Lördagen den 13 juni 2026: Det är som att jag inte finns. Ibland.

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, sol ute, sol inne…

Junisol på blå himmel

Sol ute… (och skitigt fönster, så fönsterputsning blir en semesteraktivitet)

…men fan vare sig i hjärta eller sinne. Nånting drog ner humöret rejält igår och jag tror att jag vet vad. Det handlar om att jag blir osynliggjord gång på gång. Och fan att jag aldrig vänjer mig! Det är som att jag inte finns. Eller… jag finns ibland. När ingen annan finns eller jag behövs till nåt. När jag själv behöver… till exempel information så finns ingen där. Så i morse bestämde jag mig för att vara ytterst asocial och otillgänglig idag. I morrn måste jag skärpa mig. Men inte idag. Idag får det vara hur jävla soligt det vill ute. Här i mitt hjärta och sinne är det mörkt, tomt och tyst. Tyvärr måste jag ut med bilen och åka och handla. Då krävdes att jag tilltalade kassapersonalen. Men that’s it. No more talking today. 

För övrigt mulnade det på rätt snart utomhus också… Ha ha!

∼ ♦ ∼

Lördagsskriverier och lördagsläsning

Chasing the dead och kaffe på sängen

Lördagsstart.

Inte vet jag varför jag skriver mina dagboksinlägg heller. Jag har liksom tappat tråden. Syftet har varit att minnas det jag gör och när jag gör det. Men varför då? Jorå, det händer att jag söker bakåt i tiden. Då är det praktiskt att ha ett skriftligt minnesarkiv. Fast… jag gör ju inget särskilt och när jag gör saker är det ofta samma saker…

Men jag började inte den här lördagen med att skriva, jag började med medicin och ett antal toabesök. De hänger ihop. Vid åtta-tiden fixade jag kaffe och tog med mig in i sovrummet. En ledig dag ska alltid inledas med läsning, just nu Chasing the dead (cirka 100 sidor kvar) och kaffe på sängen om det är möjligt. Idag var det möjligt. Jag gör ju fan inget annat än läser. Jo igår kväll såg jag senaste avsnittet av Tyst vittne och två avsnitt av Konspirationen (första säsongen). Mitt sätt att höra röster under helgerna. Under vardagarna kan jag bli rätt trött på röster, men det handlar ju om att jag försöker arbeta när jag hör dem och då blir jag störd. Att en aldrig kan vara nöjd! <== ironi

Och PS, på tal om TV… Det kommer fyra nya avsnitt av Morden i Midsomer i sommar, med start den 30 juni.

∼ ♦ ∼

Snart är det helg igen…

Vit midsommarstång i trä

Förra året firade jag midsommar med Hopptisarna.

Skälet till att jag behövde åka och handla är att det ju snart är helg igen. Storhelg. Midsommar. Det gick fint för mig förra året att vara ensam under midsommar, så det lär det göra även i år. Fast ensam var jag inte – jag firade med Hopptisarna.

Jag har sprit och öl i kylen (alkohol bedövar), men det var sill och potatis jag nu behövde införskaffa främst. Kanske kollar längre fram i veckan om Korgtassen har egeninlagd sill. Den brukar vara så god.

Så det går ingen nöd på mig fysiskt sett. Bara en sån sak som att hjärtfrekvensen var stabil och låg på 73 igår efter jobbet är toppen, även om jag inte har nåt att leva för. Det är som sagt resten jag får kämpa med.

Ja ja. Det är bra att komma hemifrån en stund. Men först åt jag frukost, bäddade och duschade, allt för att verka normal…

Rostat bröd rabarberkräm med mjölk Hopptisarna och Chasing the dead

En normal frukost med familjen, rostat bröd och rabarberkräm.

∼ ♦ ∼

Underbart och alla hälsade!

Kaffe mjölk gräddfil sill bröd gräslök potatis ädelost skumbad

Handling till midsommar – och till mina söndagsbad.

Handlade gjorde jag på ICA Gnista idag. Då fick jag köra bil fort dit och hem, på motorvägen. Underbart! Också underbart var att jag hittade en flaska skumbad som fick följa med hem. Nu kan jag bada igen om söndagarna. Utöver det köpte jag det jag skulle till midsommar – två sorters sill, potatis, gräddfil, gräslök och ädelost –  samt en ny Wunderbaumgran till bilen.

Annars skrattade jag lite inombords, mest åt mig själv. <== självironi Personalen på ICA hade uppenbarligen gått kurs i att hälsa på kunderna. Varenda en hälsade på mig – och varje gång hoppade jag till, enstöring och kufisk som jag är. Det måste ha sett väldigt lustigt ut. Jag kände mig som Beaker i Mupparna. Undras om jag utstötte nåt ljud som han också…

Resten av eftermiddagen tillbringade jag i soffan med min bok. För det är ju faktiskt helg nu också. Och på slaget 15 dukade jag fram lördagsfika, som vanligt med en Noisette. Underbart det också!

Lördagsfika med Chasing the dead och Noisette

Underbart gott lördagsfika.


Därefter läste jag vidare och det blev bokbyte.
Nu lämnade jag den brittiska jakten på en försvunnen död person för en amerikansk hyresgäst som sprider en stank. Den senare har jag fått av Modernista för recension.

Böckerna Chasing the dead och Hyresgästen

Bokbyte i eftermiddags. Jag lämnar jakten på döingar för en hyresgäst som sprider en stank.

∼ ♦ ∼

Lördagskväll i tjället

Lördagskväll blev det och inte fan händer det mycket i det här tjället direkt. (Tjäll betyder ungefär enkel boning, för den som inte kan ålderdomlig svenska.) Jag fixade käk i vanlig tid, det vill säga till klockan 18. Den kolgrillade kycklingen kom från Korgtassen liksom såserna och tomaterna, jasminriset kokade jag i alla fall själv. Fortfarande tycks jag inställd på att laga mat för flera, trots att jag har gjort det mycket sällan i mitt liv. Det blev två påsar ris över att frysas in. Till maten drack jag ett stort glas appassimento – mer om vinet kommer i ett inlägg i morgon. Jag öppnade flaskan igår och tog ett litet glas med salta mandlar till. Idag blev det mat, alltså.

Kolgrillad kyckling med ris appassimento Hopptisarna o Hyresgästen

Kolgrillad kyckling från Korgtassen och jasminris som jag kokade alldeles för mycket av blev lördagsmiddag.


Kvällen har knappt börjat, men jag har ju inga planer.
Det blir väl mer läsning och kanske nåt mer avsnitt av Konspirationen. Jag har ingen aning om när besökarna anländer i morgon, men eftersom det är en bit att åka gissar jag att det inte blir klockan sju. Det innebär att jag inte behöver hoppa i säng tidigare än vanligt för att orka.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Min närvaro i Slottet synliggjordes när Anna messade om ett par gamla skor som jag hade glömt kvar där. Skulle de sparas eller inte? Jag svarade att jag hämtar dem när det passar. De kanske är bra att ha till nåt, vad vet jag. Trädgårdsarbete i Slottsträdgården är i vart fall inget jag ägnar mig åt längre, så de behöver verkligen inte stå där.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Ironi, Jobb, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Chasing the dead

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en första del i en lååång serie kriminalromaner på engelska.



Tim Weavers bok Chasing the deadEn lördag i maj 2026 gjorde jag en liten loppisrunda 
på egen hand. Inte för att jag behövde nåt, men givetvis såg jag rödbruna Billyhyllor som jag behövde, men inte köpte. Jag har ju bara två händer och armar. Tre second hand-böcker följde i alla fall med hem från Helping Hand. En av dem var Chasing the dead av Tim Weaver. Jag kände att jag behövde läsa på engelska plus att jag var nyfiken på den här kriminalromanen. Det visade sig att den är den första i en lång rad böcker i en serie. Och då vet en ju att jag går vidare och jagar resten – om boken är bra. Jag fick i samma veva göra en ny författarbekantskap.

Den här boken är författarens debut från 2010. Seriens huvudperson är den före detta journalisten David Raker. David slutade jobba som journalist för att ta hand om sin cancersjuka och döende fru. Första boken börjar ett år efter fruns död. Ett år tidigare hittades Alex Townes kropp. Men för en månad sen såg hans mamma honom på gatan. Och för en vecka sen åtog sig David att leta efter honom. Det skulle han inte ha gjort. Alex försvann för sex år sen och fem år senare dök has kropp upp i ett bilvrak. Fallet måste handla om förväxlade identiteter. Fast ju mer David gräver i fallet desto mer inser han att Alex liv inte var så oskyldigt som hans mamma trodde. Och många farliga personer är villiga att skydda Alex mörka hemligheter.

Jag tycker inte att det märks att boken har ganska många år på nacken. Den funkar bra. Den enda som avslöjar bokens ålder är att man tittar på DVD-filmer och att man har olika plastkort för uttag och kredit. Gåtan är i centrum – en död person syns plötsligt levande – varför då? Visst innehåller även den här deckaren relationsteman, men det största av dem, en makas sjukdom och död, har väsentlig betydelse för huvudkaraktärens yrkesval. Sorg är också ett tema och författaren skildrar det mycket realistiskt.

David utsätter sig för många faror innan, under och efter att han har hittat sanningen. Det handlar om att ”hjälpa” människor att glömma sina gamla liv och pånyttfödas. Riktigt ruggigt blir det. Jag tycker dock att upplösningen blir aningen för utdragen. Kanske funkar det på film eller i TV-serier. Här kan jag inte låta bli att undra hur mycket våld en människa klarar att stå ut med. Det känns inte riktigt… rimligt. Men slutet har en rejäl twist som jag aldrig hade kunnat lista ut.

Boken är på över 400 sidor, vilket jag ju tycker är långt, men… Bokstavsgraden är underbart stor och det i sig gör att omfånget blir större. I love it!

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i David Raker Missing Persons-serien:

  1. Chasing the dead (2010) (läs inlägget ovan!)
  2. The Dead Tracks (2011)
  3. Vanished (2012)
  4. Never Coming Back (2013)
  5. Fall from Grace (2014)
  6. What Remains (2015)
  7. Broken Heart (2016)
  8. I Am Missing (2017)
  9. You Were Gone (2018)
  10. No One Home (2019)
  11. The Blackbird (2022)
  12. The Last Goodbye (2023)
  13. The Missing Family (2024)
  14. The Lost Women (2026)

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredagen den 12 juni 2026: Helg med plan B och smaskens

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, så blev det helg igen…

Fredag… Jag försöker få feeling, försöker se helgen som nåt skönt. Vila upp sig, hitta på nåt kul. Ibland är det lite svårt för mig, men den här helgen händer det i alla fall nåt roligt på söndag: jag ska umgås med människor IRL. Nu hoppas jag att vädret här i Uppsala blir OK så att vi kan göra det som är planerat utomhus. Dessvärre ser prognosen inte bra ut, så jag har gjort en plan B.

En gammal kompis hörde av sig per sms under dan och har bokat en Uppsalaresa i sommar. Jag är en av dem h*n vill träffa så det hoppas jag blir av. Jag har lagt in i kalendern. Då har jag en sommaraktivitet förutom hårklippning och fotvård inbokad. (Jävla tantvarning här!)

På tal om utomhus såg jag häromdan att det finns inte bara byggs nya bostäder för människor här i stan. Även fåglarna bygger. I björken utanför mina fönster mot S:t Olofsgatan sitter en fågelholk. Men nån klyka längre upp finns ett nybyggt bo. För tillfället verkar hyresgästerna utflugna. Vem vet, de kanske kommer tillbaka. Eller så kommer det nya.

∼ ♦ ∼

Distansarbete

Idag var det distansarbete som gällde för mig. Jag grundade först dock med dusch och frukost. Frukosten var likadan som igår och större delen av veckan. Noteras bör dock att linneservetten är bytt och ren för dagen. Hopptisarna ser nöjda ut. Jag läste givetvis och har kommit mer än en tredjedel in i Chasing the dead

Fredagsfrukost med Hopptisarna Chasing the dead fil med bär

Fredagsfrukost lik torsdagens men med ren linneservett. Hopptisarna ser nöjda ut.


Arbetsdan inledde jag med att publicera en artikel
som blev ganska omfattande. Men nu är artikeln om ett mångårigt arbete med att lära utländska diplomater i Sverige mer om vårt land utlagd. Vidare skrev jag den andra artikeln i serien om pedagogiska pristagare och skickade över den för genomläsning. Artikeln kom tillbaka med ett OK och på eftermiddagen la jag in den i verktyget, klar för publicering efter semestrarna. Översättaren accepterade också uppdraget och lovade leverans nästa vecka. Dagen hade bara ett enda möte via Zoom.

Eftersom jag distansarbetade kunde jag köra en maskin tvätt plus gå med dammvippan som micropaus. Dammsugningen sparade jag till efter arbetsdagens slut.

∼ ♦ ∼

Tunnelbygge och helgsmaskens

Fredagen var solig och mitt på dan tog jag sedvanlig promenad ner till tunnelbygget. Där var inte mycket aktivitet, men som vanligt har det väl varit det för det såg annorlunda ut.

Fyra Noisette från Triller i burk o boken Chasing the dead

Fyra Noisette till helgen, men bara två till mig.

Och innan jag gick hem gick jag in på Butiken på hörnet för en liten pratstund med trevliga Å (uppdateringar och senaste nytt). Jag hade faktiskt tänkt ta en macka och kaffe där, men inte en smörgås hade levererats. Givetvis handlade jag annat. Det fick bli fyra Noisette till helgen, för jag tänkte skicka med mina besökare färdkost när de ska vidare på måndag.

Lunchen åt jag hemma vid köksbordet. Jag kokade snabbt ett ägg och åt två rostade mackor till. Den nya cheddarosten skar jag de första bitarna av, men Bregottet åt jag det sista av. Det var nästan en månad gammalt och smakade inte alls dåligt. Vissa bäst före-datum ska en ta med en nypa salt. Jag tycks ha otur med färska bär, framför allt hallon och jordgubbar, och de har inga bäst före-datum på förpackningarna. Kanske är det det som behövs för att en vara ska vara hållbar..?

Hemmalunch rostat bröd ägg mjölk kaffe Hopptisarna o Chasing the dead

Dagens lunch åt jag hemma med Hopptisarna och min bok på gång.

∼ ♦ ∼

Helgkväll

Efter jobbet dammsög jag som planerat. Jag hann också vila en stund, läsa, reda ut mateländet på söndag och chatta med ytterligare en bekant som vill komma hit.

När det var dags att äta var jag inte hungrig, bara låg. Det är dumt, för den här helgen händer det ju roliga saker. Men humöret kanske bara tillfälligt är nere i tofflorna. Jag är väl avundsjuk eftersom ”alla andra” tycks ha planerat sin sommar och jag har inte planerat ett skit.

Ja ja, jag åt min smörgåstårtbit, drack ett glas bubbel till med Hopptisarna och boken, diskade.

Smörgåstårta och bubbel med Hopptisarna och Chasing the dead

Fredagssmörgåstårta med bubbel, Hopptisarna och Chasing the dead.

I kväll ser jag senaste avsnittet av Tyst vittne och kanske nästa avsnitt av Konspirationen. Då får jag höra röster i alla fall och kan låtsas att jag omger mig med familj och vänner, såna som inte bara vill ha nåt av mig, bara hänga. Ingen plan B för sånt, så jag får ta till smaskens i form av choklad, kanske.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Plötsligt vill väldigt många hälsa på under semestern. Men jag vill inte binda upp mig mer än jag gjort idag. Dessutom skulle jag själv må lite bättre av att få byta miljö. Frågan är vilka alternativ jag har. Typ inga. Det svider lite, fast endera dan hittar jag på nåt och tar bilen och drar.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdagen den 11 juni 2026: Inga störningar, inga beröringar

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, inga störningar den här morgonen…

…mer än mina egna funderingar. En del rörde jobb, annat rörde mitt privatliv. De hängde ihop lite. Igår fick jag faktiskt en klapp på axeln och den blev jag väldigt glad för. Jag kände att den var välmenad för jag fick den i ett läge när jag verkligen behövde den. Annars är det aldrig nån som rör vid mig. Aldrig nånsin, numera.

Under pandemin upphörde såväl handslag som kramar. De kom nästan inte tillbaka. Och när ett förhållande tar slut, såsom mitt gjorde, upphör den där nära kroppskontakten. Då menar jag inte den sexuella utan de där intima, men vardagliga beröringarna som en smekning över kinden eller att borttagning av en smula eller ett hårstrå från en tröja.

Några verbala beröringar för känslolivet får jag inte heller. Det kommer inga hjärtan per sms i mobilen. Det kommer nästan inga samtal heller, för den delen. Inget sällskap IRL. (Nu på söndag blir ett välkommet undantag!) Ska jag höra en röst får jag prata för mig själv. Så ja. Livet är tomt. Det är tur att jag går till Igor och klipper mig var sjätte vecka för då blir jag berörd utanpå huvudet i alla fall. Annars är det just… tomt. Ingen älskar mig. Jag älskar ingen. Jag får säga till mig själv att jag är magisk – om jag ska höra det.

Kexchoklad Du är magisk

∼ ♦ ∼

Man ser inte skogen för alla träd

Torsdagsfrukosten blev likadan som alla frukostar i veckan, tror jag. Det enda som skiljer är litteraturen. Igår kväll började jag läsa Chasing the dead och det fortsatte jag med i morse till filen. Boken har några år på nacken, men efter att ha läst 14 procent av boken (!) enligt Goodreads tycker jag inte att det märks.

Torsdagsfrukost med Hopptisarna Chasing the dead fil med bär

Torsdagsfrukost med Hopptisarna och spännande läsning.

 

Husfasad Drottninggatan med Carolina Rediviva i bakgrunden

Vackert hus på vägen upp till jobbet.

Morgonen var svalare, men det blev en behaglig promenad, lite varm när det gick uppför. Jag försöker på min väg till jobbet hitta annorlunda motiv att fota. I morse fastnade blicken på en husfasad som jag alltså går förbi varje gång jag jobbar. Det slog mig plötsligt den här morgonen att huset är väldigt vackert. Märkligt, det där, att man ibland inte ser skogen för alla träd.

Arbetsdagen idag bestod av två möten på förmiddagen. IRL-mötet jag deltog i var bra, det är dessa möten alltid. Jag är glad att vi ska fortsätta med dem i höst. Det lär bli en skum höst på flera sätt på jobbet. Men jag orkar inte vara orolig. Jag har ändå ingen som väntar där hemma, så att säga.

∼ ♦ ∼

Lisbethlunch och 80-årsfirande

Idag var det i alla fall nån som skulle göra mig sällskap till lunch. Lisbeth, hon som heter nånting heeelt annat, och jag hade en efterlängtad, lunchdejt på slottet. Jag åt trattkantarellsoppa, gott bröd och smarrig färskost. Och jag kan bara säga att Lisbeth berör mig. Våra samtal sker sällan, men de är så meningsfulla. Vi pratar och lyssnar.

Trattkantarellsoppa o bröd med Lisbeth

Trattkantarellsoppa med Lisbeth.


Tillbaka till skrivbordet en stund efter lunchen.
Jag fick en ny skrivbordslampa idag, över ett år efter att jag bytte plats. Nytt skrivbord tackade jag nej till eftersom jag skulle få ett likadant som jag har. Inte särskilt funktionellt och feldimensionerat för arbete 2026. Till och med morfars skrivbord hemma är bättre. Nåja, en timma jobbade jag inklusive dagens andra uppdateringsdrös på jobbdatorn (den första gjorde jag tidigt i morse). Sen var det dags för 80-årsfirande med tårta och bubbel.

∼ ♦ ∼

Helghandling

Fil kolgrillad kyckling smörgåstårta fetaostsås bär tomater

Handlat lite till helgen.

Idag fick jag skjuts hem med U-bilen. Eller till Korgtassen, snarare. Jag behövde handla, bland annat smörgåstårta (fredagen närmar sig) och mat till lördag, så det var extra skönt att slippa hem från jobbet. I morrn sitter jag hemma och jobbar. Då får jag vila mina trötta fötter. Det är också rätt skönt när man ska jobba med nåt koncentrerat. Jag har fått underlag till nästa artikel och den tänkte jag skriva då.

Till söndag behövde jag förresten inte handla nån mat eftersom jag faktiskt får besök då och det blir middag på lokal. Det innebär att jag behöver städa lite innan dess, så det påbörjar jag väl under morgondagen. Och eftersom jag jobbar hemifrån kan jag köra en maskin tvätt på dagtid.

∼ ♦ ∼

Bokpost och kvällskräm

I postboxen låg ett brunt paket och väntade på mig. Jag försökte gissa dess innehåll, men hade helt fel. I paketet låg för recension översättningen av Freida McFaddens bok The Tenant, utgiven av Modernista under titeln Hyresgästen. Stort TACK för den!


Givetvis står den här boken på tur att bli läst härnäst.
Men först ska jag ju läsa Chasing the dead. Det är ganska sällan jag parallelläser böcker, allra minst när jag ska recensera. Då vill jag ha fullt fokus på en och samma bok.

Läshungern är stor här, men den vanliga hungern var det väl sisådär med i kväll efter sopplunch och eftermiddagstårta. Då passade det perfekt med rabarberkräm och mackor (rostat nötbröd) till kvällsmat.

Hopptisarna med rostade nötbrödsmackor rabarberkräm o mjölk tranbärsdryck Chasing the dead

Rabarberkräm och rostade nötbrödsmackor med Hopptisarna och Chasing the dead.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn är det veckans sista arbetsdag och sen kommer helgen. Den här helgen blir inte riktigt lika ensam som vanliga helger, för på söndag får jag besök som sagt. Därefter inleds midsommarveckan. Några andra planer än att äta sill och dricka snaps har jag inte för midsommarafton. Jag hänger här hemma, utan att bli störd eller störa, beröras eller beröra.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, Sociala medier, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdagen den 10 juni 2026: Nyklippt Vanligt Folk har bytt bok och ätit körv

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, i natt regnade det och det var härligt. …

Grävmaskin uppställd på parkeringen vid halv sex på morgonen

Levererades med buller och bång utanför mitt sovrumsfönster kl. 5.30 i morse. Tack för den!

Luften blir en annan, friskare, på nåt sätt. Jag vaknade till ett par gånger, för med öppet fönster hör man ju en del vad som försiggår på gatan utanför. Det är en del folk och trafik i rörelse nattetid. Jävligt irriterad blev jag dock när ett stort fordon lämnade av en grävmaskin på stora parkeringen klockan halv sex på morgonen. Mitt larm går igång kvart i sex och den där sista kvarten… Har de inga tider att förhålla sig till? Jag minns hur det var när jag bodde på Main Street och det kunde sättas igång med röjningsarbete på järnvägsspåren mitt i natten. Det var inte roligt då att ha sovrummet åt järnvägssidan och det var ju faktiskt lite värre än nu. Men ändå. Det borde finnas vissa… regler för högljutt arbete när Vanligt Folk sover.

Vid frukosten började solen visa sig så smått. Jag läste Järnblomma och har äntligen fått veta varför boken heter som den gör. Jag hann inte läsa ut boken, men nästan. Det blev bokbyte i kväll.

Onsdagsfrukost med Hopptisarna o Järnblomma fil med bär

Onsdagsfrukost med läsning mot bokslut.

∼ ♦ ∼

Grönt är skönt och Baldur på besök på jobbet

Grönt i slottsbacken

Grönt i slottsbacken.

Regnet har gjort ännu mer susen för växligheten. Det är så grönt och fint överallt nu. Dagens morgonbild tog jag på slottsbacken. Jag är lyckligt lottad och kan gå till och från jobbet, men också för att mina onda fötter klarar det fortfarande plus att jag har gångavstånd till jobbet. Det är så jag får vardagsmotion, ljus och luft. På helgerna har jag en tendens att stänga in mig i lägenheten. Jag har inga mål, ingen annanstans att ta vägen. Ännu är det för tidigt att planera nån resa utomlands, jag har inte längre tillgång till nån trädgård och nån stuga. Jag bara är. Samtidigt är jag fascinerad över andra som har fått liksom eld i baken när de tidigare hade bly i den samma. Själv har jag fått bly i min.

På jobbet fick jag nytta av blyet eftersom det var lite av en mötesförmiddag. Då sitter man. Men jag blev stressad över en arbetsuppgift och min chef noterade det. När jag inte kan se helheten, när jag inte kan vissa delar och det är bråttom… Då blir det svårt. Jag hämtade kraft genom att Baldur kom på besök och jag åtog mig att lotsa en besökare rätt. Baldur fick förstås både godis och gos, det fick inte besökaren.


Lunch mitt på dan och därefter fortsatte jag
att jobba med ett par artiklar.

Skrivbordslunch med macka ägg kexchoklad varm choklad o Järnblomma

Dagens skrivbordslunch blev en repris på gårdagens.

∼ ♦ ∼

Klippt

Vid 15.30 loggade jag ut och gick till Igor för att bli klippt. Det var så skönt. Och som vanligt bokade jag en ny tid. Det blir i slutet av juli, på min semester.

∼ ♦ ∼

Bokbyte och kvällskörv

På lunchen idag läste jag ut Järnblomma. <== länk till mitt inlägg om boken. Lustigt nog handlar den om två försvunna personer. Chasing the dead handlar om en försvunnen person och det är den boken jag har valt att läsa nu. Boken kom ut redan 2010. Jag köpte second hand en häftad utgåva från 2013.

Böckerna Järnblomma och Chasing the dead

Bokbyte från en bok om två försvunna personer till en bok om en försvunnen person.


Givetvis hade jag inte med mig Chasing the dead till jobbet,
så den började jag läsa till kvällsmaten. Eftersom lunchen var rätt… trist valde jag att grilla kycklingkorvar i ugnen och äta med bröd, räksallad och bostongurka till.

Kycklingkorv med bröd Hopptisarna Chasing the dead

Kycklingkörv mä brö ihop med Hopptisarna och Chasing the dead.


I morrn blir det lunch på lokal med
Lisbeth (hon som heter nånting heeelt annat) och därför tog jag fram en påse rabarber ur frysen för att tina och sen koka kräm på till torsdagskvällsmat. En sån som jag behöver inte äta varm mat två gånger om dan.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Uppenbarligen tränar nån på östgötska i kopieringsrummet på jobbet… För det kan inte vara jag, jag kan språket redan. (Dessutom åt jag körv till kvällsmat.)

Fack 1 körvar till pappret så det fastnar

Träning på östgötska?

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, Trams | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Järnblomma

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om den andra delen i en serie som jag har läst lite huller om buller.



Frida Skybäcks bok JärnblommaVissa kriminalserier ska man läsa i ordning. 
Det har jag tyvärr inte gjort med Frida Skybäcks serie om Fredrika Storm. Men i april 2026 nätshoppade Järnblomma, den andra delen i serien och nu har jag läst den. Boken är listad som fristående i serien. Det stämmer inte, enligt min mening, men den här boken är kanske mer fristående än senare delar.

Två tonåringar hittar en kropp inne i en vägg i ett ödehus utanför Lund. Huset har tillhört Sankt Lars, ett nerlagt mentalsjukhus. För 30 år sen blev det skandal när två av sjukhusets patienter försvann spårlöst. En av dem, Marie-Louise Sparre, hade blivit utsatt för nåt fruktansvärt, menade hennes familj. Men polisen hittade henne inte. Nu får poliserna Fredrika Storm och Henry Calment öppna utredningen igen. Sjukhusområdet gömmer mörka hemligheter. Vad hände egentligen den där oktobernatten 1987? Och hur långt är de ansvariga beredda att gå för att dölja sanningen?

Den här kriminalromanen är enkel och lättsam att läsa, även om den förstås handlar om mord. Men det är fokus på hur det nyfunna liket kunnat hamna i väggen och vart de försvunna tagit vägen. Visst finns relationsteman även här, fast tack och lov är de nedtonade. De relationsteman som finns med är dessutom lite mer spännande och intressanta och handlar inte enbart om nån huvudkaraktärs relation.

Generellt är boken spännande. Det är en driven författare som har skrivit boken och den går snabbt att läsa. Eller jag läser den snabbt eftersom jag vill veta. Givetvis gissar jag också. Helt fel. Det här är en bra kriminalroman och den har alldeles lagom, det vill säga få och små, sidoteman.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Fredrika Storm-serien:

  1. Svartfågel
  2. Järnblomma (läs inlägget ovan!)
  3. Skuggvarg 
  4. Djävulsring 

Andra böcker jag har läst av Frida Skybäck:


Bloggat om boken har bland annat Lotten och Hyllan gjort.


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Tisdagen den 9 juni 2026: (O)behöriga äga ej tillträde?

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, mulen dag till att börja med även idag…

Skylt Obehöriga äga ej tillträde

Obehöriga äga ej tillträde – till modern teknik.

…men lika klibbigt som igår. Termometrarna visade ändå inte lika hög värme. När jag serverade mig frukostfilen med bär noterade jag att lampan i kylskåpet inte lyste som den skulle. Jag kollade manualen och där stod att man skulle kontakta auktoriserad servicepersonal. Jahapp. Fina grejor är det, men man kan fan inte ens byta lampor själv. Obehöriga äga ej tillträde… Jag felanmälde via formulär, men inte förrän jag kom till jobbet. Och då kunde jag inte använda webbläsaren för mina privata saker utan fick använda jobbets. Så blir det med alla uppdateringar. De ska göras och sen blir det som att man plötsligt inte har tillträde. Mycket irriterande. Man kan inte säga att jag var lugn som en filbunke, men jag kan ju inte göra så mycket åt tekniken – mer än att felanmäla det som är trasigt.

Tisdagsfrukost med fil o bär Hopptisarna o Järnblomma Pro Viva sned bild

Inte så lugn som filbunken jag åt till frukost…

∼ ♦ ∼

Varm promenad upp till möten

Domkyrkotornen sticker upp vid St Perstunneln

Vid S:t Persgatan byggs också en tunnel, men den verkar bli mindre än S:t Olofsgatans.

Det blev en varm promenad upp till jobbet, trots den lägre temperaturen. Jag gissade att det skulle komma en eller flera regnskurar även idag, men tog vare sig regnjacka eller paraply den här morgonen heller. Det är ju enklare när en bara ska hem – då byter jag ju ändå om hemma sen. Nåt regn kom inte och dessutom fick jag skjuts hem.

Jag hoppade in på Kvarnen och tog ut kontanter eftersom jag ska klippa mig i morgon efter jobbet. Igor tar bara kontanter, men absolut inte svart – jag får kvitto. I stället för att gå ut på Dragarbrunnsgatan gick jag ut på S:t Persgatan igen och passade på att fota det tunnelbygget också. Det verkar vara lite mindre än S:t Olof, men inte mer färdigt för det.

Min arbetsdag idag bestod av ett kort möte och ett långt (hela eftermiddagen) med lunch där emellan. Inte så mycket mer att säga om det. Andra jobb på gång fick jag sköta där emellan, som korrläsning och förberedelse av artikelpublicering, eller vänta till senare i veckan.

Skrivbordslunch med macka ägg kexchoklad Järnblomma

Skrivbordslunch med magisk kexchoklad och Järnblomma.


Skönt var det att få åka U-bilen ända hem efter jobbet.
Jag var trött och fötterna gjorde lite, lite ont idag. Men bullarna till kaffet på eftermiddagsmötet var asgoda.

Kanelbullar på bricka

Men bullarna var asgoda.

∼ ♦ ∼

Lampeländet

Visdomsord om kylskåpslampor

Visdomsord. Kylskåpslampor behövs.

Vad gäller kylskåpslampan kom svar på lunchen att det minsann var hyresgästens ansvar att byta. Jorå, det hade det här hyresgästen gjort om hon hade kunnat. Men det gick inte ens att komma åt den blinkande lampan. Och när jag kom hem kom ett mejl till från Snabba Rick där han hade kollat runt lite och det kunde vara en LED-modul och en sån skulle han beställa om det visade sig vara det bara jag fotade modellnumret. Numret hade jag redan skickat över, men jag tog en bild till och skickade.

Nu hoppas jag att han beställer en modul. Jag är nämligen säker på att lampan håller på att lägga av. Sommartid är det väl ingen fara, men när det blir mörkare lär jag inte se ett skit.

∼ ♦ ∼

Sista krämen och sommarpratare

Till kvällsmat blev det det senaste krämkokets sista portion, direkt ur serveringsskålen, enligt gammal familjetradtion. Jag får koka mer kräm, men kanske först i morrn efter klippningen. Om jag orkar…

Mackor rabarberkräm med mjölk Järnblomma och Hopptisarna

Den sista rabarberkrämen av andra koket blev kvällsmat.


Medan jag slurpade kräm
kollade jag listan över årets (2026) sommarpratare. Jag kunde konstatera att den innehåller såväl forskare från mitt universitet, det vill säga Uppsala universitet, som författare. Förra året lyssnade jag inte på en enda sommarpratare, men i år ska jag försöka lyssna på dessa:

  • 22 juni: Martin Kragh, Rysslandsexpert
  • 29 juni: Patrik Norqvist, rymdfysiker
  • 19 juli: Ruth Kvarnström-Jones, författare
  • 2 augusti: Ebba Witt-Brattström, författare, litteraturprofessor
  • 4 augusti: Elham Rostami, neurokirurg
  • 13 augusti: Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi

Ska DU lyssna på nån sommarpratare??? Vem eller vilka?
Berätta gärna i en kommentar.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Saint Paulia är inte den enda växt som blommar i mitt köksfönster. Nu har även porslinsblomman en starkt doftande klase. Köksfönstret är inte så stort, men tydligen rätt fönster för de växter som står där. (Pelargonerna står nu under sommaren på balkongen.) 

Blommande porslinsblomma i köksfönstret

Porslinsblomman i köksfönstret blommar också.


Och på tal om blommor har jag beställt blommor
till en släkting som fyller år och som är mycket viktig för mig.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Radio | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndagen den 8 juni 2026: Mögliga hallon hemma, romantik och sött på jobbet

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, det skulle vara mulet idag…

…men jag vaknade till en solig och varm morgon. Skit samma, jag skulle ju jobba. Natten var hyfsad och jag sov ganska bra. Var bara uppe en gång nånstans mellan tre och halv fyra, så när jag vaknade av mobillarmet kände jag mig ganska utsövd.

Efter duschen fixade jag filfrukost med bär. Jag fick rensa bort typ hälften av hallonen för de var mögliga. Mycket irriterande. Men Pro Viva till min morgonmedicin serverade jag i mina nya glas. Jag blir inte klok på vad det är för sorts glas. De skulle kunna vara shotglas, men de är större. Läste Järnblomma gjorde jag också. Boken är lätt att komma in i och spännande, tack och lov.

Måndagsfrukost fil med bär Hopptisarna o Järnblomma

Måndagsfrukost med fil och bär, Hopptisarna och Järnblomma.

 

Fyrisån junimorgon

Junimorgon vid floden a k a Fyrisån.

Så traskade jag iväg.Cykelfabrikens gård – jag brukar gå den vägen numera och inte på trottoaren längs Väderkvarnsgatan eftersom den används av både cyklister och elscooterförare – mötte jag den trevliga damen med hunden, djuret som man inte får hälsa på. (Hon har gett en bra förklaring varför, men hunden är så himla söt att jag nästan dör.) Jag hälsade god morgon på damen och hon blev så glad för det, gissningsvis för att ingen människa hälsar henne det i vanliga fall. För min del får jag i alla fall ett och annat god morgon på jobbet. Promenaden upp till jobbet blev varm, men jag stannade bland annat vid floden och tog en bild och hämtade andan.

∼ ♦ ∼

Drama, komedi och romantik – och sött – på jobbet

Nyöversättning av En förtrollad april av Elizabeth von Arnim

En nyöversatt bok som jag fått för recension.

Arbetsveckan inleddes med två möten, det ena via Zoom, det andra IRL. Precis före mötena tittade S förbi med en bok som hans fru har översatt till svenska och som jag fick för recension. Det blir perfekt sommarläsning. Boken gavs ut första gången 1922 (!) och är skriven av en brittiskaustraliensisk författare vid namn Elizabeth von Arnim. Författaren i sig är mycket spännande. Bland annat var hon gift ett par gånger, men hann ändå vara ihop med H.G. Wells med flera. Dessutom var hon släkt med Katherine Mansfield, även hon författare, på fädernesidan. Boken har filmatiserats två gånger, 1935 och 1991. Översättningen heter En förtrollad april (ursprunglig titel Den förtrollande april i översättning av Signe Lyth 1924) och handlar om två kvinnor som lämnar 1920-talets trista (?!) London för att semestra på ett ensligt slott i Italien. Drama, komedi och romantik, säger Wikipedia om filmen.

Men läsa kunde jag ju inte göra förrän det blev lunch och då fortsatte jag givetvis med Järnblomma samtidigt som jag åt smörgås och ägg vid skrivbordet. Min gulliga godisgubbe L hade lämnat fredagssmaskens till mig så det fick bli lunchdessert.


När det började dra sig mot hemgång
på eftermiddagen kom också regnet. Jag hade varken jacka eller parapy, men solbrillorna låg i ryggsäcken. Men efter regn kommer solsken, så även denna dag.

∼ ♦ ∼

Inga omfattande planer

Jag hade tur med vädret och kom torr, men varm hem. Jag hade tröjan på mig och ändå blev jag inte svettig. Himlen mörknade och jag insåg att det nog skulle komma mer vått från ovan. Det var lite skönt att jag klarade mig.

Nån större middag tänkte jag inte ställa till utan jag hade planerat att äta rabarberkräm med mjölk och smörgås till kvällsmat. Det passade bra eftersom det var varmt. Och varken kräm eller bröd var mögliga.

Nötbrödsmackor rabarberkräm m mjölk Hopptisarna o Järnblomma

Kvällsmat med Hopptisarna och Järnblomma.


För kvällen fanns inte heller några omfattande planer.
Jag brukar läsa, se nyheter och kanske nåt mer. Ibland stänger jag bara av TV:n efter att ha sett nyheterna.

Ytterligare en dag utan ont nånstans. Visst känner jag av vänsterfoten när jag går, men den värker inte.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morrn eftermiddag har vi avdelningsmöte. Då ska vi gå igenom konsultens rapport. Jag vet inte, jag har en känsla av att jag lär bli på dåligt humör. Eller också får jag försöka slå ifrån mig eventuella negativa tankar.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Film, Jobb, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördag kväll den 6 juni och söndagen den 7 juni 2026: Asjobbig ensamhet, kamp med bok och annorlunda glas hämtade

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok, nationaldagsfirande..?

Ledsen

Ensamheten är asjobbig, trots livslång förberedelse.

Nja, det kan jag inte påstå att jag ägnade mig åt igår. Varför skulle jag fira även det ensam? Det räcker med att jag firar födelsedagar och namnsdagar och storhelger och alla andra saker på egen hand. Hela mitt liv har jag förberett mig för den här totala ensamheten. Det är chockerande för mig att förberedelserna inte har räckt till: jag tycker att ensamheten är asjobbig. Gissningsvis tar den livet av mig inom tio år – om inte hjärtat hinner före. Då borde jag försöka leva nu. 

Igår kväll hyfsade jag flaskan rödvin som stått öppnad ett tag. Vinet blev betydligt bättre ljummet och till mat. Men sen drack jag det sista framför TV:n. Jag såg de två avslutande delarna av Trom och började titta på första säsongen av Konspirationen. Två avsnitt såg jag av den senare och det var riktigt spännande. Trom, däremot, slutade med en cliffhanger och jag hoppas givetvis på en fortsättning.

Det var Anna som tipsade mig om Konspirationen, för ganska länge sen. Det tycks finnas folk som tror att Anna och jag umgås mycket. Det gör vi inte. Vi tipsar varandra om TV-serier, till exempel. Anna är nästintill den enda som har erbjudit mig praktisk hjälp det senaste året när jag har varit sjuk. Vi har träffats och ätit middag en kväll i april i år. Vi ger varandra födelsedagspresenter och julklappar. Och i fredags hittade hon glas som hon vet att jag samlar på. Detta innebar att vi träffades en stund idag så att jag skulle få glasen som hon snällt nog inhandlade. Så Vän af Ordning och alla andra som tror sig veta så mycket: det är inte mer än så. Det har gått två och ett halvt år sen Anna och jag separerade. Vänligen lägg er inte i.

∼ ♦ ∼

Äntligen bokbyte!

Det är inte så ofta att jag får kämpa med en bok. Men nu har det hänt. Jag fick kämpa rejält med Sally Rooneys bok Intermezzo. I morse hade jag ungefär 100 sidor kvar – jorå, jag läste en del igår, jag såg inte bara på TV-serier. Mot slutet tog sig boken. Eller… jag kände nånting.

Bokbytet gick till en deckare, del två i en serie som tyvärr innehåller ett ganska stort relationstema som inte går att bortse ifrån helt. Det finns dock delar av det som är intressant. Tyvärr har jag inte läst delarna i Frida Skybäcks Fredrika Storm-serie i ordning, så nu läser jag del två, Järnblomma.

Böckerna Intermezzo och Järnblomma

Bokbyte från en irländsk relationsroman till en svensk deckare med stort relationstema.

∼ ♦ ∼

Solig söndag

Söndagen jag vaknade till var solig och blåsig – som vanligt. Medan jag väntade på morgonkaffet fördelade jag veckans medicin. Planerna för dagen var att skriva några inlägg och publicera en del av dem. Glasen skulle jag inte hämta förrän efter klockan 16 eftersom Anna jobbade. Jag behövde handla lite bra-att-ha-i-kylen till veckan. Så jag tog det rätt lugnt och det är rätt sätt för mig att använda en ledig dag: ta det lugnt och ha ett par planer.

Jag åt frukost före klockan tolv, kors i taket. Det blev rostat nötbröd, som igår, men rabarberkräm med mjölk till. Mycket gott! Krämen jag gör börjar bli riktigt bra.

Söndagsfrukost med Hopptisarna o Järnblomma rostat nätbröd o rabarberkräm

Hopptisarna och jag avnjuter rostat bröd, rabarberkräm med mjölk och Järnblomma till söndagsfrukost.


Fortsatte därefter en stund att skriva
innan jag tog dagens dusch. Efter det blev det ett par timmar på min soliga, heta och blåsiga balkong. Jag läste och intog söndagsfika med Noisette, of course. Men som synes på strumporna längtar jag efter hösten. (Motivet på strumporna är höstlöv. Det är inte bra för mig att vara ute i solen på grund av medicinerna.)

∼ ♦ ∼

Handling och fyra annorlunda glas

Muminpåse

En Muminpåse med glas.

Runt 15.30 tog jag bilen och körde en sväng innan jag plockade upp Anna vid hennes jobb. Medan jag väntade på henne träffade jag hunden Milo och fick gosa en stund med den elva månader unga pojken. Jättesöt! Han ville hellre stanna med mig i stället för att gå med sin matte.

Anna hade glasen med sig i en Muminpåse. Eftersom jag skulle åka och handla frågade jag om hon ville hänga på. Det ville hon. Jag köpte ett par ramar på Rusta som jag tänker göra nåt med i sommar. Ett litet projekt, alltså. På City Gross handlade jag det jag behövde till kylen och lite annat till badrummet.

Hemkommen packade jag upp glasen. Jag är inte hundra procent säker på att de är handmålade av Tommy Persson, målningen är inte riktigt lika… rak som på de glas jag har. Dessutom är foten på de här glasen omålad. Men… de är jättefina ändå och jag tänker ha dem som vatten- eller saftglas. Det var snällt av Anna att tänka på mig och 60 pix är verkligen ett överkomligt pris för fyra annorlunda glas.

Innan jag diskade glasen slängde jag fram lite mat. Jag hade köpt kallskuren kyckling och kalkon som jag åt med mimosasallad, knäcke och ost.

Kalkon o kyckling med mimosasallad Järnblomma Hopptisarna knäcke

Kallskuren söndagsmiddag med Hopptisarna och Järnblomma.

Och nu väntar kvällskaffet och en stunds läsning i fåtöljen. Inte heller idag har jag haft så mycket ont nånstans. Det är jag oerhört tacksam för.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Dags för en ny arbetsvecka i morrn. Men det återstår inte många veckor innan det är semester…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ett rödvin: Fratelli Antonio e Raimondo Langhe Rosso 2020

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om ett vin från Piemonte.


 

Fratelli Antonio e Raimondo Langhe Rosso 2020

Strävt, fylligt, kryddigt och mustigt rödvin från Piemonte.

En stor älskare av italienska rödviner är jag! Det är roligt att prova såna viner som jag inte tidigare har smakat. Lite extra kul blir det om de är goda. En flaska som jag öppnade för ett tag sen och har smuttat på är Fratelli Antonio e Raimondo Langhe Rosso 2020. Länken går till en senare årgång, 2022, som är den som säljs just nu. Vinet nätshoppade jag hos Vinoteket. Det går inte att köpa på Systembolaget.

Det här vinet kommer från Piemonte i nordvästra Italien. Vinoteket anger att det är mycket strävt och fylligt, kryddigt och mustigt. Det stämmer. Vinet är gjort på druvan barbera, ”folkets druva”. Druvan ger både enkla vardagsviner och fina kvalitetsviner och har vunnit i popularitet.

Vinets alkoholhalt ligger på 13,5 procent och sockerhalten på <0,3 gram per 100 milliliter. På prislappen står det 129 kronor.

Vinoteket föreslår att vinet serveras till grillat, till exempel lamm, smakrika pastarätter eller pizza. Jag sippade ett glas då och då utan nåt till, men det sista av vinet drack jag till pulled chicken och klyftpotatis. Jag föredrar att ljumma rödviner, gärna ovanpå spisen medan ugnen är på. Vinoteket tycker att vinet ska serveras när det är cirka 18 grader.

Så här skriver Vinoteket och vinets doft och smak:

”Djup aromatik av mogna röd bär som kombineras med elegant kryddighet, rosor och läder. Smaken är rik av nyanser av lakrits, ceder och rosor.

När vinet var ordentligt ljummet kände jag tydligt smaken av ceder och kryddor. Doften av röda bär noterade oavsett temperatur på vinet. Men smaken lyfte helt klart av att ljummas. Det är bra att ytterligare en flaska finns i vinskåpet så att jag kan prova vinet även till ostar.

Toffelomdömet blir det högsta, men notera att det måste ljummas!

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar