men jag hade fel – igen (?). Och eftersom paketet lätt rymdes i min medhavda rygga – till skillnad från Rituals paket som är enorma för några små varor – hoppade jag in på Korgtassen och köpte mjölk och Kinderegg till hönan i köket (till mig i förlängningen, alltså).

Hemkommen slet jag upp de plastade örngotten, övertygad om att det var max ett i varje plastpåse. Nehej då, fel igen! Det var två större örngott av båda färgerna, brunt och blått, som synes. Den bruna färgen var väl lite sisådär, men funkar i alla fall för Nallisen och mig.

Bäddat med fyra normalastora kuddar o två stora med nya bruna örngott

Massor med kuddar i sängen och två nya örngott på de långa kuddarna.


Och när jag hade hållit igång så pass
behövde jag förstås fylla på med energi. Det fick bli en kombinerad sen lunch och eftermiddagsfika. Fröknäckena från Butiken på hörnet är helt ljuvliga med ost på (eller om det är ost med spröda knäckebröd under) liksom den italienska, söta chokladen jag köpte till mig själv i julklapp. Den blev ju perfekt även som påskpresent!

∼ ♦ ∼

Rester och värme i hjärtat

Och visst känner jag mig själv väl. Inte fan hade jag nån lust att laga mat i kväll. Det fick räcka med röran jag gjorde på förmiddagen. Jag åt resterna av gårdagens middag, det vill säga smörgåstårtbiten och halva den extra starka ölen. Givetvis var det lika gott idag.

Långfredagsmiddag smörgåstårta med Hopptisarna extra stark öl o Blodland

Rester till middag – och det var lika gott idag.

Jag hörde av en gammal ung klasskompis före maten och det gjorde mig glad. Vi har inte mått så bra nån av oss och det är idiotiskt att det är så långt oss emellan. Men så är det. Varm i hjärtat blev jag.

Långfredagskvällen fortskrider och jag ska läsa ut Blodland. Det är inte många sidor kvar och mycket spännande. Sen ser jag nog det sista avsnittet av Shetland för den här säsongen. Det ligger på SvT Play. Det kan bli första delen av säsong två av Hidden Assets också, om jag inte blir för trött. Men det finns till exempel en öppnad flaska rött och en massa godis om en vill hålla sig vaken.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Alséns röra går snabbt att göra, är skitgod och enkel samt innehåller inga konstigheter. Här är receptet:

Recept Alséns röra

Mums!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Skärtorsdagen 2026: Allting går

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, påsken är här…

Renbäddat övervakad av Ballerinan

Renbäddat! Men varken Nallisen eller Ballerinan hjälpte till.

Nu kan man väl säga att påsken är här – det är i alla fall skärtorsdag idag. Som statligt anställd har jag hela två timmars arbetstidsförkortning, det vill säga jag ska jobba sex timmar, eller till klockan 14, en sån här dag. Men så många timmar blev det inte på grund av ett vårdbesök mitt på dan.

Jag försöker att inte deppa ihop totalt. Det är svårt, men du ska veta, kära dagbok, att jag kämpar. Kämpar och försöker göra normala saker. Idag hade jag bestämt att bädda rent, så jag inledde morgonen med att riva ur de smutsiga lakanen och låta sängen stå och lufta hela förmiddagen. Det är inte så lätt att riva ur lakan när man har två kryckor – och bara är övervakad av Ballerinan och Nallisen, som inte hjälpte till ett dugg. Men glöm inte bort att allting går utom tennsoldater och små barn. Jag erkänner i alla fall att morgonduschen behövdes idag. Frukosten var likadan som igår och jag hann läsa en stund också. Det blev en bra start på skärtorsdagen. Inte behövde jag kasta några mögliga jordgubbar, heller.

Skärtorsdagsfrukost med Hopptisarna och bokuppslag

En bra start på skärtorsdagen.

∼ ♦ ∼

Jobbade timmar, testpromenad och vårdbesök

Klockan sju satt jag vid jobbdatorn. Idag blev jag utslängd från VPN ett antal gånger, så det var lite krångel. Två Zoommöten hann jag med på förmiddagen innan det var dags att åka iväg till laserbehandling. Men… jag var lite för snabb där. Det fanns en stund över. Jag bestämde mig för att testa en kort promenad med endast en krycka. Jag gick ner till tunnelbygget och kollade läget. Några gubbar var där och jobbade.


Efter promenaden – ja, jag ville både testa om det funkade att gå
med en krycka samt röra på mig för att motverka propp igen – tog jag bilen till vårdcentralen. Jag fick en pratstund med S innan G kom och hämtade mig för laserbehandlingen. Givetvis passade jag på att ställa en del frågor, bland annat om det är OK att jag går med en krycka och handlar (bär i ryggsäck) när det är typ fem minuter till affären. Det kunde jag, tyckte han, det är bara det att jag ska belasta foten så lite som möjligt och helst inte alls. När det gäller hälsporren är en normal behandling av den sex till åtta laseromgångar. Med dagens har jag fått tre. Det gör lite mer ont efteråt, men typ dan efter har det hittills känts bättre. Att jag avlastar även hälen med kryckor hjälper förstås också till. Så nu biter jag ihop och kämpar på och skickade ett sms till Anna att hon inte behövde hjälpa mig med handlingen idag.

Kryckor jeansben och jympadojor på fötterna i väntrum

I väntrummet med kryckorna.


Lunchen blev lätt men god,
för givetvis slank jag in på Butiken på hörnet när jag ändå var så nära vid tunnelbygget. Jag hade sån tur också att jag kunde köpa nötbröd. Det delade jag i tre delar och frös in två. Men självklart gjorde jag ett par mackor på brödet till lunch. Underbart gott! Noisetterna ska jag väl äta nån gång under påsken.


Efter lunchen återstod ungefär en timme
för mig att jobba. Den timmen gick ganska fort.

∼ ♦ ∼

Och sen då?

Bär sillar sås räksallad påskgodis korv kalkon Bregott kex tranbärsdryck smg i kartong

Sillar och en bit smörgåstårta… och lite annat som behövdes eller var bra pris på.

Foten var ganska ond efter laserbehandlingen, men det blundade jag för. Jag skulle ju gå till Korgtassen och hämta min sill och min smörgåstårtbit och handla lite mer. Så värst lite var det ju inte. Ryggsäcken blev full. Men det var bra priser på några saker och då passade jag på att fylla upp. Allt jag bra, förutom att jag såg fru D och det är inte nåt bra tecken. Roligt var det i alla fall att träffa arbetskamraten Å med familj.

När jag hade typ 200 meter kvar hem kom sms att jag hade ett paket att hämta, på sedvanligt utlämningsställe i Kvarnen. Jag vände inte. Det är väldigt osäkert om stället har öppet i morrn, men säkert på lördag. Det fick vara nog med frisk luft för idag. Nu vet jag att jag klarar mig med en krycka i alla fall. Hoppas foten inte är ondare i morrn. Jag kanske kan ta en liten promenad då och kolla om det går att hämta paketet. Det var inte helt fel att röra på sig, men det var definitivt maxlängd på promenader just nu.

Efter promenader, jobb, laserbehandling och handling tyckte jag att jag var värd att få sätta mig i fåtöljen och läsa Blodland en stund, givetvis med onda foten högt. Då hade jag kört en maskin tvätt också och hängt den. Vidare har jag fyllt mitt påskägg med godis och bara provsmakat fem (5) bitar.

Påskägg och chokladaskar på drinkvagnen

Det stora ägget på drinkvagnen är fyllt med godis. Två chokladaskar är också redo att öppnas.


Smörgåstårtbiten var rejäl och den var till i kväll.
Men efter att jag hade ätit mig mätt var halva kvar. Kanske tar jag en bit av den i morrn eller på påskafton. Till maten öppnade jag en burk extra stark öl som jag råkade köpa av misstag i somras. Jag drack halva burken – och det kändes som om jag hade dragit i mig en halv vinare. Resterande öl plastades och ställdes in i kylen.

Smörgåstårta med extra stark öl påskljus Hopptisarna o Blodland

Smörgåstårta med ett glas, det vill säga halva burken, extra stark öl. Och så ett påskljus, Hopptisarna och Blodland intill.

I morrn på långfredagen hade jag tänkt mig varmrökt lax. Nu finns det emellertid smörgåstårta. Jag får se vad jag är sugen på. Laxen håller sig längre än smörgåstårtan. Inte att laga mat i alla fall, så i kväll blir det bara att ställa fram mat. I morrn ska jag dock fixa en bunke Alséns röra. Den har jag inte gjort på 100 år och den är så god. Serveras gör den dock inte förrän på påskafton.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Foten känns mindre ond nu. Den gjorde mer ont när jag kom hem från laserbehandlingen, men det har klingat av. Nu kan jag bara hoppas att det verkligen inte är nån stressfraktur utan att foten bara får läka. Och så är jag nöjd att jag kan fixa saker själv, mer än jag tror. Allting går – om man bara ger sig fan på det.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdagen den 1 april 2026: Ingen dans, precis

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, nej det är inget skämt…

Bitmoji Tofflan i bandage

På två kryckor, men lever.

…att gå på kryckor. Det är irriterande och besvärligt. Ingen dans, precis. Det är först nu, när jag hoppar fram på ett par som jag inser hur ofta man går för att hämta eller göra nåt som kräver åtminstone en hand. Då blir det i alla fall så att jag ställer ifrån mig den ena kryckan och använder endast en. Därmed snedbelastar jag höfterna. Det blir väl nästa krämpa i den här eländes eländelistan.

Ja ja, nu har jag klagat och det hjälper inte ett skit. Dessutom är det värre med den här isoleringen. Igår kväll chattade jag med en arbetskamrat och klagade min nöd. Arbetskamraten är ledig och njuter av det. Bra! Jag själv kan inte ens gå ut och ta en nypa frisk luft eller få lite sol på nosen. Fast det tänker jag göra i morrn. Först tar jag bilen till laserbehandlingen som jag har klockan tolv. Sen åker jag hem och jobbar till klockan 14. Därpå ger jag mig ut – med en krycka – för att handla. Hittills har jag bara varit nere i entrén och vittjat postboxen. Jag tog hissen, givetvis. Iförd pyjamasbyxor som behöver tvättas och fläckig t-shirt öppnade jag boxen. Det var inte ett skit i den. Det var gårdagens lilla utflykt.

∼ ♦ ∼

Mötesonsdag

Idag har det varit onsdag hela dan och det är alltid mötesdag på jobbet. Jag grundade med filfrukost och läsning ihop med Hopptisarna. Blodland är otäck och realistisk, men bra. Det är mest såna böcker jag läser. Det blev väldigt tydligt när jag sammanställde marsböckerna

I filen hade jag jordgubbar. Innan jag kunde stoppa ner dem där fick jag rensa plastbyttan på mögliga bär. Hälften gick i komposthinken, tyvärr. Varför håller sig inte bären bättre? Jag köpte dem i söndags på City Gross

Onsdagsfrukost med jordgubbar i filen Hopptisarna och Blodland

Onsdagsfrukost med Hopptisarna och Blodland – och med jordgubbar som inte var mögliga i filen.


Det var väldigt få arbetskamrater som var på plats på jobbet.
En del är lediga, andra gör som jag, jobbar hemifrån. Jag hade alla mina möten på Zoom. På så vis fick jag träffa folk ändå och både lyssna och prata. Det var i alla fall två bra diskussionsmöten, men jag känner att det hade varit bättre om vi allihopa hade varit på plats. Jag fick naturligtvis berätta att jag går på kryckor och att jag troligen sjukskriver mig själv nästa vecka. Detta gav i förlängningen att jag kontaktade en person jag skulle ha intervjuat nästa vecka och skickade över de frågor jag tänkte ställa. Vi hade en dialog och jag tror att det funkar. Samordnaren sa vid mötet också att jag kan få uppgifter som går att göra på distans. Men givetvis måste jag kolla med min chef som nu är på semester och inte i tjänst igen förrän i slutet på nästa vecka.

Rast blev det egentligen först till lunch. Och lunchen blev lika upphetsande som igår – rostat bröd, kokt ägg och kaffe.

Hemmalunch med rostat bröd ägg kaffe Hopptisarna och Blodland

Ingen upphetsande lunch, men jag säger som igår: boken är bra.


Dagens bensträckare och mikropauser
ägnade jag åt att besöka toa eller hämta vatten i köket under förmiddagen. På eftermiddagen försökte jag gå med dammvippan i ena handen och en krycka i den andra. Jag tog två rum, lite drygt, åt gången. För hur det än är behöver jag röra på mig så att jag inte får propp etc. Det blev väl inte världsabra dammat, men bättre än inte alls. Jag blev väldigt trött i ryggen och öm i handen (den som jag aldrig opererade eftersom den andra handen blev sämre efter operationen…) som höll kryckan. Däremot känns hälsporren bättre, så förhoppningsvis gör laserbehandlingen nytta.

∼ ♦ ∼

Efter klockan 16

Dammsugare och dammvippa på köksmattan

Dammat och dammsuget!

Även idag loggade jag ut klockan 16. Det var skönt, för jag kände mig mycket trött. Gissningsvis är det smärtan och orörligheten som gör mig trött och säkert bristen på meningsfullhet utanför jobbet. Men envis är jag och dammsugningen tog jag tag i efter jobbet, även den etappvis. Det gick bättre än förväntat med en krycka i ena handen och dammsugaren i den andra. På vissa ställen kunde jag sitta ner och dammsuga under möbler. Det var skönast, trots att jag sitter så mycket. Jag är faktiskt rädd att ryggen ska börja krångla igen. Då fan ger jag upp!

På tre etapper klarade jag i vart fall av att dammsuga mitt hem. Inte heller det jättenoga, utan good enough. Och mellan etapperna säkerhetskopierade och rensade jag förra månadens bilder. Jag är nöjd även om städningen inte precis gick som en dans…

I morrn på skärtorsdagen finns också en agenda. Förutom jobb och laserbehandling ska jag hämta sillen och handla på Korgtassen, även det med endast en krycka. Och så ska jag bädda rent. Tar jag det bara lugnt och metodiskt och inte gör för mycket åt gången går det nog bra. Det måste det göra. Vissa tider har jag att passa – kl 12 (laserbehandling), kl 14 (sluta jobba) och eftermiddag (hämta beställd sill etc) – men det ska nog gå. Jag är mest orolig för att jag inte ska kunna gå…

Kring middagstid hade jag en dialog om bland annat en person som berörda inte riktigt visste var h*n befann sig. Nu är det utrett, men hur Sjukstugen i Backen beter sig är fullkomligt makalöst. Jag vet inte om jag vill gå dit nåt mer, ärligt talat. Det är skrämmande!

Sen åt jag de tre kycklingkorvar jag hade grillat i ugnen. Korvbröd fanns, liksom bostongurka och en klick räksallad. Jag blev mätt.

Tre kycklingkorvar med bröd Hopptisarna och boken Blodland

Onsdagsmiddagen blev tre grillade kycklingkorvar med bröd.


I kväll blir det ingen mer dans
vare sig med dammsugaren eller på egen hand. Foten är svullen och gör ont så det blir läsning med fossingen i högläge.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Jag har inte sett nåt aprilskämt i media idag, men å andra sidan har jag inte precis surfat runt och letat efter det. Är väl inte direkt på nåt skojhumör…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Media, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Mitt bokår 2026: Märkvärdig marsläsning

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om och med länkar till böckerna jag läste och skrev om i mars 2026.


Klickar du på en bild nedan öppnas inlägget jag skrev om just den boken i ett nytt fönster i din webbläsare! 

Mars månads böcker 2026:

Kim Faber o Janni Pedersens bok Satans sommarRobert Holtoms bok A queer case

Carina Burmans bok Bittert amoreMalin Westlings bok Tiga är guld

Markus Grönholms bok Vad män görAnna Martinengos bok Ambassadörens dotter

Marcus Kliewers bok Vi brukade bo härJo Callaghans bok Lämna inget spår

Peter Mays bok Den mörka portenNinni Schulmans bok Nätter utan gryning

Påbörjad i mars:

Kim Faber o Janni Pedersens bok Blodland

Antal lästa böcker i mars:
10 stycken

Omfång:
1 – 99: 0
100 – 199: 0
200 – 299: 2
300 – 399: 6
400 – 499: 2
500 – 599: 0
600 – ???: 0

Omdömen:
Fem tofflor: 6
Fyra tofflor: 4
Tre tofflor: 0
Två tofflor: 0
En toffla: 0

Ingår i serier
8

Genrer:
Skönlitteratur: 1
Spänningsroman/kriminalroman/deckare/thriller: 9
Biografi: 0
Facklitteratur: 0
Konstlitteratur: 0

Författare:
Dansk författare: 2
Brittisk författare: 3
Svensk författare: 5
Kanadensisk författare: 1

Nya författarbekantskaper:
4

Språk (som jag läste på):
Svenska: 9
Engelska: 1

Format/utgåvor:
Pocketböcker: 3
Inbundna: 5
Flexiband: 1
Storpocket: 1

Hur hamnade de hos mig?
Fått: 0
Köpt på bokrean: 3
Köpt ny: 1
Köpt second hand: 0
Recensionsexemplar: 5
Vunnit: 1

Den bok jag läste i mars och som jag anser vara den bästa av månadens lästa böcker är…

Bittert, amore av Carina Burman

 


Livet är kort.

Publicerat i Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Sista dagen i mars 2026: Trist tisdag

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, sista dan i mars…

Bitmoji Tofflan not crying

Det hjälper inte att grina.

Och det blev en trist tisdag, men… Jag visste det redan när jag vaknade. Gårdagskvällen var så tung. Allt kändes hopplöst. Att gråta en skvätt hjälpte förstås inte, men det var vad jag gjorde. Det är så skönt nu när ingen ser mina tårar eller hör min gråt.

Fast… som sagt… att grina hjälper ju inte. Det är bara att ta sig i kragen och tänka ut nåt. Jag måste ha en plan. Eller också lägger jag mig ner och bara dör. Det vore det skönaste. Att ge upp. Det är så många motgångar nu och hur jag än tänker hittar jag egentligen inget att kämpa vidare för. Jag orkar inte försvara mig igen med att säga att jag är sjuk, att jag måste gå på kryckor för att inte belasta en fot med en eventuell fraktur. För det räcker inte. Jag måste arbeta ändå.

Så jag klev upp i vanlig tid, duschade som vanligt och åt min vanliga, trista frukost. Nätter utan gryning gick mot slutet. Boken tog en obehaglig vändning.

Tisdagsfrukost med fil o kaffe Hopptisarna och boekn Nätter utan gryning

Trist tidsdagsfrukost, men spännande läsning.

∼ ♦ ∼

Sillproblemet

Utsikt från hemmaarbetsplatsen

Dagens utsikt från min hemmaarbetsplats ut mot en grå dag. Övervakarna i trädet var tillfälligt nån annanstans.

En mulen och kylig tisdag som denna (två grader plus först bara, men det blev soligare och varmare) var det ändå lite skönt att slippa gå iväg. I skrivande stund lär foten inte bära mig ända till jobbet, men jag tänker försöka ta mig till Korgtassen på torsdag efter laserbehandling av fossingen och jobb. Det blev nämligen så att jag ringde (ja, man kan ringa från mobilen också!) och beställde tre sillinläggningar och en bit smörgåstårta. Jag har gett mig fan på att jag ska ha sill till påsk. En krycka tänker jag gå med. Det är bättre än ingen och det är ju inte långt till affären, bara typ fem minuter. Jag behöver gå, vill gå, för jag är livrädd för proppar igen. Ryggsäck blir det som vanligt till varorna. Det borde funka. Jag kunde ju gå i söndags till och från Byblos och det är tre minuter längre väg dit. Anna hade erbjudit sig att handla åt mig på torsdag eftermiddag när hon har slutat sitt jobb, men jag vet ju att hon har mycket för egen del och jag vill försöka klara mig själv. Nu har hon lovat att rycka in om jag absolut inte klarar att gå. Det känns mycket gott att veta att hon både kan och vill hjälpa, att hon erbjöd hjälp. Det har ingen annan gjort och jag har inte heller frågat nån. Det är slut med att förnedra sig med sånt. 

∼ ♦ ∼

Arbetsdag och litteratur

Böckerna Nätter utan Gryning och Blodland

Bokbyte från en svensk deckare som utspelar sig under 1980-talet till en dansk kriminalroman i nutid.

Idag satt jag hemma och jobbade och hade inga planer på att gå ut. Ett möte hade jag, korrekturläsning och så fortsatte jag med mina förberedelser för kommande jobb som jag inte vet hur det blir med nu.

På förmiddagsrasten läste jag i alla fall de sista sidorna i boken om den försvunne brevbäraren. Raskt lämnade jag 1980-talet och Dalarna för nutid och Danmark och en kvävd ung kvinna. Jag högg den tredje delen i Martin Juncker-serien, Blodland, som också är en bok jag köpte på årets bokrea. Båda de här serierna är bra, men sinsemellan väldigt olika. Ninni Schulman skriver mer åt det psykologiska thriller-hållet, medan paret Faber & Pedersens böcker är ganska… blodiga.

Mitt på dan tog jag lunch utan att vara hungrig. Måste dock peta i mig så att jag orkar och inte tappar sugen helt. Äta och dricka är nåt som tillhör det roligaste numera – men så jävla rolig var inte min lunch. Boken verkar bra i alla fall. Det hjälper. Lite.

Hemmalunch rostat bröd ägg o kaffe med Hopptisarna o Blodland

Inte så rolig lunch, men även den här boken verkar bra.

∼ ♦ ∼

Kvällssaker

Efter avslutad arbetsdag klockan 16 vilade jag en stund på soffan. Sen letade jag fram några påsksaker, har gjort det lite då och då. Inte för att överdriva utan bara för att ta det försiktigt med onda foten. I morrn efter jobbet ska jag försöka mig på att dammsuga. Det borde funka med en krycka om inte dammråttorna anfaller alltför tungt beväpnade. Jag har ingen aning om det funkar, men jag får testa. Om det inte går bryter jag säkert ihop, men vad ska jag göra?

I vanlig tid åt jag och det blev samma som igår, det vill säga resten av skogssvampsoppan tillsammans med Hopptisarna. Mackorna var nybredda och boken har jag precis börjat läsa.

Ostmackor skogssvampsoppa Hopptisarna och Blodland

Samma som igår till middag, fast nybredda mackor och ny bok.


I kväll tänkte jag inte dansa vare sig wienervals eller balett.
Det blir att hänga över en bok. Jag ska väl glo på Oxen på TV4 också. Det är säsongsavslutning. Delen ligger på TV4 Play, så jag kanske kollar där.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Idag har jag inte haft så ont i foten, vare sig på ovansidan eller i hälen. Alltid något! Det kanske är bra att foten får vila från promenader till och från jobbet. Men det är otroligt deprimerande att sitta instängd med ett par kryckor…

Hittade det här otroligt passande citatet i Blodland:

Om du vandrar genom helvetet citat Churchill

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Nätter utan gryning

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en bokreabok 2026.



Ninni Schulmans bok Nätter utan gryningFörutom en massa recensionsexemplar köper
jag förstås böcker också. I skrivande stund har jag flera bokreaböcker inköpta i år, 2026, kvar att läsa. Böcker som jag längtar efter att kasta mig över. Nu var det Ninni Schulmans tur och den tredje delen i Siljanserien, Nätter utan gryning.

En lantbrevbärare försvinner hösten 1983 fast han påstås vara på facklig konferens. Brevbärarens pappa kontaktar Ingrid WoltSiljans Spaningsbyrå och ber henne ta hand om fallet eftersom polisen inte gör det. Ingrid upptäcker både att konferensen inte existerar och att brevbärarens liv inte är så lugnt som alla tycks tro. Frågan är vem som ljuger och varför. Samtidigt njuter Ingrid av att kunna röra sig fritt eftersom hennes ex-man sitter häktad. Men hur länge varar den friden..?

Det här är 1980-tal så det skriker om det! Huvudpersonen Ingrid Wolt är privatdeckare och såna fanns det gott om på 1980-talet (till exempel Magnum på TV), mindre gott om idag, troligen. Är det skälet till att författaren låter serien utspela sig då? Vad vet jag… Det jag vet är att det bitvis i boken blir lite för mycket 1980-tal. Det är Falcon Crest, rysch och pysch, fast telefoni, kanalbyte på TV:n måste ske genom att man reser på sig, Carola Häggkvist, Flygande Jakob etc etc. Jag fattar. 1980-talet it is. Ingen tvekan. 

Utöver det är boken spännande och lättläst. Här finns också relationsteman, till exempel tuffa relationer med övergrepp och barn som kommer i kläm. Ingrid själv är före detta polis och har suttit på Hinseberg (läs de första två delarna så får du veta varför!). Jag gillar henne för hon är tuff och lösningsfokuserad. Som utredare/privatspanare gör hon sånt som polisen tycks anse vara under deras värdighet att göra, enkla kontroller som visar sig vara väsentliga i det här fallet. Vidare ställer hon upp och skjutsar en äldre man, bjuder sin före detta arbetskamrat på fika… Ja, jag gillar henne! Till skillnad från de två manliga karaktärerna Herman och Benny, som skildras som snälla, men åt det fega hållet. Tills de tar sig i kragen, på ett eller annat sätt.

Den här boken har mycket bra karaktärsskildringar och ett annorlunda tema. Det lyfter den från lättläst till viktig.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Siljanserien:

  1. Som vi lekte
  2. Käraste Lena
  3. Nätter utan gryning (Läs inlägget ovan!)

Andra som har bloggat om Nätter utan gryning är Lotten och Enligt O.


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Söndag kväll den 29 mars och måndagen den 30 mars 2026: Stilla (?!) veckan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, aj faaan…

Antikkunnig i Vänersborg 29 mars 2026

Antikkunnig i Vänersborg igår kväll.

Jag lyckades ta mig hem efter söndagsmiddagen igår, men det var knappt. Det tar i vanliga fall cirka åtta minuter att gå till Byblos. Igår vet jag inte hur lång tid det tog. Foten gjorde bara mer och mer ont. Jag åt tidigt och var hemma redan vid 18-tiden. Givetvis bänkade jag mig framför Antikrundan klockan 20 och amatörvärderade fina gamla grejor i Vänersborg via Duo-appen. Två stjärnor blev det på diplomet och omdömet Antikkunnig. Det är jag nöjd med.

Bitmoji Tofflan hand i ansiktet

Jag får försöka jobba på distans den här veckan.

En timme försökte jag, och lyckades nästan, glömma att det gjorde ont. Men så skulle jag resa på mig och gå till toa… Det var bara att inse att till jobbet i morrn är omöjligt om inte foten är mycket bättre. Så jag mejlade mina arbetskamrater att jag sitter hemma och jobbar den här veckan och att jag sjukskriver mig om jag blir sämre. Men jag har saker jag behöver göra och möten jag behöver delta i… Jag har/hade två tider för laserbehandling av foten på vårdcentralen och jag insåg att jag behövde konsultera sjukgymnasten kring foten. Det mesta onda har nämligen flyttat sig från insidan av hälen till utsidan av foten, nära tårna. Där foten liksom böjs när man går, där gör det asont.

∼ ♦ ∼

Måndag hemma för det hade inte gått att gå

Frukostbord måndagsmorgon med krycka

Måndagsfrukost med nygammal kompis vid bordets kortsida.

Igår inleddes Stilla veckan. För mig personligen blev det med betoning på stilla. Jag insåg som sagt igår kväll att jag inte kunde ta mig till jobbet utan jobbar hemifrån, hela veckan. En krycka letade jag fram dessutom, för ibland när jag har suttit stilla länge, typ vid köksbordet eller datorn, är det ännu svårare att gå. Så min nygamla kompis blev igår en extra trygghet här hemma, för jag tänkte inte använda den mer än så.

Jag hade fan ingen lust alls att jobba hemifrån idag. Jag blir så jäkla isolerad och dessutom är det svårt att skilja på fritid och arbetstid. Men nu är det som det är. Jag fick ta en värktablett igår kväll, för jag kunde inte somna på grund av värken. I morse kändes foten lite bättre efter natten. När jag sen hade gått på den, stått i duschen, gått lite till… Ja, då gjorde den jätteont igen. Det var tur att jag inte gav mig på att föröka promenera till jobbet. Det hade inte gått att gå (ha ha, jätterolig ordvits <== ironi). 

Soluppgången var i alla fall vacker, den inträffade medan jag åt frukost den här måndagen. Men att sitta och glo på den är inte stimulerande i längden. Klockan sju satt jag vid jobbdatorn.

∼ ♦ ∼

På vårdcentralen och hem med en kompis till min kompis

Jag jobbade på under förmiddagen, med möten och annat. Runt elvatiden tog jag bilen och åkte till vårdcentralen för att få laserbehandling. Därifrån åkte jag sen med en svart kompis. Nu har jag två kompisar hemma, en grå och en svart. För hälsporren fick sin laserbehandling, men det som gör ont ovanpå kan vara en stressfraktur och foten ska inte belastas. Det kan bli en ny röntgen senare. Just nu måste jag vänta med den eftersom en ny fraktur kanske inte syns så snart efter förra röntgen. Ytterligare två tider för laserbehandling har jag. Den här veckan distansjobbar jag enligt planen. Nästa vecka kan jag bli tvungen att sjukskriva mig. Fan, det här suger!!!

∼ ♦ ∼

Helvete, sillen!

Lite lunch blev jag tvungen att peta i mig vid 13-tiden, men först störde jag Stora A med ett telefonsamtal. Bara så att han vet och för att jag skulle få gnälla lite.


Det var ju tur att jag handlade igår, fast… det var ju till påsk.
Jag handlade inte vare sig luncher eller middagar till veckan. Värst av allt: jag har ingen sill till påsk, den skulle jag ju handla på Korgtassen!!! Och dit pallar jag inte att krycka mig, inte med mina dåliga händer. Nej, jag är ingen bra och tålmodig sjukling, jag hatar att inte klara av saker och är skitförbannad, på ren svenska.

∼ ♦ ∼

Deprimerad som soppan

Eftermiddagen passerade och nån nytta gjorde jag väl, men asså… Om jag var lite deppo innan så är jag totalt deprimerad nu. Givetvis sökte jag på stressfraktur och det är lång läkningstid, med kryckor. Inte blir man sjukskriven heller, så frågan är hur jag ska klara av mitt jobb. Jag får väl börja med att försöka avlasta foten och krycka så mycket jag kan och sen sjukskriva mig själv, för några dar får jag ju vara sjuk. Sen är det väl bara att gå till jobbet. Gå, som jag inte får. Lös den jävla ekvationen om du kan!

Jag stapplade omkring i köket och fick i alla fall till en middag. Mackorna, havre- och russinbröd från Butiken på hörnet med Västerbottenost på, blev jättegoda. Skogssvampsoppan, den sista förpackning soppa förutom gazpacho i kylen, var mild och mättande men hade skinn på sig. Den såg lika deprimerad ut som jag känner mig.

Måndagsmiddag ostmackor och skogssvampsoppa med Hopptisarna o Nätter utan gryning

Goda mackor, mild och mättande, men deprimerande soppa med skinn på till middag.


Och kvällen kom, den här andra dan i Stilla veckan,
och jag vill allt annat än vara stilla. Påsken närmar sig och jag kan inte ens gå ut. Fast det tänker jag göra ändå. Jag ska fan ha sill till påsk!

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

En måndagshög har jag i alla fall lyckats skrapa ihop så att jag kan hänga på @my.loved.books på Instagram. Den här veckan är högen röd.

Jag har som vanligt läst alla böcker i min hög, men har DU läst några av böckerna? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

Röd måndagshög 2026

Måndagshögen är röd den här veckan.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Ironi, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 7 kommentarer

Söndagen den 29 mars 2026: Smått & Gott, som så många saker heter

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, sommartider hej, hej, sommartideeer…

Nä. Det är inte precis så jag har sjungit idag. Men det är sommartid igen, detta idiotiska påfund. Jag sov så gott när medicinlarmet gick igång 6.45 som det alltid gör en ledig dag. Bara det att idag var klockan egentligen 5.45 då. Nåja, så småningom, efter magkrångel etc, somnade jag om och sov till 8.30 sommartid. Vilken sovmorgon! ironi==>

∼ ♦ ∼

Ironi och Idioten inget regelbrott

Jag har en kategori här på bloggen som heter Ironi. Den klickar jag inte i så ofta, för de flesta förstår ironi. Kategorin tillkom när en person jag numera öppet kallar Idioten läste min blogg. Det är en person som inte förstår ironi, men ändå envisades med att läsa här, lämna oönskade meddelanden etc, nåt som tvingade mig att bli övertydlig. Och nej. Man ska inte ge nån ett öknamn som Idioten. I det här fallet är det dessvärre vare sig ironi eller skämt utan sanning. Det är därmed inget brott mot reglerna. Förstör man för andra så mycket som Idioten har gjort utan att se om sitt eget glashus, i vilket man kastar sten, då finns inget annat passande namn. Jag skulle kunna skriva ut det riktiga namnet, fast det skulle inte göra mig lyckligare och i stället skulle jag väl bombarderas med förolämpningar från olika håll. Nu är Idioten bara 

”for me to know and for you to find out

∼ ♦ ∼

Söndagsgöra

Boken Nätter utan gryning och kaffe på sängen

Söndagsstart runt 8.30.

Ja ja. När jag väl vaknat till den här söndagen ägnade jag de första timmarna åt det jag gör bäst: läsning och kaffedrickning på sängen. Igår påbörjade jag Nätter utan gryning, en bok jag nätshoppade på årets bokrea. Serien den ingår i består av kriminalromaner som går snabbt och lätt att läsa. Kanske borde jag ha sparat den till påsk, som påskekrim, men då har jag andra spänningsromaner att läsa. Den här boken var jag sugen på att läsa just nu. Jag planerar aldrig min läsning särskilt mycket som vissa andra verkar göra. Generellt kan jag väl säga att böcker jag har fått för recension går före i min läskö av olästa böcker. Det är för att jag känner ansvar för mitt uppdrag. Nätter utan gryning har jag alltså inte fått för recension utan köpt själv, så förvänta dig ingen recension, kära dagbok, bara ett vanligt inlägg om boken.

Igår bestämde jag mig för att utföra ett av dagens större måsten så tidigt som möjligt: åka och handla. Men först blaskade jag av mig, tryckte jag i mig ett par rostade mackor och mera kaffe samt läste en stund till.

Solig söndagsfrukost med rostat bröd Hopptisarna o Nätter utan gryning

Solig söndagsfrukost med Hopptisarna och Nätter utan gryning.


Min rena bil och jag åkte en sväng
innan vi landade på City Gross. Foten gör fortfarande skitont, så att handla mycket var bäst att göra med tillgång till bil. I morrn sänker de matpriserna en dag tidigare än matmomsen sänks, men jag är väldigt osäker på om jag orkar åka och handla efter jobbet. Jag ska förresten till sjukgymnasten och få mer laserbehandling i morrn, så jag kanske inte ens kan ta mig därifrån sen – jag går ju.

Det blev ryggsäcken full med mest påskmat och påskgodis och lite annat som behövdes samt en kasse. Märkligt nog hette potatisen likadant som lösviktsgodiset, Smått & Gott… Godis är kanske liiite godare än potatis… Det enda som återstår att köpa nu är sill och det ska jag kika på om Korgtassen säljer över disk, det vill säga affärens egna inläggningar.


När allt var instoppat i kyl och skafferi
(nä, nä, jag provsmakde inte godiset!) fördelade jag veckans medicin och skrev det här. Först därefter var det dags för dagens smaskens, det vill säga söndagsfika med Noisette.

Söndagsfika med Nätter utan gryning och Noisette

Söndagsfika med Nätter utan gryning och Noisette.

∼ ♦ ∼

Unnade mig go-middag också

Det var inte bara go-fika jag unnade mig idag. Eftersom jag inte hade planerat för nån middag, men också för att jag tackade nej till en kopp kaffe häromdan när Ali bjöd in mig när jag passerade på väg hem från jobbet… Jädrar vilken lång mening… Ja, det blev så att jag haltade till Byblos för att äta go-middag. Jag gick tidigt så att jag skulle vara säker på att hinna hem till Antikrundan, veckans TV-höjdpunkt. Men jag skulle ju äta ensam och då brukar jag inte sitta i flera timmar. Det var knappt att jag klarade av att gå den korta promenaden dit och hem. Foten är jätteond. Maten och servicen var dock som vanligt på topp och jag blev bjuden på desserten. Jag åt… smått & gott, kan man säga. Fyra smårätter – baba ganoush, dolmar, halloumi och scampi. 

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Jag vet inte om jag kan gå till jobbet i morron. Kanske får jag jobba hemifrån. Sen ska jag ju till laserbehandlingen 11.30 och dit kan jag ta bilen. Det här var inte bra

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Ironi, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Trams, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar