OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok, sjukanmäld är jag…
I morse fick jag gå tillbaka till sängen och läsa och dricka morronkaffet.
I morse gick larmet igång 6.45. Jag hade bestämt mig för att sjukanmäla mig och inte försöka ta mig till jobbet. I vanliga fall en vardag går larmet en timme tidigare. Jag kom i säng skapligt igår kväll för jag var trött efter en seg dag som avslutades med de tre sista avsnitten av Hidden Assets säsong två.
Men den här tisdagen gick jag upp, tog morgonmedicinen, startade jobbdatorn, jobbmobilen och VPN så jag kunde sjukanmäla mig. Skrev ett mejl till mina arbetskamrater och min chef (som jag trodde var på semester). Och besvarade ett (1) annat jobbmejl. Sen installerade jag några uppdateringar när datorn ändå var igång och medan kaffet was in the making. Därefter, typ en timme senare, tog jag en mugg kaffe med mig in till sovrummet och låg och läste The day of the roaring. Efter avslutad morgonläsning återstod ungefär 80 sidor av boken, så jag valde ut nästa bok som ska läsas. Jag gör ju liksom inget annat än läser för tillfället, nästan.
∼ ♦ ∼
Innesittardag
Idag blir det en innesittardag.
Tisdagen var grå och trist och fortsatt blåsig. Termometrarna visade fem plusgrader. Idag blev det ingen utflykt vare sig i bil eller till nån affär. Jag tror inte att det skulle komma nån post heller, så jag behövfr inte gå utanför dörren. En total innesittardag, med andra ord.
I morrn ska jag få min fjärde laserbehandling på eftermiddagen på vårdcentralen. Behandlingen mot hälsporren gör nytta, det här med stressfrakturen var bara otur alt. Lagen om alltings jävlighet. Av detta lär jag mig att jag måste sluta vara så tapper och söka vård i tid för att det inte ska bli fler komplikationer.
Nånstans mellan elva och halv tolv åt jag frukost med Hopptisarna och levande ljus. Det var en sån ruggig dag. Jag läste lite till och boken blev ännu mer spännande.
Frukost med levande ljus den här ruggiga dan.
Efter frukosten bäddade jag, borstade tänderna och tog en dusch. Då började det regna. Sen var halva dan slut…
∼ ♦ ∼
Soffläge med godis och litteratur
På eftermiddagen intog jag soffan för att läsa. Det gick väl nån knapp timme så somnade jag. Jag har en tendens att sova när jag är sjuk och har ont och jag fick ont i foten efter duschen. Väcktes av ett sms från mottagningen dit jag ska i morrn för laserbehandlingen. Strax därpå kom ytterligare sms från Stora A. Det var förstås roligare.
För att sen kunna hålla ögona öppna och läsa ut boken blev jag tvungen att gräva i det stora påskägget. Än finns det godis kvar. Jag slukade det i skålen på bilden och läste ut boken om övergrepp i Kenya och Sheffield. Nu håller jag mig hemma i Sverige och i Stockholm i början av 1900-talet bland tjejkompisarna på det stora varuhuset. Båda böckerna är bokreaböcker.
∼ ♦ ∼
Vardagsknep/life hacks
Strykning avklarad genom att jag kunde hålla mig i en stolsrygg.
Som jag skrev längre upp har jag haft ont i foten idag. Men jag har också ont i armarna. Gissningsvis beror det senare på kryckningen. I vart fall har jag blivit en jävel på att både krycka med två kryckor och bära saker – i vänster armhåla. Böcker är lättast att bära, för de är platta.
En annan smart sak som jag kom på var när jag skulle stryka. Ja, det kändes nästan oöverstigligt att stå vid strykbrädan, men jag hade inte så mycket som jag skulle dra järnet över. Och så hittade jag en stolsrygg som var i perfekt höjd att hålla i med vänsterhanden och inte belasta foten medan högerhanden fick jobba. Efteråt blev jag förstås helt slut och behövde sitta ner, men jag är stolt att jag kom på ett enkelt knep och nöjd att jag fixade att stryka två tischor, tre kökshanddukar, en löpare och tre linneservetter.
”Allting går och man lär så länge man lever,
som optimisten skulle säga. Enkla vardagsknep också. Eller life hacks, som det sägs på svengelska.
∼ ♦ ∼
Östgötskt
Nåt enkelt knep för att fixa käk har jag ännu inte kommit på. Inte heller kom nån hit med middag till mig. Ärligt talat var jag inte så hungrig efter godisfrosseriet på eftermiddagen. Men jag måste ju äta till kvällsmedicinen. Därför slängde jag in tre kycklingkörvar i ugnen.
Dä ä gött mä körv. Kycklingkörv, alltså.
Ja, att dä ä gött mä körv vet alla östgötar. Jag blev påmind om det vackra språket (!) av bästa Flen på Instagram. Docent B hade också befunnit sig i Östergyllen under påsken och var vänlig nog att skicka den senaste artikeln om ett kommande litterärt storverk.
Till kvällen får det vara nog med östgötska. Jag har påbörjat läsningen av boken som utspelar sig i Tjockhult och den ska jag fortsätta läsa i afton.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
Jag har haft sms-kontakt med två arbetskamrater och blir glad av deras omtanke. Det betyder mycket att inte vara bortglömd.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Även 
Jag fortsätter på den danska väg som 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 