Mördarens melodi

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om del två i serien om Filosofiska klubben.



Karolina Schützers bok Mördarens melodiHösten 2024 hade jag nöjet att får recensera Karolina Schützers första del om Filosofiska klubben i Uppsala, Dödens lustgård. Uppföljaren, som kom året därpå, fick jag aldrig recensera. Därför köpte jag Mördarens melodi först nu när den finns i pocket.

En världsberömd dirigent hittas mördad på sitt gods i Uppsala. Han har blivit förgiftad. Filosofiska klubben, det vill säga filosofistudenten Liam och en pensionerade journalisten Greta, fascineras av mystiken kring mordet. Vad har legenden om Den eviga symfonin med saken att göra? Makt, musik och filosofi flätas samman och Liam och Greta måste hitta sanningen innan fler liv går förlorade.

Jorå, det är småputtrigt även om det sker en incident i självaste domkyrkan, en sån där sak som jag fasar för. I övrigt är det ganska snällt, trots förgiftning. Persongalleriet är stort och på en middag samlas tolv personer. Ibland är det svårt att hålla isär karaktärerna. Författaren har också problem med det, för på ett ställe blir Kristina Cecilia. Notera att det är i pocketutgåvan och ingen har alltså påpekat felet som måste ha hängt med från den inbunda utgåvan. Annars är det lite intressant just med författarens namnval eftersom ovan nämnda karaktär Kristina bär samma namn som en annan Uppsalaförfattare som också skriver deckare som utspelar sig i Uppsala, den senaste bland annat i domkyrkan… Endast stavningen skiljer dem åt. Lustigt? Medvetet? Underligt, tycker jag.

Tyvärr hittar jag fler konstigheter. Strax efter klockan två på natten efter middagen vaknar en person och kan inte somna om. En timme senare har han legat vaken större delen av natten, men äntligen somnat. Nja… Nog kan det kännas som om man legat vaken en hel natt fast man inte har det, men sättet som det är skrivet på angående den här personen känns fel. Jag tycker att det är slarvigt att ingen har påpekat detta. Vidare hittar jag korrekturfel. Det förekom faktiskt ett antal liknande ”misstag” i första delen, nåt jag valde att bortse ifrån. Den här gången hade jag hoppats på lite skärpning.

Men generellt är det här en rätt trevlig deckare där gåtan står i centrum och det är lagom spännande. Ett litet HBTQ-tema finns. Men det är mest roligt att traska omkring i Uppsala och till viss del inom universitetsvärlden när man är en aning förhindrad kroppsligt att göra det.

Jag är snäll. Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Filosofiska klubben-serien:

  1. Dödens lustgård
  2. Mördarens melodi (Läs inlägget ovan!)

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Musik, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Torsdagen den 5 november 2026: Livsfara eller smärta för en fallen stjärna

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Det blev ingen bra start på dagen. Lysröret över diskbänken pajade helt, vilket stressade mig så att jag gjorde ett rejält misstag: jag körde igång perkolatorn utan att sätta på några lock alls. Det var inte kul att komma ut i köket efter duschen och behöva torka upp kaffe, alltså städa bänk, spis, fläkt, luckor och golv, till och med kryddburkarna i sin kryddhylla på golvet. Det enda som var tur i det hela egentligen var att det ”bara” var kaffe. Tänk om det hade varit… surströmming…

Hushållspapper med kaffe

En tjusig sepiabild? Nej. Att torka upp kaffe i stora delar av köket var ingen bra start på dagen.


Allting blev fördröjt, men så småningom satt jag vid köksbordet
och åt frukostfil med de sista blåbären, några skivor banan och torkade tranbär och läste ett par kapitel av Mördarens melodi. Det stod helt klart att jag bara måste handla efter jobbet idag.

Torsdagsfrukost med levande ljus Hopptisarna Mördarens melodi fil

Torsdagsfrukost, med kaffe, fil, Hopptisarna, Mördarens melodi och levande ljus.

∼ ♦ ∼

En fallen stjärna?

Jag kom i alla fall iväg inte särskilt mycket senare än vanligt, bara typ fem minuter – och detta trots att magen reagerade dubbelt upp, troligen för att jag blev stressad av kaffekoket. Morgonen blev solig. Nere i stan skulle julbelysningarna börja hängas upp. Det låg fallna stjärnor och fejkgranslingor här och var på trottoarerna. Ytterligare en grej som fotgängare måste se upp med förutom trottoarcyklare och trottoarscooteråkare. Det är snart så att jag tar kryckan bara för kunna peta omkull en och annan som inte fattar att trottoarer är till för fotgängare, inte fordon.

Juldekokrationer på marken i stan

En fallen stjärna, om än på väg upp.


Jag äntrade Carolinabacken, kom upp till jobbet,
startade datorn, jobbade en stund… Och sen var det dags att gå igen…

∼ ♦ ∼

Pest eller kolera?

Mina jeansben o fötter i svarta jympadojor i väntrummet

I väntrummet…

Idag hade jag en ny dejt med sjukgymnasten. Jag känner ett starkt förtroende för henne. Hon lyssnar på mig, har ögonkontakt, vill få helheten, antecknar och hon undersöker. Hon ser till att vi tillsammans får en plan. Troligen har jag redan kommit in i ett andra skov. Och det innebär just nu att jag måste undvika belastning helt.

Jag har fått en remiss till röntgen (måndag) och svaret borde hon ha på onsdag nästa vecka. Inga nya övningar, det är så lite belastning som möjligt som gäller. Däremot ska jag ta maxdos av den smärtstillande. Så i morgon jobbar jag hemifrån för att inte belasta knäet med promenader hit och dit och på jobbet och nästa vecka sjukskriver jag mig igen. 

Det är en vanlig slätröntgen jag ska göra, men den visar artros om där är någon. Och är där ingen blir det remiss till ortopeden. Vidare skulle sjukgymnasten höra med läkarna angående inflammationshämmande tillfälligt – för att jag har så ont. Problemet är att sådan medicin krockar med mina hjärtmediciner, främst den blodförtunnande. Livsfara kontra smärta… Pest eller kolera… Vad väljer man???

Trots smärtan kunde jag ändå njuta av höstsolen. Jag försöker, försöker, försöker tänka positivt.

∼ ♦ ∼

Jobbigt, gulligt och snällt

Det var inte kul att berätta för vare sig Stora A eller chefen att jag behöver sjukskriva mig igen. Men det gjorde jag. Sen försökte jag arbeta också. La in en artikel som är klar på svenska, till exempel, och mejlade intervjupersoner att jag inte kan höra av mig nästa vecka som tänkt eftersom jag inte ska jobba. Som vanligt åt jag skrivbordslunch medan mina arbetskamrater var till Bror Hjorths hus och såg en utställning. Jävla knä, säger jag bara…

Skrivbordslunch med macka ägg Kexchokald Mördarens melodi o två muggar varm choklad

Skrivbordslunch, som vanligt.


Utöver det hade jag sms-kontakt med Anna
som har kommit hem från sin resa. Hon har en liten grej till mig, skrev hon. Gulligt!

Annat gulligt är att det blev bestämt att Stora A kommer till mig på tisdag och hjälper mig med lysröret över diskbänken. Så snällt! Jag funderar på hur jag ska kunna kompensera honom.

∼ ♦ ∼

Mat och mat

Mjölk Pro Viva frysrätter soppor bär ost smörgåstårtbit duschcrème kex räksallad godis

Soppor och frysmat till förråden, smörgåstårta och godis till i morgon med mera.

Självklart tog jag mig till Korgtassen. Det är bra med rutiner för då biter jag ihop och ger inte upp. På fredagar äter jag smörgåstårta. En sån tårtbit måste köpas dan innan, på tordagen, om en ska få nåt med av den stora godbiten som görs i delidisken.

Idag har det varit torsdag hela dan. Efter jobbet (jag gick redan 15.30) styrde jag stegen mot affären. Det blir ingen omväg egentligen att slinka in och handla. Dessvärre behövde jag rätt mycket. Jag passade på att köpa några frysrätter och soppor också så att det finns mat hemma att ta till. Självklart sitter jag inte inne hela nästa vecka. Men jag försöker fixa saker i förväg så att jag sen kan göra det jag ska och bör göra när jag sjukskriver mig: vila och belasta knäet så lite som möjligt.

Till middag idag valde jag en laxrätt med pasta och spenat som Anna köpte åt mig förra svängen jag var dålig. Det lät rätt nyttigt, kolhydraterna till trots. Tyvärr var maten lite smaklös, men med salt och svartpeppar blev den bättre. Jag blev mätt!

Laxpasta med spenat mjölk tomater Hopptisarna Mördarens melodi och levande ljus

Laxpasta med spenat kändes nyttigt, men var lite smaklöst. Salt och peppar fixade till den.


Jag ska försöka läsa i kväll eller bara vara. Smärtan
gör som sagt att jag har lite svårt att koncentrera mig till och med på en bra bok. Det ska bli skönt att jobba hemifrån i morgon och sen försöka ta det lugnt de kommande dagarna. Det enda jag vet att jag måste göra i helgen är att tanka.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Idag har jag gått cirka 14 000 steg med ett knä som inte ska belastas. Det ger mig rätt att vara en fallen stjärna i afton.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Onsdagen den 4 november 2026: Alltid något… ljus…

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Mörk morgon, vaknade med ont i knäet två gånger under natten. Men nu har jag i alla fall en tid hos sjukgymnast i morgon. Alltid något. Sjukgymnasten verkar betydligt mer på hugget än doktorn som hela tiden behövde konsultera en kollega (läs: fråga sin handledare). To be continued…

Det var inte lika kallt i morse. Alltid något. Jag tycker att det är mysigt att frukostera och läsa med Hopptisarna vid levande ljus. Så passande att läsa Mördarens melodi då. Och på tal om ljus håller mitt lysrör över diskbänken på att paja. Det har inte pajat än, men det blinkar oroväckande ibland. Idag var jag fräck nog att fråga Stora A om han skulle kunna hjälpa mig att byta det vid tillfälle. Det kunde han tänka sig att göra. Han är så snäll! Mina händer funkar inte riktigt som de ska och jag är rädd att jag tappar saker och ting när jag ska byta. För bytt har jag gjort tidigare när jag hade bostadsrätt. Nu när jag har hyresrätt gör Fastighetssnabben en del, men de byter inte lysrör.

Onsdagsfrukost med Hopptisarna Mördarens melodi och levande ljus

Mysigt att äta frukost med Hopptisarna och läsa vid levande ljus.

∼ ♦ ∼

Ljus mitt i autostradan

Med Linnex på knäet och 2 x 500 mg Alvedon i kroppen stapplade jag iväg till jobbet. Första halvan funkade bra. Jag passerade nånting som ska bli ljus, ett verk i Allt ljus på Uppsala, som startar på fredag. Lite dum placering, bara, mitt i en korsning av cykelbanan och en gångväg på Salagatan. Det är ett ställe som är en jäkla autostrada och som fotgängare får man vara extra vaksam just där.

Bygge mitt i cykel o gångbanan Salagatan

Bygge mitt i autostradan…

∼ ♦ ∼

Digitalt tillstånd fixat när gör ont

Vid Fyrisån höst

Vilopaus vid floden.

Att gå gör ont. Idag stannade jag vid floden (Fyrisån) för att ta en bild och vila. Sen gick det bättre en stund och jag klarade mig upp till jobbet. Vi hade mötesdag idag, med tre möten på raken på förmiddagen. Idag var det bra möten, då känns det OK. Jag snodde åt mig en extra stol så att jag kunde sätta upp benet med det onda knäet.

Efter mötet var U-bilens ägare så snäll och visade mig hur jag skulle fixa digitalt parkeringstillstånd på jobbet. Detta eftersom jag faktiskt kanske måste ta bilen då och då. Det blir givetvis skitdyrt för mig och inte bra vare sig för miljön eller hjärtat. Men nu kanske jag måste tänka på knäet… Oavsett, det är bra att ha tillståndet fixat så att jag bara kan betala parkeringsavgift i rätt app och till rätt taxa om jag behöver ta bilen till jobbet. Nu tänker jag fortsätta gå så länge jag kan, men… Alltid något, alltså.

Och i morse gick jag som sagt till jobbet, men jag fick erbjudande om skjuts hem i ovan nämnda bil. Det lät toppen. Först jobbade jag förstås och åt skrivbordslunch mitt på dan. Idag blev den exakt likadan som igår.

Skrivbordslunch macka ägg Kexchoklad Mördarens melodi o två muggar varm choklad

Idag var lunchen likadan som igår.


Eftermiddagen blev också ganska lik gårdagen.
Sen fick jag lift i U-bilen hem och då hade jag jätteont i knäet. Men i morgon ska jag gå. Inte bara till jobbet utan även till sjukgymnasten. Och hem efter jobbet. Vi får se hur det funkar. Men jag ska handla efter jobbet och då är det smidigare att inte behöva sitta i bilköer hem först med bilen och sen gå iväg till Korgtassen.

∼ ♦ ∼

Onsdagskväll

Kvällarna kommer så tidigt nu. När jag har klivit in i lägenheten efter arbetsdagen är det rätt mörkt ute. Nån större aptit har jag fortfarande inte, så idag fick det bli kaffe och mackor till kvällsmat. Jag dukade upp ett smörgåsbord med knäckemackor och pålägg. För nåt behöver jag äta på kvällen om jag bara har fått i mig en macka, ett ägg och en Kexchoklad till lunch. Jag ska försöka hitta några frysrätter i morgon att köpa hem.

Knäckemackor pålägg kaffe Hopptisarna Mördarens melodi o levande ljus

Smörgåsbordet är uppdukat.


Nåt annat spännande händer inte i kväll
mer än det som sker i boken jag läser. Jag har en strykhög som bara växer, men det får den göra ifred från mig.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Ska jag tro på att jag får nån bra hjälp med knäet i morgon?

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdagen den 3 november 2026: Det hjälper inte

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Åter en mörk morgon, men tisdagsmorgonen var dessutom kall. Temperaturen låg på nollan. Temperaturen på mitt humör låg på samma nivå, för jag hade skitont i knäet när jag vaknade. Detta trots att jag gick en del igår, gjorde övningarna, körde med Linnex och tog Alvedon. Jag kröp i säng tidigt – för jag hade så jävla ont. Mitt liv har nu krympt ännu mer. Men upp kom jag i morse, grinade av smärta i duschen och parkerade mig med Linnex på knäet vid köksbordet. Levande ljus, mina trägubbar och en lättsmält deckare, Mördarens melodi, hjälper lite grann även om det inte tar bort nån smärta. Inte heller hjälper det att vi är flera som jobbar trots sjukdom just nu. Vad är det för jävla arbetsliv???

∼ ♦ ∼

Vackert

Novembermorgon korsningen St Per Storgatan med domkyrkotornen i bakgrunden

Novembermorgon i korsningen S:t Persgatan – Storgatan.

Det var ändå en vacker morgon, men inte heller det hjälper när man har ont. Jag stannar inte mer än jag behöver på vägen till jobbet. Rädd att inte kunna fortsätta. Ibland behöver jag. Då passar jag på att fota. Första stoppet i morse var vid korsningen S:t Persgatan – Storgatan där det grävs inte bara i järnvägstunneln utan också i gatan. Hålet är enormt och där vill man inte trilla i. Men himlen hade en fantastisk färg och domkyrkotornen reste sig raka och mäktiga uppåt. Jag hade just läst om en… incident inne i domkyrkan i Mördarens melodi. En sån där händelse som jag alltid fruktar ska ske när jag är där. (Vilket numera är sällan av olika skäl, framför allt hälsoskäl och grävarbetsskäl.)

Nästa stopp blev i Carolinabacken. Då grinade jag för att knäet gjorde så ont. Tur att jag inte mötte nån. Men jag stannade och fotade ett frostigt lönnlöv. Uppför backen kom jag och över gatan. Sen fick jag sällskap av H sista biten. Då hade tårarna frystorkat och jag bet ihop och det var trevligt att småprata. Fast… det hjälper inte heller…

Frostigt lönnlöv i gräset

Grönt igår, frostigt idag. Lönnlöv är alltid vackra.

∼ ♦ ∼

Jobb och jobb

Arbetsdagen bestod av korrekturläsning igen, men också av att skriva en artikel. Sent igår kväll kom svar på en förfrågan. Ibland blir det mejlintervjuer och foton via e-post. För det här syftet funkade det. Vidare hade jag en fortsatt diskussion med HR om vikten av att vara tydlig i informationstexter. Det var en bra diskussion, inget tjafs. Jag erbjöd till och med mina tjänster som språk- och textvårdare. Men jag vet inte om det hjälpte. Ytterligare en intervju är på väg att bokas. Vi avvaktar dock till nästa vecka på grund både intervjupersonens och min sjukdom. Jag har tog mig i kragen och skrev till sjukgymnasten om mitt knä via 1177, för att kolla om jag antingen kan få andra övningar eller en ny tid. Min arbetskamrat, som också har ont i ett knä och går hos sjukgymnast, har fått övningar och en uppföljningstid… Det har inte jag fått. Jag undrade om mitt meddelande skulle hjälpa – och det gjorde det. Jag har fått en tid nu på torsdag klockan 9. Jag hoppas att knäet håller så att jag kan ta mig dit… Annars hjälper det inte.

Mitt på dan tog jag lunch. Och ja. Det blev nästan samma som igår, macka (inte grovt bröd utan skumgummivarianten), ägg och Kexchoklad vid skrivbordet, men en annan bok. Jag hade hela dan på mig att fundera ut vad jag skulle äta till kvällsmat.

Skrivbordslunch med Mördarens melodi kexchoklad macka ägg o varm choklad

Skrivbordslunch som igår, men med annan bok och annat bröd.

∼ ♦ ∼

Lift och litteratur

Även idag fick jag lift hem i U-bilen. Dessa turer räddar mig och mitt onda knä. Det gör också att jag har lite, lite krafter kvar på kvällen. Jag hade ändå ganska ont när jag landade hemma.

Jag la mina krafter på att bläddra igenom Modernistas vårkatalog. Jisses, jag vill nästan läsa allt! Men jag skrev ner några titlar som jag önskar få för recension och svar kom att de skulle skickas. Så generöst. Jag skapade en ny sida där jag samlar nästa års recensioner här på bloggen. Alla böcker jag skriver om finns dock med länkar i Läslistan.

Solnedgång 3 nov 2026 från jobbfönstret

Solnedgången när det var dags att gå hem från jobbet, ungefär.

∼ ♦ ∼

Lagad mat

Nä nåt matlagare är jag inte, men i kväll fick det baske mig bli annat än bara bröd. Det blev grillade kalkonkorvar med… bröd. Annas bostongurka är slut. Tur att jag hade köpes samt räksallad. Snart måste jag gå och handla, det finns inte direkt nån mat att välja mellan. Hopptisarna var i alla fall nöjda att jag åt varm, tillagad mat.

Tre grillade kalkonkorvar med bröd bostongurka räksallad Hopptisarna Mördarens melodi levande ljus mjölk

Hopptisarna var nöjda att jag lagade mat i kväll.


I kväll åker fötterna upp och boken läggs i knäet.
Inte ett skit ska jag göra mer.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Jag kallar de här två bilderna Läskunnighet vid universitet. Fotona är tagna i vårt kopieringsrum. Det är inte ett soprum.

Hur svårt kan det vara att göra rätt???

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Ironi, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Trams | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndagen den 2 november 2026: Bita ihop

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Man kan inte precis säga att den där timmen vi fick tillbaka när det blev normaltid gjorde nån större skillnad ljusmässigt på morgonen. Måndagsmorgonen var kolsvart och jag hade ont i knäet som fan. Riktig höjdarstart på veckan. Men jag drog på Linnex efter duschen och kompletterade morgonmedicinen med dubbel dos Alvedon. Nåt lindrar det trots allt. Morfinmedicinen har jag låtit bli den här svängen. Jag tycker att det är obehagligt att bli så påverkad. Och dessutom kan jag inte jobba om jag är påverkad. Knäet kändes av lite mindre efter nattens vila, fast efter dusch och en del promenader i lägenheten var smärtan tillbaka som de senaste dagarna. Jag bet ihop, nästan, vid frukostbordet, även om jag var tvungen att öppna käften för att sleva in fil. Hade jag inte haft så ont igår skulle jag ha läst ut Sarek. Jag befann mig helt i slutet, men hann inte läsa ut boken till frukost.

Måndagsfrukost i november med Hopptisarna Sarek o levande ljus

Måndagsfrukost i mörker…

∼ ♦ ∼

Idioter och jag

Rönnlöv på trottoaren höst

Vackra rönnlöv, men hala.

Envisa, dumdristiga, våghalsiga jag – välj själv – bet sen ihop lite till och gav mig iväg på promenaden upp till jobbet. Utan krycka. Men faktum är att jag tycker att kryckan inte direkt underlättar för mig att gå. Jag har svårt att hålla i den i vänsterhanden, min oopererade hand. Det blir att jag kramar handtaget krampaktigt och så får jag mer ont i handen också. Så jag stapplade, haltade och stånkade mig fram. Idioter på cyklar och elscootrar vägrar att stiga av och leda dem när det råkar bli trottoar. Inte kan de trafikregler heller. I morse höll en äldre man på att bli påkörd av en elscooter – på ett övergångsställe. Man har fullt sjå att freda sig, ärligt talat. Dessutom får man så här års se upp för hala löv på marken också. Men jag måste medge att rönnlöven ändå är lite vackra där de har fallit på trottoaren. Sista biten upp till jobbet fick jag sällskap av rara T, en cyklist som leder sin cykel där den ska ledas. Alla cyklister och elscooterförare är nämligen inte idioter, bara vissa.

∼ ♦ ∼

Halt och lytt, men kraftig tanke

Tre tvåkronor

Sjukpenning kommer i veckan.

Först som vanligt på jobbet i morse var jag, halt och lytt till trots. Det visade sig att vi har lite manfall med sjukdomar, men också ledigheter. Själv försöker jag jobba, jag måste dra in pengar eftersom det blev magert med den varan i oktober. Nu kommer tack och lov sjukpenningen från Försäkringskassan i veckan. Suveränt! Jag har verkligen inget att klaga på när det gäller dem, möjligen långa telefonköer. Men sist jag ringde var vid lunchtid i förra veckan och jag gissar att även handläggare på Försäkringskassan behöver äta lunch. Dessutom kunde jag jobba under tiden jag köade när min egen lunch var slut.

Måndagen bjöd på sedvanligt arbete på förmiddagen. Därpå tog jag skrivbordslunch med medicin, Kexchoklad och de sista sidorna i Sarek. När jag var och köpte lunchen tänkte jag extra starkt på en person som har det lite stökigt just nu. Lustigt nog kom ett sms från just den personen när jag kom upp till skrivbordet med min lunchpåse. Tankens kraft..? Jag har varit ganska orolig.

Skrivbordslunch med macka ägg medicin Kexchoklad varm choklad o Sarek

Skrivbordslunch med macka och ägg, kompletterad med Kexchoklad och medicin samt de sista sidorna i Sarek.

 

Kanelbulle o kaffe i nätverkspaus

Jag gjorde skäl för den gigantiska kanelbullen och bet inte ihop till eftermiddagskaffet.

Under eftermiddagen deltog jag i vårt kommunikatörsnätverk med såväl extern föreläsare som intern. Ämnet var sociala medier, ständigt högaktuellt. Jag rodnade överraskad när externa föreläsaren använde min litteraturartikel som exempel på lyckat Facebookinlägg, ett inlägg som borde följas upp med flera från samma artikel, tyckte han. Jag som inte ens har nåt konto på Facebook fick be en arbetskamrat om att leta fram det för att titta… Själv puffade jag, helt privat, inte via jobbkontot, för artikeln på LinkedIn, här på bloggen och på Instagram där jag vet att det delades vidare. Och det är delningar som numera värderas högre än likes och antal följare, fick vi veta. För artikeln har jag fått mycket fin och god återkoppling, ännu mer idag, fast inte ett pip från nån av cheferna. Jag gjorde med andra ord skäl för den gigantiska kanelbullen till kaffet. Där bet jag inte ihop, bara när jag tuggade.

UUpenna på Aug Strindbergs bok Från Fjärdingen och Svartbäcken

En av bilderna från min litteraturartikel.

Och efter det fick jag skjuts hem i U-bilen, tack och lov, tyckte jag och mitt onda knä.

∼ ♦ ∼

Gårdagens tvätt, gårdagens bokpaket, vatten och bröd

Jag hade mycket ont i knäet när jag kom hem, men jag tog tag i att vika lakanen från gårdagens tvätt eftersom de upptog för mycket plats i hemmet. Sen satte jag mig vid datorn och började skriva det här inlägget samt skrev färdigt inlägget om Sarek. Bokbytet gick till en av böckerna som kom i gårdagens bokpaket, Mördarens melodi. Lustigt nog utspelar sig båda böckerna delvis i Uppsala (Sarek) respektive helt (Mördarens melodi). Men Sarek är en psykologisk thriller och Mördarens melodi mer en mysdeckare.

Böckerna Sarek och Mördarens melodi

Bokbyte från en bok som delvis utspelar sig i Uppsala till en bok som helt utspelar sig i Uppsala.


Efter detta fanns det plats att göra mina övningar
i mitt provisoriska gym i gästrummet. Igår gjorde jag dem bara två gånger för jag hade så ont, idag blir det bara en gång. Just nu tycker jag inte att de hjälper alls. Efter gympasset (<== ironi, ha ha haaa…) gick jag en promenad med vattenkannan också.

Nån mat hade jag inte tänkt ut och jag orkade fan inte fixa nåt. Det fick bli rostat bröd, mjölk och kaffe.

Rostat bröd mjölk kaffe medicin levande ljus Hopptisarna Mördarens melodi

Kvällsmat med Hopptisarna, Mördarens melodi, levande ljus och rostat bröd.


Jag har fått ytterligare en förfrågan om en recension
av en spänningsroman som kommer ut nästa vecka. Den har jag tackat ja till. Men i kväll läser jag Mördarens melodi, tänder levande ljus och försöker hålla mig vaken i fåtöljen tills det är dags att ta smärtlindrande piller och gå och lägga sig igen.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Idag har jag ätit en skål fil med bär, en grov macka med kalkon och ost, ett kokt ägg, en Kexchoklad, en kanelbulle och två rostade mackor med ost respektive kalkon. I morgon ska jag inte äta mackor, då biter jag ihop igen.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Ironi, Jobb, Krämpor, Personligt, Sociala medier | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Sarek

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en bok av en för mig ny författarbekantskap.



Ulf Kvenslers bok SarekEgentligen borde jag ge mig själv helt köpförbud när det gäller böcker. Skälet är att mina hyllor är knökfulla. Men när jag började skriva det här inlägget var ett bokpaket på väg. Nåja, jag botaniserade i hyllorna på jobbet och hittade två spännande böcker som jag lånade hem lagom till Allhelgona 2026. En av dessa var Ulf Kvenslers bok Sarek, enligt omslaget en psykologisk thriller. 

Tre fjällvandrade vänner, Anna, Henrik och Milena, tar med en fjärde person på årets tripp till Sarek. Jacob är Milenas nya kille. Han är trevlig, men Anna får en känsla av att hon känner igen honom. Vandringen blir en mardröm. Beslutet att ta med Jacob blir ödesdigert och förändrar deras liv för alltid.

Författaren var en ny bekantskap för mig. Det visade sig att han är en av universitetets alumner. Och boken fick Svenska Deckarakademins pris för bästa debutroman 2022 samt nominerades till priset Årets bok 2022. Det höjde förväntningarna. Utöver det insåg jag snart att boken skulle ha varit med i min litteraturartikel som jag skrev för jobbets räkning…

Anna och Henrik träffas nämligen i Uppsala, på Stockholms nation. Det blir några korta tillbakablickar genom hela romanen, men inte bara på Uppsalatiden utan även från Annas familj. Berättelsen från Sarek varvas också med korta ”förhör” efter Sarek, efter att nånting fruktansvärt tycks ha hänt.

Jag kan säga att jag fastnade för den här boken genast. Den är en psykologisk thriller precis som det står på omslaget och den infriar mina förväntningar. För författaren bygger upp en riktigt kall och kuslig stämning allt medan kvartetten vandrar mot Sarek. Det är nåt som skaver med Jacob, men Henrik är inte heller sig lik och Milena, tja… En duktig författare, och det är Ulf Kvensler, kan verkligen konsten att bygga upp stämningar och personporträtt utan att behöva ha ett gigantiskt persongalleri och massor av olika miljöer. Och slutet… jaa, det är spännande som fan, förvirrande och neej… Jag listar inte ut nåt i förväg.

Det här är en riktigt läskig bok. Innan jag läste ut den satte jag upp författarens två uppföljare, som är helt fristående, vad jag förstår, på inköpslistan.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼


Bloggat om boken har också Bokbesatt och ihyllan gjort


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Jobb, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Allhelgonadagen 2026: Rent och påfyllt här och var

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Inte så kul att vare sig säga det eller skriva det, men jag har fortfarande jätteont i knäet. I skrivande stund vet jag inte hur jag ska ta mig till och från jobbet i morgon. Fast det skiter alla andra i utom jag, jag får bara försöka lösa det. Jag kan i alla fall gå lite grann även om knäet värker typ hela tiden. På förmiddagen efter duschen drog jag på Linnex och sen tog jag även två alvedon. Lustigt att det nu tycks vara värme på det onda som gäller, inte kyla. Knarkmedicinen vill jag inte ta, eftersom jag vill hålla mig vaken. Dessutom skulle jag ut och köra bil en sväng.

Bitmoji Im sick

Jag har jävligt ont i knäet.


Smärtan
gör mig trött.
Igår kväll satt jag uppe så länge jag kunde. Jag såg de två sista avsnitten av Vigil (alla tre säsongerna är skitbra!) och började sen titta på en skräckfilm på SvT. Det var en sån där konstig film och ärligt talat satt jag väl mest och mobilsurfade innan jag gav upp skiten och gick och la mig. Vaknade efter nio timmar (med undantag för intag av morgonmedicin). Så sovmorgon blev det en rejäl, äntligen.

∼ ♦ ∼

Allhelgonadagsförmiddag med litteratur och tvätt

Jag tillbringade större delen av allhelgonadagsförmiddagen i sängen, med att läsa, givetvis. Inlägget om mitt bokår 2026 oktober hade jag tidsinställt för publicering. I stället återvände jag till Sarek och kylan och eländet där. Det är ganska häftigt att läsa om kvartettens kamp där medan man själv ligger under duntäcket och drickar hett, svart kaffe…


Men… på tal om duntäcke…
Det har varit hög tid att bädda rent länge, men jag har inte orkat. Idag var jag bara tvungen att orka. Så jag klev upp, slet av de skitiga sängkläderna och stoppade kuddar och täcke i frysen. Därefter tog jag reda på gårdagens rena och torra tvätt innan jag själv hoppade i duschen. Jag behövde nämligen hänga tvätt inte bara på mina två torkställningar utan även över badkaret. Bäst då att duscha först, annars blir ju den rena tvätten blötare igen. Under dagen fick sängen stå och lufta. Jag lyckades även vända på madrassen.

Medan tvättmaskinen jobbade på skrev jag det här samt säkerhetskopierade och rensade bilder från oktober. Sen blev det frukost, förstås, och då var klockan… tolv.

Allhelgonadagsfrukost rostat bröd fil med bär Hopptisarna Sarek o levande ljus

Allhelgonadagsfrukost mitt på dan med Hopptisarna och Sarek.

∼ ♦ ∼

Påfyllningar

Renbäddat i brunt Nallisen i sängen

Renbäddat i brunt. Nallisen har redan krupit ner.

Innan jag stack iväg på helgens andra lilla biltur kom jag överens med en författare om en recension av hennes debutdeckare. Det ska bli spännande och intressant läsning. Men sen stack jag iväg i bilen. Knäet gjorde faktiskt mindre ont. Jag vet inte om det berodde på Linnex eller Alvedonen, kanske rentav en kombo av dem båda. Det gick bra att köra i alla fall och jag var väl ute en halvtimme.

När jag kom hem kände jag att det var dags att bädda rent. Tvätten var klar och hängd sen innan jag åkte, men att spara på bäddning till läggdags skulle jag inte palla. Så skönt det ska bli att hoppa ner mellan rena lakan i kväll. Nallisen hoppade ner direkt under lattepåslakanet.

Och efter det var jag väl värd en gofika med Noisette och en stunds läsning av Sarek.

Allhelgonadagsfika med Sarek o Noisette o tänt doftljus

Gofika med Sarek och Noisette.


Medan kaffet värmdes plockade jag fram rena kläder till i morgon.
Jag fick faktiskt prova dem redan idag, i alla fall jeansen och tröjan, för det kom ett sms om att jag hade ett paket att hämta i en sån där jävla Instabox. Jag tänkte att jag nog skulle palla att gå till Kvarnen och hämta det, jag hade just inte gått nånting idag. Paketet skulle bara ligga kvar ett par dar i boxen och jag är inte piggare efter en arbetsdag. Bara att bita ihop och gå. Innan jag gick skickade jag ett sms till M, en bekanting som har det tufft. Inget svar…

Fyra små böcker, Innan mörkret faller, Ligapojkarna, Mördarens melodi och Madame X, låg inuti paketet jag hämtade. Det känns bra med påfyllning i TBR*-hyllan.

 

Påfylld minidosett

Påfyllt med piller för en vecka.

Det gick bra, men jag fick förstås ont i knäet. Eftersom jag ändå skulle fylla på min dosett med veckans piller tog jag två Alvedon och hoppades på att de skulle hjälpa. Det måste gå minst fyra timmar mellan varje Alvedonintag och nu hade det gått fem timmar. Jag räknar med att ta med mig burken till jobbet i morgon, förutsatt att jag tar mig dit…

När jag har ont blir jag inte så hungrig och nån middag hade jag inte tänkt ut idag. Ändå kände jag att jag borde fylla på med nåt i magen också. Frågan var bara vad. Det fanns en del att välja på i frysen ifall jag inte ville grilla korv, laga pulled turkey eller steka kalkon. Kalkonrätterna tänker jag är bättre till nån lördagskväll och korv till en vardag. Det fick bli en frysrätt, Dafgårds kycklinglasagne. Det är en lagom stor enportionsrätt och den är god.

Kycklinglasagne mjölk Hopptisarna Sarek o levande ljus

Kycklinglasagne och mjölk blev finfin middag ihop med Hopptisarna, Sarek och levande ljus.


Och nu har det blivit mörkt där ute igen.
Jag ska kura ihop mig i fåtöljen och läsa, kolla lite nyheter och försöka komma i säng och sova. I morgon inleds en ny arbetsvecka.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Det är november redan. Nästa helg inleds Allt ljus på Uppsala, en promenad med ljuskonstverk som i år börjar vid Vaksala torg. Jag hoppas att jag kan gå.

∼ ♦ ∼

*TBR-hyllan = hylla med olästa böcker, To Be Read


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Mitt bokår 2026: Omtumlande oktober

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om och med länkar till böckerna jag läste och skrev om i oktober 2026.


Klickar du på en bild nedan öppnas inlägget jag skrev om just den boken i ett nytt fönster i din webbläsare! 

Oktober månads böcker 2026:

Julia Cameron Lev kreativtRebecka Edgren Aldéns bok Grå horisont

Tina Frennstedts bok ÄngladådFaber Pedersens bok Rymlingen

Ruth Kvarnström Jones bok Systrarna på SophiahemmetJo Callaghans bok Väv av lögner

Carina Burmans bok Min salig bror Jean HendrichSebastian Secker Walkers bok The Watchmaker

Erin Kellys bok Grenar av giftSara Paborns bok Släktfeber

Påbörjad i oktober:

Ulf Kvenslers bok Sarek

 

Antal lästa böcker i oktober:
10 stycken

Omfång:
1 – 99: 0
100 – 199: 1
200 – 299: 1
300 – 399: 5
400 – 499: 3
500 – 599: 0
600 – ???: 0

Omdömen:
Fem tofflor: 6
Fyra tofflor: 2
Tre tofflor: 0
Två tofflor: 2
En toffla: 0

Ingår i serier
5

Genrer:
Skönlitteratur: 3
Spänningsroman/kriminalroman/deckare/thriller: 6
Självbiografi: 0
Facklitteratur: 1

Författare:
Svensk: 4
Svensk-brittisk: 2
Brittisk: 2
Dansk: 2
Amerikansk: 1

Nya författarbekantskaper:
2

Språk (som jag läste på):
Svenska: 10
Engelska: 0

Format/utgåvor:
Pocketböcker: 1
Inbundna: 8
Flexiband: 1
Storpocket: 0

Hur hamnade de hos mig?
Fått: 0
Köpt ny: 4
Köpt second hand: 3
Lånat: 0
Recensionsexemplar: 3

Den bok jag läste i oktober och som jag anser vara den bästa av månadens böcker är…

Grå horisont av Rebecka Edgren Aldén

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Alla helgons dag 2026: Vem kan man lita på?

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Det fördömda knäet… Jag har svårt att koncentrera mig när det värker och gör ont och jag blir trött av smärtan. Linnex började jag köra med igår och har fortsatt med idag. Det hjälper bara lite, men betydligt mer än alvedon eller piller som jag flyger av.

I vart fall fixade jag att se senaste Förrädaravsnittet igår och ett avsnitt av Vigil säsong tre. Av Vigil har jag nu kvar bara två avsnitt. Det är spännande, kallt och, som så ofta, vem kan man lita på? Exakt som i boken jag läser just nu. För att inte tala om hur det är i verkligheten…


Själv litar jag aldrig mer på den som sa till mig när jag var i kris att jag kan ringa när jag vill och behöver, till exempel. Sen kom det fram att det fanns undantag. Inte på kvällar, när man är för trött, och inte heller när veckoschemat, som om jag skulle ha tillgång till andras, är fullt. Sen ser jag att det snokas i mina sociala medier-konton dessa tider, så det är därför jag skriver att jag inte litar på somliga. Från och med nu ska jag hålla ännu fler på större avstånd. Min vän i söder är den enda som just nu alltid finns där. Och min Skostadskompis hör av sig. Det betyder mycket att inte vara bortglömd. Tack!)

∼ ♦ ∼

Helgdagsmorgon/-förmiddag

Boken Sarek och kaffe på sängen

Allhelgonadagsmorgon med Sarek och kaffe på sängen.

Så jävla typat att inte kunna somna om efter intaget av morgonmedicinen klockan sju när det är helgdagsmorgon, huset är tyst och jag ledig. Inga springtävlingar ovanpå så taket skakar hos mig och väldigt tyst. Ja ja, jag klev upp och satte på kaffe. Medan perkolatorn gjorde sitt gjorde jag mina övningar och tog reda på gårdagens rena och torra tvätt. Det var massor…

Sen gjorde jag som alltid en ledig dag: tog med mig kaffemuggen in i sovrummet och låg och läste och drack kaffe på sängen med Sarek. Ja boken Sarek, min kompis Sarek är död sen många år. Boken är riktigt bra och den skulle fan ha nämnts i min litteraturartikel på jobbet.

Men jag kunde inte smita för dagens nödvändiga dammsugning. Jag drog på rejält med Linnex på knäet och sen körde jag runt i lägenheten. Tog paus när mer än halva var klar, en lite längre rast för att spela Wordfeud med diverse. Jag var klar runt 10.30 och då körde jag igång en maskin tvätt. I morgon ska jag tvätta ännu mer, för jag behöver verkligen bädda rent. Idag orkade jag inte. Tur att jag kan byta sida i dubbelsängen och att jag alltid bäddar den också.

I kväll hade jag tänkt äta kalkon, men eftersom det fanns smörgåstårta kvar blev det rester. Och nej. Jag klagar inte. Däremot kändes det skitjobbigt att behöva ta sig ut och gå och handla det jag inte fick med mig i torsdags, typ mjölk och fil. Det får räknas som dagens andra promenad, den första var ju med dammsugaren. Jag behövde också gå till soprummet samt kolla postboxen, så lämna lägenheten måste jag oavsett. Och det är inte långt till Korgtassen. Men först givetvis frukost, tvätthängning, avtorkning av badrum, rensning av rör till handfat och dusch.

Rostat bröd jordgubber m mjölk o sprejgrädde kaffe Hopptisarna Sarek o levande ljus

Helgfrukost med Hopptisarna och Sarek. Rostat bröd på assietten, jordgubbar med mjölk och sprejgrädde i skålen.

∼ ♦ ∼

Helgdagseftermiddag

Fil mjölk marmelad kalkonpålägg nötter

Handlade lite.

Jorå, jag kom iväg till affären, utan krycka och trots att jag hade så jävla ont i knäet. Det gör ont i vänsterhanden också att hålla den där förbannade kryckan, så jag struntade i den. Hängde på varuvagnen inne i affären. Där inne var det mest gamlingar som fan gick snabbare än jag. Jag hjälpte en kvinna att stoppa ner en hel smörgåstårta i en kasse. Det kunde ha gått illa annars. Så du ser, kära dagbok, jag kan vara snäll och hjälpsam också. Fil och mjölk var det viktigaste att få hem, men jag köpte också kalkonpastrami, salt nötmix och två sorters marmelad. Päron- och ingefärsmarmeladen gillar jag att ha på kex tillsammans med goda ostar. Det kan bli lite sånt senare i kväll om jag inte blir proppmätt av smörgåstårtbiten.

Det var en sån där dag som aldrig blev riktigt ljus. Hela dan har varit grå och inbäddad i dis. Ganska kallt har det varit också. När jag klev upp i morse var det bara två grader. Temperaturen steg sen till hela fem. Snart blir det vinterväglag och då håller sig förhoppningsvis somliga borta från Uppsala. Ja, jag är fullt medveten om att ni läser det här, men jag fattar inte varför.

Gula björkar i allén

Höst i allén med gula björkar som tappar allt fler löv.


Jag gick väldigt långsamt för jag fick ännu mer
ont när jag hade varit till affären. När jag hade plockat in varorna och bytt om till hemmauniform igen la jag mig på dagbädden för att vila. Smärtan och värken gör mig så trött. Idag slumrade jag faktiskt till en stund. Jag känner mig så ledsen och besviken, för förra helgen var så bra, framför allt på lördagen orkade jag röra på mig ordentligt. Sen kommer ett bakslag och nu har jag både svårt att gå och jävligt mycket mer ont igen. Det är tur att jag kan trösta mig själv med nåt gott att tugga på, Noisette, och en spännande bok, Sarek, att läsa. Jag fattar inte att jag har missat den boken och den författaren, Ulf Kvensler. Hans två uppföljare Brandmannen och Låt vågorna göra resten har genast åkt upp på inköpslistan.

Alla helgons dagsfika med Noisette och Sarek

Spännande bok och mumsig Noisette till eftermiddagskaffet = tröst.


Eftermiddagen förflöt med läsning i fåtöljen.
Är en bok tillräckligt spännande går det uppenbarligen att läsa trots värk.

∼ ♦ ∼

Och sen vart det kväller…

Det har varit rätt dött här idag. Har bara haft en sms-dialog och pratat med tjejen i kassan och kvinnan jag hjälpte packa på ICA. Men det känns helt OK. Det plingade på dörren på kvällen och jag öppnade inte. Säkert nån unge som ville tigga godis. Det blir inget av med det.

Jag vänjer mig för var dag vid ensamheten, tycker om den och tystnaden mer och mer. Jag kan äta när och vad jag vill, läsa när jag vill, sitta vid datorn när jag känner för det och glo på TV om jag vill det. Det är OK. Inte mycket till liv, men OK.

Så småningom dukade jag fram smörgåstårtbiten som var kvar från igår och hyfsade det vita vinet. Och så gjorde jag mig en ostasiett till senare med ett glas rött.


Det blir nog så att jag ser
Vigil och eventuellt en skräckfilm som går på SvT senare. Om jag orkar. Men med tanke på att jag slumrade en stund på eftermiddagen kanske jag pallar att hålla mig vaken. Jag har inga planer för morgondagen mer än att åka ut med bilen en tur.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Viltolyckorna har den sista tiden ökat ordentligt. Jag har min älg stående i köksfönstret, säker från bilar och jägare tillsammans med mina två blommande Saint Paulior. När jag var barn tyckte jag att Lisa Larsons älg från kollektionen Stora Zoo var hiskeligt ful och jag var nästan rädd för den. Nu är jag mer rädd om den.

Lisa Larson-älg och två blommande Saint Paulior okt 2026

Lisa Larsons älg står tryggt i mitt köksfönster med mina blommande Saint Paulior.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Film, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Fredagen den 30 oktober 2026: Nu är det tänt för nära och kära

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

I natt hade jag ont och värk i knäet, så pass att jag tog fram kryckan till sängen ifall jag behövde hjälp att komma ur. Det behövde jag tack och lov inte. Det onda i knäet har nu satt sig mer på insidan av knäet, vilket gör att jag inte är helt säker på att det är artros. Ärligt talat tror jag vare sig läkare eller sjukgymnast är säkra heller. Men när jag fortfarande hade ont i morse när jag vaknade tog jag till mitt sista desperata knep: Linnex. Alltså, jag duschade först och tvättade håret (välbehövligt!), så att kroppen värmdes upp. Sen drog jag på rejält med Linnex så att det brände som fan. Och ta mig tusan… Helt smärtfri blev jag inte, men det kändes betydligt bättre. Detta plus vila från 2 x längre promenader till och från jobbet får bli dagens ”medicin”.

Jag inledde min fredag med frukost vid levande ljus och en stunds läsning av Släktfeber, en inte så omfångsrik bok men som jag ändå har fått kämpa med en del. (Kan bero på att jag har haft ont och dessutom inte läst alla luncher i veckan.) I filen hade jag chefens äpplemos, banan, jordgubbar från Nederländerna och blåbär från Peru. Ingen idé att köpa svenska bär, de hinner nästan ruttna på vägen hem från affären, tyvärr. De ickesvenska bären är stora och fina, men dessvärre smaklösa. Hopptisarna håller med.

Fredagsfrukost fil med jordgubbar o andra bär Hopptisarna levande ljus och Släktfeber

Fredagsfrukost med levande ljus och Hopptisarna samt ickesvenska bär i filen.

∼ ♦ ∼

Halvsdagsjobb

Gubbe med doktorsväska Nora diversehandel

Doktor Tofflan..? Nej, den här gubben såg jag på Nora diversehandel 2023.

Idag stod det halvdagsjobb i kalendern, det vill säga klockan 8 – 12. Men vad gör man när man ändå vaknar 5.45? Efter duschen och frukosten vattnade jag krukväxterna och gjorde mina övningar. När jag sen satte mig vid datorn var klockan ändå bara sju. Jag bestämde mig för att jobba på lite, men vi hade inte ens ett schemalagt morgonmöte inlagt. Däremot kom ett mejl med en inbjudan till en stor konferens för dr. Mitt efternamn Mitt förnamn… Jag kanske skulle ha blivit doktor med tanke på att jag vårdar mig själv rätt mycket och gärna ställer egna diagnoser när vården fallerar.

Tvättmaskinen väntade jag med att starta tills klockan hade passerat åtta. Det var tyst i huset. Inte så att jag tror att folk sov, snarare att de har rest bort. Tur att jag är hemma i helgen och kan leva rövare.

På förmiddagen gladdes jag åt ett besked från Försäkringskassan. På tisdag ska jag få en utbetalning av sjukpenning. Jag är så tacksam och jag har inget ont att säga om Försäkringskassan som har agerat inte bara klockrent utan också snabbt. Handläggaren jag pratade med i veckan visade dessutom empati, vilket gör att mitt förtroende för Försäkringskassan är fortsatt högt. Vården, däremot suger. Rejält.

Jag tog sedvanlig fredagspromenad ner till tunnelbygget för att pröva knäet, men också för att fota och göra helginköp. Knäet gjorde jätteont. Jag klarade promenaden ändå. Det var soligt och härligt väder. Vid tunnelbygget syntes två (2) gula gubbar.


Därefter klev jag in till Butiken på hörnet
dit trevliga Åsa nu återvänt, solbränd och fin. Jag behövde som vanligt inte säga vad jag ville ha, utan hon stoppade ner två finfina orange Noisette i en påse till mig att mumsa på lördag och söndag.

Två Noisette i blomburken på soligt köksbord oktober 2026

Två finfina orange Noisette hemförda till blomburken.


Inte för att jag var jättehungrig,
men jag värmde tomatsoppan till lunch när jag slutat arbeta för dagen.

Hemmalunch tomatsoppa o knäcke med Hopptisarna och Släktfeber

Hemmalunch med tomatsoppa och knäcke, Hopptisarna och de sista sidorna av Släktfeber.


Sen gick jag igenom mina räkenskaper
och betalade en faktura som hade trillat in. Under lunchen blev det bokbyte också. Bytet gick från en debutroman till en debutthriller.

Böckerna Släktfeber och Sarek

Bokbyte på lunchen från en debutroman till en debutthriller.


Därpå var det dags att åka och hämta två systrar
för att åka på ljuständning vid Vaksala kyrka.

∼ ♦ ∼

Tänt och hemvänt

Ljus för mina oktobernära och kära i Vaksala kyrka

Två ljus för mina kära oktobernära.

Annas snälla mamma och hennes syster stod snällt och väntade på avtalad plats när jag hade ringt och sagt att jag var på väg i bilen. Vi åkte till Vaksala kyrka medan det var ljust. Lite ovant var det med ljuständning när solen lyste, men samtidigt kändes det allra bäst med tanke på att vi var en med rollator, en med käpp och en med krycka. Att halta fram i mörker är ingen höjdare då. Och det var väldigt vackert ändå.

Jag assisterade vid ljuständningen, men efteråt gick vi in i kyrkan och tittade och då tände även jag två små ljus för mina kära oktobernära.

Våfflor med Annas snälla mamma och hennes syster efter ljuständning allhelgona Vaksala kyrka

Våffelfika med Annas snälla mamma och hennes syster.

Därefter gick vi över till en annan byggnad på området och kikade på en utställning gjord av barn. Det smakade sen extra gott med kaffe och var sin våffla som Annas snälla mamma bjöd oss på.

När jag skjutsade hem systrarna hade över två timmar passerat. Jag är så tacksam att jag fick följa med och de var så tacksamma för skjuts. Det visade sig vara en bra bit att gå till och från busshållplatsen…

När vi skulle åka hade resten av Uppsala vaknat, ungefär, för det var långa bilköer på flera ställen. Efter att jag hade släppt av systrarna, som bor i samma hus, körde jag en omväg hem på grund av köer. Och när jag kom hem vilade jag och gjorde dagens övningar för tredje gången. Knäet gjorde jätteont fortfarande. Men jag är som sagt väldigt tacksam att jag fick följa med systrarna på ljuständningen.

Allhelgonaljuständning minneslunden Vaksala kyrka

Allhelgonaljuständning i minneslunden, Vaksala kyrka.

∼ ♦ ∼

Fredag = smörgåstårta och Förrädarna

Mörkret har sänkt sig och himlen är kolsvart. Jag var inte världsahungrig nu heller, men dukade fram smörgåstårta och ett glas vitt samt tände helgljusen på köksbordet. Halva biten smörgåstårta åt jag. Resten sparas till i morron. Vinet slank ner.

Smörgåstårta vitt vin Hopptisarna Sarek och levande ljus

Smörgåstårta och vitt vin, min fredagsmiddag med Hopptisarna, Sarek och levande ljus.


Min fredag fortsätter med senaste avsnittet av Förrädarna. Annas snälla mamma
hade sett det igår och visste vem som blev utröstad, men avslöjade inget. Kanske ser jag nåt mer avsnitt av Vigil, kanske en film. Eller så sparar jag det till i morrn. Då har jag inga andra planer mer än att försöka handla det jag inte orkade bära hem igår samt dammsuga och köra ytterligare en maskin tvätt. Jag gick med dammvippan idag innan jag åkte. Det blir en ganska soft Alla helgons dag.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Även mormor och morfar och pappa och mamma har fått ljus på sin grav. Liggaren ingår i det jag beställer årsvis. Ljungträdet och en rosa ros står kvar sen tidigare i månaden när jag fick annan fin hjälp med blommor till årsdagen av mammas bortgång och pappas födelsedag. Tack Fonus Öst för allhelgonaljusen!

Motalagraven 2026 med allhelgonaljus krans ljungträd och en rosa ros

Motalagraven med allhelgonaljus, liggare, ljungträd och en rosa ros.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer