Helgen 25 – 26 mars 2023: Vårfru, sommartid, vinter och… viiin!

 



Kära dagbok…

Glas Uppsala vin o deli

Massor av vin på Uppsala vin & delimässa.

Lördag. Våffeldagen. Men här skulle det inte bli några våfflor på lördagen utan vin. Massor av vin. Jag skulle nämligen använda min födelsedagspresent från förra året från Fästmöns föräldrar och syskon med respektive: ett besök på vin- & delimässan i Uppsala Konsert & Kongress inklusive en baroloprovning. Anna skulle givetvis följa med.

Fast när vi vaknade var våren bortblåst. Det hade snöat mycket – och det skulle komma ännu mer under dan. Eftersom vi inte skulle vara på mässan förrän nån gång mellan klockan 12 och 13 kunde vi starta lördagen lugnt. Läsning och kaffe på sängen för min del. Lördagsfrukost med kokta ägg till oss båda. Medan Anna valde utstyrsel för dan hann jag ringa hennes snälla mamma och babbla mobiltelefoni en stund. Sen halkade vi iväg längs Main Street.

Det var inte så bra info på mässans webbplats. För oss som inte hade deltagit tidigare hade det varit bra att få veta mer om dryckeskuponger och annat praktiskt. Nu lyckades Anna i alla fall köpa kuponger åt oss båda. Efter att ha besökt garderob och toalett inledde vi mässbesöket med bubbel. Man fick alltså köpa fem centiliter dryck. Priserna varierade mellan 20 och vanligen 40 kronor. Drink och starkare alkohol än vin och öl var dyrare, förstås.

Att försöka ta snygga wefies är jag inte bra på, men vi ser i alla fall rätt glada ut. Första timmen strosade vi runt på plan ett och provsmakade ostar, mest, men även ett och annat kex och choklad, och i glasen förutom bubbel även rödvin. Av det senare blev det först ett Montepulcianovin och sen några centiliter Direktören från Länna dryckeshandel. Anna valde att prova en öl från Länna i stället.

Klockan 14 var det dags för Baroloprovningen. Den skedde i Deliovins regi av en glad (?) göteborgare vid namn Stefan. Inte lika rolig som Tre Kronorkillarna, men bra. Vi fick prova, fråga, lästips och bara njuta – allt medan snön bara föll. Jag ska omvärdera Baroloviner, för de viner vi fick smaka var riktigt goda. Men så var det ganska exklusiva sorter som kostade mellan cirka 300 och över 1 000 spänn…

Dryckeskuponger för 200 spänn per skalle räckte finfint. Vi fick ju också vin på provningen. Innan provningen köpte vi en assiett med små smakbitar av ost så att vi inte skulle bli alltför snurriga. Men efter provningen behövde vi nåt mer. Det blev Croque Monsieur på kalkon och ost med härlig stark senap. Efter det var vi redo att prova lite fler drycker, bland annat var sin GT hos Hendricks gin med såväl gurka som ginger ale. Vi rundade av med var sin lager från Länna. Två påsar följde med hem. Den ena innehöll choklad från Pralinhuset, den andra tre ostar (Baroloost, cheddar och en smakrik hårdost).


Hemma satte vi upp fötterna, drack kaffe och mumsade choklad.
Jag var mycket nöjd med och glad för min fina födelsedagspresent. Dessutom fick vi behålla våra glas. Kan ju vara bra att ha.

Det var en riktig vinterkväll, denna vårfrudag 2023. Vi tillbringade kvällen i var sin fåtölj, såg två avsnitt av senaste säsongen Shetland och… provade lite ostar till ett glas enkel Copertino. Plötsligt var klockan nästan ett. Och fan tro’t, men det hade blivit sommartid.

∼ ♦ ∼

Våffelmix och våffeljärn

Viktigt inköp idag. Järnet lyftes ner från översta hyllan i skafferiet.

Söndag och jag vaknade av ett hest skrik från CitrusInte hade jag alls ont i huvet utan jag studsade upp och gav katterna mat, tömde pottorna och diskmaskinen. Slumrade en stund till innan det blev samma start på morgonen som igår. 

Idag skulle det emellertid inte bli nån vinprovning. Ingen alkohol alls, sa vi. Medan Anna gick ett varv med dammsugaren åkte jag iväg för att köpa mat till oss och katterna. Vi hade bestämt oss för att fira våffeldagen idag i stället och äta våfflor till middag. Jag klättrade upp på en stege och fick ner järnet som stod på översta hyllan i skafferiet med en massa burkar ovanpå.


Våffelmix, grädde och hjortronsylt
köpte jag när jag var på dagens shoppingtur. Vi sa att det blir två, max tre våfflor per skalle. Jag åt de två här nedan… och ett par, tre till.

Våfflor med grädde och hjortronsylt

Det skulle bli två, max tre våfflor. Det blev de här två. Och ett par, tre till.


Senare kommer en leverans från Linas matkasse.
Det blir tre middagar i veckan, tre gånger som vi slipper tänka ut vad vi ska äta. Underbart!

∼ ♦ ∼

Utöver detta vad har mer hänt? Jag har besvarat en miljöhälsoenkät. Fanns inget alternativ om nysande närboende eller andra närboende som stoppar hissen genom att ställa upp hissdörren när en kommer hem fullastad med varor. Sånt som stör mig i min närmiljö.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ett vitt vin: Maison Françoise Chardonnay

Ett inlägg om en liter vitt franskt vin.



Maison Francoise Chardonnay

Franskt, friskt och fruktigt.

När Korgtassen har helgkassar med fisk och skaldjur brukar vi slå till. Det gjorde vi denna helg i mars när det skulle firas vår och klockan bli sommartid. På Systembolaget nappade jag åt mig en flaska Maison Françoise Chardonnay. Chardonnay är ”säkra” vita viner, enligt mig. Dessutom var det en literflaska.

Vinet är alltså gjort på druvan chardonnay. Det är ett torrt, medelfylligt vin med hög fruktsyra. Systembolaget rekommenderar vinet till fisk och skaldjur, så vi gjorde alla rätt. Vi åt laxröra samt fisksoppa med saffran.

Vinet ska serveras väl kylt. Jag stoppade in det i frysen en stund innan vi skulle äta. Det funkade bra.

Vinets alkoholhalt ligger på 12,5 procent och sockerhalten på 0,3 gram per 100 milliliter. Priset var endast 99 kronor för den här litern med skruvkork. (Och nej, vi drack inte upp hela flaskan.)

Så här kan en läsa på Systembolagets webbplats om vinets doft och smak:

”Fruktig doft med fatkaraktär, inslag av gröna äpplen, galiamelon, ananas och citrus. […] Fruktig smak med fatkaraktär, inslag av gröna äpplen, galiamelon, ananas, nötter och citrus.

Citrus kände jag i såväl smak som doft liksom gröna äpplen. Melonen noterade jag i smak. Till framför allt soppan smakade vinet helt förträffligt. Det var friskt och fruktigt till den krämiga soppan. En ska inte alltid bry sig om vad som står på prislappen, ibland kan en ha riktig tur. Det är vinet höll hög klass.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredagen den 24 mars 2023: Ork ork!

 



Kära dagbok…

Böckerna En helt annan historia och Vena amoris

Bokbyte igår från en blodig deckare till en lite snällare.

Igår tog orken slut. Jag stapplade i säng när Fästmön hade kommit hem från jobbet. Men… ändå blev det bokbyte – det var så få sidor kvar. Nu har jag bytt från en blodig deckare till en lite snällare deckare, tror jag. Båda böckerna har jag lånat av Anna. Det är bra att vi kan låna litteratur av varandra. Bokrummets hyllor är redan överfulla…

I morse kom orken tillbaka lite, trots att mycket gick på tok. Tankar om två ord som jag inte kom på cirkulerade i mitt huvud från tidig morgon. Till sist googlade jag och fick i alla fall fram det ena. Vägningen gick inte heller bra, för vågen vägrade synka. Det visade sig att det var vårt nätvärk som krånglade. I kväll startade vi om routern. Jag hann kasta ner siffrorna för vikt, BMI och fettprocent, men är långt ifrån säker på att de är korrekta. De siffror jag fick fram var en liten viktuppgång på 200 gram, en tiondels ökning på BMI och en minskning av kroppsfettet med cirka en procent. Ta detta med en nypa salt, kära dagbok, det gör jag.

Jag hann bara ge katterna mat, sopa och tömma pottorna, men inte kasta kattskiten. Den fick stå kvar i hallen i knuten påse. Sängen bäddade jag. Fil slafsade jag i mig snabbt, för det var inte mycket kvar i paketet. Vi har inte hunnit eller orkat (eller haft lust? Jag fick ju noll kronor i lön den här månaden…) att handla, så det stod på dagordningen idag efter jobbet. Men då skulle vi också hämta två helgkassar hos Korgtassen. Vi bestämde i förväg att gå båda två för att få hem allt.

Artikel på gång

Artikel på gång.

Först skulle vi jobba den här fredagen. Jag hade ett uppdrag direkt på morgonen. Kom fram precis i tid för att intervjua två trevliga och engagerade personer i ett angeläget ärende. Eftersom det här ska bli en artikel vill jag inte avslöja för mycket i förväg. När den är publicerad och klar kommer en länk. När jag anlände till jobbet var det morgonmöte och en del småplock innan jag kunde börja skriva på artikeln. På fredagar är det vanligen väldigt lite folk på avdelningen. Eftersom det då är tystare än de andra arbetsdagarna kunde jag hyfsat hitta skrivro.

Jag åt en lättare lunch eftersom vi skulle ”smörja kråset”, som det brukar stå i Kalle Anka, i kväll. Yoghurt med honung och müsli, ostmacka och ett kokt ägg, vatten och kaffe och min bok på gång.

Lättlunch på jobbet med boken Vena amoris

Lättlunch eftersom kråset skulle smörjas i kväll.

Och nog smorde vi kråset i afton! Samtidigt tyckte i alla fall jag att vi var värda det. Vi stapplade till Korgtassen och hämtade våra kassar och handlade så mycket att vi knappt kunde få hem det – i ösregnet. Vinet, ett franskt vitt, las i frysen på kylning medan jag tog hand om gårdagens rena och torra tvätt. Sen dukade jag fram när Anna värmde fisksoppan. Förrätten var en laxröra som åts med friterat tunnbröd. Soppan var det mycket saffran i. Desserten, en cheesecake med hallon, intogs i Salen till kvällskaffet. Vet du, kära dagbok, jag tror inte att jag orkar nån choklad i kväll…

Men bäst av allt den här dan var ändå att jag inte har haft så ont i handen. Jag har bara haft träningsvärk efter gårdagens simning…

∼ ♦ ∼

I morrn ska vi på vin- & delimässa inklusive en baroloprovning. Det kan bli så att jag är ”för trött” för att skriva nåt dagboksinlägg då.

∼ ♦ ∼

Galet i sociala medier just nu är att googla på floridaman, sin födelsemånad och sitt födelsedatum. Jag fick fram följande:

Floridaman Meth smoking Florida man attacks mattress in jealous rage

Vilken rubrik på min födelsedag 2019!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, Trams, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

En helt annan historia

Ett inlägg om… en helt annan historia än den om Fabian Risk.



Stefan Ahnhems bok En helt annan historiaDet händer att jag och Fästmön har samma litterära smak och lånar böcker av varandra. En författare jag blev introducerad till av Anna var Stefan Ahnhem och hans Fabian Risk-serie. Det är en serie tjocka och ganska blodiga spänningsromaner. I november 2022 gav författaren ut en lite tunnare bok som inte ingår i serien, men som delar en karaktär med serien. Jag lånade En helt annan historia av Anna.

En känd livsstilsbloggare hittas mördad i en svit på ett fint hotell i Stockholm. Hennes mobil är påslagen för filmning. Malin Rehnberg, före detta kollega till Fabian Risk (se bland annat Den nionde graven!), får hand om fallet. Samtidigt måste hon tampas med sin nye chef som tycker att hon ska fokusera på en annan utredning. Ovanpå detta är det knackigt hemma med man och småbarn. Är mordet en kallt iscensatt avrättning eller en erotisk lek som gått för långt? Men så inträffar ett nytt mord. Finns det nån koppling mellan offren? Och stalkern, vilken roll har den?

Jag tycker att den här boken inte riktigt håller samma höga kvalitet som böckerna i Fabian Risk-serien. I slutet av boken framgår också att den ursprungligen  ingick i en av böckerna, men att dessa kapitel lyfts ur. Tyvärr blir det inte helt lyckat. Malin Rehnberg känns inte som nån trovärdig karaktär, för mig är hon enbart flaxig och fladdrig. Trots att bokens omfång är mindre än böckerna om Fabian Risk är det för många berättelser i berättelsen, bitar som visserligen faller på plats i slutet, men… Vägen dit är för lång.

I övrigt är boken språkligt sett välskriven. Jag saknar dock… något och jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är.

Toffelomdömet blir medel.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdagen den 23 mars 2023: Betongklumpar, simning och sedvanlig värdering

 



Kära dagbok…

Citrus betraktar Flowfeet skeptiskt

Katterna gillar inte fotmassagemaskinen.

Det märks i fötterna att jag går och står mycket mer än de senaste veckorna. Stegmätarappen på mobilen talar om för mig att jag numera når mitt mål om 10 000 steg per dag, ett mål jag inte har satt själv. Men okejrå, det är väl bra. Att ha ett rörelsemål, menar jag. Och att jag rör mer på mig nu. Hur som helst hade jag ganska ont i fötterna igår. Vilken tur att jag har en fantastisk fotmassagemaskin! Jag köpte den för kanske ett år sen eller så. Först var jag aningen överentusiastisk och körde lite för ofta. Eller jag körde flera massageprogram efter varandra. Det var inte så smart. Jag fick en inflammation i vänsterfoten. Senare kom jag på att ett program om en kvart – eller max två – är det som funkar för mig. Igår kväll drog jag fram apparaten från under sängen, bar ut den till Salen och avnjöt två program sittandes i fåtöljen. Det var ljuvligt! Mina fötter kändes som två betongklumpar. Citrus och Lucifer tittade emellertid skeptiskt på. De gillar inte ljudet.

Avspärrat på trottoaren nedanför huset mot järnvägen

Avspärrat utanför hemmet med kravallstaket och betongklumpar.

De små liven lär få vänja sig vid ljud. Eller oljud. Vi människor får acceptera betongklumpar, dock ej på fötterna. Igår släpade en trailer fram betongklumpar och kravallstaket som har ställts upp på trottoaren hemma för att avskärma den. Nästa vecka ska byggnadsställningarna upp och sen kör balkongrenoveringen igång.

I morse var det fem grader varmt och lite soligt när jag gick till jobbet. Jag mötte inte Den Pigga Brunögda, men däremot vännen Mimmi, om än på andra sidan stans okända/ökända Paradgata (jävla löjl!). Hon såg inte mig, så när vi hade passerat och jag var på väg uppför backen ringde jag. Det blev ett kort och trevligt samtal. Vi ska försöka ses framöver, men det kan dröja. Jag är så himla trött – se gårdagens inlägg! – och har fått flera artikeluppdrag som fyller min hjärna med tankar, funderingar och intryck. Igår bokade jag in första intervjun och den är redan i morgon bitti. Jag går direkt dit eftersom det är på vägen till jobbet. Ytterligare två artiklar är på gång.

Det blev fisk och mest grönsaker och en deckare till lunch. Tror det var en bra bas för kvällens övningar som innebar påfrestningar (?!)  på såväl kropp som själ.

Fisk och grönsaker boken En helt annan historia

Fisk och grönt och en deckare till lunch, en bra grund för kvällens övningar.

 

Fyrisån i marsmorgonsol

Jag hade bestämt mig för att simma idag, dock inte i Fyrisån.

För att inte känna mig alltför stressad och pressad nu när jag ändå har fått vila och mår hyfsat bestämde jag mig för att ta friskvårdstimme idag på eftermiddagen och gå och simma. (Nej jag tänkte inte hoppa ner i Fyrisån!)  Det var som om orken bara tog slut och jag hade också ont i handen. Jag hade packat mina simgrejor i ryggan hemma igår kväll, så vid 15-tiden gick jag hem och bytte ryggsäck. Jag behöver ha jobbdatorn med mig på fredagsmorgonens intervju eftersom min högerhand är för dålig på att skriva för hand.

Simningen gick bra. Med tanke på att jag inte hade simmat på två månader var 22 längder helt OK. De senaste gångerna, före operationen, har jag simmat minst 40 längder, det vill säga 1 000 meter. Idag blev det 550 meter. Det får jag vara nöjd med. Efter simningen njöt jag en stund i ångbastun. Det är den som gäller vissa dar, andra dar är dam- respektive herrbasturna öppna.

På vägen hem mötte jag en före detta kollega från ett tidigare jobb. Jag fick höra att där råder kaos, men det visste jag redan. Medan vi stod och pratade insåg jag att jag var vrålhungrig. Jag var väldigt nära att smita in nånstans på och ta nån färdigmat, men det blev kaffe och tre mackor hemma – se bild. Nån bild från simningen kan jag inte visa här, för det råder fotoförbud. I stället får du kika på nya Filmstaden som uppenbarligen haft taklagsfest – se kransen!


Torsdag innebär än så länge Antikrundan
och amatörvärdering från fåtöljen. Medan jag väntade på att klockan skulle bli 20 passade jag på att tvätta och hänga tvätt. Sen drog jag till Borås igen. Och slog rekord. Mina värderingar gav många poäng, tre stjärnor på diplomet och omdömet antikexpert. Jag är fan impad av mig själv!

Diplom antikexpert i Borås 23 mars 2023

Impad!

 

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis nånting mer positivt än betongklumparna jag inledde det här inlägget med.

Nya möjligheter HÄRLIGT

Eller hur?!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdagen den 22 mars 2023: Vårtrött?

 



Kära dagbok…

Upplandsmuseet och Fyrisån

Vårfloder i Fyrisån. Den är minsann inte vårtrött.

Vi är väldigt, väldigt trötta om kvällarna. Jag försöker analysera lite vad det beror på. För egen del handlar det troligen om att jag har återgått i tjänst efter fem veckors sjukskrivning. Det var inte så att jag vände på dygnet under sjukskrivningen, men jag hade inte så många tider att passa och jag var mest hemma. Nu har jag tider att passa varje vardag, flera stycken tider, dessutom. Vidare befinner jag mig bland folk hela tiden. Det är prat och andra ljud och det vet jag sen tidigare att jag blir trött av. Utöver det är våren på intågande. Det ska visst finnas nåt som heter vårtrötthet. Ovanpå det tycks katterna vara inne i en period när de matkrånglar. Lucifer kräks ofta och vill inte äta vad som helst. Men båda katterna vill gärna ha mat vid fyratiden på morgonen, typ. Sen är inte mina händer bra. I natt domnade lillfingret i den opererade handen och hela vänsterhanden, den som ännu inte är opererad. Tilläggas ska dock att jag tycker att det går bra att jobba och jag hade inte mer ont igår kväll efter två genomförda arbetsdagar. Alltid något!

Dagarna går snabbt när jag jobbar. Hittills har jag tagit tre olika vägar till jobbet – och ändå möter jag varje morgon Den Pigga Brunögda. Vi kanske stalkar varandra? Nej då, vi hälsar så glatt trots att vi inte känner varandra alls. Jag vet inget alls om henne. Hon kanske kan misstänka att jag jobbar på Uppsala universitet eftersom jag har den loggan på min ryggsäck. Men roligt är det att få ett leende och ett ”god morgon!” eller ”hej hej!”. Det är en sån bra start på dan.

Onsdagen var blöt och trist. Det föll ett lätt regn nästan hela dan. Inte så där att en behövde paraply, men fuktigt och lite rått trots plusgrader. Det var svårt att gå hemifrån för Citrus låg på ekbyffén och gav mig den där övergivenhetsblicken. Jag visste emellertid att katterna inte skulle få vara ensamma så mycket idag, för Fästmön började jobba klockan 16 och jag slutade jobba 16.30.

Hustak och baksidor Drottninggatan

Trist och blöt morgon. Här några hustak vid Drottninggatan.


Det blev kycklinglunch tillsammans med min bok på gång.
Jag gick som vanligt till Feiroz. De har god mat där, mat som en vet vad den är, plus att lunchen har ett bra pris. Går jag dit tidigt är det förhållandevis lugnt. När studenterna kommer för att äta blir det livat och högljutt. Men idag blev det en missräkning: ute i ljushallen framträdde en barnkör – eller i vart fall små barn – sjöng. Som tur var stämde de upp sången vid mitt kaffe på maten, så största delen av lunchen kunde jag avnjuta i lugn och ro. Ja, jag är väldigt ljudkänslig och nej, jag är ingen barnmänniska, eventuella barnkänslor blev jag botad från för länge sen.

Kycklinglunch med Ahnhemboken En helt annan historia

Kycklinglunch och Ahnhem.


Under eftermiddagen fixade jag lite inför ett artikeluppdrag.
Jag har bokat en tid med två som jag ska intervjua och det blir redan på fredag klockan åtta. Foto har jag också ordnat. Nu ska jag försöka få en person som deltar i en utbildning att uttala sig om den också. To be continued…

Jag fick svar från löneenheten under dan om utebliven lön och försvunna semesterdagar. Semesterdagarna ska jag få tillbaka – de saknade är 32 stycken och dem vill jag inte vara utan. I början av april får jag extra löneutbetalning på de marsdagar jag faktiskt har jobbat och jobbar just nu. Det är jag nöjd med. Vem vill bli av med såväl lön som semester??? Fast när jag gick hem för dagen hade jag ännu inte fått tillbaka dagarna.

∼ ♦ ∼

Jag har just börjat på en ny bok, för igår kväll blev det bokbyte igen. Jag bytte från en ångestladdad, grym och otroligt gripande historia av en Uppsalaförfattare, Lina Nordquist – en bok som egentligen var flera historier i en och samma bok – till en helt annan historia. Den senare har jag lånat av Anna. Boken ingår inte i Fabian Risk-serien, men har ändå vissa karaktärskopplingar. Den är betydligt tunnare än Stefan Ahnhems andra böcker och den känns väldigt lättläst.

Böckerna Livet innan du dör och En helt annan historia

Bokbyte från en grym och gripande historia till en helt annan historia.

Till kvällsmat blev det kaffe och mackor med keso och snyggorange rom, tack vare Anna. Det skymde och jag åt mina mackor och läste i skenet av två tända ljus.

Kvällsmat med tända ljus och boken En helt annan historia

Kvällsmat med tända ljus.

Anna jobbar som sagt i kväll och jag och Tisslingarna är ensamma hemma. Jag orkar inte göra många fler knop än att vattna krukväxterna och läsa. Katterna verkar också mest vilja slappa. Vårtrötta?

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Livet innan du dör

Ett inlägg om en bok av en Uppsala-författare.



Lina Nordquists bok Livet innan du dörBöcker som handlar om Uppsala eller Motala och författare med anknytning till nån av städerna intresserar mig. (Den som känner mig fattar varför.) Jag blev nyfiken på Lina Nordquist, bosatt i Uppsala. Inte för att hon är diabetesforskare, apotekare eller liberal politiker utan för att hon också är författare. Hennes andra roman, Livet innan du dör, kom ut hösten 2022. Boken utspelar sig i ett villaområde i Uppsala. Den boken köpte jag och läste i mars 2023. Det blev ett möte med en ny författarbekantskap.

Boken handlar om några grannar som alla har sitt eget bagage att bära. En korsade fyra hav för kärlekens skull, en är yrkeskriminell, en är företagare och den fjärde har varit polis. En kväll i juli möts de. Deras berättelser blir en sorts skröna, för i det idylliska villaområdet är det inte mycket som står rätt till. Några timmar förflyter. När de skiljs åt är en av dem… död.

Det här är inte nån deckare eller nån regelrätt spänningsroman utan samtida skönlitteratur, som Bokus kategoriserar den. Det handlar om relationer, inklusive en HBTQ-relation och ett T, om brott och oärlighet, men också om känslor och kärlek. Här är även… misshandel, grymhet, våld och rasande mycket ångest. Bitvis mår jag så dåligt när jag läser boken att jag måste pausa. Det är så mycket… sorg i boken, sorg på alla håll och kanter. Författaren är fantastiskt duktig på att skildra det mänskliga psyket och de karaktärer som har huvudrollerna i den här romanen. Utöver det hanterar författaren språket på ett utomordentligt sätt.

Jag kan verkligen rekommendera den här boken, men tänk på att du behöver må ganska bra för att orka läsa den.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdagen den 21 mars 2023: Jobba lite, tacka lite, äta lite fisk och läsa en del

 



Kära dagbok…

Ont i huvet. Det hade jag lite igår och mer i morse när jag vaknade. Det bar sig inte bättre än att jag fick ta en tablett, nåt jag sällan gör. Citrus var sällskapssjuk i morse, men när jag gick låg hon och snusade på ekbyffén.

Citrus ligger utsträckt på ekbyffén

Citrus på ekbyffén.

 

Centralbadets skylt och domkyrkan

Längtar efter att få hoppa in på badet!

Morgonen var kylig (frostnupen och ett par minusgrader) och solig. Det blev en skön promenad upp till jobbet. Det är den motion jag får, men jag längtar, som synes på bilden här intill,  efter att få hoppa in på Centralbadet. Under tiden försvann det mesta av huvudvärken. Jag gick delvis en annan väg i morse – men tro det eller ej: jag mötte Den Pigga Brunögda. Då blir min dag alltid bra. Dessvärre var det systemhaveri på jobbet idag igen. Våra webbplatser låg nere och då fick en jobba med det en kunde.

Försäkringskassan jobbar lite i alla fall. I morse kom sms igen om att jag får mina sista två dagars ersättning utbetalad redan i morrn och inte på måndag. Det tackar en för!

Tacka för godsaker fick jag också göra till en arbetskamrat. Hon hade med sig godsaker med anledning av det persiska nyåret. Inte bra för mig som bestämt mig för att skärpa till mig och dissa godsaker under vardagarna…

Till lunch blev det emellertid fisk igen, idag dock panerad torsk och i sällskap av Stora A. Vi hade ett arbetsmöte före lunch där jag fick tre artikeluppdrag, så det passade bra att äta tillsammans efteråt. På eftermiddagen påbörjade jag uppdragen samt korrekturläste och filade lite på mini-projektet jag också har fått.


I kväll är jag trött.
När jag kom hem från jobbet hade även Fästmön huvudvärk. Vi åt tillsammans, Anna lagad mat, jag två mackor och blåbärsqwarj. Jag hade ju redan ätit varmt på lunchen.

Mackor blåbärskvarg och vatten

Mackor och qwarj till kvällsmat.


Nu blir det fåtöljen och ångestboken.
Jag måste läsa ut den och byta till nåt… lättsammare.

∼ ♦ ∼

Carina Burmans bok Drottningar och pretendenter - om guldålderns deckarförfattarinnor

Den här vill jag jättegärna recensera!

En arbetskamrat fick Carina Burmans kommande bok Drottningar och pretendenter och jag blev mycket avundsjuk. Boken handlar nämligen om deckardrottningar – eller brittiska och svenska deckarförfattarinnor. Jag kontaktade författaren via Instagram och sa att jag gärna ville recensera och hon skulle i sin tur tala med förlaget. Håll en tumme!

Boken kommer ut den 10 april, på Annandag påsk, och även om det inte är nån deckarroman är det ju påskekrim i allra högsta grad – av en lokal författare (baserad i Uppsala).

Plan B finns givetvis. Den har med snälla arbetskamrater att göra.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndagen den 20 mars 2023 och Vårdagjämningen: Back to business

 



Kära dagbok…

News Lost pen found on desk

Som det kändes idag.

Det kändes lite som första skoldagen. Pirrigt. Det var till och med rejält pirrigt att gå till jobbet efter fem veckors frånvaro. Mottagandet på jobbet blev varierat och det är bra. Några typ bara hejade, några blev glada och andra tyckte att jag hade varit borta en evighet. Jag deltog i mitt första morgonmöte på länge. Efter det hade jag ett möte med min chef. Jag gjorde några mindre jobbinsatser och ägnade större delen av dan åt att läsa mejl samt uppdatera mig via minnesanteckningar och annat och boka in eller boka av möten. Det var ett rejält manfall på jobbet, många är förkylda. Jag kan inte göra ”allas” jobb, men vid mötet med chefen blev det tydligt att jag ska ägna mig åt att skriva och ett litet, inte så tidsbundet, projekt. I morrn ska jag och Stora A ha möte om detta. Det känns bra eftersom jag ju snart ska operera hand nummer två och då blir borta igen. Men ärligt… jag kände mig som en upphittad penna.

Att vara penna är emellertid inte så dumt. Vi pratade också en del om framtiden, om det som kommer efter operation nummer två och avslutat pågående storprojekt. Hoppas att det inte bara är tankar utan substans utan också löften. Jag vet vad jag är bra på och vad jag är mycket mindre bra på.

Drottninggatan Uppsala måndagsmorgon i mars 2023

Drottninggatan, på väg till jobbet.

I morse på väg till jobbet slog det mig hur mycket ljud det var i stan. Klockan hade inte slagit åtta ännu och det var så mycket ljud att jag blev väldigt trött – och då hade jag inte ens kommit fram till jobbet. På jobbet var det också mycket folk och massor av ljud. Det känns som om jag har varit inlindad i bomull de senaste fem veckorna. Ändå var det som sagt manfall på min avdelning.

Jag tog vägen genom stan till jobbet. Vågade mig inte riktigt på de värsta kullerstenarna i Odinslund. Och så ville jag testa Mördarbacken. Det gick bra. Jag mötte dessutom Den Pigga Brunögda, ett gott tecken. För övrigt gick jag i trappor hela dan idag, tog bara hissen när jag kom eftersom min ryggsäck var så tung. Det blev hela tolv trappor uppför, enligt stegmätaren på mobilen. Lite flåsig blev jag, men jag är otränad efter fem veckors sjukskrivning. Vem skulle inte vara det?! Jag funderar på att prova att simma nån dag snart. Då gäller det att passa på att välja en dag när dambastun är öppen. I ångbastun är det nämligen nästan bara män och det blir lite… trångt.

Fisklunch med boken Livet innan du dör

Fisk och ångestbok till lunch.

Förmiddagen försvann snabbt. Jag åt fisklunch i sällskap med min bok på gång. Det var ganska skönt att äta ensam. På förmiddagen hade det börjat regna och när jag gick över till Feiroz för lunch regnade det lite mer. Paraplyet stod hemma i hallen. På eftermiddagen fortsatte jag att läsa minnesanteckningar och andra handlingar. Nästa vecka bokade jag in medarbetarsamtal med min chef. Vi hade ändå pratat en del om framtiden på morgonen, men ett regelrätt medarbetarsamtal ska en ha. Till dess var det också en del att läsa in sig på.

Försäkringskassan hörde av sig och jag ringde upp dem eftersom jag har tystade samtal på min privata mobil när jag jobbar. Jag sa att jag är åter i tjänst och kvinnan jag pratade med lovade att betala ut min ersättning till och med den 17 mars. Fast… vad jag förstår är detta ju redan gjort..? Eller nej, de två sista dagarna, 16 och 17 mars, skulle ju betalas ut först den 27 mars. Ja ja, pengarna kommer när de kommer. Nån lön verkar jag inte få alls den här månaden, för även om jag är i tjänst från och med idag är månadens lönekörning redan gjord. Man tycks förvänta sig att jag ska leva på luft. Då är det tur att det inte är tomt på kontot…

Bitmoji Tofflan WTF

WTF kan en verkligen undra…

Tomt på semesterkontot var det visst också. När jag loggade in för att kolla lönebesked för mars har jag en löneskuld trots att jag är i tjänst från och med idag. Men värst av allt är att massor av mina semesterdagar tycks ha gått upp i intet. Jag har tagit ut tre semesterdagar hittills i år och borde ha 32 kvar. Jag har 19 dagar kvar, enligt systemet. What the fuck??? Det var bara att skicka iväg ett mejl och fråga vad som gäller.

∼ ♦ ∼

Första arbetsdagen är nu avklarad. Bara fyra dar kvar till helgen… Äsch då, det gick hyfsat idag, men det är ovant. Och nej, jag är bara något öm i den opererade handen, framför allt vid ärret där huden är tunn.

När jag kom hem trodde jag att påsken var tidig i år, för det stod en färgglad ”gumma” i köket och rörde i en gryta. Men det var Fästmön som lagade sin goda tomatsoppa – med morötter – och serverade till kvällsmat. Mums och tack!

Mackor och Annas tomatsoppa

Anna hade gjort sin berömda tomatsoppa till kvällsmat åt oss.

∼ ♦ ∼

För första gången sen jag började på min ”nya” avdelning hade jag fått ”snigelpost” och med den ett postfack. Bäst av allt var att det inte var nån tråkpost utan Elly Griffiths Helms-föreläsning, som jag lyssnade på i höstas – då när jag samtidigt fick träffa min brittiska favoritförfattare IRL – i en tryckt skrift från Universitetsbiblioteket. Tack Viveka!

Elly Griffiths Helms-föreläsning Murder is unique

Elly Griffiths Helms-föreläsning i tryckt skrift.

∼ ♦ ∼

Inläggen om min första sjukresas fem veckor:

Vecka ett

Vecka två

Vecka tre

Vecka fyra

Vecka fem

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndagen den 13 mars – söndagen den 19 mars 2023: Sjukresan (den första av två) del fem

 


Några långa stunder kan jag ännu inte sitta vid datorn. Men jag skriver lite då och då, bara några rader, så att jag ska komma ihåg den första av två sjukresor. Här kommer den femte och sista (?) delen av första resan.

∼ ♦ ∼

Måndagen den 13 mars

Spindeln och kaffe i brun Stinkymugg

Måndagsstart.

Måndag morgon och det fina, soliga söndagsvädret är borta. Dagen började grått och kallt. Jag är glad just idag att jag slipper gå iväg. Även denna måndag kunde jag inleda med läsning och kaffe på sängen. Jag vaknade tidigt, före klockan sju. Gissar att jag var spänd på samtalet med chefen plus att jag behövde kontakta supporten angående programlicensen. Jag satte mig vid datorn runt åttatiden för att mejla supporten. Samtalet med chefen var inte förrän senare på förmiddagen. Utöver det blev det sedvanlig procedur denna morgon med kattpottömning, sopning och dusch före frukost.

Det här är min sista sjukskrivningsvecka. Jag var mycket orolig igår kväll eftersom jag hade väldigt ont i handen. Men kanske är det psykiskt..? Jag vet inte. Handledsstödet åkte på och då kändes det bättre. Jag sov med det också och jag hade ingen värk när jag vaknade. Däremot gör tummen fruktansvärt ont när jag gör vissa rörelser – men bara ibland. Jag tänker nog ändå avvakta med att kontakta handkirurgen. Det är säkert normalt att ha ont några veckor efter en operation.

Bitmoji Tofflan läser

Nu kan jag ta det lugnt resten av veckan.

Min chef ringde på avtalad tid. Samtalet var bra. Vi diskuterade vad jag ska jobba med när jag kommer tillbaka – och vad jag inte ska göra eftersom vissa saker innebär hårda belastningar på handleder (både opererade och oopererade). Förslagen jag fick kändes genomtänkta och bra. Vidare sa min chef att hon flaggat för mina bredare kompetenser, nåt som kan ge nåt i framtiden. Nu tror jag att jag kan både sova och ta det lugnt resten av veckan och bara vara lite ”börja-skolan-nervös” på måndag morgon. Om nu bara händerna håller…

Citrus i tidningspåsen

Lilla hjälpredan hittade en ledig låda.

Jag tvättade på förmiddagen, körde en maskin svart 40 grader uppe i lägenheten. Lilla hjälpredan höll sig förstås framme i hopp om att få smaka nåt gott, rentav. Sen såg Citrus att tidningspåsen, som sitter i en trälåda i köket, var tömd – Fästmön fixade igår – och skuttade ner där. Katterna älskar lådor. Jag älskar inte lådor, tycker inte att de utgör några snyggare inredningsdetaljer. Men en låda från Linas har vi kvar i vardagsrummet. Där brukar Lucifer klämma ner sig. Snart kan katterna inte gå ut på balkongen. Dörren plomberas, så att man inte får för sig att öppna den av misstag. Nästa vecka monteras byggställningarna och påskveckan inleds balkongrenoveringarna. Det ser vi inte direkt fram emot, Anna och jag, eftersom vi båda är lediga påsken. Så Lina-lådan i Salen får vara kvar. Klätterpelaren från balkongen står i Pojkrummet. Katterna måste ju få ha sina grejor.

Nästan hela eftermiddagen läste jag. Det blev bokbyte från en blodig bok om en seriemördare till en självbiografisk roman med HBTQ-förtecken. Den senare ska jag läsa på engelska. Boken köpte jag i januari på English Bookshop.

Citrus med böckerna Spindeln och Chelsea girls

Bokbyte från en blodig bok (den undre) till en självbiografisk roman med HBTQ-förtecken.


Ingen av oss hade lust att gå ut i snöblasket,
som föll från och med eftermiddagen, för att köpa middagsmat, så det blev enkel kvällsmat – två rostade mackor med stekta ägg och kaviar. Jag sprang i alla fall ner till Butiken på hörnet för den här måndagen var det Mazarinens dag. Sånt måste firas – trots att vi inte borde. Vi insåg för övrigt att det lustigt nog finns två Mazarinens dag. Det gör inte så mycket. Jag gillar mazariner. Och böcker, som bekant. Resten av kvällen satt jag mest och läste.

∼ ♦ ∼

Tisdagen den 14 mars

Opererade handen 14 mars 2023

Ganska fint läkt på utsidan.

Det blev tisdag den femte och sista sjukskrivningsveckan för hand nummer ett. Jag kom på att jag borde visa upp hur handen ser ut. Ganska fin, tycker jag – på utsidan. Det var inga synliga nervskador, läste jag mig till i journalen, men ändå är handen fortfarande ond. Tummen är inte bra, den gör väldigt ont då och då, och långfingret är stelt. Frågan är hur det hade varit om jag inte hade fått handen opererad. Troligen ännu värre. Jag har bestämt mig för att inte kontakta handkirurgen just nu. Det känns som om jag borde visa upp handen, träffa en läkare, och det har jag inte lust med. Jag vill börja jobba på måndag. Då ska jag testa hur det känns, om handen ”håller” och jag kan arbeta utan att få alltför, mer eller bara ont överhuvudtaget.

Boken Chelsea girls och kaffe på sängen

Läsning och kaffe på sängen – som vanligt.

Den här tisdagen var regnig, blaskig och grå. En tre, fyra plusgrader visade termometern i köket i morse. Snön har ersatts av slask eller förrädisk barmark med isfläckar. Snacka om att det svänger!

Jag vaknade extra tidigt, tror att Anna precis hade gått till jobbet. Det är som att jag inte riktigt har nån ro i kroppen. Förhoppningsvis är det ett friskhetstecken. Därför började jag dan med att ta reda på gårdagens rena och torra tvätt. Diskmaskinen körde vi igår kväll, men den hann bli klar före läggdags så den plockade jag ur då. Anna hade lagt en lapp i köket om vilka växter hon hade vattnat. Jag vattnade resten. Sopade hallen, förstås, och tömde kattpottorna. Först därefter blev det läsning och kaffe på sängen.

Lucifer utsträckt på rygg i kökssoffan

Katterna har nog ett gott liv hos oss. Här ligger Lucifer – i hela kökssoffan.

Katterna låg och sov och tittade knappt upp när jag passerade. Jag tror att de har ett ganska gott liv hos oss, med lugn och ro, mat, nån som städar deras toa, gosar med dem, leker med dem och tvångsborstar dem ibland.

Jag satt en stund vid datorn på förmiddagen. Bland annat skrev jag dessa rader. Vidare deklarerade jag. Det var inga konstigheter i år heller. Skönt att ha det gjort.

Idag jobbade Anna till klockan 13. Vi hade bestämt att gå tillsammans och handla. Jag har fortfarande vissa restriktioner när det gäller att bära. Sen får jag väl öka på lite vartefter så att jag inte får vansinnigt ont. Det var bra att vi gick båda två, för jag hade också ett bokpaket att hämta. Trist när det inte lämnas vid ytterdörren, dock, speciellt som jag inte kan bära mycket med den opererade handen.

Det gick inte att stå emot sötbehovet. På hemvägen slank jag in till Butiken på hörnet och köpte med mig var sin bulle hem. Anna kompletterade med shortbread och så blev det go-fika idag igen. Vi hann precis fika innan nederbörd i form av snöblandat regn föll från himlen. Till middag blev det lite nyttigare och även vackert orange rotmos, sallad och för min del kycklingkorv. Vi handlade även ingredienser till ytterligare ett par middagar. Anna lagade maten och gjorde även sin härliga tomatsoppa till morgondagen.


På kvällen hängde vi i Salen, jag över min bok på gång. Citrus
myste bland soffkuddarna en stund. Jag kände nåt som skulle kunna vara en förkylning på gång, men det försökte jag tänka bort.

Citrus bland soffkuddarna

Citrus myser bland soffkuddarna.

 

Regnbågen bakom båtarna i Motala hamn

Nu är Barbro Westerholm bortom regnbågen.

Igår var det källkritikens dag och det missade jag inte. Jag tänker på hur viktigt det är att ha koll på saker och ting och inte utgå från att allt en hittar på nätet är sant.

Idag var det emellertid sant att Barbro Westerholm har gått bort, 89 år gammal. Vi i min minoritetsgrupp har mycket att tacka henne för. Hon var bland annat med och såg till att sjukdomsstämpeln för homosexualitet försvann. Hade den funnits kvar skulle jag ha varit livstidssjukskriven. Önskar jag hade en bild på denna stjärna att lägga ut, men dessvärre inte. Och eftersom jag är noga med upphovsrätt – eller försöker vara – publicerar jag inte nån annans bild på Barbro Westerholm. Från mitt hjärta dock – TACK för det du gjorde för oss!

∼ ♦ ∼

Onsdagen den 15 mars

Boken Chelsea girls pärmrygg och kaffe på sängen

Slutläsning av amerikansk självbiografisk roman från -94.

Den här onsdagsmorgonen var det min tur att kliva upp i ottan och ge katterna mat. Det var väl runt femtiden. Jag lyckades somna om, tack och lov. Vi vaknade båda två nån gång mellan sju och halv åtta. Lite tidigt för sambon som inte började jobba förrän klockan 15. Jag tycker att det trots allt är ganska skönt att vakna tidigt och har inte vänt på dygnet under sjukskrivningen. Det är praktiskt eftersom planen är att jag ska återgå i tjänst på måndag morgon.

Men även idag kunde jag ligga kvar i sängen och läsa och njuta av de första muggarna kaffe utan att tänka på att jag hade nån tid att passa. Jag hade inte många sidor kvar i den amerikanska självbiografiska romanen från 1994. Den läste jag ut. Bokbytet gick till en nyutkommen bok, den 25 delen i serien om Maria Wern av min svenska favoritdeckarförfattare Anna Jansson. Förhoppningsvis får jag träffa – eller åtminstone se en glimt av – Anna Jansson i slutet av april när jag ska åka på deckarfestival neråt landet, till Maria Langs Nora. Anna och jag har varit där tidigare, 2015, tack vare en mycket snäll läsare. Nu i april är det för övrigt inte bara Anna och jag och Anna Jansson som ska dit. Flera andra deckarförfattare vars böcker jag läser ska dit. Dem vill jag förstås gärna träffa också. Maria Lang hade jag ändå helst av alla träffat, men det går inte. Jag blir nöjd med Anna Jansson och de andra. Boken låg för övrigt i bokpaketet jag var och hämtade igår. Kunde inte låta bli att kasta mig över den.

Böckerna Chelsea girls och Dödens snabba vingar

Bokbyte från amerikansk självbiografisk roman från 1994 till nyutkommen svensk deckare.

Himlen var härligt blå idag och solen lyste. Det var inte så svårt att tvinga ut sig på promenad. Det blåste nordlig vind, men just i solen var det rart. Jag träffade på en bekanting på vägen. Vi kom överens om att ta en lunchfika i morrn. Jag gick inte jättelångt, bara typ tre kilometer. Passade på att köpa filmjölk bland annat, för det visade sig i morse att jag hade två öppnade förpackningar med väldigt lite fil i båda.


Anna
åt sin middag innan hon gick till jobbet.
Jag sparade min tomatsoppa som Anna hade lagat igår till senare och tog en kaffe till Maria Wern-boken. Posten dunsade ner på hallmattan. Det var aprilnumret av Antiktidningen. Det passade bra att läsa den senare på onsdagskvällen som träning inför torsdagens amatörvärdering.


Tisslingarna
och jag är ensamma större delen av kvällen
för Anna slutar inte förrän 21.30. Och kanske är det bra att Anna och Citrus är ifrån varandra, för fy 17 så Citrus rev Anna i morse när hon skulle bära ut kattan från sovrummet. Citrus väger runt en tre, fyra kilo och jag får ytterligare ett par veckor inte bära mer än ett kilo. Tyvärr var det tre, fyra ilskna kilon i morse. Söt må hon vara, Citrus, men vilka vassa klor hon har!

∼ ♦ ∼

Torsdagen den 16 mars

Boken Dödens snabba vingar och kaffe på sängen

Läsning i morgonljus.

Katterna var inte roliga i natt. Lucifer har blivit så sällskapssjuk – mammig? Mer än Citrus, faktiskt. Klockan 1.12 bankade han på sovrumsdörren. Då hade jag somnat som bäst, men vaknade för att Anna, som jobbar, skulle få sova. Jag följde med katten ut i köket för att kolla matbeståndet i skålarna. De var inte tomma. Jag visade katten att det fanns mat, han började äta och sen gick jag och la mig. Några timmar senare var det dags igen, men då gick Anna upp eftersom hon själv behövde äta nåt. Först vid åttatiden klev jag sen upp och då sov sambon som bäst. Jag tömde pottorna och tog med kaffe in i sovrummet. Det är nu så ljust ute på morgnarna att det går hyfsat att läsa utan att tända lampan.

 

Frukost med Citrus

Frukost med Citrus.

Idag skulle både Anna och jag iväg kring lunch, så jag duschade först och åt frukost i sällskap med Lilla Häftplåstret a k a Citrus. Det blev fil med banan, bär, flingor, kanel och flytande honung samt en macka med kycklingpålägg. Äggfrukost blir det troligen till helgen.

Anna rusade sen iväg före mig, jag skulle träffa mitt sällskap här utanför porten prick klockan tolv. Först gick jag ner med sopor. Jag försöker gå i trapporna såväl ner som upp om jag inte har för mycket att bära, för jag behöver röra på mig.

 

 

Grannen och kompisen T och jag hamnade på Ofvandahls. Vi uppdaterade varandra med våra pågående ”ärenden” medan vi åt var sin fröbaguette och var sin kaka. (Jag fick också höra om makalös snålhet hos en gemensam bekant. Tog mig för min panna, alltså!)  Trots att jag inte skulle ha det senare kunde jag inte låta bli. I morrn är det vägning och jag misstänker starkt en rejäl viktuppgång. Nåja, det lär bli bättre när jag kommer igång med promenaderna till och från jobbet från och med måndag. Det blev en kort promme, en mindre omväg, hem. Solen är varm och skön, men i skuggan är det fan i mig kallt.

 

Katterna hade hittat var sin skön och solig plats i hemmet i alla fall.

 

Jag hann träffa Anna en stund innan hon skulle iväg igen för att jobba eftermiddag och kväll. Min torsdagsmiddag åt jag på egen hand. Det blev kycklingkorv med tillbehör. Till middagen och en stund efteråt läste jag samt ringde Annas snälla mamma.

Tre kycklingkorvar m bröd o tillbehör boken Dödens snabba vingar

Torsdagskorv.


Därefter var jag redo att amatörvärdera fina grejor från Antikrundan
i Eskilstuna för andra gången den här säsongen. Det gick väldigt bra även denna torsdag. Tre stjärnor på diplomet och omdömet antikexpert.

Diplom Antikexpert i Eskilstuna 16 mars 2023

Antikexpert igen, denna gång i Eskilstuna.

 

Toarulle i Annas byxficka

Ett exempel på Toapappersrullskriget.

Utöver detta spännande liv kan jag avslöja att Toapappersrullskriget har trappats upp. Det förs nu även utanför badrummet. Jag har till exempel sovit med en rulle instoppad i påslakanet. I natt hittade jag rullen inkörd i mitt handledsstöd. Anna hittade en rulle nerkörd i sin ena sko igår. Men den senaste har hon inte upptäckt än. Kriget uppstod för bra länge sen när nån av oss var trött på att somliga aldrig byter toapappersrulle när pappret är slut. Det går ut på att påminna den andra parten om detta genom att stoppa en tom rulle på lämpligt ställe tillhörande parten. En har inte roligare än en gör sig.

∼ ♦ ∼

För övrigt har Försäkringskassan skickat obegripliga sms, ett sent på onsdagskvällen, ett tidigt på torsdagsmorgonen, med otillräcklig information. Jag blev tvungen att logga in på Mina sidor på datorn under eftermiddagen för att kunna se vad de ville. Via mobilen gick det inte. Jag får en utbetalning av sjukpenning i morrn. Den 27 mars får jag ytterligare en utbetalning – för de två sista sjukdagarna. Varför de delar upp utbetalningen är också helt obegripligt, men ja ja, jag är tacksam att jag överhuvudtaget får sjukersättning.

Det har varit en bra dag. Handen och tummen gjorde ont i natt, det vill säga mellan onsdag och torsdag, så jag sov med handledsstödet. Annars har jag inte haft så ont. Jag tror att jag och handen är så pass OK att vi kan börja jobba efter helgen.

∼ ♦ ∼

Fredagen den 17 mars

Selfie i spegeln på Kappahl 17 mars 2023

Så här såg jag ut på fredagseftermiddagen.

Det här med kroppsuppfattning är jag inte bra på. Därför tänkte jag bjuda på siffrorna från morgonens vägning samt en färsk helkroppsselfie till att börja med i texten om fredagen. Denna fredag som var den sista dagen jag var sjukskriven den här vändan. Jag brukar aldrig ta helkroppsbilder och de selfiesar jag tar är sällan bra. Är en ful, så är en. Och är en dessutom tjock… ja, då är det inte roligt att visa upp sig. Men jag fick mig en tankeställare när jag läste Stina Wollters och Erik Hemmingssons bok nyligen. Nu håller jag inte igen lika mycket, jag unnar mig, samtidigt längtar jag efter att få röra mer på mig, promenera till jobbet och simma, framför allt. Det mår jag bra av till både kropp och själ. Banta har jag slutat med.

Fredagsmorgonens siffror visade en viktuppgång på 100 gram på en vecka. Fettprocenten i kroppen har ökat med sex tiondelar och muskelmassan har minskat lika mycket. Bentätheten har minskat en tiondel. Mängden vatten i kroppen var i morse fyra tiondelar lägre än förra fredagen. BMI är oförändrat. Och här ovan är jag, fotad av mig själv i en spegel på Kappahl.

Dödens snabba vingar o kaffe på sängen

Boken går mot slutet.

I morse vaknade vi tidigt båda två. Jag tyckte lite synd om Anna som var ledig och kunde ta sovmorgon, för efter idag väntar tre tidiga uppstigningar för jobb. Men vi hade väl sovit tillräckligt båda två.

Efter vägningen ägnade jag mig åt att sippa kaffe på sängen och läsa. Boken börjar gå mot sitt slut. Jag tyckte att den började lite trevande, men att den fortsatte bättre. Enda kritiken är att jag tycker att det är en aning för många teman och att jag hittar korrekturfel. Det senare är inte roligt när jag som läsare betalar över 200 spänn för en bok.

Gofika på Storken med morotskaka och cookie

Go-fika med nyvispad grädde på min morotskaka.

Det blev äggfrukost (somliga fick ett sprucket ägg eftersom vissa aldrig pickar äggen före kokning) och därefter dusch innan vi gav oss ut på stan. Det var mest Anna som hade ärenden. Jag lovade att stå för maten och goda ostar från Saluhallens ostbod. Vi strosade omkring och letade efter nånting i metall. Anna shoppade en del saker. Plötsligt var klockan nånstans mellan lunch och eftermiddagsfika. Anna bjöd på go-fika på Kafferummet Storken. Det tog lite tid att få grädden vispad… Vi träffade såväl fru Stork som herr Stork a k a Min vän greken, men också ett av barnbarnen Stork. Sååå lik sonen Stork!

 

Några småsaker inhandlades samt två ostar från ostboden. Vi provsmakade och det var en upplevelse – såväl smak som doft. Den ena osten, Choco 21, var injicerad med chokladlikör och därefter doppad i kakaopulver och choklad! Middagsmat till idag och morgondagen köpte vi på Lutis. Den orkade vi nästan inte bära hem, för båda har vi två svaga högerhänder/-armar. James modell äldre stötte vi på under vår dag och han verkade inte ha vare sig några svaga händer och armar eller artros.

James den äldre

James den äldre verkar inte lida av artros eller nåt annat.


Fredagskvällen blev lugn.
Vi hade ju trots allt varit ute och spatserat en stor del av dan. Jag tror att jag gick totalt närmare 11 000 steg. Det kändes skönt för kroppen. Ännu skönare ska det bli att gå tillbaka till ett mer normalt rörelsemönster på måndag. Anna, som ska jobba i helgen, borde kanske ha vilat fötter och ben…

Vi åt smörgåstårta och drack vitt vin till middag. Det blev kvällskaffe med godis och sudoku. Lite senare gjorde vi var sin ostassiett med ostarna vi köpt och Annas hemkokta äpple- och ingefärsmarmelad. Till det drack vi var sitt glas av grisvinet jag köpte för några veckor sen. (Som vanligt kommer senare ett separat inlägg om vinet, men först ska jag dricka lite mer av det.)


Jag läser som bekant mycket, ofta och gärna.
Även denna fredagskväll blev det bokbyte, lustigt nog från en bok med döden i titeln till en bok med livet i titeln. Jag tror dock att även boken jag läser nu handlar om döden.

Böckerna Dödens snabba vingar och Livet innan du dör

Bokbyte från en bok med döden i titeln till en bok med livet i titeln.

∼ ♦ ∼

Lördagen den 18 mars

Idag är jag frisk! Eller… i alla fall på pappret. Jag har fortfarande ont i handen. I natt domnade lillfingret igen, en långfingerled gör ont liksom tummen samt handleden – allt i den opererade handen. Men nu tänker jag skita i det, fortsätta göra handövningarna och försöka röra handen så normalt som möjligt. Jag orkar fan inte var sjuk längre.

Boken Livet innan du dör och kaffe på sängen

Lördagsstart.

Jag vaknade tidigt på lördagsmorgonen, troligen hade Anna precis gått till jobbet. Jag tror inte att hon hade nån bra natt, stackarn. För mig betydde en tidig start att jag kunde tömma diskmaskinen på ren disk, kattpottorna på skit och sen gå och lägga mig igen för att läsa och dricka kaffe på sängen.

Så värst länge låg jag dock inte. Jag satt en stund vid datorn samt gosade med katterna. De verkar inte alls komma bra överens just nu. Lucifer hade dessutom spytt. Han söker närhet hos oss människor och Citrus, men Citrus tycker att han är för påflugen och gillar det inte. Bortsett från det är de verkligen som två levande gosedjur. De har varit ett gott sällskap under sjukskrivningen och bidragit till att ge mening åt min dag.

 

Pulled turkey

Jag lagade pulled turkey och stod ut med ugnens oljud tack vare en matlagningsöl.

Den här lördagen var det riktigt gråväder. Jag hade lovat att jag skulle damma och kanske dammsuga nåt eller ett par rum. Att dammsuga gör ont i handleden, men jag kan inte lämna allt hushållsarbete till Anna när hon har ett sånt tungt jobb som hon har. (Och bandyfinaler skiter jag totalt i. Då ser jag mer fram emot nästa lördag när vi ska på vin- & delimässa!)

Städningen gick bra. Vid lunchtid tog jag en nypa frisk (?) luft och gick i regn till Kvarnen för att handla och hämta ett litet paket till Anna. Därefter satt jag en stund och läste och så var det plötsligt dags att laga mat. Ja, jag lagade mat. Det blev pulled turkey och jag tog en matlagningsöl för att stå ut med det oljud ugnen ger ifrån sig. Den gnisslar för jävligt. Gissningsvis är det nån fläkt som håller på att ge med sig. Kanske behöver vi snart byta ut både hällspis och ugn. Jag skulle inte gråta.

Matlagningen och middagen gick bra förutom att jag brände mig. Jag drack grisvinet till för att se om det var bättre till pippi än till ostar. Det var något bättre.

Biografmaskinisten tittade förbi på väg hem från jobbet. Hade jag vetat det skulle jag ha köpt mer mat så han kunde ha ätit med oss. Nu stannade han en stund ändå medan vi åt och efteråt. Det gillade Citrus mycket. Vi blev alla tre så förvånade när hon skuttade upp i hans knä och la sig tillrätta.

Citrus i Johans knä

Citrus la sig tillrätta i Biografmaskinistens knä.


Vi drack kvällskaffe
och jag hyfsade en godispåse medan Anna tog en dusch. Lördagskvällen rundades av med var sin ostassiett och det sista av rödvinet. Klockan hade just passerat 22 när vi gick och la hos i förhoppningen om att få sova bättre än de senaste nätterna.

Ostassiett vin och boken Livet innan du dör

Ostassiett och vin avrundade lördagskvällen.

∼ ♦ ∼

Söndagen den 19 mars

Alarmet är ställt på 6 o 15

Alarmet är ställt på 6.15, sedvanlig uppstigningstid en vardag.

Då var det snart dags. Snart dags att återgå i tjänst. Det känns mest bra, men så klart lite pirrigt – det var ju fem veckor sen jag jobbade och dessutom är den opererade handen inte så bra som jag hade hoppats på. I natt domnade lillfingret igen och tummen och långfingret gör ont. Det stramar oskönt i ärret. Men, men, jag får hoppas att tiden läker även kroppsliga sår. Jag har i alla fall ställt alarmet på sedvanlig uppstigningstid en vardag.

Vi har inte sovit så bra nån av oss de senaste nätterna. Dels har Annas insulinpump larmat, dels har Lucifer krafsat, bankat och skrikit på/utanför sovrumsdörren. Pumpen måste Anna få ordning på via sina vårdkontakter och Lucifer försökte jag muta med mat i natt. Det gick sisådär. Det är som om katten har ångest.

 

Boken Livet innan du dör och kaffe på sängen i Förfadermugg

Boken är bra, men ger mig ångest.

Ångest får jag av den bok jag läser just nu. Det var inte det bästa valet av litteratur för tillfället, men boken är ändå bra. Jag får försöka klara av att läsa den. Det lär ta sin lilla tid dock. Eftersom det var söndag hela dan idag inledde jag dan med läsning och kaffe på sängen. Jag tömde kattpottorna och sopade som vanligt medan kaffet bryggdes.

När det hade blivit förmiddag startade jag den första maskinen tvätt. Jag satte mig vid datorn för att skriva och busa med Citrus. Hon for runt här som ett torrt skinn – tills hon utmattad la sig på kökssoffan. Katterna är oroliga för tillfället. Det kan ju vara våren eller så känner de på sig att de ska få vara ensamma mer från och med i morrn. I morrn blir de ensamma från tidig morgon till eftermiddagen. Hoppas hemmet står kvar till dess…

Söndagsvädret var soligt och fint, men jag tog ingen promenad mer än med sopor och ut i garaget. Det var dags för en åktur med min skitiga bil. Men först en rejäl frukost så att jag skulle stå mig ända till kvällen.

Söndagsfrukost med rostat bröd ägg och fil med flingor bär o banan kaffe

En rejäl frukost före åktur ut i ”spenaten”.


Det blev en åktur på några mil
och jag fick se ”spenat” och vår, men också leriga ställen och snöhögar. Helt OK att sitta kvar i bilen, faktiskt.

Hemkommen tog jag tag i den fina Motalamål-affischen som jag fick av min klasskompis C när jag träffade henne i februari i Motala. Den blev riktigt fin med svarta magnetlister och upphängd i Bokrummet.

Motalamål på väggen i Bokrummet

Motala-mål på väggen.


Jag ägnade resten av eftermiddagen åt att läsa.
Det är fan bara eländen i boken. Ändå kan jag inte sluta läsa…

När Anna kom hem traskade vi iväg till Byblos för söndagsmiddag. Det blev ett gott och fint slut på den här veckan – och min sjukskrivning.


I kväll ska jag bara ta det lugnt och försöka lägga mig och sova i tid.
I morrn klämtar klockan redan 6.15. Jobbväskan är packad, passerkortet framtaget och rena kläder hänger uppe.

∼ ♦ ∼

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, HBTQ, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Trams, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar