Tofflan – the neverending story

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

De tropiska dygnen sägs enligt prognoserna gå mot sitt slut. Hettan har varit enorm, men jag har klarat den bra. Min lägenhet har väl inte precis varit sval. Däremot har jag lyckats stänga ute solens strålar hyfsat genom att blocka dem med både persienner och gardiner. Här har varit drägligt. Igår kväll såg jag det andra långfilmslånga avsnittet av Grace säsong sex, Capture you dead, med vidöppen balkongdörr. Fast jag drog förstås för gardinen, mest mot insyn. Jag tog en GT med citronginen jag köpte. Underbart fräscht och gott. Till det en liten skål parmesanchips. Kombon salt och surt är otroligt svalkande. Och vad gäller Grace var han väl lite roligare att se på igår. Del två utspelade sig i universitetsmiljö. Vilket påminner mig om att jag, när det blir sämre väder, ska starta jobbdatorn och fixa eventuella uppdateringar. Kanske kolla jobbmejl också. Inte mer.

Bra bok, brittisk krim på skärmen, salta chips och citron-GT – perfekt under tropiska dygn.

Ett mycket användbart hjälpmedel för en arm- och handskadad med kliande rygg.

Men det är faktiskt sånt jag kan göra om det blir sämre väder. Än så länge är det hetta, ta det lugnt, GT, inte planera så mycket och bara vara som gäller. Igår kväll chattade jag med en av mina kompisar som jag känt längst. (Att säga att vi känner varandra är inte helt sant, det är många år sen vi träffades, typ… 50, eller nåt…) För hennes del står en kort hemlös tillvaro, en flytt och en resa på agendan. Jag blev trött bara av att läsa det. I mitt liv händer inte alls särskilt mycket, men jag klagar inte, det är rätt OK just nu. Och jag tycker att jag är bra på att hitta på saker, lagoma saker som passar mig. Särskilt nöjd är jag att jag kom på att farmors kombinerade skohorn och ryggkliare fanns. Den senare delen, kliaren, är extra användbar för tillfället när min vänstra arm och hand är skadade. Som det kliar på ryggen… Och glädjen när jag kom på att detta ”hjälpmedel” fanns i min ägo! Farmors komboverktyg är betydligt bättre för en kliande rygg än pappas brevsprättare, för övrigt.

Utöver det chattade jag med en av mina favoritförfattare. Hennes senaste bok ska vara på väg till mig för recension. Och ja. Jag är ärlig i mina recensioner även om jag gillar – eller ogillar – författarna som personer.

∼ ♦ ∼

Fredagsgrejs

Fredagsstart med udda bok och svart kaffe.

Fredag och semester… Givetvis inleddes dagen på sedvanligt vis. Jag har nu kommit knappt halvvägs redan in i Kleopatras kam. Det är en mycket… underlig, udda bok. Den innehåller spänningsdelar, men också skildringar av tre människors livsöden. Och den handlar inte enbart om kärleksbjäfs. Två muggar svart kaffe på det och jag var redo att kliva upp och sätta mig en stund vid datorn och skriva det här. (Ja ja, jag har varit uppe tidigare, för magen är ju som den är.)

Mina planer för idag var att mest softa. Jag hade bestämt att gå iväg och köpa några öl, för jag tycker så mycket om den drycken, särskilt till mat. Vidare skulle sedvanligt helggodis på Butiken på hörnet inhandlas och så skulle tunnelbygget fotas… Ja du, kära dagbok, många skulle nog kalla mitt liv torftigt. Men som jag skrev ovan, det är rätt OK just nu. (Förutom värk och ont i hand och arm.)

Innan jag gav mig ut tog jag en dusch och tvättade mitt skitiga hår samt åt nåt. En bra grund, alltså. Behövs även för andra delen av hjärnkursen som jag skulle göra på eftermiddagen, innan det går att sitta på balkongen. Som vanligt ingen bild från duschen, men från frukostbordet.

Fredagsfrukost med Hopptisarna och Kleopatras kam. På assietten knäcke med kaviar, räkost och cheddarost samt fil med jordgubbar, björnbär, blåbär och banan. Grönsakerna glömde jag idag.

∼ ♦ ∼

Salt, men sött och blött

Den saltaste bönan i stan är sannerligen inte jag, men det var en evig tur att jag grundade med sälta till frukosten. Under dagens promenad, som omfattade tre ärenden, måtte jag ha svettats ut Döda havet. Med det sagt ger jag mig inte ut nåt mer idag, inte så länge solen är uppe i alla fall. Duschen jag tog innan var ändå inte i onödan, för även om jag svettades var svetten ren. Min rena tischa var alldeles blöt efter ryggsäcken som värmt ryggen, men jag hade i alla fall inte svettfläckar i arslet som vissa män i grå mjukisshorts. Ganska äcklisch, om en tänker på det, så jag försöker glömma.

Hur svettiga de gula gubbarna som arbetar i S:t Olofstunneln var vill jag inte heller tänka på, fast de stackrarna kroppsarbetade ju i den här hettan. Och nä. Inte en enda svensk röst hörde jag. Vilken tur att det finns andra människor som vill och kan jobba så att våra svenska karlar kan gå omkring i småpojksbyxor och svettas om sina arslen ändå. <== ironi Vissa av de senare får dessutom bidrag för att de sitter på sina rövar. Det är skamligt när det finns jobb.

S:t Olofstunndeln från höger sida…

…och från vänster sida…

…och rakt fram. Under bron har några gula gubbar hittat tillfällig skugga.

Unga tjejen i Butiken på hörnet hade det svalt. Dessutom visste hon nu vad jag skulle handla, men vi växlade några ord ändå. Det är många som jobbar på nåt Triller-ställe som är astrevliga. Hur 17 får de tag i så bra personal???

Två Noisette släpade jag hem, men också sex burkar starköl. Jag tänkte att det blir en öl idag och Noisetterna är alltid reserverade till lördag och söndag. Då ska det regna och bli kallare och en go-fika kanske behövs för att få upp värmen, hur avlägset det än verkar att tänka på just nu.

Sött från Triller och blött från Systemet.

∼ ♦ ∼

Hjärnkurs och två lösa skruvar

Det är inte alla som har två lösa skruvar. Det har jag. Eller… min kökssoffa, rättare sagt. Idag behövde jag skruva i dem så att jag inte tappar ytterligare en och soffjäveln kollapsar när flodhästen sätter sig på den. Det fick bli dagens kroppsarbete. Mitt i arbetet ringde Fortum för sjuhundrafyrtifjärde gången trots att jag varje gång har sagt att jag inte vill prata med dem – jag har aldrig varit kund hos dem och jag är inte kund, men fan att det går att blockera vissa nummer längre! Jag svor till uppringaren. Rejält. Och tryckte bort honom. Dagens hjärnarbete blev förstås hjärnkursen, som jag vilade ut med efter kroppsarbetet. Ämnet den här gången var stress. Passande..?

Båda skruvarna är inskruvade på rätta platser – och Fortum… Screw them!

∼ ♦ ∼

Eftermiddagsnöje och kvällsparty

I eftermiddags gick jag ut ganska tidigt på balkongen. Solen hade knappt gått runt huset, men om jag böjde på nacken kom ansiktet in i skuggan. Jag låg där ute, drack en kall öl, läste och lurade till dess att det var dags att duka fram middag. Och du vet ju vad, kära dagbok: smörgåstårta. Rieslingvinet jag hade var det typ ett par korkar kvar av, så jag hyfsade flaskan som fördrink och öppnade mitt födelsedagscharddonay, ett vin jag gett högsta omdöme för årgång 2018. Det här var årgång 2024 och det passade perfekt till smörgåstårta, en tårtbit jag piffade lite med gurka och tomat. I kväll fixade jag dessert också, gammeldags vaniljglass med digestivekex, björnbär och en jordgubbe. Smarrigt värre!

Smörgåstårta från Korgtassen som jag piffat med gurkskivor och tomater samt ett glas chardonnay.

Gammeldagsvaniljglass med digestive och bär till dessert.

Nu blir det ytterligare en stunds balkongsittning innan jag drar mig inåt för att se det tredje avsnittet i säsong 25 av Morden i Midsomer på SvT Play.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morgonn är det lördag. Jag har inga planer alls. Det är rätt OK just nu. Och handen och armen? Tack alla som inte har frågat eller bryr sig. Handen och armen har värkt idag, men framåt kvällen har jag tagit av handledsstödet lite mer och försöker försiktigt träna upp rörligheten. Även skadan är rätt OK just nu.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.