Födelsedagen 2026: MIN dag

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, idag har det varit MIN dag…

Så kom dagen. Min födelsedag. MIN dag. Ett år äldre, knappast visare, mest sjukare, men ändå levande. Jag bestämde mig för att minimera antalet måsten idag och bara försöka ha en bra dag. 

TACK till Maria och Anders, Anna, Barbro, Agneta, Ewa och Béchir, Ing-Mari, Mia och Lotten för att ni kom ihåg mig!

Rosa himmel över hustaken

På väg att bli min dag…

∼ ♦ ∼

Födelsedagsförmiddag

Natten var ganska OK. Jag hade en riktigt besvärlig hostattack, men sen fick jag sova hyfsat. Somnade om efter morgonmedicinen dessutom och vaknade runt 8.30. Födelsedagskaffe på sängen fixar jag själv numera. Ingen sång, inget tänt ljus… Men paket och kuvert hade det kommit. Bortglömd kan man inte säga att jag blev. Paketen var så vackert inslagna att det nästan var synd att öppna dem. Men det gjorde jag! Jag fick två hett önskade böcker, Minnet av en mardröm och Föraktet, och godis av Anna och en mycket fyndig Zwitscherbox med fågelkvitter och ett bokmärke (också fyndigt, ju!) av mammakusinen M och hennes A. Mammakusinen B hade skickat ett kort med en rejäl rapport senaste nytt.

 

Födelsedagsläsning av Dödsspelet o kaffe på sängen

Födelsedagsläsning och födelsedagskaffe på sängen.

Efter allt detta upprivande (!) vidtog sedvanlig morgonsyssla en söndag, det vill säga läsning. Dödsspelet går mot sitt slut och kanske tar jag nån av födelsdagsböckerna sen. Eller också sparar jag dem, för snart är det ju långhelgsledigt för mig. Eftersom jag ska göra ett nytt försök att återgå i statens tjänst i morrn är det lättare att släpa med sig en pocketbok i jobbryggan. Vi får se. Jag planerar inte min läsning nåt nämnvärt utan väljer det jag är sugen på i stunden.

 

Medan jag låg och läste hörde vännen Agneta av sig per sms. Jag lovade att ringa när jag fått lite röst tillbaka. Den lilla röst jag hade tog nästan slut när Annas snälla mamma ringde på förmiddagen för att gratta. Vi pratade inte länge alls, jag blev så glad att hon hörde av sig.

Några måsten klarade jag av före frukost, bland annat att ta hand om gårdagens rena och torra tvätt och fördela den kommande veckans medicin. Vidare började jag packa jobbryggan. Men sen fick det vara nog med trista aktiviteter. Jag slurpade i mig flingor och mjölk med jordgubbar som inte hunnit mögla än och fem droppar grädde. Så gott!

Födelsedagsfrukost med familjen flingor o mjölk jordgubbar Hopptisarna Dödsspelet kaffe

Födelsedagsfrukost med familjen.

∼ ♦ ∼

Eftermiddagsfirande

Efter att ha rest mig lite oförsiktigt högg det till i ryggen, så nu kan även åkomman ryggont läggas till övriga på listan. Jag försökte dämpa med en het dusch, Linnex och massagekudde. Det gick väl så där.

I vart fall kunde jag sitta ner tillräckligt länge för att inta mitt födelsedagsfika. Ja. Jag åt upp allt på bilden, så sen dess mår jag illa också.

Födelsedagsfika med Noisette cocosboll och småkakor

En fyller bara år en gång om året. Det ska firas med en rejäl födelsedagsfika.


Det blev till att försöka kurera sig
gen0m att ligga raklång och läsa. Det blev givetvis bokbyte. Jag valde att lämna brotten i ett vintrigt Västervik och hett Thailand för eventuella brott i Norge på en av Hurtigrutens båtar 1940.

Böckerna Dödsspelet och Havets kyrkogård

Bokbyte från brott i vintigt Västervik och hett Thailand, till brott i Norge på Hurtigruten.

∼ ♦ ∼

Födelsedagskväll

Det är söndag och jag åt rester från igår. Jag sparade en matlåda med kalkon och klyftor och frös in en låda med kalkon. Ett glas rött blev det även idag, samma vin som igår. Ja, det fanns kvar i flaskan även om de här vinglasen, som jag fick i 40-årspresent, rymmer en hel del dryck.

Födelsedagsmiddag kalkon o klyftor med Hopptisarna och Havets kyrkogård

Födelsedagsmiddag med familjen.


I afton ska jag se Antikrundan och som vanligt amatörvärdera.
Då är jag inte tillgänglig, utan helt fokuserad på fina grejor. I morrn ska jag kliva upp, om nu ryggen samarbetar, klockan 5.45. Sen blir det intressant att se hur jag kan sköta mitt jobb utan röst.

Det här inlägget går inte att kommentera av olika skäl. Jag lämnar dig, kära dagbok, med några drömmar och några foton…

∼ ♦ ∼

Lillans… författardrömmar

Eftersom jag inte har nån att fira med slet jag fram Lillans bok. Min mamma påbörjade den, men när hon sen blev sjuk är mycket sparat och nedskrivet tack vare pappa – till och med gamla prov och betyg… Jag visste att jag hade författardrömmar redan då, för jag kunde läsa och skriva – sisådär… – tidigt. Här är några av mina tidigaste… bokmanus (klickar man på bilderna blir de större):

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Givetvis ska jag bjuda på några bilder. Det finns ganska gott om foton på mig som barn. Min pappa var ju journalist och på den tiden förväntades dessa även vara fotokunniga. Det är han som har tagit alla bilder nedan. Och jag måste förklara att jag föddes i Motala, men vi flyttade till Tranås när jag var ungefär ett och ett halvt för min pappa hade fått jobb med tjänstebostad där. Det visade sig vara utmärkt med tanke på barnomsorg när min mamma var inlagd på sjukhus långa perioder. När jag skulle börja skolan flyttade vi tillbaka till Motala. Dit flyttar jag inte igen förrän jag ligger i en urna.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Dödsspelet

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en fådd second hand-bok.


Samuel Karlssons bok DödsspeletPåsken 2025 fick jag en hög med böcker som var second hand. Vissa av dem har blivit stående i TBR*-hyllan länge. Det var dags att rycka tag i Samuel Karlssons bok Dödsspelet

Det här är den fjärde boken i serien om polisen Jessica Jackson och jag har inte läst en enda av de andra. Däremot fick jag 2018 en annan av författarens böcker för recension, en recension han inte gillade. Jag fick en… inte så glad kommentar från honom i sociala medier (som han senare tog bort, dessutom) och då tappar man som läsare lusten att läsa mer. Den här boken fick jag också, fast second hand. Eftersom det har gått åtta år sen sist ska jag ge författaren en chans till.

En grupp fångar fritas från kriminalvårdsanstalten i Västervik. En av dem har tidigare drabbat samman med Jessica Jackson. Nu är det dags att jaga varandra igen. Vem vinner och vem förlorar i dödsspelet? På Mörkö finns ingen trygghet. Samtidigt är Jessicas son Johannes på resa i Sydostasien. Reskassan börjar ta slut. Johannes blir ett tacksamt offer för bedragare och indragen i en härva med gangsters och livet som insats. Ska han ta sig hem till Småland igen?

Inte heller det här är en recension eftersom boken inte kommit från vare sig förlag eller författare, men… Jag brukar ibland racka ner på att många älskar att skriva för långa meningar. I den här boken är det tvärtom. Det är som om hela boken går i… staccato. Och det är väl positivt..? I vart fall är det ett grepp som många författande journalister använder för att få en berättelse att snabbt accelerera framåt. (Ingen axar väl bakåt..?)

Karaktärerna är ganska trist skildrade, men det kan bero på att det här faktiskt är fjärde boken i serien och att jag som läsare borde känna personerna om jag hade läst tidigare titlar.

Utöver det är det vinter och kallt i bokens ena berättelse, den i Västervik, och hett och svettigt i bokens andra berättelse, den i Thailand. Särskilt tryggt är det inte på nåt av ställena. I Västervik utvecklar sig det hela till ett gisslandrama med barn inblandade. I Thailand handlar det om andra draman där en naiv ung vuxen tvingas bli mindre godtrogen, men också ta stora risker för att klara sig. I Västervik handlar det också om vänskap och svek – och trassliga relationer, som så ofta i kriminalromaner.

Boken är lite för omfångsrik och kanske hade den tjänat på att bli två. Nu lyckas författaren få ihop det mesta till sist, trots allt. Slutet är spännande, men lämnar några lösa trådar. Tas de upp i kommande delar, tro?

Toffelomdömet blir medel.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Jessica Jackson-serien:

  1. Morden på Mörkö
  2. I mördarens skugga
  3. Höstmorden
  4. Dödsspelet (läs inlägget ovan!)
  5. Sommarmord
  6. Kidnappad
  7. Yxmördaren

*TBR-hyllan = hylla med olästa böcker, To Be Read


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredagen den 25 april 2026: Låtsasfräsch lördag med mysterier och annan spänning

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, hostar på…

…det är vad jag gör. Snorar också, snyter mig, spottar, fräser och försöker krya på mig. På måndag måste jag nämligen jobba igen. Det känns… inte riktigt… bra. Jag är fortfarande jättesjuk. Fyra personer har frågat hur jag mår: Anna, mammakusinen M, min chef och en kompis som jag inte har träffat på 50 (?) år. Svaren jag ger dem är att jag gör mitt bästa för att må bättre, men att det är tufft.

En del plus finns emellertid: jag har inte feber, jag har inte ont i foten, jag klarade av att handla i torsdags, de senaste dagarna har jag inte legat i sängen hela tiden och jag har lyckats ställa mat på bordet varje dag. Positivt tänkande… Till middag idag tog jag fram en rejäl kalkonbröstfilé. Den går snabbt att steka och blir till flera måltider, varav några matlådor kan frysas in.

Kalkonbröstfilé 400 gram på tining

Kallkon och kyckling är de enda köttsorter jag äter. I kväll ska jag steka den här. Den blir till många måltider.

∼ ♦ ∼

Låtsasfräsch

Dödsspelet o kaffe på sängen

Lördag med läsning och kaffe på en falskt fräsch säng.

Starten på lördagen blev hostig. Det funkade inte alls med te-knepet igår kväll. Jag somnade runt midnatt, men vaknade 2.30 och hostade så att jag nästan grinade. Ja, det gör ont lite här och var. Nån gång efter morgonmedicinen somnade jag om och vaknade inte förrän klockan hade passerat 8.30.

Som vanligt fixade jag kaffe och lät säng och sovrum vädras med öppet fönster och linnevatten under tiden. Det senare gör i alla fall att jag kan låtsas att sängen blir fräschare, för jag orkar fan inte bädda rent än. Utanför blåste det ganska rejält idag och det kom en kort regnskur vid lunchtid. Men jag återvände till min falskt fräscha säng och läste Dödsspelet och drack kaffe fram till klockan tio. 

Därefter hoppade jag (nåja…) in i duschen. Det är också ett sätt att känna sig låtsasfräsch ett tag. Sen blev jag strax vidrig igen med snor och slem etc. Ren, insmord och fräsch på riktigt startade jag en knökfull maskin tvätt. Den innehöll mest strumpor, underkläder och hemmauniformstischor samt min jobbtröja. Maskinen fick jobba medan jag och familjen åt frukost. Idag blev det flingor och mjölk med jordgubbar, flytande honung och fem droppar grädde som överlevt påsken.

Flingor m mjölk o jordgubbar Hopptisarna o Dödsspelet

Frukost med familjen.


Efter frukosten borstade jag tänderna,
skrev det här och hängde tvätt när maskinen jobbat klart. Idag behövde jag införskaffa toalettpapper (magen är fortfarande onådig och det går åt mängder av toapapper) och te, men den shoppingturen hade jag bestämt att göra med bil, för jag orkade inte gå.

∼ ♦ ∼

Spännande lördagseftermiddag

Det blev en riktigt spännande lördagseftermiddag. Vädret, till exempel, var ruskigt intressant. Det var soligt när jag åkte, sen regnade det och på hemvägen föll snön. Ja ja, det störde inte mig nämnvärt, jag satt i en varm och go bil och blev inte blöt.

Handlingen avklarades ganska snabbt. Jag körde inte helt planlöst så som jag gör ibland. Inte enbart toapapper blev inköpt utan även två sorters tepåsar och lite godis. Foten höll och hostan höll sig borta i affären. Jag hängde på en varuvagn på ÖoB. Åter inne i bilen gjorde jag ett oförklarligt fynd. På golvet i baksätet låg en shoppingkasse från ICA Maxi i Mora. Jag har aldrig varit i Mora. Jag har aldrig kört omkring på nån kulla eller nån mas från Mora. Slängde iväg ett sms till Anna. Hon ville heller inte kännas vid kassen. Ett sant mysterium!

 

Det krävdes en go-fika på detta. Innan jag högg tårtgaffeln i helgens första Noisette skrev jag ett grattis-sms till ett födelsedagsbarn. Jag meddelade att hon i år skulle slippa skönsång från mig eftersom jag inte har mycket till röst. Nåja, hon skulle bli firad av sin familj och får kanske höra nån vackrare röst än min.

Jag satt i fåtöljen och försökte läsa, men fick världens hostattack. Den där fåtöljen, som jag hade hoppats kunna sova i under ångestnätterna kring Ingreppet och under hostnätter… Den har liksom blivit en symbol för att aldrig mer lita på nån. De tuffaste sveken kommer från dem en aldrig skulle kunna tro vara svikare. Men jag har klarat det mesta ändå, på egen hand. Det vet jag är uppfattat eftersom det jag publicerar studeras. En kan fråga sig varför jag är så intressant när man har avslutat vänskapen – per sms. Moget! Nåja, endera dan köper jag nog en helt ny, fungerande reclinerfåtölj – bara för att jag kan. Eller också bara dör jag och då behöver jag ju ingen fåtölj. För svikare är emellertid dörren stängd.

∼ ♦ ∼

Spännande lördagsmiddag

Eller nja. Så särskilt spännande blev den väl inte. Det som var mest spännande var väl att jag skulle laga mat. På riktigt, inte bara micra nåt eller servera nån kall mat. Ifall maten skulle bli äcklig hade jag öppnat och luftat en flaska rött också. Vinet hade jag inte gett sånt gott omdöme att jag ville ge bort den här flaskan. Men… vinet blev något bättre i mer ljummen temperatur och till lagad mat och till ostkex.

Så mycket mer spänning väntar inte den här kvällen. Igår såg jag både senaste avsnittet av Förrädarna och det av Tyst vittne. Kanske får jag lov att avsluta Hidden Assets, tredje säsongen, den som inte är riktigt bra, enligt min mening.

I kväll är det min sista kväll som… Och det får UKK i silver spegla.

UKK i silver solnedgång 25 apr 2026

UKK i silver och min sista kväll som…

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Jag har inte orkat gå och köpa färska blommor till mig till helgen, men jag noterade igår att det händer saker bland mina krukväxter i köksfönstret. Då får jag glädjas åt det i stället.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Fredagen den 24 april 2026: Börjat med te, slutat med laser och två serier jag hjärtar

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, lite te med honung i…

Te med honung

Jag drack citronte med honung före läggdags igår kväll. Det lindrade hostan.

…drog jag i mig före läggdags igår kväll. Jag gillar inte te, det påminner mig om sjukdom – vilket ju passar bra. I kaffeskåpet i köket hittade jag en påse citronte i teburken. Stora A kommer ju och te-fikar ibland när han saknar mig på jobbet (?), så några påsar behöver jag ha. Fast citronte… Nja, det är väl sjukdom om nåt! Fiskade upp påsen ur burken, kokade vatten och hällde i celadongrön temugg i vilken jag nedsänkte tepåsen. När vattnet hade svalnat en aning tryckte jag i flytande honung. För att den nyttiga och välgörande propolisen ska fälla ut får vattnet inte vara kokhett. Och faktiskt – jag hostade mindre i natt och sov bättre!!! 

Morgonkaffe och Dödsspelet i soffan

Det fick bli morgonkaffe och en stunds läsning på soffan efter duschen, Och nej. Jag har inget hårigt vänsterknä, det är björkris som aldrig slog ut från i påskas i en vas under Ommas porträtt.

Efter middagen igår fick jag jätteont i magen. Tyvärr var det onda där kvar i morse, så jag vågade inte äta nåt idag innan jag skulle iväg till sista laserbehandlingen. Det fick bli en dusch med hårtvätt och därefter kaffe och en stunds läsning av Dödsspelet på soffan.

Det enda som var annorlunda med gårdagskvällens middag var saltgurkan. Antagligen tålde jag inte den. Men jag var så sugen och vräkte väl i mig för många skivor. Hårdsmält för magen och därmed ont. Jag kanske kan äta, om än mindre mängder…

Jag fick vänta en kort stund i väntrummet idag innan det blev min tur att få sista laserbehandlingen för den här svängen. Hälsporren är liksom bara tillfälligt läkt och om jag inte är rädd om foten kommer den tillbaka. Hälsporren, alltså. Foten är ju kvar än så länge. Det har jag verkligen fått känna av den här gången, så jag ska fortsätta trycka ner mina inlägg i alla skor jag använder samt fortsätta göra övningar. Jag fick en del nya övningar jag kan prova på nu eftersom även stressfrakturen känns som den har läkt. Övningarna går ut på att stärka fötterna. Men sen får jag naturligtvis inte gå för mycket. Fan, det som jag gillar att göra – förutom att köra bil…

Jeansben o fötter i väntrummet utan kryckor

I väntrummet, idag utan kryckor.

∼ ♦ ∼

Bil till Butiken på hörnet

Efter laserbehandlingen körde jag en sväng eftersom jag ändå hade bilen. Anna hade lagt ut en bild på Instagram på mysig utefika i Slottsträdgården och ett tag tänkte jag svänga förbi och kolla om hon hade kaffe. Men jag ville inte tränga mig på och dessutom var magen fortfarande sisådär. Jag behövde också försöka äta nåt. 

Innan jag åkte hem svängde jag in till trottoaren några meter från Butiken på hörnet. Man får stå där 15 minuter. Perfekt för att ta några bilder på tunnelbygget!


Självklart handlade jag också,
även om jag höll på att glömma det lilla extra jag tänkte köpa – fröknäcke och det andra tunna knäcket. Jag köpte en påse småkakor också, ifall att… Men nej. Jag väntar inget besök i helgen. De två Noisetterna är till mig själv. Sen har jag ju de handgjorda cocosbollarna jag fick av mammakusinen M och hennes A också. Det blir svullande, åtminstone ska en av helgens dar ägnas åt det – om bara magen slutar göra ont.

Frukost åt jag när jag kom. Det blev fil med bär, banan, kanel och honung. Inget kaffe till ifall jag skulle må illa.

Frukostfil med bär o kanel Hopptisarna och Dödsspelet

Frukost efter vårdbesöket.


Det gjorde jag i alla fall (mådde illa, alltså),
men satte mig vid datorn och skrev det här för att försöka att inte tänka på det. Jag fick också två sms om paket som levereras på tisdag. Två böcker för recension är på väg. Postboxen innehöll idag ett kuvert från mammakusinen B. Det sparas till ”rätt” dag. Och så hörde chefen av sig per sms också och grattade i förskott.

∼ ♦ ∼

Det är fredag!

Eftermiddagen försvann ganska snabbt. Jag vilade mest på soffan, läste en del och diskuterade behandlingar med mammakusinen M per sms. Visserligen har jag lite röst idag, men inte så mycket att det funkar att telefonera. Det lilla jag har bör jag spara på. Men nog börjar jag bli frisk, för när jag hade vilat i tre timmar gick jag ett varv med dammvippan samt torkade av i badrummet. Jag borde bädda rent, men det orkar jag inte. I morrn ska jag köra en maskin tvätt. Min jobbtröja behöver tvättas för jag tänkte gå till jobbet på måndag. Jag fickju trots allt lön, fast jag trodde att jag inte skulle få en spänn. Det blir mer avdraget nästa lön.

Fredagsmiddagen var lätt fixad – bara att ställa fram smörgåstårtbiten. Hade jag varit frisk skulle jag ha öppnat en flaska bubbel. Nu fick det bli öl till. Bubblet sparas tills vidare.

Smörgåstårta och öl Hopptisarna och Dödsspelet

Fredagsmiddag, det vill säga smörgåstårta, med Hopptisarna och Dödsspelet.


Senare i afton ser jag antingen Förrädarna eller Tyst vittne,
det beror på hur trött jag är. Förrädarna är ju två timmar långt på grund av all jävla reklam.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

…och på tal om TV-program. Jag följer inte många serier. Det går mycket skit på TV. Men jag vill lyfta fram och verkligen rekommendera två serier som jag har sett: Demenskören och Victorias hjärta.

Lås med hjärta

  • Demenskören är en oerhört rörande och berörande serie om fyra timslånga avsnitt på SvT Play. Serien handlar om en kör bestående av kvinnor och män som fått olika demensdiagnoser. Människor, som under ledning av Anders Bagge och Sofia Lilja, tränar och i fjärde och sista delen håller en konsert på Södra teatern i Stockholm.
  • Victorias hjärta är också en oerhört berörande serie. I de tre fyrtiofem minuter långa avsnitten får tittaren hänga med journalisten Victoria Dyring, född med ett hjärtfel som ledde till en kollaps och en stor hjärtoperation. Här bearbetar hon sin hjärtresa på olika sätt, inklusive träffar med andra människor som haft liknande upplevelser. Även om jag inte har gjort en stor hjärtoperation har jag gjort elkonverteringar och en ablation. Här har jag sett nån som fattar ångesten, rädslan och tyngden i det här med att ha ett knasigt hjärta. Victoria Dyring satte ord på många av mina egna känslor och upplevelser. En och annan borde se det här i stället för att vara så jävla… fördömande. Du klarar nog att sitta still och se 3 x 45 minuter.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Världsbokdagen 2026: Hosta men påfyllning via kryckfri promenad

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, hostan från helvetet…

…den jäveln, höll mig vaken en stor del av natten, piller till trots. Så snart jag var på väg att slumra kom en attack. Hostan är torr och retlig, gör ont i bröstkorgen och på vänster sida i ryggen (har väl sträckt mig). Där fick jag för att jag trodde att jag var på väg att må bättre. Faktum är att även om jag inte låg i sängen igår låg jag mest i soffan och jag var så risig att jag inte ens fixade att duscha.

Bitmoji Im sick

Jag är risig.


När medicinlarmet gick igång 6.45 i morse
sov jag däremot gott, men det var bara att masa sig upp och ta tabletterna och tvinga i sig nåt. Sen kunde jag givetvis inte somna om utan hostade. Lustigt det där att en mest hostar när en ska eller vill sova. Fast jag hostar rätt mycket på dan när jag är vaken också…

Igår kunde jag i alla fall läsa lite längre stunder i Kvinnorna. När jag slog upp boken i morse hade jag ungefär 100 sidor kvar. Jag tror bestämt att boken blir utläst idag på Världsbokdagen. (Tack, Christina Wahldén, för ”påminnelsen” igår!)

Men fira Världsbokdagen är inget jag orkar mer än så. Dagens största utmaning var att jag hade bestämt mig för att försöka gå och handla. Utan krycka. Detta krävde en rejäl dusch. Jag ställde mig i badkaret så snart jag hade klivit upp ur sängen, före frukost eftersom jag ofta mår illa efteråt. Sen åt jag filfrukost med bär. Och ja. Jag mådde illa när jag hade ätit, om än inte lika mycket som igår.

Filfrukost med Hopptisanra och Kvinnorna

Filfrukost med Hopptisarna och Kvinnorna gjorde mig bara lite illamående.


Jag satte mig vid datorn efter tandbordstningen
för jag hade fått ett mejl om en bok för recension som är på väg. Och så skrev jag det här samt uppdaterade båda mobilerna när jag ändå var uppe. Chefen hörde av sig per sms och jag skrev ett alldeles för långt svar som jag tror att hon är totalt ointresserad av. Sen fick jag lägga mig raklång i soffan för att hämta krafter inför shoppingturen (den kändes övermäktig)…

∼ ♦ ∼

Påfyllning av ljus och mat

Hus med utomhusspiraltrappa moln på blå himmel

Fyllde på med ljus…

Benen var skakiga, illamåendet låg på lur och jag kallsvettades. Men jag klarade att ta mig till Korgtassen. Det förde med sig flera bra saker såsom jag fick ljus och luft, jag testade att gå utan kryckor och jag fick påfyllt i framför allt kylen. Vädret var underbart och om jag hade orkat hade jag gärna suttit ner nånstans och dragit i mig lite mer sol. Till och med hostan höll sig lugn – så länge jag var ute.

Jag är så nöjd att jag klarade av detta utan behöva förnedra mig och be om hjälp. Samtidigt blev jag ännu mer slut än jag var innan. Eftersom jag är sjukanmäld kunde jag vila ut i soffan efteråt. Jag känner mig som 100 år. Och snart fyller jag. Fast inte riktigt 100…

Fil tranbärsdryck sill saltgurka rädisor bär räkost mimosasallad korv korvbröd senap mimosasallad kallskuret smörgåstårta

…och fyllde på med ätbart.

Det var bra att få påfyllt i framför allt kylen. Jag köpte givetvis en bit smörgåstårta till i morrn, men också kallskuret och mimosasallad till middag i kväll. Räkost var det bra pris på, så två tuber med lång hållbarhet slog jag till på. Kan ju vara bra ifall jag blir sjukare… Utöver det som stod på lappen köpte jag en knippe rädisor, en burk saltgurka och en burk matjessill. Jag är så otroligt sugen på salt av nån anledning. Saltgurkan hittade jag inte först i affären och därmed fick jag också göra ett röstprov. Det var… skraltigt.

Fil, tranbärsdryck, kycklingkorv, korvbröd, stark senap och bär skulle handlas liksom avfallspåsar och duschsvamp. Jag köpte affärens sista, en rosa jävel.

∼ ♦ ∼

Torsdagströttma

Asså jag blev väldigt slut av promenaden och handlingen. Större delen av eftermiddagen tillbringade jag på soffan där jag läste. Däremot har jag mått mindre illa än igår, men fick mycket ont i magen av och till. Tiden drog mot medicindags och jag behövde äta. Till i kväll hade jag köpt mat som bara var att ställa fram. Det passar väldigt bra med kallskuret (kyckling och kalkon) och mimosasallad när det börjar bli varmt. Och så nåt salt (saltgurka) och nåt nyttigt (tomater) till. Ett par tunna fröknäcken tuggade jag också i mig.

Kallskuren kalkon och kyckling mimosasallad saltgurka tomater knäcke med räkost Hopptisarna o Dödsspelet

Kallskuret med Hopptisarna och Dödsspelet.


I kväll fortsätter jag att ta det lugnt.
Foten gör inte alls ont, vare sig undertill (hälsporren) eller ovanpå (stressfrakturen), men i morrn väntar ytterligare en laserbehandling. Jag tar givetvis bilen dit, för jag är alldeles för risig i övrigt för att ens försöka gå.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Visst blev det bokbyte idag! Nu har jag lämnat de amerikanska sjuksköterskorna som jobbade i Vietnam och ryckt åt mig en kriminalroman om fångar som fritas i Västervik. Författaren till boken jag ska läsa nu blev sne på mig när jag recenserade en annan av hans böcker, men åtta år har gått sen dess och jag tänker i alla fall ge honom en ny chans.

Böckerna Kvinnorna och Dödsspelet

Bokbyte från en bok om kvinnor till en bok om manliga fångar.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Kvinnorna

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en bokreabok inköpt och läst 2026.



Kristin Hannahs bok KvinnornaAv vissa skäl överväger jag noga innan jag läser 
amerikanska författare. Alla amerikaner ska inte dras över en kam, men… En amerikansk författare som jag tidigare har läst mycket bra böcker av är Kristin Hannah. När så hennes bok Kvinnorna fanns med på bokrean 2026 slog jag till och köpte den. Det är en rejäl bok på 525 sidor och när jag läste den var jag sjuk och lite svag. Men… jag kom igenom den.

Tiden är 1960-talet och platsen inledningsvis Coronado Island i San Diego. Där har tjugoåriga Frankie McGrath vuxit upp i en ganska skyddad tillvaro tillsammans med sin bror Finley. Men när Fin skickas till Vietnam vill Frankie också göra skillnad. Hon får höra att kvinnor också kan vara hjältar och anmäler sig som frivillig vid arméns sjuksköterskekår. Hon kommer till krigets kaos, men hon kommer också hem senare till ett förändrat USA.

Givetvis blir chocken och omställningen enorm för Frankie att komma från USA, där hon förväntas gifta sig, i princip, till kriget i Vietnam. Krig är aldrig vackra, de är blodiga, ångestfyllda och platser och människor förstörs. Teckningen av den naiva unga kvinnan gör författarens språk nästan lika enkelt till att börja med. Sen dras jag ner i stanken av blod, mögel, avföring och död. Frankie omvärderar det mesta i livet, även USA och presidenten…

Så småningom kommer Frankie hem. Den omställlningen är allt annat en enkel. Författaren har skildrat det hela mycket trovärdigt samtidigt som hon fortsätter att inte väja för det obehagliga. Lite kärlek kommer också in i boken, ganska mycket 60-tal i kläder och musik (stundtals lika övertydligt som i Ninni Schulmans 80-talsböcker) och till viss del också ganska… amerikanskt. Nu ska jag inte recensera boken, för den här har jag köpt på bokrean, men jag rekommenderar den varmt trots att den har några lösa trådar som inte riktigt knyts ihop.

Toffelomdömet blir högt. Och ja. Jag har Jim Croce på vinyl-LP i en långsammare version än den YouTube bjuder på.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼


Bloggat om boken har bland annat Charlotte, Hyllan, och Malin Lundskog gjort


Andra böcker av Kristin Hannah som jag har läst:


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Musik, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdagen den 22 april 2026: Friskhetstecken?

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, pillertrillare blev jag kallad igår…

Jodå, jag lever även idag. Tyvärr. Men det blev faktiskt så att jag inventerade medicinlådan igår – den är välfylld eftersom läkare hellre skriver ut piller än träffar patienter – och hittade hostdämpande piller. Perfekt att ta till natten eftersom man även av dessa blir dåsig (precis som illamåendepillren) samtidigt som de dämpar lusten i ens hjärna (!) att hosta. Haken var bara att man absolut inte får ta dem om man äter blodförtunnande… Sket jag i! Jag satt uppe och pinade mig igenom två avsnitt av Hidden Assets innan jag tog ett hostdämpande piller och gick till sängs vid 22-tiden. Jag hade berättat för Stora A i ett sms igår kväll just in case och han kallade mig pillertrillare. Själv funderar jag på att öppna apotek (Skojar! Det skulle jag verkligen inte göra.). Somnade, hostade väldigt lite och vaknade inte många gånger under natten. När jag sen väl vaknade i morse hostade jag desto mer, men det var bra för jag blev av med en del slem. (Ja den här bloggen är inte för kackelmagade, den är för mig.)

Utanför sovrumsfönstret var det inte lika soligt som igår (bilden tog jag igår eftermiddag), men jag noterade att björkarna i allén är på väg att slå ut och att piloterna tränade även idag. Det senare är mycket ångestframkallande. Det förra bryr jag mig inte så mycket om. I dagsläget kan jag inte gå ut. Men min plan är att göra ett försök i morrn. Utan krycka. Foten har nämligen artat sig bra och jag går nästan utan att halta och helt utan kryckor inomhus.

Vårgrönska i björkallén utanför sovrumsfönstret och grönska på fönsterbrädan inne

Vårgrönska i björkallén utanför sovrumsfönstret och grönska på fönsterbrädan inne.


Jag kände mig lite, lite piggare när jag vaknade
och jag orkade läsa en hel timme! De senaste morgnarna har det bara blivit lite läst och mest mobilsurfande eftersom det är lättare att hålla mobilen än den stora, tunga boken Kvinnorna. Det var till och med så att jag hittade ytterligare ett korrekturfel i boken (har hittat flera stycken…). Det är ett friskhetstecken om nåt!


Sen klev jag upp och åt fil med banan och bär.
Efter det började jag må illa igen och sen kom hostan med besked.

Fil med banan och bär Hopptisarna o Kvinnorna

Fil- och bärfrukost med Hopptisarna och Kvinnorna. Sen mådde jag illa igen…

∼ ♦ ∼

Illamående och uppdateringar kommer och går

Bitmoji Tofflan tummarna upp

Inget tumrullande förra veckan när jag distansarbetade.

Försökte sitta vid datorn och skriva det här för att skingra tankarna efter frukosten, men det fick bli back to bed. Eller nej. Soffan! Jag bestämde mig för att försöka att inte återvända till sängen förrän i kväll. Under tiden gkorde jag några uppdateringar på jobbdatorn. Och efter nån timme på soffan var illamåendet mindre och jag kunde starta om jobbdatorn och kolla att uppdateringarna funkade. Vidare noterade jag att nån snäll arbetskamrat, det vill säga Stora A, hade klickat publicera på min inlagda men opublicerade artikel om en mötesplats för forskningskoordinatorer. Fint, då kan alla, även chefer, se att här inte har rullats några jävla tummar i förra veckan när jag distansarbetade.

∼ ♦ ∼

Modig

Puls 66 22 april 2026

66… Ett klart friskhetstecken.

Lite nöjd och samtidigt… modig bestämde jag mig för att kolla min hjärtfrekvens. Det har jag inte gjort sen början av januari, det vill säga en gång efter Ingreppet. Varför? Jag har inte vågat. Den som inte har ett taskigt hjärta kan inte förstå det. Jag vill inte se en kurva som skuttar hej vilt på skärmen och siffror som stiger över 100.

Men idag kände jag mig just modig. Och kollade. Eller jag vågade inte titta på kurvan, bara slutsifforna: 66. Helt jävla otroligt bra! Hjärtfrekvensen ska ligga på mellan 50 och 100, nämligen. Så nu vore det fint om jag fick en återbesökstid hos kardiologen snart för att diskutera utsättning av läkemedel. Jag misstänker nämligen starkt att det är dessa läkemedel som inte bara har orsakat kraftig viktuppgång utan även illamående. Så var det nämligen i början när jag fick dem. Då handlade det om tillvänjning, nu kanske om att jag inte behöver ta dem. Jag firade med att rosta två mackor som jag åt med lagrad cheddarost på.

Rostade mackor med ost kaffe Hopptisarna o Kvinnorna

Firade med rostat bröd.

∼ ♦ ∼

Vila, läsa, äta och soprumsbesök

Hela eftermiddagen tog jag det lugnt. Jag låg en del på soffan och läste, gick runt lite i lägenheten och satt en stund vid datorn. Illamåendet kom och gick, men jag lyckades inte bara grilla kycklingkorvar utan också äta dem utan att tuppa av eller spy.

Tre kycklingkorvar med bröd räksallad o bostongurka Hopptisarna o Kvinnorna

Jag grillade kycklingkorvar i ugnen till middag.


Illamåendepillren liksom de hostdämpande ligger på bänken i köket. Ibland räcker det med att veta att de finns för att jag inte ska bry mig om krämpor. Hostan är dessvärre kvar, så även till i natt blir det nog ett sånt piller.

Efter maten tog jag till och med hissen ner till entrén och gick ut till soprummet (det hade börjat lukta här) samt kollade postboxen. I den senare låg bara ett tiggarbrev. (Vad hade jag förväntat mig? Spännande paket och roliga kort?)

Jag fortsätter att ta det lugnt, för i morrn ska jag försöka… trappa upp.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Ja i morrn ska jag försöka gå till Korgtassen och handla. Det är inte mycket jag behöver och jag tänker att det finns bänkar på vägen dit att stanna och sitta på om jag blir klen. Vidare ska jag prova att gå utan krycka. Går det inte så går det inte, men jag måste försöka även om jag mår skit. Ett litet friskhetstecken är det väl i alla fall att jag vill försöka???

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdagen den 21 april 2026: Illa, jag mår iiillaaa

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, fy fan så dåligt jag mår…

Aprilsolen genom persiennerna

Där utanför skiner aprilsolen.

Det är tydligt att onda makter/nån jävel vill mig illa, för jag tycks drabbas av ”allt” i sjukdomsväg. Naturligtvis är det inte sant, men det kan gärna få räcka nu. Inte nog med att jag har en hjärtsjukdom, stressfraktur och hälsporre. Nu har jag också hostan från helvetet, allra helst nattetid, och är dunderförkyld. Med de två senare krämporna kommer ett illamående som inte är av denna världen och som gör det svårt att äta och att hålla mig uppe ur sängen. Äta måste jag för att mina hjärtmediciner ska verka. Igår låg jag mest, idag var min ambition att försöka vara uppe lite mer och röra på mig i lägenheten så att jag inte får propp. Men va fan, jag orkar inte.

 

Kvinnorna o kaffe på sängen

Försöker läsa, men orkar inte som vanligt.

Och så blir jag trött på mig själv när jag gnäller för de här krämporna och samtidigt läser Kvinnorna, som handlar om sjuksköterskor som jobbade i Vietnam under kriget där på 1960-talet. Ingen uppiggande läsning direkt.

Piloterna som tränar här utanför i luften idag förstärker givetvis det icke uppiggande, men de levererar i alla fall inte skadade soldater. Och jag orkar inte läsa så mycket som jag brukar. Igår blev det väl 30 sidor. Jag som läser 50 sidor – i timmen – vanligtvis. Men jag skäms när jag läser mitt gnäll här och jämför min tillvaro i en skön och ren säng med kvinnornas i boken…

Jag var uppe på förmiddagen och åt fil med färska bär. Bär är väl det enda som börjar ta slut i mina förråd nu.

Fil m bär kanel o äpplemos Hopptisarna Kvinnorna o kaffe

Fil med bär, det enda som börjar ta slut i mina förråd. Hopptisarna och Kvinnorna var med, förstås.


Att borsta tänderna är också jobbigt, men skönt när det är gjort.
Och så blev jag tvungen att starta datorn för att betala en räkning (jag ser ju inte att göra det på mobilen). Då tvingade jag mig att sitta kvar och skriva det här, men efter det mådde jag så illa att jag behövde gå och lägga mig igen. Jag tog till och med ett piller mot illamående. Mina läkare har varit mycket generösa med piller. Det här skulle jag bli dåsig av. Det blev jag inte ett dugg, bara fortsatt hostig. Illamåendet dämpades lite.

Selfie i sjuksängen

Selfie i sjuksängen.


Just nu känns det inte som om jag ska överleva
så att jag blir ett år äldre snart. Det är några dar till dess, men fy fan så dåligt jag mår. Jag försökte verkligen vara uppe och gå lite i hemmet på eftermiddagen. Det inte många steg.

∼ ♦ ∼

Normala saker

Dagarna bara passerar. Det ser härligt ut i aprilsolen och termometern visar att det har varit ytterligare en ljummen vårdag. Att gå ut är inte att tänka på, jag får nöja mig med att gå in i duschen. Det klarade jag av även idag, bara jag vilar före och efter. Jag tvingade mig också att sitta uppe i fåtöljen och läsa på eftermiddagen. Det funkade, korta stunder.

Mitt största problem just nu är att komma på nåt att äta. Dels orkar jag inte fixa nåt, dels mår jag illa. Men jag måste alltså äta för att medicinen ska göra nytta för hjärtat. Jag tog ut en halv liten baguette ur frysen på tining. I kylen hittade jag gazpacho som jag köpte förra året, men som har en hållbarhet till våren 2027. Bara att värma brödet i micron och hälla upp soppan i skålen och ställa fram. 

Gazpacho en halv minibaguette Hopptisarna Kvinnorna

En halv minibaguette och kall gazpacho blev riktigt god tisdagsmiddag med Hopptisarna och Kvinnorna.


Illamåendepillren ska tas med sex timmars mellanrum,
så dagens andra kan jag ta när som egentligen. Kanske att jag väntar till läggdags ifall jag förhoppningsvis blir dåsig nästa gång. Eller kanske jag inte rentav behöver..? Tro det eller ej, men jag mådde mindre illa efter maten. Hoppas det fortsätter så. 

Kvällen blir mycket lugn. Jag läser en stund, kanske ser nyheter och sen försöker jag sova bort illamående och annat. Om nu bara hostan kan hålla sig borta…

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Modernista, alltså… Vilken höstkatalogOch vilket generöst förlag. Såväl i sommar som till hösten landar spännande nya titlar för recension i min postbox. TACK! Nu har jag nåt att försöka bli frisk för.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndag kväll den 19 april och måndagen den 20 april 2026: Fel i planeringen

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, ja det här blev ett streck i räkningen…

Igår kväll försökte jag sitta uppe ett tag efter att ha legat i sängen nästan hela dan. Jag gjorde en kvalitetssäkring av de handgjorda (!) cocosbollarna jag fick i fredags av mammakusinen M och hennes A. De var lättätna, men så mycket smak kände jag inte.

Sen pinade jag mig igenom Antikrundan från HuskvarnaMina amatörvärderingar i Duo-appen var helt galna. Ändå lyckades jag få två stjärnor och omdömet Antikkunnig. Man kan tro att jag hade mutat nån.


Efter detta var jag helt slut
och gick till sängs och somnade genast. Sen blev natten som den blev. Jag sov en till två timmar åt gången och vaknade av hostattacker som varade nån timme. 

∼ ♦ ∼

Sjukanmäld igen

Kaffe på sängen i Muminpappan mugg där han spikar för fönster

Jag har barrikaderat mig i sovrummet, inspirerad av Muminpappan på muggen.

Det går inte att jobba när jag knappt kan hålla mig uppe, inte ser för att jag inte kan ha kontaktlinser och inte kan prata så bra eftersom rösten svajar. Så jag sjukanmälde mig igen. Det förenklar ju för både arbetsgivaren och mig. Jag slipper känna mig pressad och stressad att jobba och leverera – och dessutom väldigt ifrågasatt trots att jag alltid levererar. Arbetsgivaren kan strunta i mig eftersom jag är sjuk. Vid sex-tiden i morse var jag uppe och sjukanmälde mig samt mejlade chefen och arbetskamraterna. Den här gången har jag lustigt nog inget dåligt samvete alls. Jag fixade kaffe och återvände till sovrummet där jag i princip gör som Muminpappan på muggen – barrikaderar mig.

Toapappershållare

Att montera när jag mår bättre.

Vid åttatiden hade jag mejlkontakt med hantverkaren Snabbe R som skulle komma hit på eftermiddagen och montera en sak i badrummet. Han ville inte komma när han fick veta att jag är dunderförkyld och hostig, men lämnade delen i min tidningshållare utanför dörren med en instruktion så att jag kan montera den själv. Att montera en självhäftande toapappershållare fixar jag nog när jag mår bättre.

Efter det försökte jag få i mig nåt ätbart så att mina mediciner fungerar. Det blev en trasig julknäcke och två bitar fröknäcke samt kaffe. Jag försökte läsa lite i Kvinnorna när boken låg på köksbordet. Den verkar bra. Men bäst av allt var tandborstningen efteråt och sen att få gå och lägga mig igen och dra täcket över huvudet.

Måndagsfrukost trasig julknäcke två små fröknäcken kaffe Hopptisarna o Kvinnorna

Måndagsfrukost med Hopptisarna och Kvinnorna.


Jag måste emellertid vara uppe och gå lite då och då
eftersom jag har en propprisk hängande lite mer över mig än över andra människor. Det är jobbigt, men det blir ju inga marathonrundor här hemma, precis. Foten uppskattar att den får vila så mycket som möjligt och jag slipper ha dåligt samvete för att jag kan inte kan (till fots) till jobbet. Jag går runt lite här och sätter mig en stund vid datorn och skriver. Det blir som sagt säkert extra många korrfel eftersom jag inte ser så bra utan linserna.

Dagens utmaning var att duscha, nåt jag gjorde på eftermiddagen. Det var väldigt skönt efteråt.

∼ ♦ ∼

Äta nåt och sitta upp

När jag hostar mycket mår jag ofta illa. Idag var inget undantag. Inte så lätt att äta nåt då. Men några knäckemackor räcker inte för min del om hjärtmedicinerna ska göra nytta. Jag grävde fram en matlåda med gult lock ur frysen, bara att tina och värma i micron. Portionen pulled chicken och klyftor blev förvånansvärt stor när jag hällde upp den på tallrik. Över det hela hällde jag Sweet Baby Ray’s sauce och några klickar hot béa så att jag åtminstone skulle känna nån hetta i gommen. Jorå, jag fick ner allt, men jag mådde fortfarande illa efter maten.

Jag ska nu försöka att sitta i fåtöljen ett par timmar innan jag går och lägger mig igen. Det känns osäkert om jag klarar att sitta upp så länge. Det här med att bli sjuksjuk blev ett extra fel i planeringen.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

En måndagshög till idag skrapade jag ihop redan förra veckan. Enligt @my.loved.books på Instagram är veckans färg turkos. Turkos är ingen färg utan en nyans i mina ögon, men jag skrapade ihop några titlar ur mina bokhyllor som jag faktiskt har läst. Hopptisen i sniggorange får toppa högen. Men har DU läst nån av dem nedan???

Turkos måndagshög 2026 med Hopptimisten

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördag kväll den 18 april och söndagen den 19 april 2026: Födelsedagmiddag och sjukstuga

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, trevlig födelsedagsmiddag, men sämre söndag…

Så kan man sammanfatta det senaste dygnet. Anna och jag hade bestämt att äta födelsedagsmiddag (hon har fyllt år, jag ska fylla år) på nyöppnade L’alessandro. Lokalen är en avknoppning från Bouquerone kan man säga. Man har helt enkelt satt igen en vägg. Detta mycket smakfullt gjort.

Interiör L'alessandro

Bakom porten finns Bouquerone.


Restaurangen är lite grann fortfarande under uppbyggnad.
När vi kom monterades en vinkyl, till exempel. Vi blev väl mottagna och noterade under de timmar vi satt där att flera gäster var bekanta med ägaren och hade hittat tillbaka. 

Vi inledde med bröd, olivolja och salt. Till huvudrätt åt vi båda svärdfisk. Jag uppskattade mycket att det var sallad till fisken och inte potatis, men det gick att välja till potatis, pommes etc. Vi delade på en flaska rött, Pasqua Mucchietto Nero d’Avola Shiraz 2025, till maten. Måltiden avslutades med dubbel espresso och väldigt fryst citronsorbet.

Innan vi skildes åt gick vi hem till mig och drack var sin mugg vanligt perkolerat kaffe. Somliga fick paket, andra inte… Hmm… Kvarglömd tygkasse hemma i en hall innehåller dock saker, så ingen blir utan.

Jag avslutade min lördagskväll med första avsnittet av nya säsongens Förrädarna på TV4 Play. Detta innebar nya mäniskor att irritera sig på – och att bli förtjust i.

∼ ♦ ∼

Orkar inte vara uppe längre stunder

Psykiatern o kaffe på sängen

Seg söndagsstart.

Natten blev hemsk. Jag somnade, men efter nån timme, en och en halv, började jag hosta. Så det har blivit mest hosta och väldigt lite sömn. Förkylningen har också brutit ut. Det innebär att jag inte kan ha linser, så det här inlägget har jag skrivit utan, men med näsan tryckt mot skärmen ungefär. Många korrfel…

Så småningom kom jag upp och fixade kaffe. Kunde ligga och läsa en stund med samma näsa tryckt mot boksidorna i Psykiatern. Efter ett antal försök kom jag upp och kunde göra frukost. Det blev rostat bröd, som river gott i halsen, och flingor och mjölk med jordgubbar som svalkar densamma.

Söndagsfrukost m rostat bröd flingor o mjölk jordgubbar Hopptisarna Psykiatern kaffe

Söndagsfrukost med Hopptisarna.


Jag orkade med nöd och näppe borsta tänderna efteråt.
Sen blev det sängen igen. Jag har verkligen försökt att inte ligga i sängen för mycket, men jag är rejält sänkt och orkar inte vara uppe längre stunder. Det blir korta sittningar vid datorn, toabesök och sen ut till köket för att fylla på vattenflaskan. Frågan är om jag ens orkar jobba hemifrån i morrn. Med tanke på det bemötande jag fick av en viss person i fredags känns det enklast att jag sjukskriver mig. Men jag får se. Ibland är jag envis och seg. Fast jag känner att hjärtat får jobba lite hårdare idag.

Utsikt från sängen

Dagens utsikt.

∼ ♦ ∼

Rise and shine?

Nja, knappast. Men framåt seneftermiddagen tog jag mig upp ur sängen en lite längre stund. Jag skrev två rader på min recension av den skruvade romanen Psykiatern och publicerade den. Sen valde den mest omfångsrika av bokreaböckerna 2026 att läsa härnäst, Kvinnorna. I nuläget har jag nästan inte kraft att hålla i boken. Men bokbyte blev det, jag har alltså inte varit helt död idag, bara nästan.

Böckerna Psykiatern och Kvinnorna

Bokbyte från en skruvad bok om en psykiater till en bokreabok om amerikanska sjuksköterskor i krigets Vietnam.


Nån middag var jag inte sugen på,
fast nåt behövde jag få i mig till medicinen. Det fick bli Dafgårds kycklinglasagne, det är en inte så stor portion, men alldeles tillräckligt för en som mår illa och som inte direkt har förbrukat en massa energi idag.

Kycklinglasagne med Hopptisarna och Kvinnorna

Kycklinglasagne till söndagsmiddag med Hopptisarna och Kvinnorna.


I kväll är det Antikrundan från Huskvarna.
Jag är inte säker på att jag orkar sitta uppe och titta och amatörvärdera.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Jorå. Även jag fick paket till kommande födelsedag. Hela tre paket… Tack Anna! 

Nu har jag totalt fyra paket att öppna på födelsedagen med det jag fick av mammakusinen M och hennes A. Gulliga ni är!

Tre paket och ett kuvert

Tre paket och ett kuvert från Anna till kommande födelsedag.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar