OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok, så less…
Vinterelände igen.
Lite halt igår, vinter idag igen. Det verkade ha snöat ett bra tag när jag klev ur sängen. Ja ja, det är inte bara jag som är less på eländet. Man har ingen lust att gå ut överhuvudtaget, men man måste. Jag hade nog gissat att det skulle snöa i morse fast inte vara så kallt, så jag tog min lättviktsanorak, den som har luva samt vinterbootsen, förstås. Jävla skitväder. Det snöade stora, blöta flingor och eftersom temperaturen låg runt nollan lär det bli blask av eländet. Om det inte fryser på. Då blir det snorhalt. Hatar att behöva gå försiktigt som en gamling, men jag får ju inte halka och slå huvudet i. Såna som jag måste var extra försiktiga på grund av strokerisken. Sen vill väl ingen halka och slå sig i skallen – eller nån annanstans heller, för den delen. I trafiken var det förstås också problem. Det var visst flera krockar och på Drottninggatan stod en buss och blev bärgad. Jag tänkte på Annas snälla mamma, som jag ringde igår kväll, och tyckte synd om henne som gillar att vara ute att gå. Det är inte så enkelt att gå med rollator i snö…
Innan jag gick hemifrån klämde jag ut det sista grötkladdet. Den där bomullen lägger sig fint i magen och det behöver inte vara jättekallt för att jag ska njuta av det. Och så läste jag i kattboken. Knappt halvvägs är jag redan. Det är ju ingen djup och tung litteratur.
Bomullsfrukost med Hopptisarna och katten Calvin.
∼ ♦ ∼
Pladder
Så mycket pladder ibland…
Med luvan uppdragen över huvet klafsade jag upp till jobbet och kom fram helskinnad. Sista biten fick jag sällskap av arbetskamraten från Main Street. Vi var båda två ganska andfådda efter Carolinabacken, men ändå växlade vi några ord. Och samtidigt som vi gled in genom porten till jobbet kom Stora A från sitt håll. Som vanligt var det väldigt glest med folk och jag kunde publicera min artikel om vårval utan att bli störd av babbelmajor. Det är inte den bästa artikel jag har skrivit, för ämnet var svårt. Därefter var det morronmöte och sen var pladdret igång fullt ut. Det går fan inte att jobba vissa stunder här. Jag pratar också, men försöker begränsa pratet till en person och när vi är ensamma helst. Och så försöker jag sänka min röst. Det kan inte alla människor uppenbarligen.
Det var annars inte så mycket på gång idag, ett korrektur bara och lite smått. Till dess att jag gick igång på att beställare är väldigt otydliga. Jag tar gärna skrivjobb, men jag behöver veta basförutsättningar, såsom typ av text, längd, ska jag ordna fotografering?, målgrupp, kanal, när texten ska levereras (olika bud just nu), vart den ska levereras och såna grundgrejor. Det är tur att jag har tillgång till en bra samordnare. Jag har till och med bokat in intervjun nu.
Förutsättningar, tack, inte ludd.
I morron är det en ännu rörigare dag (jo, det är möjligt) när hela förmiddagen består av möten och hela eftermiddagen av utbildning. Men jag tackade nej till onsdagsförmiddagens sista möte som handlar om arbetsmiljö – av arbetsmiljöskäl. Jag pallar inte att ha möten som slutar och börjar kant i kant utan att man hinner ta bensträckare eller gå på toa emellan. Lunch ser jag emellertid till att hinna inta, gärna vid skrivbordet om folk håller sig borta medan jag äter så att jag kan läsa en stund i lugn och ro. Men i morrn har jag en lunchdejt med Stora A och vi går tvärs över gatan för att prata lite. Idag åt jag skrivbordslunch. När jag var och handlade mackan och ägget köpte jag även en kexchoklad igen. Det var tur. Idag behövde jag den ännu mer än igår.
Skrivbordslunch med bland annat kexchoklad idag igen. Det var tur att jag köpte en sån.
Under eftermiddagen följde ännu fler jobbfröjder, så man fick sån lust att inte gå hit i morrn alls. Som grädde på moset kom svar från hjärtmottagningen att jag står på deras väntelista och att de har långa väntetider. Systemet 1177 är inget användarvänligt system för kommunikation. Det är omöjligt för mig att svara, men jag hade god lust att skapa ett nytt ärende och skriva att jag den här gången inte vill vänta över ett år.
∼ ♦ ∼
Bokrealeverans
Och ja. Idag börjar ju bokrean och jag hade sån tur att mina bokreaböcker – plus några till – hade kommit till utlämningsstället. När man har haft en mindre bra dag på jobbet, har skitont i en fot, hjärtmottagningen har långa väntetider, men ingen familj, inga husdjur eller vänner att skämma bort – då kan man skämma bort sig själv. Paketet som jag var och hämtade vägde nästan fem kilo. Nån hade uppenbarligen tyckt att det var tungt och tappat det, för det var trasigt i ena hörnet. En inbunden bok hade en liten skada på skyddsomslaget, men ärligt… Jag orkar inte reklamera. Nio böcker köpte jag från Bokus, de flesta på rean. Alla var bara till mig.
- Lev kreativt av Julia Cameron (inte rea)
- Skuggriket av Kim Faber & Janni Pedersen
- Lämna inget spår av Jo Callaghan (inte rea)
- Nätter utan gryning av Ninni Schulman
- Blodland av Kim Faber & Janni Pedersen
- Väninnorna på Nordiska Kompaniet av Ruth Kvarnsträm-Jones
- Satans sommar av Kim Faber & Janni Pedersen
- Djävulsring av Frida Skybäck
- Kvinnorna av Kristin Hannah
Har DU läst nån av böckerna???
∼ ♦ ∼
Kvällsgöra
Kvällen kom snabbt. Jag skrev namn och inköpsdatum i mina böcker, skrev det här och sen behövde jag ta medicin och äta. Särskilt sugen var jag inte, men det fick bli skogssvampsoppa och mackor i kväll.
Soppa och mackor med Hopptisarna och kattboken.
I kväll hänger jag väl över kattboken och möjligen ser jag på Oxen – säsong två börjar på TV 4.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
Förra gången jag väntade på att få komma till hjärtmottagningen höll jag på att dö. Nu lever jag, Men vem vet, jag kan dö i natt, i morron, i helgen. Livet är kort, för fan. Väntetider i vården är skit.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Tänk att jag måtte ändå ha varit rätt snäll förra året, för så sent som i början av februari 2026 fick jag en julklapp. Husse och Baldur kom på besök inte bara med fika utan 
Att dela upp ett bibliotek vid en separation är ibland inte det enklaste. Men senaste gången (!) gick det väldigt bra trots att den litterära smaken var ganska lika. Vissa böcker fanns dessutom i dubbla exemplar. Anna gav mig ett av exen av 
En Uppsalaförfattare som jag har upptäckt är riktigt bra på att skriva böcker är 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 