Alla hjärtans dag 2026: Kärleken är inte för mig, men böcker, däremot…

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, nä, här firas ingen kärlek…

Ingen älskar mig, jag älskar ingen, remember! Men dagen till ära iklädde jag Toffelfötterna strumpor med glada hjärtan på, givetvis från Happy Socks. Mer än så firar eller hyllar jag inte kärleken. Den är inte för mig.

Strumpor med glada hjärtan på Happy socks

Bara glada hjärtan på Toffelfötterna.

∼ ♦ ∼

Sovmorgon, bokbyte och röra

Boken Det hänger en ängel ensam i skogen och kaffe på sängen

Lördagsstart när jag väl vaknade..

Ja, jag börjar visst lära mig det där med sovmorgon. Igår kväll var jag skittrött och höll mig knappt vaken till klockan 23. Därför var jag säker på att jag skulle vakna tidigt. En gång vaknade jag för att gå på toa och då var det en halvtimme kvar till morgonmedicinen… Jag somnade om emellan, somnade om efter medicinen och vaknade inte förrän nånstans mellan halv nio, nio… Det verkar som om jag tar igen sömn, helt enkelt. Eller också är jag lite sjuk fast jag inte vill vara det. Idag är ljumsken det som plågar mig mest.

Hur som helst, visst fixade jag kaffe och kröp ner igen, för inte skulle jag upp och fira nånting. Jag plöjde de sista sidorna i den asspännande norska änglaboken. Bytt bok har jag givetvis gjort, utan läsning kan jag inte vara. Jag hänger kvar lite i det norska och läser nu en svensk roman om norska flyktingar vid sekelskiftet 1900 samt deras nutida släktningar. Den senare boken är skriven av en Uppsalaförfattare som är både politiker och forskare. För mig är Lina Nordquist en urbra författare främst. Sorry, sån är jag.

Böckerna Det hänger en ängel ensam i skogen o Dit du går följer jag

Bokbyte från en norsk krimi till en norsksvensk historisk roman.


Men det var fan så kallt när jag klev upp!
Ja, bara utomhus. Inomhus var det varmt och gott, tack och lov. Jag behövde ut med bilen för batteriets skull. Och så hade jag haft lösa planer om en loppisrunda. Det kändes inte så lockande… Hur som helst, jag fixade varm frukost – äggröra och rostat bröd, tog fram en matlåda ur frysen, duschade, bäddade, tog ett par soppåsar och… stack iväg i bilen.

∼ ♦ ∼

Köpta böcker, bok på ingång och en fådd

Det börjar gapa lite tomt i min lilla hylla med olästa böcker, nåt som alltid oroar mig. Jag har dock ett och annat recensionsexemplar i hyllan och på ingång. Senast idag blev jag tillfrågad av en författare om jag ville läsa och recensera hennes uppföljare. Självklart vill jag det! Hennes debut var ju så bra. Men ändå… Jag tog bilen, körde nån halvtimme och parkerade utanför Helping Hand. Där var jag långt ifrån ensam, så jag kollade bara snabbt efter coupeglas (fanns inga) och tidningskorg (fanns ingen). I stället fokuserade jag på böcker (fanns). Jag hittade ingen bok som står på min inköpslista, men slog ändå till på två: En bror att dö för av Roslund & Thunberg i pocket och Kleopatras kam av Maria Ernestam som inbunden utgåva (länken går till e-boken). Jag betalade 15 spänn för deckaren och 25 för romanen.

Böckerna En bror att dö för och Kleopatras kam

Dagens second hand-inköp, pocketdeckaren En bror att dö för och romanen Kleopatras kam.


Nog var jag sugen på en tur till Erikshjälpen också,
men där är alltid sånt parkeringskaos och jag har en lång bil och kort tålamod. Jag åkte hem, ganska nöjd, ändå.

Så blev det dags för lördagsfika och idag gjorde jag den lite speciell. Jag hade bestämt mig för att ta bort plasten på den fina boken Electronic flora som jag fick i julklapp av Husse och Baldur i förra veckan. Detta är en konstbok och som sådan ganska stor till formatet. Därför passade det bäst att jag läste den vid köksbordet. Givetvis kommer ett separat inlägg om boken när jag har läst hela. Men det här är en helt underbar bok som ska avnjutas pö om pö. Kombon med Noisette från Butiken på hörnet var dock oslagbar, det tyckte även Hopptisarna. Den påbörjade historiska romanen fick läggas en stund åt sidan.

∼ ♦ ∼

Lördagskväll

Som vanligt händer det inte mycket här en lördagskväll. En får försöka roa sig själv. Och det gör jag – med god mat och dryck, bland annat. Kalkonen stekte jag en annan kväll, men den blev nästan lika god att värma i micron. Klyftorna tillagades i afton. I glaset det spanska röda vinet från förra helgen.

Och nu väntar..?

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Vad är väl en bal på slottet när ens hjärta slår som det ska..?

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Det hänger en ängel ensam i skogen

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en norsk secondhanddeckare.



Samuel Björks bok Det hänger en ängel ensam i skogenDen som spar hon har. 
De händer då och då att jag beger mig ut på bokjakt på second handställen. Ofta hittar jag billiga pocketböcker som jag köper med mig hem eftersom jag läser så mycket och snabbt. Det var så jag hittade Samuel Bjørks bok Det hänger en ängel ensam i skogen (länken går till e-boken eftersom pocketen tycks vara omöjlig att hitta på nätet). Boken köpte jag i somras på Erikshjälpen. Samuel Bjørk är pseudonym för norske författaren och musikern Frode Sander Øien. Boken kom ut redan 2013 och är den första delen i en serie deckare som jag inte har läst. Ny författarbekantskap, med andra ord. Boken låg ett bra tag i hyllan bland de olästa böckerna, alltså. I februari 2026 passade det bra att plocka fram den och börja läsa.

Polisen Mia Krüger har flytt stan och bosatt sig på en ö där hon knaprar tabletter och dricker alkohol. Hennes gamle kollega, kriminalkommissarien Holger Munch, kommer till ön för att övertala henne att återvända till jobbet eftersom han behöver hennes hjälp i ett underligt fall. En flicka har hittats hängande i skogen med en skolväska på ryggen och en lapp om halsen med texten: ”Jag reser ensam”. Det finns en del som tyder på att mördaren kan slå till igen. Dessutom visar efterforskningar att det hela hänger ihop med ett sex år gammalt fall där ett spädbarn har kidnappats från BB. Och framför allt hänger fallet ihop med en av poliserna som utreder det…

Det är en läskig historia som spelas upp. Ingångarna är flera och det tar ett tag innan jag som läsare har koll på karaktärerna. Det är spännande att följa polisernas och deras specialenhets arbete. Men det är också väldigt obehagligt att läsa om mördade småflickor. För det blir förstås fler offer än den första lilla flickan.

Utöver det är karaktärerna ganska schablonartade. Holger Munch påminner om Ewert Grens, en karaktär hos Roslund & Hellström. Mia påminner om Mons Kallentofts Malin Fors. Och så finns datanörden där också. Det hade varit intressant med lite variation. Men…

Själva mordgåtan är dock som sagt väldigt spännande. En extra krydda blir det ungefär halvvägs när det blir väldigt tydligt att det hela har kopplingar till en person i specialenheten. Dessutom är det två brott som skildras och liksom går ihop. Rörigt? Nej inte ett dugg. Bara asspännande!

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Mia Krüger- och Holger Munch-serien:

  1. Det hänger en ängel ensam i skogen (läs inlägget ovan!)
  2. Ugglan dödar bara om natten
  3. Pojken i snön
  4. Vit som snö

Andra som har läst och skrivit om boken är Hyllan, Enligt O, Lotten och Vargnatt.


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Fredagen den 13 februari 2026: Fint och gott till helgen

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, inte bara fredagen den 13:e, nu är det helg!..

Februarimorgon genom fönstret i gästrummet ut mot St Olofsgatan

Mörk februarimorgon.

Veckans sista arbetsdag började mörkt och kallt. Ingen större skillnad jämfört med tidigare i veckan, med andra ord. Det ljusnar visserligen tidigare, men idag höll kylan i sig. Tio minusgrader är inga roliga siffror. Jag var väldigt nöjd med att sitta hemma och jobba idag. Det var helt OK att äta kylskåpskall fil med bär och flingor till frukost, för jag skulle ju inte gå ut på ett tag.

Läste till frukosten gjorde jag som alltid. Nu har jag passerat hälften i Det hänger en ängel ensam i skogen och har avverkat många små mordoffer. Det är en rätt hemsk historia, faktiskt och det tycker jag trots att jag inte är nån barnmänniska…

Filfrukost med Hopptisarna levande ljus o Det hänger en ängel ensam i skogen

Filfrukost med spännande läsning.

∼ ♦ ∼

Arbetsdag på distans och några privata uppgifter

Bitmoji Tofflan med penna

Skriver och jobbar hemifrån idag.

Igår skulle jag ha fått en text som är på granskning i retur, men den kom inte och inte heller idag. Jag tänkte vara generös och ge professorn hela helgen på sig också. Det fanns annat för mig att ta tag i. I vart fall publicerade jag veckans andra artikel i morse, en text om ett nätverk för teknisk och administrativ personal inom universitetet. Ibland känns det rätt skönt att faktiskt se att man har åstadkommit nåt konkret, inte bara sitter i möten (två stycken via Zoom idag).

Dammsugare och dammvippa på köksmattan

Dammade på förmiddagen, dammsög efter jobbet.

Efter mötena tog jag en förmiddagsrast som bestod av att damma. Perfekt att få sträcka på ben och rygg. Även onda foten behöver lite rörelse. Dammsugningen, som brukar ta cirka 45 minuter totalt för hela lägenheten, sparade jag till efter jobbet. Det gick ju bra eftersom jag bestämde mig för att sluta jobba klockan 15. Numera är det fortfarande ljust då.

Idag fick jag fakturan för bilförsäkringen och la in den för betalning. Den ska inte vara betald förrän i slutet av mars, men det är skönt att göra det genast så att man inte glömmer. Däremot har fakturan för graven i Motala ännu inte kommit, så jag mejlade griftegårdsförvaltningen igen om detta och bad dem kolla upp om det har blivit något fel. Jag fick ett snabbt svar att de sista fakturorna var skickade, men också fakturan som PDF. Enkelt då för mig att lägga in även den för betalning. Utmärkt service!

Det är skönt att hinna med sånt småfix som en gör när en jobbar hemifrån. Det tar inte mycket tid, men en måste göra vissa saker på dagtid och från jobbet är det inte alltid säkert att en kan göra det. Utöver det ovan nämnda hann jag fixa en gnisslande dörr och en trasig bokrygg. Oljan på bilden (från Länna bruk) användes inte till boken, alltså, utan till den gnisslande dörren. Till boken använde jag Karlsons klister.

Olivolja från Lännabruk och en bok

Olivolja till en gnisslande dörr. Till bokryggen använde jag Karlsons klister.

∼ ♦ ∼

Lunch och friskvård

Eftersom jag inte går några längre sträckor när jag jobbar hemifrån försöker jag ta en halvtimmes promenad som friskvård dessa arbetsdar. Men först åt jag lunch idag vid köksbordet, med Hopptisarna och en stunds läsning. Köket serverade två rostade mackor med ost och ett kokt ägg. Det räcker bra eftersom jag som sagt inte skulle ut och marschera några längre sträckor och dessutom hade god middag i kylen.

Hemmalunch med rostat bröd ägg Hopptisarna och Det hänger en ängel ensam i skogen

Hemmalunch vid köksbordet med Hopptisarna.

Därefter åkte hemmauniformen (en fördel med att jobba hemifrån är klädseln) av och offentliga kläder (jeans, tischa, tröja, jacka och skor) på. Jag knatade först ner till tunnelbygget för att fota senaste nytt. Vad jag kan se byggs det ”väggar” just nu.

Tunnelbygget St Olof 1 13 feb 2026Tunnelbygget St Olof 2 13 feb 2026
Det byggs väggar i tunneln. Gatan under ser nästan färdig ut, fast ännu får vi vänta till våren 2027 innan den öppnas.


Givetvis hoppade jag in till ÅsaButiken på hörnet
och införskaffade ett par godsaker till lördag och söndag. I stället för att gå hem gjorde jag ytterligare ett par ärenden. Bland annat gick jag till Mia och köpte mig en fin bukett med rosor och en lila nejlika till helgen. Några andra blommor lär jag ju inte få. Ingen älskar mig och jag älskar ingen, du vet, kära dagbok.

Blompaket och TrillerpåseRosor o nejlika i vas o två Noisette
Fint och gott till helgen från Trillers och Nya Björck Blomsterhandel.

∼ ♦ ∼

Fredagskväll, äntligen!

Ja innan det blev kväll var det förstås eftermiddag. Om den finns inte så mycket mer att berätta än att jag jobbade till nånstans mellan klocka 15 och 15.30. Därefter promenerade jag runt med dammsugaren. Belöningen blev en stund på soffan. Bland annat läste jag och knappt 100 återstår.

Det var ljust länge, men när mörkret hade sänkt sig dukade jag fram fredagsmiddagen, alltså smörgåstårta. Ur kylen tog jag en flaska torr spumante från senaste Vinoteket-lådan och öppnade försiktigt. Korken satt rätt hårt, men till slut sa det ”poff”. Givetvis kommer ett separat inlägg om drycken så småningom!

Jag tänker nog se senaste avsnittet av Den som dräper i kväll. Kanske hitter jag nåt mer. Eller så läser jag. Boken går mot sitt slut och bra deckare har spännande slut.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I kväll har jag inte så mycket att tillägga, mer än att det uppenbarligen går att göra bildkollage igen. (Tur det för jag har börjat se mig om efter ett annat ställe att blogga på.) Jag har försökt göra fint till helgen och se till att jag har nåt gott att äta och dricka. Det blir bra så.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdagen den 12 februari 2026: Livet är OK ändå

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, neråt, neråt…

Så kröp den neråt igen. Temperaturen, alltså. Men jag var lite beredd. Nästan tio minusgrader i morse och rätt kallt i sovrummet när jag vaknade. Det tar emot att klä av sig och gå in i duschen. Jag gjorde det ändå, såsom i princip varje morron. Och tack och lov har jag varmvatten så jag blir snabbt varm. Som vanligt tände jag ljus på frukostbordet. De värmer lite. Sen gröten på det. Risgrynsgröt är väl inte världens nyttigaste gröt, men den lägger sig så skönt i magen förutom att den mättar. Givetvis läste jag också. Det hänger en ängel ensam i skogen är riktigt spännande och väl värd de få kronor jag betalade för den i somras på Erikshjälpen.

Grötfrukost minus nio komma sex utomhus Hopptisarna o De hänger en ängel ensam i skogen

Värmande och mättande grötfrukost med spännande bok.


Helst vill jag sitta kvar och läsa,
men idag var det arbetsdag liksom i morrn. I morrn, däremot, sitter jag hemma och jobbar på distans. Jag har saker som bäst passar att göra i enskildhet och morgondagens möten är två och kan skötas via Zoom.

Frusen Fyriså från Nybron den 12 feb 2026

Det ljusnade tidigt i morse. Fyrisån är inte längre mörk utan vit och frusen.

I morse ljusnade det väldigt snabbt, tyckte jag. Jag trodde att jag var sen och att det var därför. Till jobbet anlände jag i vanlig tid. Så nu kommer ljuset allt snabbare. Alla skavanker syns, men ljuset är välkommet. Lite högre temperatur skulle jag också uppskatta. Det lär emellertid dröja. En arbetskamrat pratade om att det ska bli neråt 20 grader kallt här i helgen. Nog tyckte jag att jag kollade både nyheter och väder igår på TV, men det missade jag. Usch! Tur att jag har städhelg. Att städa blir en lite varm av. Men det är ingen storstädning, bara vanlig veckostädning när jag dammar, dammsuger och torkar av badrummet och gästtoaletten. Troligen börjar jag redan i morrn, det beror på orken.

∼ ♦ ∼

En ganska vanlig dag på jobbet

Idag var en ganska vanlig dag på jobbet. Det känns som om jag skriver om samma saker här i dagboken varje dag. Och så är mitt liv, ganska enahanda. Enformigt. Det händer inte mycket, men det är ändå OK. Jag mår bättre, känner mest av min onda fot, fast orkar mer. Livet är… OK, som sagt.

Det känns bra att jag orkar ta mig till jobbet, att jag orkar vara där, att jag klarar av att umgås med folk (hyfsat, i alla fall). Jag är fortfarande lättstörd, men jag pratar också mer. Igår blev jag till och med hyssjad. Bra, då vet jag att även jag kan hyssja andra. Detta trots att jag tycker det är jobbigt att uppfostra vuxna människor. Men jag gjorde det.

Lunchen blev lite annorlunda idag. Jag har insett att skumgummifralla med vallmofrön och ägg inte räcker för att hålla mig mätt tills jag kommer hem, så jag köpte en tonfiskwrap till ägget i stället. Den var mest fylld med sallad och väldigt mycket bröd, torr och inte särskilt god. Mätt blev jag i alla fall.

Skrivbordslunch med ägg tonfiskwrap varm choklad o boken Det hänger en ängel ensam i skogen

Tonfiskwrap till lunchen idag.


Eftermiddagen förlöpte även den här arbetsdan
och plötsligt var det dags att dra hemåt. Som igår blev jag erbjuden skjuts med U-bilen och det var väldigt skönt eftersom jag skulle in på Korgtassen och hasa runt också.

∼ ♦ ∼

Torsdagskväll på Saint Ollie

Mjölk gröt tranbärsdryck ostar bär tändstickor smörgåstårta i kartong

Torsdagshandling. Det viktigaste var förstås en bit smörgåstårta, men jag köpte också några goda ostar och lite annat.

Jag blev avsläppt hemma och klockan var knappt 16. Härligt att komma hem tidigt. Och ja. Jag har plus på flexen att ta ut. Vi får för övrigt flexa från klockan 15 på eftermiddagen. Hur som helst var det bra att kunna lämpa av jobbryggsäcken och byta till min andra ryggsäck så att det jag skulle handla fick plats. Dessutom behövde jag gå på toa. Igen. Trots att jag hade pudrat näsan strax innan jag gick från skrivbordet på jobbet.

Korgtassen vimsade en del stollar omkring. Till den skaran räknar jag mig själv. Mitt främsta fokus var att köpa en smörgåstårtbit till fredagsmiddag. Sen sprang jag runt helt galet i affären och plockade varor i fel ordning. Ett par goda ostar hamnade i varukorgen, bland annat en cheddarost med vitlök och örter som Anna hade tipsat om. Jag var väl rätt trött, men det kändes skönt att ha handlingen gjord. Nån lördagsmiddag köpte jag inte utan jag tänkte tina stekt kalkon till middag då. Nu behöver jag bara gå och köpa Noisette i morrn. Fast jag tänkte förstås sticka in näbben hos Mia också, antingen om jag tar friskvård i samband med lunchen eller gör det efter arbetsdagens slut. Det beror lite på vädret. Än så länge har jag inte sett nåt oväder – idag blev det ganska soligt igen framåt eftermiddagen.

I kväll käkade jag resten av Thaisoppan och mackor. Det var jag väl inte världsasugen på, men det var vad köket och kockan mäktade med.

Mackor o Thaisoppa med Hopptisarna Det hänger en ängel ensam i skogen o levande ljus

Mackor och soppa med mina trägubbar, Ängeln och levande ljus.


Några större planer för kvällen har jag inte.
Jag halvligger väl i fåtöljen och läser och kanske ser nåt på TV. Senaste avsnittet av Den som dräper sparar jag till i morrn kväll.

Jag har inga större planer för helgen heller mer än städning. Det är visst Alla hjärtans dag på lördag, men det är ingen som älskar mig och jag älskar ingen, så den ska inte firas på nåt sätt. Däremot ska jag öppna den fina boken jag fick av Husse och Baldur på lördag kväll. Den har jag sparat! Sen tar jag väl en tur med bilen både på lördag och söndag om det inte är oväder. Kanske blir det nån liten loppisrunda rentav. Jag skulle vilja få tag i en fin tidningskorg och coupeglas till mitt bubbel.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

På tal om kärlekslöshet… Det räcker med den kärlek som har varit. Livet är faktiskt OK ändå.

Rött glashjärta

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdagen den 11 februari 2026: Nerförsbacke, slemlor och födelsedagsman

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, redan mitten av veckan…

Från nu är det nerförsbacke till helgen. Jag värmde mig som vanligt med risgrynsgröt och levande ljus till frukost. Boken jag passade på att läsa lite ur, Det hänger en ängel ensam i skogen, är så rysligt läskig att jag frös lite extra.

Grötfrukost onsdag med Hopptisar o Det hänger en ängel ensam i skogen

Värmande frukost med gröt och levande ljus. Fast boken orsakar rysningar.


Annars var det faktiskt både lite ljusare och varmare idag,
bara en fem, sex minusgrader i morse. Men så har vi ju mer snö att vänta och då brukar det bli mildare. Snön får gärna hålla sig borta från mig och mina hoods, fast jag vet att jag inte slipper undan. Det är bara februari än, inte ens mitten av månaden.

Morgonpromenaden var ganska händelselös. Jag tyckte att jag gick så långsamt, men enligt appen gick jag ytterligare lite snabbare idag jämfört med i morrn. Kära hjärta, du sköter dig! Jag tyckte också att jag blev mindre andfådd. Det trodde jag i och för sig berodde på att jag gick långsammare – vilket jag uppenbarligen inte gjorde. Nu hoppas jag att den där återbesökstiden hos Sjukstugan i Backen dimper ner snart, att prover och undersökningar ger goda resultat och att jag får sluta med en, helst två, mediciner ganska snart. Den blodförtunnande har jag insett att jag nog får stå kvar på livet ut. Det är lite för optimistiskt att tänka att jag kanske kan sluta med den i december när det har gått ett år efter Ingreppet.

Februarimorgon 2026 Vaksalagatan med kommunhuset

Februarimorgon och ljusare.

∼ ♦ ∼

Arbetsveckan nu och sportlovet nu och då

Onsdagar är mötesdagar på jobbet, men ett möte var redan inställt. Därför blev det bara två möten på morronen och sen skrivtid etc. Jag har börjat titta på artikeln jag skrev för ett år sen, som jag ska damma av och ha ett möte om nästa vecka. Vidare har jag en annan artikel på fakta- och citatkoll tills i morrn. Och på fredag publicerar jag nästa. Det rullar på, helt enkelt. Men än så länge skriver vi onsdag och lunchen intogs vid skrivbordet och inkluderade en lässtund. Bonus idag blev en kexchoklad, bananen sparade jag till senare.

Skrivbordslunch med macka ägg kexchoklad banan varm choklad o boken Det hänger en ängel ensam i skogen

Skrivbordslunch med läskig bok och god choklad, bland annat. Bananen sparade jag till senare.


Det har varit en rätt lugn vecka, konstigt nog.
Nästa vecka är det sportlov här och då blir det säkert ännu lugnare. Vuxna människor älskar visst att ta sportlov, nåt jag trodde var för barn och ungdomar. Ja, ja… Jag är en surtant men mitt enda minne av sportlov som barn var när jag åkte till Lena Kling-Kling det året vi skulle fylla 14 och vi gjorde semlor som vi föråt oss på. Sen åkte hon med till mig ner till Motala. Åren från Tranås till Motala hade tyvärr redan hunnit göra oss till främlingar då. Lena Kling-Kling var en idrottstjej som gillade basket och bandy, jag var mer en festprissetjej. Vi tappade snart kontakten efter det sportlovet. Men se semlor äter jag fortfarande inte!

Slemla

Nej, slemlor äter jag INTE! Kortet fick jag av Anna en gång.


Under onsdagseftermiddagen gick de flesta iväg på nätverksträff.
Jag stannade vid min dator och skrev på två artiklar. Och sen blev jag erbjuden skjuts hem med U-bilen och det tackade jag inte nej till. Det snöade faktiskt lite… Men innan vi åkte hem fick jag positiv återkoppling från två olika håll på en artikel jag nyligen har publicerat. Jag blev glad i hjärtat.

∼ ♦ ∼

Kvällsbestyr

Hemkommen vittjade jag som vanligt min postbox och se, där låg nånting. Först ett obegripligt årsbesked om en tjänstepension jag visst har. Asså jag fattar inget. Och det ruggiga är att pensionen inte ligger allt för långt bort… Det andra som låg i boxen var ett hårt, vitt paket och såna gillar jag. Det var en annorlunda kattbok som jag har fått för recension. Tusen tack till författaren EvaMarie Törnström!

Årsbesked tjänstepension från KåpanHårt vitt paket med min hand på
Ett obegripligt årsbesked och ett hårt vitt paket låg i postboxen.

Hälsning fr författaren EvaMarie Törnström i Katten som visste för mycketBoken Katten som visste för mycket av EvaMarie Törnström för recensionPaketet innehöll en annorlunda kattbok med en hälsning från författaren, sånt som jag är svag för. Boken har jag fått för recension.


Med snö och kyla utanför
passade det bra med Thaisoppa och mackor till kvällsmat. Jag var inte världsahungrig som igår, men det slank ner.

Mackor o Thaisoppa med Det hänger en ängel ensam i skogen Hopptisarna o levande ljus

Mackor och Thaisoppa med Hopptisarna, Ängelboken och levande ljus.


Resten av kvällen ska jag läsa.
Igår kväll blev det inte mycket läst och nu har jag så många spännande böcker som jag vill kasta mig över. Till helgen sparar jag den fortfarande inplastade Electronic Flora som jag fick av Husse och Baldur i fredags. Den ligger på vardagsrumsbordet och jag har enormt svårt att låta bli den.

Utöver det ska jag vila min fot som tack vare skjutsen hem inte gör lika ont som igår. Däremot har jag ont i huvet och då blir jag alltid nojig för stroke, en risk som hänger över mig oavsett om jag har huvudvärk eller inte.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Sist men inte minst, idag är det Biografmaskinistens födelsedag. Jag har insett att vi inte ses för att fira, men en födelsedagspresent som jag hoppas ska passa är skickad. Tänk att mitt äldsta bonusbarn, som varken är bonus eller barn längre, har fyllt 35 år. Tonårskille när vi först sågs, nu vuxen man.

Omtänksam, snäll och rolig och en person som går sin egen väg
– det är Biografmaskinisten.
Stort GRATTIS!

Johan i sin mammas studentmössaJohanBiografmaskinisten ungefär när jag lärde känna honom på bilden till vänster. Bilden till höger är tagen i januari 2026.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndag kväll den 9 februari och tisdagen den 10 februari 2026: Från Japan till Saint Ollie

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, oj, oj, oj!

Vilken litterär afton det blev igår. Inte nog med att jag nätshoppade nio böcker, vissa på årets bokrea, det blev bokbyte också. Jag läste ut boken om Japan och kan konstatera att Japan också är ett land jag vill resa till. Dessvärre är det förstås ännu svårare för mig att göra verklighet av det än Englandsresan, av olika skäl. Då är det fint att det finns böcker som skildrar resor på ett intressant och personligt sätt. Innan jag griper mig an nästa bok för recension bestämde jag mig för att läsa en norsk deckare med några år på nacken, inköpt i pocketutgåva second hand förra året.

Böckerna Japan och Det hänger en ängel ensam i skogen

Bokbyte från en bok om en resa i Japan till en norsk deckare.

∼ ♦ ∼

I morse var det till att börja med lika mörkt och kallt som igår morse. Jag micrade min risgrynsgröt och slevade i mig i sällskap av Hopptisarna och Det hänger en ängel ensam i skogen, med levande ljus. Det ljusnade dock utomhus, men ännu är jag tvungen att tända kökslampan för att se att läsa till frukosten.

Grötfrukost med Hopptisarna boken Det hänger en ängel ensam i skogen levande ljus

Grötfrukost med Hopptisarna och levande ljus samt en ensam litterär ängel.

 

Väderkvarnsgatan med Cykelfabriken till höger

Ljusare morgon.

Redan när jag kom till Väderkvarnsgatan och Cykelfabriken hade det blivit ljusare ute. Foten gjorde rätt ont och inte fick jag nåt trevligt sällskap på morgonpromenaden förrän sista biten. Då smög H på mig och jag fick veta att det såg ut som om jag hade snabbare gångtakt än för ett tag sen. När jag sen kollade appen visade den att H hade rätt: jag gick snabbare idag än vad jag brukar. Kul! Kanske kan jag trots allt få upp kondisen en aning.

Ljusare morgon, men ändå en rätt grå dag. Kall också, som sagt. Och när jag kollade nyheter och väder igår på TV visar prognoserna att det ska komma mer snö, här i Uppsala runt torsdag, fredag och i helgen. Jag tänker nog sitta hemma och jobba på fredag så att jag åtminstone vilar foten en dag.

Inställda möten, luncher och spontanmöte

Idag fanns inget särskilt på jobbagendan och bara ett enda bokat möte för min del. I morrn skulle jag ha haft tre möten på raken på morronen, men det sista av dem har blivit inställt. Såna möten och dagar gillar vi. Eller jag. Det är alldeles för många möten ibland och man inte hinner inte jobba med det som bestäms på mötena att man ska jobba med.

Dagens lunch intog jag vid skrivbordet där jag givetvis passade på att läsa en stund. Det är roligt med restaurangluncher ibland. Det bästa med dem är att träffa trevliga människor, som igår. Jag har ytterligare en sån lunch inbokad nästa vecka med en arbetskamrat från min förra avdelning. Luncher är bra sätt att hålla kontakt och även stämma av jobbsaker. Men ibland är det helt OK att luncha med en bok.

Skrivbordslunch med Det hänger en ängel ensam i skogen

Luncher är ett bra sätt att hålla kontakten, men ibland är det skönt att bara sitta kvar vid skrivbordet och läsa.


Under eftermiddagen tog jag fram en gammal artikel
som ska dammas av. Jag fick även ett korrektur att läsa och hade ett givande spontanmöte med några favoriter. Solen tittade fram en stund, men tyvärr inte när jag var ute. Och kylan höll fortfarande i sig, så en blir mest lurad till att tro att det är skönt utomhus. När det var dags att gå hem hade himlen grånat

∼ ♦ ∼

Kväller på Saint Ollie

Givetvis vart det kväller även den här tisdagen. Jag upptäckte att ett nytt avsnitt av Sanningen går på TV4 i afton så det ska jag se. Men först blev det kvällsmat. Och jag var vrålhungrig när jag kom hem. Det som gick snabbast att laga till var snabbmakaroner och kalkonköttbullar. Till det serverade jag kaviarknäcke och tomater. Mycket gott och jag blev ordentligt mätt.

Kalkonköttullar och makaroner kaviarknäcke Hopptisarna Det hänger en ängel ensam i skogen levande ljus

Kalkonköttbullar och snabbmakaroner gick snabbt att laga till.


Nu ska jag sätta upp fötterna, läsa en stund och invänta Sanningen.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Jag nämnde Modernistas sommarkatalog igår och min önskelista på hela sju böcker att recensera. Idag fick jag svar att böckerna kommer. Men en del av dem ges inte ut förrän i höst. Nåja, den som väntar på nåt gott väntar alltid för länge. Jag är mycket spänd. Ett par av författarna tillhör mina favortier, några är helt nya för mig.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Recension: Japan. Tio betraktelser över det svårbegripliga

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett recenserande inlägg om en bok om ett spännande land.



Stefano Foconis bok Japan tio betraktelser över det svårbegripligaI början av februari 2026 kom en förfrågan om 
jag ville läsa och recensera en bok om ett land jag knappt vet nåt om: Japan. Eller jag ”vet” det jag har fått till min hastigt via olika medier, men jag har aldrig fördjupat mig. Så även om den här boken ligger utanför genreområdet vad gäller böcker jag vanligen läser tackade ja jag. Ett par dar senare låg Stefano Foconis bok Japan. Tio betraktelser över det svårbegripliga i postboxen. Tack till Lindskog Förlag!

Japan verkar vara ett gåtfullt land för oss västerlänningar. Landet är högteknologiskt, men samtidigt väldigt annorlunda. Under åren 2022 – 2023 reste Stefano Foconi runt i landet och utforskade tio av Japans, för västerländska ögon, mest annorlunda sidor.  Han skriver om religion, kultur generellt, mat och dryck, scenkonst, film, språk med mera. Kort sagt: det mesta.

Det var en väldigt fin bok jag fick mig tillsänd. Den innehåller inget bildmaterial (på många platser rådde fotograferingsförbud), men omslaget i rött och svart är lockande. Till min förtjusning passar bokstavsgraden mina dåliga ögon bra.

Jag vet inte om jag hade några direkta förväntningar, men jag fastnar direkt i innehållet. På ett enkelt, men inte för enkelt, sätt beskriver författaren tio olika delar av Japan. Kapitlet om språket i början uppskattar jag mycket liksom det om mat och dryck. I det senare bjuder författaren dessutom på en underlig anekdot från ett restaurangbesök i Piss Alley (!). Och inte visste jag att alla ord slutar på en vokal eller n på japanska! Trots att jag inte är nån tedrickare slukar jag kapitlet om teceremoni. Att läsa om japansk scenkonst och film ger mig inblickar i en för mig helt främmande kultur. Sumobrottning, där jag tidigare enbart sett tjocka gubbar brottas, visar sig vara hård träning – och mycket mat… Åt den kvinnliga Bror Duktig i Osaka, hon som inte anför scouter, skrattar jag högt i min ensamhet åt bilden författaren får mig att se.

Språkligt sett är boken skriven av en driven författare. Här finns inga språkliga grodor mer än nåt enstaka korrekturfel. Jag följer lätt och naturligt med i svängarna. Även om innehållet i sig är främmande blir jag nyfiken och intresserad. Författaren fångar mig som läsare, verkligen. Och tänk den som kunde resa till Japan… Det här är en underbar bok. Stefano Foconi har gjort ordentlig research och valt att beskriva sin resa i tio utvalda ämnen. Jag gillar också det avslutande kapitlet i boken, där författaren ger några exempel på sånt som är mindre roligt, men som kan uppstå när man reser ensam i Japan. Pluspoäng blir det för att författaren är född i Uppsala och har italienskt påbrå.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Måndagen den 9 februari 2026: Alla goda ting är tre. Eller fler…

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, vilken måndagsstart…

Vissa morgnar, framför allt måndagar av nån anledning, undrar jag om jag verkligen lever när jag vaknar. Den här måndagsmorgonen var mörk och kall. Temperaturen har krupit neråt igen. Termometern i sovrummet visade nio minusgrader utomhus – och elementet var bara halvvarmt upptill. Men jag klev upp efter att ha sovit ganska bra igen. Jag gick och la mig redan vid 22-tiden igår kväll för jag var trött. Ett par uppvaknanden blev det under natten, men jag somnade om snabbt. Och en bättre natts sömn underlättar när en ska arbeta. Efter sedvanlig dusch micrade jag risgrynsgröt och den värmer så gott i magen. En stunds läsning i boken om Japan hann jag också med.

Måndagsfrukost med gröt Hopptisarna boken Japan och levande ljus

Måndagsfrukost med värmande gröt, Hopptisarna, boken om Japan och levande ljus.

 

Två godisar på skrivbordet på jobbet

Måndagsgodis låg och väntade på mig på jobbet.

När jag kom iväg var klockan nästan kvart över sju redan. Det började ljusna. Och på Main Street träffade jag på den trevliga arbetskamraten från en annan avdelning som berättade om sin och sambons färggranna helg. Det gjorde promenaden upp till jobbet så mycket trevligare och kortare när en kan småprata. Och när jag kom till mitt skrivbord i hörnan på plan tre hade min godisgubbe L varit där i fredags när jag jobbade hemifrån. Två godisbitar låg och väntade på mig. Han är så gullig och jag skickade ett tack via mejl – lite osäker dock på om det var han. Det kunde ju ha varit nån annan. Men det var det inte. Godiset blev perfekt på eftermiddagen när en börjar bli lite seg.

∼ ♦ ∼

Februariarbetsdag

Min arbetsdag inleddes med att publicera en artikel som varit klar sen länge om en ny chef. Jag mejlade henne och hon svarade glatt och trevligt. Vidare hade jag fått en artikel åter från översättaren. Den ska publiceras på fredag, men jag la in den redan idag. Därefter tog dagens två möten vid.

Lunchen åt jag idag inte vid skrivbordet utan tillsammans med Lisbeth, som egentligen heter nånting heeelt annat, på Feiroz. Det går alltid så långt mellan tillfällena vi ses. Nu går det ännu längre tid eftersom hon har flyttat till ett annat campus. Men idag sågs vi och åt fisk tillsammans. Det blir man ju smart av. Fisk, alltså. För övrigt var detta dans tredje goda ting. Lisbeth har jag känt sen tiden på ett annat universitet i stan. Jag värderar vår vänskap mycket högt.

Fisklunch med Lisbeth

Fisklunch med Lisbeth. Vi borde bli smarta…

∼ ♦ ∼

Böcker, böcker, böcker…

Den årliga bokrean närmar sig. Om den kan man tycka ett och annat och att det var bättre förr, men hur det än är blir en nyfiken på titlar och priser. Därför ägnade jag en del av måndagskvällen åt att sondera titlar och priser. Jag la in en förbeställning på en del reaböcker samt beställde några till som hade bra pris. Totalt nio böcker blev det visst:

Jo Callaghans bok Lämna inget spårJulia Cameron Lev kreativtKim Faber o Janni Pedersens bok Satans sommar

Kim Faber o Janni Pedersens bok BlodlandKim Faber o Janni Pedersens bok SkuggriketKristin Hannahs bok Kvinnorna

Ruth Kvarnström Jones bok Väninnorna på Nordiska KompanietNinni Schulmans bok Nätter utan gryningFrida Skybäcks bok Djävulsring

Utöver det trillade Modernistas sommarkatalog in i mejlboxen. Sååå många bra titlar, det var faktiskt nästan så att jag till och med ville ha en och annan barnbok i nyutgåva. Jag mejlade i alla fall en ”önskelista” på böcker jag skulle vilja recensera, en blandad lista, inte bara deckare och inte enbart etablerade författare. Vi får se om Modernista är generöst.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Måndagens kvällsmat blev ganska lätt – smörgås och kaffe (och mjölk). Jag har haft en jättebra dag och i kväll ska jag bara njuta av allt det braiga. Ljumsken har inte känts av alls och vänsterfoten… ja, jo, den känns men inte urjävligt.

Mackor kaffe mjölk med Hopptisarna Japan o levande ljus

Smörgås, kaffe och mjölk med Hopptisarna, Japan och levande ljus till kvällsmat.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Ett rött vin: Baron de Breg Tempranillo 2025

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om ett rött spanskt vin.


 

Baron de Breg Tempranillo 2025

Mycket strävt och fruktigt med lång eftersmak.

I den första lådan från Vinoteket 2026 fanns två flaskor av ett rött spanskt vin, Baron de Breg Tempranillo 2025. Flaskorna var försedda med skruvkork och jag hade väl inga höga förväntningar. I vinteroutleten hos Vinoteket (nej, det går inte att köpa på Systembolaget!) var vinet dock nedsatt från 149 spänn till 99, så det kunde ju inte vara helt tokigt.

Det här sträva och fylliga vinet kommer från Galicien i Spanien. Vinet är gjort på druvan tempranillo, en gång i tiden min favoritdruva. Viner på den druvan brukade vara tegelfärgade. Här anges de mer åt violett till färgen och det stämde. Vinoteket anger vinet som mjukt bärigt och fruktigt. Alkoholhalten ligger på 13 procent, sockerhalten på 0,4 gram per 100 milliliter. Mat som passar att äta till är mustiga köttgrytor med potatismos, lammrätter eller en bricka med lagrade ostar. Jag åt pasta med kycklingfärssås och ostar.

Så här kan man läsa på Vinotekets webbplats om vinets doft och smak:

”[…] doften bjuder generöst på körsbär, hallon och blåbär. Smaken är rund och fruktig med ett behagligt avslut. […] rött vin med mycket smak men utan skarpa kanter

Det här vinet var mycket strävt och fruktigt. Tungt i munnen med en lång eftersmak förvånade mig den här spanjoren. Till pastarätten passade det finfint, men till ostarna alldeles utmärkt. Smaken höll sig kvar länge. Det känns bra att jag har ytterligare en flaska i vinskåpet.

Toffelomdömet blir givetvis det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördag kväll den 7 februari och söndagen den 8 februari 2026: Sömnig söndag

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, det var den ledigheten…

Ja jisses så fort tiden går! Den går visst snabbare när en är ledig också. Jag var ganska trött igår kväll. Det blev inte många knop gjorda efter middagen. Ointressanta program på TV såsom skräpmusiktävling och sport. Intresserar mig inte ett dugg. Nä, jag roade mig i stället med att njuta av en Noisette till kvällskaffet. Jag började titta på en serie om journalistik, The Hack, men den var så vaaansinnigt tråkig den också. Det blev tidig sänggång för att vara lördag. Och det var faktiskt helt OK.

Kvällsfika med Noisette o böckerna Japan och Electronic Flora

Lördagskvällens bästa.

∼ ♦ ∼

Sent ska syndaren vakna en söndag

Kaffe på sängen o boken JapanSova är jag visst bra på. I natt sov jag dock inte lika bra som natten innan, men ändå hyfsat. Somnade runt 23-tiden och vaknade cirka 4.30. Somnade om tills medicinlarmet gick igång 6.45. Somnade om igen och vaknade strax efter klockan nio… Märkligt nog har jag ändå känt mig trött hela dan idag. Men söndag är ju vilodag och jag inledde den på sedvanligt sätt – med läsning och kaffe på sängen. Jag har redan läst mer än hälften av boken om Japan och skriver på en recension.

Även för veckans andra lediga dag hade jag inga större planer mer än tvätta, stryka och åka och handla. Jag tog fram en matlåda ur frysen för att tina italiensk pastasås och spaghetti till söndagsmiddag. Gårdagens tvätt var torr, så när jag steg upp vek jag den först innan jag ställde fram strykbrädan.

Matlåda från frysen med italienska pastasås o pastaStrykning skjorta jeans grytlapapar handduk tshirts
Söndagsmiddag på tining och snabbt avklarad strykning.

Så fixade jag frukost, kollade med Anna om hon ville åka med till City Gross (det ville hon inte). Jag käkade rostat och fil innan jag tog en dusch och drog iväg.

Söndagsfrukost med rostat fil Hopptisarna och Japanboken

Söndagsfrukost, ungefär som lördagsfrukosten.

∼ ♦ ∼

Söndagseftermiddag

Idag var det mycket trafik på vägarna, även bilister som inte kan trafikregler såsom högerregeln. Jag klarade mig utan att bli krockad. På City Gross var det tack och lov inte så mycket folk, men två ungar skrek och löpte amok och kladdade på typ ”allt”. De två vuxna som var med brydde sig inte. Jag höll på att nita ungarna med min stridsvagn varuvagn. Asså, antingen struntar man i att ta med småbarn när man ska handla eller också sätter man dem i var sin vagn. Det finns många skäl till att jag har valt bort barn i mitt liv. Det här är ett: de skriker, gapar, springer omkring och kan inte låta bli att pilla på saker och ting.

Jag kom i alla fall hem levande, barnen överlevde också tants onda öga (nej, så klart jag inte nitade dem!). Handlade lite till den kommande veckan, bland annat gröt, räkost, kycklingkorv, fil och mjölk. Sen startade jag en maskin tvätt medan jag fördelade veckans medicin. Astråkigt göra…

Ballisar fil mjölk räkost fiskgratäng kycklingkorv räksallad gröt tomaterMedicin i dosetten för en vecka
Handlade lite till veckan och fördelade medicin. Astråkigt.


Men när detta var gjort och jag skrivit det här under tiden
samt hängt tvätt var det ju dags för söndagsfika – med Noisette.

Söndagsfika med boken Japan o Noisette

Söndagsfika med Noisette och boken om Japan.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

En söndag rundas av med en middag. Idag blev det spaghetti med italiensk kycklingfärssås och parmesan till huvudrätt samt en ostbricka till dessert. Vinet var rött och nej, inte italienskt utan spanskt. Mer om det i ett separat inlägg vid ett annat tillfälle!

Pasta italiensk kycklingfärssås med parmesan kex ett glas rött Baron de Breg Tempranillo 2025Osttallrik parmesan ett glas rött
En italiensk pastarätt med parmesan, ett spanskt vin i glaset och bok om Japan till huvudrätt samt ostbricka till dessert.

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar