Torsdag kväll den 19 maj och fredagen den 20 maj 2022: Bubblande lätt trots högre siffror

 



Kära dagbok…

På jobbet kan en välja bubblor ur kran till sitt vatten. När en är hemma kan en ibland välja bubblor från en flaska till sitt champagneglas. Igår var det torsdag. Det tyckte Fästmön och jag var en alldeles utmärkt dag för att öppna och dela på en flaska GW:s bubbel. Men först gick vi iväg och köpte nåt ätbart till och lite annat som saknades i kylen. GW själv hade legat kyld sen strax innan min födelsedag. Han blev liksom över. Sånt är bra. Så Anna öppnade flaskan som vanligt (jag är skotträdd) och jag skar upp räkstubbe och dukade fram. Festmåltiden intogs på balkongen. Och ja. Vi skålade för somliga på mitt jobb och firade att de har fått nytt jobb. Glädjen stod högt i tak. Katterna snodde runt benen och ja, de fick smaka räka.

Ryggen bråkade som fan igår och jag hade svårt med synen också och lyckades vippa ut kvällskaffe eftersom min avståndsbedömning är åt skogen ibland. Inte hela muggen, bara lite och på ett av brickborden på balkongen. Till kaffet serverades ko-mönstrad choklad, inköpt i Berlin. Gissningsvis en orsak till de högre siffrorna som nämns i slutet av det här inlägget..

Nåja, krämpor och högre siffror… Bubblorna gjorde oss lätta och vi satt hela kvällen på balkongen och läste post och tidningar som vi inte hade hunnit med att läsa. Jag lånade Annas massagekudde till min onda rygg. Den gör mig mycket gott. Men vid 20.30-tiden kom min egen leverans från Flowlife via Budbee – min Flowfeet. Den kom i en gigantisk låda – och inuti den en nästan lika stor låda. Givetvis blev det en tripp ner till källaren med kartongerna, ordentligt ihopvikta Jag satte Flowfeeten genast på laddning och provade. Helt underbar för mina onda fötter. Anna provade också, men vill nog prova lite mer innan hon uttalar sig. Citrus höll sig på behörigt avstånd och såg misstänksam ut.

Natten blev lite stökig. Vi sover dåligt båda två nästan varje natt. Jag var uppe två gånger, en gång gav jag katterna lite mer mat. Lucifer var då jättesocial och ville umgås, medan jag ville gå tillbaka till sängen och sova. Jag hade ont i ryggen och domningar i båda händernas fingrar. Mycket obehagligt.

∼ ♦ ∼

Citrus på mina skor på hallmattan

Du får inte gå! Citrus la sig på mina skor i morse när jag skulle gå till jobbet.

I morse var både Anna och jag trötta och sega, men vi kom upp, somliga tidigare än andra. Jag tömde kattpottorna. Förresten fyllde jag på sand häromdan. Bara det att hälften av sanden tycks följa med Tisslingarna ut i hallen, som en måste sopa miljoner gånger om dan också.

Lucifer ville ut på balkongen, men det fick han inte. Där får katterna inte vara när vi inte är hemma, bland annat på grund av att getingar gärna tar sig in där. Citrus ville att jag skulle jobba hemifrån. Den här fredagen skulle jag inte det utan traska till jobbet. Vädret var sämre, enligt väderappen skulle det regna från morgon till kväll. I morse stänkte det lite, det var allt. Det blev en ganska behaglig morgonpromenad.

När jag kom till jobbet publicerade jag en artikel med lästips och artikelns översättning som kom med mejl igår. Därefter jobbade jag på med en annan artikel som jag sen skickade iväg på översättning. Och så blev det en del redigeringar av sidor på intranätet med mera.

I kväll ska vi äntligen dinera hos Uppströms! Vi passerar ofta restaurangen – den ligger ju i Kvarnen – och varje gång säger vi att vi måste boka bord. Igår gjorde vi slag i saken. I afton står det alltså fisk på menyn. Det kommer självklart en rapport om middagen i ett senare inlägg!

∼ ♦ ∼

Bitmoji Tofflan weekend

Nu är det helg!

Så avslutningsvis… veckans kroppsliga siffror. Alla fattar ju att om en dricker alkohol, äter slafsig räkstubbe och mumsar choklad kvällen före vägning – då går en upp i vikt. Jag hade gått upp ett halvt kilo sen förra fredagen och BMI hade ökat med en tiondel igen. Men… det intressanta var att fettprocenten i kroppen har minskat med 1,3 procent och muskelmassan har ökat med lika mycket. Mängden vatten i kroppen var en procent högre än förra fredagen. Bentätheten hade ökat med en tiondel. Så helt bort i tok är inte de högre siffrorna trots allt. Kroppsfettet har minskat och musklerna och bentätheten har ökat. Det tyder på att jag har rört på mig mer än vanligt. Ja ja, det gäller att tänka positivt. Men nu är det helg och då blir det väl som vanligt frosserier… Fast fisk är mest frossa för hjärnan, sägs det ju.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdag kväll den 18 maj och torsdagen den 19 maj 2022: Livet i en soptunna eller Vis av erfarenhet

 



Kära dagbok…

Livet i en soptunna? Tja det skulle kunna vara mitt liv. Det var mycket sopor och skitsnack igår kväll, faktiskt. Vissa saker börjar jag bli hjärtligt trött på. Eller hjärtligt och hjärtligt… Hmmm…

Det började med att Så Jävla Gullig a k a Citrus sprang omkring och luktade… bajs. Vid närmare klinisk undersökning visade det sig att den lilla hade bajs i stjärten. Under kvällens lopp försökte jag förgäves infånga den illaluktande sötnosen för att torka ren baken. Nån framgång hade jag inte förrän Fästmön kom hem från jobbet och vi med fyra händer kunde utföra detta roliga hemarbete. Jag fick nöjet att hålla katten i ett stadigt grepp, medan Anna torkade bajs. Det gick till sist. Inte för att Citrus luktar ros i arslet precis i vanliga fall (vem gör det?), men där sitter inte fast nån skit nu i alla fall. Vi ångrade bara att vi inte passade på att klippa bort ett par otäcka tovor också när vi ändå fick fast kattan. Men men, vi får göra nya försök med detta.

Citrus på köksbordet och kaffe och mackor

Hon luktade inte gott igår, men det finaste mor har sätter hon visst på bordet.

 

Bitmoji Tofflan i en soptunna

Tofflan, en tickande bomb i en soptunna?

Klockan 19 var jag nedkallad till ett möte i soprummet. Asså, jag trodde inte att man kunde ägna en halvtimme en fin majkväll åt att dividera om var ett sopkärl med lock för pappersförpackningar skulle placeras. Ovanför de mest engagerade cirklade dessutom en gigantisk geting, varpå jag höll mig på behörigt avstånd ute i källarkorridoren i sällskap av en person som inte heller kunde förstå hur detta beslut kunde ta sån tid. Att jag raljerar om detta beror mest på att jag tycker att en person uttrycker sig illa (grammatik är svårt för somliga) och otrevligt i sina mejl. Jag fick veta att jag inte var ensam om att reagera på detta, men vis av erfarenhet (inte bara av getingar utan också av otrevliga människor) tänker jag inte ta upp det med personen ifråga förrän det sker en tredje gång. (Jag har dock påtalat för ordförande att jag reagerade och tog illa vid mig.) En gång till och jag lär explodera. Så två gånger hittills har jag tagit emot otrevligheter, första gången bad jag om ursäkt, dessutom. Igår höll jag mig i bakgrunden. Gång tre… ja, nu är jag en tickande bomb. I en soptunna.

∼ ♦ ∼

Grön lönn mot blå himmel

Blå himmel och grön lönn på vägen till jobbet.

Idag var det en varm och solig majmorgon. Jag klädde mig alldeles för varmt med både tröja och jacka. Det var ens kallt vid Domkyrkan där det så gott som alltid blåser nordan. Himlen var blå och träden gröna. Det är en härlig tid – utom för den som är överkänslig mot pollen, förstås. Och i morrn och på lördag ska det regna…

Jag har glömt att skriva det, men jag har mött Den Pigga Brunögda (notera, inte Den Pigga Med Brunögat!) ett par morgnar den senaste tiden. Vi hälsar ju numera och jag blir alltid så glad av att se henne. Hon brukar vara ett gott tecken. De här sista gångerna har det inte varit så. Med mitt förnuft vet jag att det inte är så, hon har inget med min tillvaro att göra. Så jag väljer att fortsätta bli glad inuti när jag möter henne och kan bara önska att hennes leende sprids till mig och planteras i mig.

Det blev en bra arbetsdag i övrigt. Jag jobbade med några sidor på intranätet på förmiddagen samt gjorde en intervju. Därefter skrev jag en artikel som nu är ute på fakta- och citatkontroll. Lunchen intog jag tillsammans med arbetskamraten A. Vi raljerade över saker i tillvaron som är av mindre rolig art (bajsjakter och folk som slösar bort ens tid – men som blev lite roliga därför att vi just raljerade över dem. Och en ful klänning, på köpet. Ett gott skratt förlänger livet, eller hur?!

Jag har fått meddelande att min fotmassagegrunka Flowfeet ska levereras i kväll nån gång mellan 20.30 och 21.30. Det ska bli spännande! Igår kväll lånade jag för övrigt Annas Flowpillow heat för ryggen. Den gjorde underverk och ryggen har varit mycket bättre idag.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Jobb, Krämpor, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Tisdag kväll den 17 maj och onsdagen den 18 maj 2022: Mysigt, men dåligt

 



Kära dagbok…

Stadsmysterium Den påhittige brevbäraren

Det här mysteriet löste vi igår.

Tänk så fantastiskt mysigt det kan vara att promenera runt i stan en kväll i maj! Igår efter jobbet gick Fästmön och jag en promenad i centrala Uppsala tack vare stadsmysteriet Mysteriet med den påhittige brevbäraren, en födelsedagspresent till mig från Tisslingarna. Min rygg blev sämre och sämre igår, så det var perfekt att gå en promenad i stället för att sjunka ner i en trasig fåtölj (som en gång var den bästa fåtöljen för min dåliga rygg). Mysteriet bestod av 14 frågor vars svar hittades på byggnader, statyer och liknande i centrala Uppsala. Genom att lista ut svaren fick man fram ett antal nyckelbokstäver som skulle kastas om och besvara två slutfrågor. Jepp, vi lyckades! Promenaden tog cirka 1,5 timmar. Det var inte långt att gå och vi gick inte särskilt fort. Vissa frågor var lite knepiga. Slutfrågorna besvarade vi på K5, där vi avslutade promenaden med dryck (lokalt öl respektive spanskt vin) och ostar. Nåt gott ingick nämligen i presenten från kissarna, fast det var Anna som fick betala. Nu är vi riktigt taggade inför mysterium nummer två, Mysteriet med den listiga studenten, som jag har nätshoppat idag. Jag har också tipsat min chef om detta, eftersom hon var ute efter en present som har med jobbet att göra. Fast denna kanske är lite för lättsam… OBS! Stadsmysterier finns att lösa i flera andra städer, även Motala!!!


När vi kom hem satt en av styrelsepersonerna med en kompis på uteplatsen.
Det såg så mysigt ut och det är roligt att platsen utnyttjas av fler än en och samma familj som gärna sprider ut sig en hel dag. Jag har efterlyst bokningslista eftersom där finns en grill också, men inte fått gehör för detta. Det känns lite som om folk har gett upp.

Hemma skulle Anna fixa kaffe och jag lägga mig på golvet med benen upp. Så gjorde vi, med påföljd att jag blev yr och illamående. En mugg kaffe och två rutor choklad fick jag i mig. Sen blev jag så dålig att jag var tvungen att gå och lägga mig. Jag orkade borsta tänderna, men jag orkade inte ens tandtråda. Efter det sov jag nästan hela natten, men känner mig inte alls pigg och kry. Svårt att ta på hur det känns. Ryggen är i alla fall något bättre idag. Jag kör förstås med Linnex och hade stiftet med mig till jobbet.

∼ ♦ ∼

Bitmoji Tofflan med skrattande och bajssemojis

Jag fick en god nyhet i morse.

Idag har jag suttit i möten större delen av dagen på jobbet. Men när jag först klev in fick jag en mycket god nyhet. Det är nästan så att en skulle kunna korka upp en flaska bubbel. Dessvärre behövde jag inga bubblor, jag var yr även idag.

Anna jobbar i kväll och jag har styrelsesaker att ta tag i, dels göra ett besök nere i soprummet eftersom det anses att ingen kan fatta ett beslut annars (!), dels förbereda ett protokoll. Jag känner mig fortfarande rätt dålig samtidigt som jag försöker behålla den mysiga känslan från igår.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Måndag kväll den 16 maj och tisdagen den 17 maj 2022: Åren går – och jag också

 



Kära dagbok…

Åren går. Jag fick mejl från Tom igår och i morse. Han berättade att han blev 79 nyss och hans fru 80 för ett tag sen. Det känns som om det blir första, enda och troligen sista chansen att träffa honom när vi åker till London nästa månad.

Årsdag på WordPress 16 maj 2022

Min trettonde årsdag på WordPress igår.

Men tänk att åren bara går – utan att jag blir äldre än 16. Eller? Skojar bara, jag blev ju 60 för tre veckor sen. Det kan emellertid somliga inte tro. Igår var det två personer, som inte känner varandra, men som träffar mig på jobbet respektive i styrelsearbetet som trodde att jag var runt 45. Min enhetschef försökte också, i ett utskick inför firandet på jobbet, få mig tio år yngre, såg jag. Roligt, men… den bistra sanningen är… att med åldern kommer krämporna. Bland annat. Varje dag har jag ont nånstans. Idag har jag till exempel ont i vänsterfoten, ont i ryggen, mitt högra ringfinger domnar (nu inte bara toppen utan hela fingret) och det kliar under höger öga. Dessutom ser jag jävligt illa. Annars så… är jag typ 16, som sagt, eller 45, möjligen 50. Väldigt osäkert. Säkert däremot är att jag hade bloggat i 13 år igår. Det var min årsdag på WordPress och jag fick ett diplom. Härligt att få diplom för det jag skriver när en och annan tycks reta sig på det och gör vad de kan för att begränsa det. Ni kan ta en lång titt på diplomet här intill. Ha ha haaa!

∼ ♦ ∼

Igår kväll fann jag väl lite mer ro i kropp och själ. Tisslingarna låg på olika håll och sov eller halvsov. Sånt bidrar till att jag ska få ro. Men lite oro har nog de också i kropparna, för Citrus kan vara ett riktigt häftplåster och följa en i hasarna och Lucifer… Han har fått nån idé om hur han skaffar sig uppmärksamhet genom att krafsa på de stängda dörrarna till vår TV-möbel i plåt. Det är nåt han har börjat med sen Fästmön köpte ny TV. Det är som att han tycker att den stjäl vår uppmärksamhet – från honom. Citrus kan i stället ligga i Annas fåtölj eller soffan och titta på skärmen, helt fascinerad och stilla. Märkligt, egentligen, de är tvillingar, de där två katterna och ändå så olika.

Anna hade beställt många liter kattsand och den skulle levereras igår. Det är helt perfekt att få dessa tunga påsar hemburna innanför tröskeln. Två lådor kom i avtalad tid. Den ena var rätt otymplig. Kanske var det kånkandet på dessa som gjorde att ryggen bråkade som fan idag?

Två lådor kattsand

Två lådor kattsand, inte så tynga, men lite otympliga, kanske är orsaken till min onda rygg idag.

∼ ♦ ∼

Raggmunk med andra tillbehör än lingonsylt och fläsk

Annorlunda raggmunk.

Idag har jag, förutom att jag har svurit över ryggen, bland annat skrivit en artikel till intranätet, deltagit i möten och korrekturläst ett nyhetsbrev. Att skriva gör mig alltid lycklig, men idag har lyckan inte varit odelad på grund av ryggen. Mitt lilla husapotek på plan 1 var dessvärre tomt, så jag fick försöka härda ut. Understundom låg jag på golvet, understundom promenerade jag. Lunchen intog jag sittande med min bok på gång till sällskap. Jag åt nån sorts raggmunk, men inte med lingon och fläsk som tillbehör utan gräddfil, torkad lök och nåt grönt. Det var… annorlunda…

Men mer promenerande ska det bli! I födelsedagspresent (ja åren går ju och jag också) av Tisslingarna fick jag ju ett Stadsmysterium. När det här inlägget publiceras är Anna och jag ute och rör på oss och försöker komma på brevbärarens hemlighet.

Stadsmysterium Den påhittige brevbäraren

Stadsmysteriet ska lösas i kväll. Förhoppningsvis…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndagen den 16 maj 2022: Vad ska jag välja bort?

 



Kära dagbok…

Igår kväll kom vi på att vi inte hade sett sista avsnittet av Bäckström. Fästmön sparkade igång TV4 Play och det gick hur bra som helst. Det kan ju bero på att det inte är nån som belastar routern med att spela just nu, det var i alla fall vad Annas snälla dotter gissade. Gymnasisten har varit och är kvar hos sin pappa, men anländer så småningom till Main Street. Det ska ju tas student inom en snar framtid…

Efter Bäckström borstade jag tanden och smorde in benen med den bajsfärgade salvan. Väl i sängen orkade jag bara läsa ett kort kapitel ur min bok på gång, den som jag fick låna igår. Det är korta kapitel och det gillar jag. Men berättelsen är tung.

Boken Stöld

Bra och korta kapitel, men tung.

 

∼ ♦ ∼

Hopptimisten

Kär men onödig på flykt?

Frampå småtimmarna drömde jag. Jag drömde ingen bra dröm. Jag drömde att det var krig. Ja, jag är inte opåverkad av vare sig den bok jag nyss har läst och det som händer runt omkring. Jag skulle fly. Fem saker fick jag ta med mig i ryggsäcken. Fem. Först kom jag bara på tre. Enkelt och greit, tänkte jag, och valde Hopptimisten, som jag fick av Anna när jag fyllde 50, en lustig sten från farmors och farfars hem och fyra foton på mig, mina föräldrar och morföräldrar (alla bilderna sitter bakom glas i en och samma ram). Tre saker… Sen tänkte jag att plånbok med kontanter kanske var bra. Och så min medicin. Glasögon, två sorter (läsglasögon och vanliga), linser… Eh vänta nu… Det var visst fler saker än fem. Vad skulle jag välja bort? Skulle jag vara rationell och välja bort det kära, men onödiga? Eller skulle jag välja bort nåt som har med kroppen att göra och som jag skulle kunna försöka klara mig utan? Hur det hela slutade vet jag inte. Jag sjönk ner i nån sorts dvala och vaknade av mobillarmet klockan 6.15.

∼ ♦ ∼

Arbetsdagen idag blev ganska bra, trots att jag var trött och inte på bästa humör i morse. Dagens tre möten var samtliga bra och det betyder mycket. Ett av dem var ett avstämningsmöte med min chef. Vi hann inte prata färdigt! Jag har fått en del nya skrivuppdrag och det är kul. Vidare har min arbetskamrat G nu äntligen kunnat publicera de sidor på intranätet som vi började jobba med i höstas. Det saknas emellertid fortfarande vissa översättningar.

Min arbetskamrat A fyller år idag. Goda arbetskamrater bjuds i samband med födelsedagar på lunch av mig. Det är det minsta jag kan göra. Men som synes fick A inte så mycket att äta. (Brickan längst bort i bild där ett vattenglas, bakom vilket en brödbit skymtas samt en assiett med nån sorts sås och ett majskorn under kanten.)

Vegetarisk lasagne

Jag bjöd arbetskamraten A på lunch. Som synes var den ganska torftig – A:s bricka längst bort i bild.

∼ ♦ ∼

I kväll är Tisslingarna och jag ensamma hemma igen. Anna är iväg och jobbar. Men vi är på plats på Main Street och ska bland annat ta emot en leverans av kattsand. Vidare ska jag besvara ett mejl från Tom i England. Nu är det cirka en månad tills vi träffas. Det ska bli så roligt att ses, jag har ju inte så mycket släkt. Den lilla jag har vill jag inte välja bort.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Familj, Jobb, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Lördag kväll den 14 maj och söndagen den 15 maj 2022: Varför förändra sig?

 



Kära dagbok…

Plötsligt är det söndag. En helg går så fort. Hade jag inte haft dig, kära dagbok, skulle jag inte veta vad jag har gjort. Jag tycker inte att jag gör nånting vissa helger när jag är ledig. Men det gör jag. I alla fall när jag kommer ihåg att skriva ner här.

Det har varit en solig morgon. Ändå känner jag mig deprimerad och sänkt. Jag vet inte vad det är, jag måste rycka upp mig, ta mig i kragen. Det är en bättre dag än igår, i alla fall. Eller… varför förändra sig?

∼ ♦ ∼

När Fästmön kom hem från jobbet på lördagseftermiddagen serverade jag oss var sin drink med tilltugg. Det var givetvis GT och snacks – salta pinnar, jordnötter och ostbågar. Varför förändra sig?

Snacks GT och Antik o auktion

Lördagsdrink.


Jag lagade en av mina få paradrätter
– stekt kalkonfilé med klyftpotatis, italienskt rödvin och vatten i glasen. Varför förändra sig?

Kalkon klyftpotatis

En av mina paradrätter. Vattenglaset tillkom senare.

Till kvällskaffet med kardemummasmak bläddrade jag i antiktidningen och åt choklad. Lite senare tog vi var sin assiett med ost och kex och ytterligare ett glas vin. Varför förändra sig? Anna såg den europeiska musiktävlingen på TV tillsammans med familjen på mobilen. Jag försökte både titta och lyssna, men också läsa. Nä, det gick inte, jag kände mig både rastlös och trött och precis som på fredagen gick jag och la mig först. Varför förändra sig?

Italiensk choklad inuti Antik och Auktion

Kvällsfika.

∼ ♦ ∼

Boken En vår av is och eld och kaffe på sängen

Läsning och kaffe på sängen.

I morse vaknade jag först vid fyratiden, somnade om och vaknade sen kvart över sju. Det är ju en ledig dag, så varför förändra sig? Jag tömde kattpottor, sopade, fördelade medicin och bytte kökshanddukar och duschhandduk medan kaffet bryggdes. Varför förändra sig? En mugg starkt nybryggt kaffe fick följa med in i sovrummet. Där jag och läste min födelsedagsbok på gång nån timme. Varför förändra sig?

Sen kom jag att tänka på Annas snälla mamma och hennes strul med taxichaufförer. Klockan hade just passerat halv nio när jag ringde henne och frågade om hon ville ha skjuts till Slottet. Det ville hon. Jag sa att jag ju inte skulle iväg och handla och att åka svängen om henne var inget problem. En halvtimme senare plockade jag upp henne efter att ha slängt sopor i soprummet på vägen förstås (varför förändra sig) och åkte till Slottsträdgården. Förändring! Hon hade med sig en bok som var en av hennes systrars egentligen, men hon undrade om jag var intresserad. Det var jag! Nog hade jag tänkt skriva upp just den boken på inköpslistan, fast liksom inte kommit mig för. Varför förändra sig?

Boken Stöld

Den här ville jag gärna låna och läsa!

Jag tog E4:an till ICA Gnista. Det var ganska tomt på folk i affären. Skönt. Varför förändra sig? Nåt upphetsande köpte jag inte. Hade Anna hört av sig innan jag kom hem skulle jag ha köpt bra korv till henne. Nu blev det inte så. Apoteket var öppet och jag hade ett ärende dit. Tre kassar ätbart till oss och katterna mest kom jag hem med. Varför förändra sig?

Tre matkassar och dörrmatta Borta bra men hemma bäst

Tre kassar mat till oss och katterna följde med hem.


Frukost åt jag vid lunchtid.
Sen bäddade jag och satt och läste. På gården hade nån reserverat bord och stolar sen tidiga morgon samt parkerat en bil trots parkeringsförbud. På eftermiddagen skulle det visst vara kalas, noterade jag när jag tog en promenad för att utföra ett ärende på stan. Det är ju kardemummabullens dag och somliga älskar kardemummabullar. Varför förändra sig? Det blev var sin inköpt till kvällskaffet och även en till Annas snälla mamma som jag erbjudit att hämta och skjutsa hem från Slottet på eftermiddagen.


På dagens agenda stod strykning och laga mat.
Maten lagar sig nästan själv – det är bara potatis jag ska koka till makrillen. Stryka kan jag göra i kväll. Eller nån annan dag. Stryktvätten hoppar liksom inte ur korgen av sig själv utan ligger kvar till dess att jag tar upp den på strykbrädan. Varför förändra sig?

I stället ägnade jag mig åt att läsa. Varför förändra sig? Det blev bokbyte som Lucifer hjälpte till med. Eller… det var inte svårt att byta bok från en finsk krigsroman till en samisk berättelse om tjuvjakt på renar.

Lucifer med böckerna En vår av is och eld och Stöld

Bokbyte från en finsk krigsroman till en samisk roman om tjuvjakt på renar.

∼ ♦ ∼

Jag hade nästan söndagsmiddagen färdig när Anna kom hem. Det blev tvårätters – sill och potatis till förrätt, rökt makrill och potatis samt romsås och grönsallad till huvudrätt. Det finns nog lite plats för kardemummakaffe och -bulle. Varför förändra sig???

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

En vår av is och eld

Ett inlägg om tredje delen i Kuopio-sviten.



Sirpa Kähkönens bok En vår av is och eldYtterligare en födelsedagsbok lägger jag nu till handlingarna.
Av vännen FEM fick jag bland annat den tredje delen i Sirpa Kähkönens Kuopio-svit, En vår av is och eld. Så sent som förra julen fick jag de två första delarna i serien, av samma vän. Klart jag ville läsa del tre!

I det stora: Efter en sträng vinter i början av 1940-talet följer en kall vår i Finland. Risken att dras in i krig igen ökar för var dag. Så småningom börjar tyskarna gå mot öst. Finländare står vid deras sida.

I det lilla: Familjen Tuomis liv är fortfarande en kamp mot fattigdom och för att leva anständigt. Som i de två första delarna är kvinnorna de starka, medan männen är svaga och ängsliga. Annas man Lassi plågas av mardrömmar från förra kriget men försöker ändå ta hand om familjen. Anna hittar arbete, men svägerskan Hilda söker sin plats. Samtidigt kommer karelska Helvi och hennes dotter Mari tillbaka i familjen Tuomis liv.

Den gripande och fängslande historien om familjen Tuomi berör mig starkt även i denna tredje del. När jag läser boken vet jag den här gången det jag först inte visste, nämligen att serien är baserad på verkliga personer. För mig gör det bara berättelsen bättre. Personerna känner jag närmare den här gången och kan förstå varför de reagerar och agerar som de gör – och varför de inte tycks göra det. Utöver detta känns boken, med krig och hot från alla håll, mer aktuell än nånsin – trots att händelserna utspelar sig för över 80 år sen.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Kuopio-sviten (länkarna går till mina inlägg om respektive bok:

  1. Brudar i svart
  2. Järnnätter
  3. En vår av is och eld (se texten i inlägget ovan!)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Fredag kväll den 13 maj och lördagen den 14 maj 2022: Allting har sitt pris

 



Kära dagbok…

Polisen har börjat spärra av i allén

Polisen påbörjade avspärrningen på förmiddagen.

Allting har sitt pris. Yttrandefriheten är inget undantag. Tredje person, det vill säga jag och mina grannar, är inspärrade av polisen. Rasittokens möte i Uppsala flyttades från Vaksala torg till allén där jag bor.

I skrivande stund sitter jag i mitt hem med stängda fönster och balkongdörr. Ändå känns det som om jag hjärntvättas av en tok som står i allén utanför och gapar rasistiska mantran. En hop motdemonstranter buar och svarar tillbaka. Polisen har funnits på plats sen förmiddagen när de spärrade av. Piketbilar, beridna poliser, poliser i hjälmar… Jag är tacksam för att de finns och att de jobbar för min trygghet. Men ännu har vi inte sett slutet. Stämningen blir allt mer hätsk och det hela trappas upp… Inget är gratis. Allting har sitt pris. Även yttrandefriheten.

Beridna poliser i allén

Några av de beridna poliserna.

∼ ♦ ∼

Vi åkte inte till Stockholm igår, men vi gjorde en annan utflykt. Bilen blev tacksam, Fästmön och jag ganska nöjda. Det var dessutom roligt att köra en lite längre sträcka. Bankkontot fick förstås hicka. Vi åkte till Thun’s i Faringe. Jag skulle bara köpa lite strumpor och underkläder. Det kom med lite annat i påsen hem också. Fast bra saker. Och ja, jag köpte underkläder och strumpor, men också disktrasor, servetter, godis, tuggummi, en t-shirt och en skjorta. Dyrast var… underkläderna. Det var också sånt jag mest behövde. Nästa gång vi åker dit blir det jeans.

Shoppat på Thuns

Resultatet av shoppingresan.

Det blev sen fredagsmiddag. Men bra val av mig med skaldjur. Det var bara att duka fram när vi hade klippt bort alla lappar på våra inköp och lagt/hängt in i garderober och lådor. Löjromstoast och laxrullar startade jag med, Anna enbart med löjromstoast. Därefter färska räkor, aioli och nötbrödet från Butiken på Hörnet samt var sin öl. (Toast, laxrullader och räkor kom från Korgtassen, förstås. Vi köpte även rökt makrill som ska intas till söndagsmiddag.)

Vi kikade på ett (1) TV-program igår, andra delen av Shetland. Det var så spännande att vi behövde lugna oss med lite ost, kex och vin efteråt. Trots att det var Anna som skulle upp tidigt idag var jag först i sängen och somnade ganska snart och gott.

∼ ♦ ∼

Boken En vår av is och eld o kaffe på sängen

Lördagsmorgon i Finland.

I morse vaknade jag före klockan åtta av en glad hund som gläfste utanför fönstret. I allén (se ovan!)… Jag klev upp och tömde kattpottorna och sopade, tog medicin och fixade kaffe. Sen blev det en stunds läsning och två muggar kaffe på sängen.

På dagens att göra-lista fanns en hel del. Jag började med att riva lakanen ur sängen, för det var dags att bädda rent. Sen dammade jag och dammsög. Jag slog en signal till Annas snälla mamma och vi avhandlade allt från provresultat och krämpor till taxichaufförer och teknikstrul.

Det var efter samtalet jag upptäckte att polisen hade börjat spärra av såväl parkeringen som allén utanför. Jag dammsög färdigt och dukade fram frukost. Även idag hade jag kvinnligt sällskap vid frukostbordet. Lördagskvinnan var dock fyrbent, hårig och hade svans. Fredagskvinnan var tvåbent och hade håret på huvet i en svans. Citrus och Anna, mina två kvinnor.

Citrus vid frukostbordet

Lördagskvinnan vid frukostbordet.

Utanför började token gapa. Jag tog in Lucifer från balkongen. Då satte sig katten i köksfönstret och betraktade spektaklet i allén.

Och medan jag har lugnat mina nerver genom att skriva dessa rader har token slutat gapa och de flesta motdemonstranter gått hem. Polisen är kvar, för tillståndet gäller ännu en stund. Men token är borta och det regnar. Slutet gott, allting gott – även om det har ett pris…

∼ ♦ ∼

Nu ska jag duscha innan det är dags för eftermiddagsfika och fredagens sudoku. Sen blir det renbäddning. Och i kväll är det jag som står vid spisen och steker kalkon.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Epikuréiskt, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Torsdag kväll den 12 maj och fredagen den 13 maj 2022: Orkeslös, rastlös och lite vissen – men hyfsat goda resultat!

 



Kära dagbok…

De sista halvvissna födelsedagsblommorna

Lite visset… Här de sista två födelsedagsblommorna.

Det är som om jag är lite… vissen… Känner mig fortfarande trött och orkeslös av och till. Har ingen riktig geist. Svårt att hitta energi att ta tag i saker samtidigt som jag känner mig rastlös. Det är svårt att beskriva, kära dagbok. Det är ändå lättare att beskriva för nån som inte bryr sig, som du, nån som inte svarar eller kommer med goda råd. Som du vet har jag lite svårt för det. Jag tycker alltid att jag själv ska städa upp i mitt eget liv, inte ta hjälp från nån.

Igår kväll kände jag mig riktigt deprimerad. Det kanske blev så när jag kom hem till det jag känner som kaos och oreda. Jag har alltid haft svårt när det är stökigt, men just nu känns det som om jag har extra svårt. Jag tänker på hårbollen på golvet, sandstormen i hallen, den öppna kylskåpsdörren och klockan som stannat. Ändå är inget av dessa nån katastrof. Hårbollen gick lätt att torka upp, den låg inte blöt och slemmig på nån matta utan på ett golv. Hallen var bara att sopa, vilket jag ibland gör miljoner gånger varje dag. Kylskåpsdörren stängde jag efter att ha kollat om vattnet i en flaska fortfarande var kallt eller inte – det var det. Och klockan var bara att dra upp med en nyckel. Ingen katastrof, inget var svårt. Ändå kan sånt här kännas nästan… övermäktigt… Och jag blir trött, orkeslös och deprimerad.

Boken En vår av is och eld i knäet

Tog mig i kragen och läste om fattigdom och krig.

Därför känns det som helt rätt beslut att vi inte åkte till Stockholm i kväll. Samtidigt vill jag uppleva andra saker än hemmet där jag bara ser en massa tråksaker som behöver göras. Ja, vem sa att det var lätt att vara människa. Vilka i-landsproblem, liksom…

Jag tog mig i kragen och satt en god stund och läste min bok på gång igår kväll. Det är svårt med koncentrationen och boken är till innehållet ganska tung – fattigdom och krig. Kanske borde jag ha valt en riktigt lättsam bok, jag tror att jag har nån på TBR-hyllan* av Karin Brunk Holmqvist… Den får jag väl rycka tag i när det är dags för bokbyte.

Vid 22-tiden gick jag och la mig, men hade svårt att komma till ro och somnade sent.

∼ ♦ ∼

Den här fredagen den trettonde kunde bli antingen en otursdag eller en bra dag. För mig blev den första halvan en bra dag. Jag var fastande (hade bara druckit kaffe och tagit medicin) i tre timmar innan jag sladdade in på företagshälsovården för att ta om ett par prover. OK, fastesockret var lite i högsta laget, men blodtrycket var riktigt bra när jag hade legat en stund. Blodfetterna togs inte om, det resultatet var det bästa när jag var på koll förra veckan. Så tyvärr, tyvärr, jag lever ett tag till. Utöver detta mejlade en arbetskamrat positiv återkoppling och god efterverkan av en artikel jag hade skrivit och publicerat i tisdags. Även min enhetschef fick mejlet. Det var väl en bra start på helgen?

 

Bitmoji Tofflan obegripligheter vid datorn

Svårt att hålla fokus idag.

Annars hade jag lite svårt att hålla fokus idag. Provtagning är alltid ganska nervöst innan en ser resultatet. Dessutom har vi nya grannar som låter hantverkare härja runt i lägenheten med borr, bland annat. Katterna gillar det inte, jag och Fästmön, som var ledig idag, höll med.

Jag köpte med mig bröd från Butiken på hörnet och vi åt frukost tillsammans på förmiddagen när jag kom hem från företagshälsovården. Sen jobbade jag en stund. Idag har jag bland annat korrekturläst, bokat in möten, redigerat texter och publicerat på intranätet. På lunchen gick vi och handlade mat och annat till i kväll och i morgon. Vi är på en liten utflykt när detta publiceras och har köpt hem skaldjur till middag, bara att ställa fram.

∼ ♦ ∼

Fredag är som vanligt vägningsdag. Den här veckan var det inga jätteroliga siffror. Min vikt har ökat 300 gram på en vecka. Kroppsfettet har ökat med en tiondel och muskelmassan minskat med lika mycket. Mängden vatten i kroppen var en tiondel lägre än förra fredagen. BMI har ökat en tiondel. Nu är det helg, men nästa vecka är det bara att hålla igen. Igen… Men det är då.

∼ ♦ ∼

*TBR-hyllan = To Be Read, en hylla med olästa böcker


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdag kväll den 11 maj och torsdagen den 12 maj 2022: Tråkkväll, digital mötesdag och en provocerande liten tok

 



Kära dagbok…

Jesus Christ Superstar

Biljetterna blev sålda, så nu får nån annan njuta av de här konserterande herrarna på fredag.

Onsdagen blev en riktig tråkkväll. TV:n stod på utan att nån tittade. Jag var både trött och rastlös och hade svårt att koncentrera mig på att läsa. Varken min bok på gång eller det senaste numret av Antiktidningen funkade. Den senare bläddrade jag mest igenom. Blir väl mer läsning i helgen. Inte så mycket nytta blev gjord hemma, men jag lyckades förmedla en kontakt så Fästmön kunde sälja fredagens konsertbiljetter. Tråkigt för oss båda, för vi ville gärna gå på konserten. Bara det att datumet inte blev det bästa när konserten flyttades fram på grund av pandemin. Vi trodde att vi skulle mäkta med en konsert en fredag i Globen och sen åka hem, men Anna börjar jobba redan klockan sju dan därpå. Det får bli en mysig hemmakväll i stället med god mat och dryck. Nu blir det två andra som får gå på konsert till ett bra rabatterat pris.

Insatserna hemma på onsdagskvällen bestod av att jag tog reda på ren och torr tvätt från måndagskvällen. Senare på kvällen startade jag en uppdatering på min dator. Det tog sån tid att jag inte hann/orkade kolla om allt funkar som det ska efter det. Jag lär väl bli varse. Som tur är tog jag med mig jobbdatorn hem idag efter jobbet – jag ska åter igen jobba hemifrån en fredag (i morrn), nämligen. Det handlar om att jag ska tillbaka till företagshälsovården i morrn förmiddag och ta om några prover samt blodtrycket. Inför detta besök måste jag vara fastande. Min arbetskamrat A har förbjudit mig att komma till jobbet innan jag har ätit. (Det verkar som om vissa människor känner mig väldigt väl…)

Lucifer utsträckt på köksbordet

Onsdagen blev en tråkkväll, men det finaste mor har sätter hon visst på bordet., Här är det Lucifer.

∼ ♦ ∼

Torsdagsförmiddagen var full av möten, idag digitala via Zoom. Ja jag hann gå ifrån en liten stund emellan och ta en kaffe, men det var allt. Ute blåste det, men det var ljumma vindar trots att himlen var gråsvart. Det regnade av och till under dan. Mellan skurarna sken solen, men sen blev det ganska mörkt undertstundom.Tur att det finns lampor på sina ställen i stan. Just lamporna på bilden hänger i gränden mellan Åhléns och Forum mitt i stan.

Lampskärmar vid Åhléns

Tur att det finns lampor mitt i stan när himlen är mörk.

 

BitmojiTofflan sopar

Sandöknen i hallen sopade jag upp.

I kväll är jag ensam hemma med katterna. Det såg ut som om en tromb hade farit fram när jag klev över tröskeln efter jobbet. I hallen var det sandöken, på ett golv låg en hårboll i lite slem och i köket stod klockan stilla och kylskåpsdörren öppen. Bara att sopa, torka, dra upp klockan och stänga dörren. Men ändå. Vad hände..? Hmmm…

Jag tvättar – vad är nytt, liksom? Dammsugningen kan jag gott spara till lördag när det både ska vara dåligt väder och tänkbara oroligheter i området så att jag måste hålla mig inne. Oroligheterna hänger ihop med en tok som visserligen har rätt till yttrandefrihet, men som använder den enbart till ren provokation. Yttrandefriheten ska värnas, visst. Samtidigt undrar jag vad som hände med respekten för andra människor och deras tro. Sagda tok är uppenbarligen en väldigt liten människa.

∼ ♦ ∼

Idag är det massagens dag. Jag har nätshoppat en Flowfeet till mina onda fötter. Det tyckte jag att jag är värd.

Flowfeet

Den här har jag nätshoppat till mig själv på massagens dag.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Jobb, Krämpor, Musik, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer