OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Det går emot höst…
Augusti närmar sig sitt slut. Det går emot höst. Då passar det så himla bra med en kräftskiva till helgen (fredag), för det hör liksom till. Men att det snart är höst är svårt att ta in. De här sista dagarna i augusti ska bli jättevarma, vi ska få upp mot 25 grader. Synd att man jobbar då. På jobbet är det så kallt. Det är tur att man kan gå ut och värma sig. Det gör det svårt att föreställa sig att hösten faktiskt står för dörren.
Jag har alltid älskat hösten. Våren med sitt ljus är så skoningslös. På hösten släcks allting ner, briserar i fantastiska färger i naturen och dör – för att återfödas till våren. Ja, allt återföds inte. Oktober månad är en sorgens månad för mig, precis som juli. I juli föddes min mamma och min pappa drunknade. I oktober föddes min pappa och min mamma gick bort. Just detta samband mellan de två har varit en tröst för mig, för det gör att jag inbillar mig att de är tillsammans. Det är bara jag kvar. Och jag ska försöka ta mig ner till graven i oktober. Jag vill och jag behöver det.
Även den här morgonen var solig, men den var också varm. Duschmunstycket fixade jag förhoppningsvis mer permanent igår kväll. I vart fall blev inte hela badrummet duschat i morse, bara jag och badkaret. Frukosten avåts i vanlig ordning med Hopptisarna och min bok på gång, just nu Profetens vinter. Den är riktigt bra, vilket påminner mig om att jag måste försöka få tag i de övriga två delarna i trilogin. Annars satt jag som stilikon och fnissade tyst åt att duken/löparen visserligen är vit och svart precis som servetten, men den är prickig medan servetten är randig. Nånting från min uppfostran säger mig att man inte ska blanda prickigt och randigt. Fast varför då??? Nån som vet???
Tisdagsfrukost med Hopptisarna och Profeten på prickig löpare med randig servett.
∼ ♦ ∼
Sova över och jobba deltid?
Magen var lite bråkig i morse.
På jobbet var jag inte först idag. Jag undrade om Stora A hade sovit över. Han å sin sida undrade om jag hade börjat jobba deltid (gick tidigare igår, kom senare idag). Magen var lite bråkig i morse, fast det sa jag inte. Men den är rätt glad ändå att jag slutat med Multaqtabletterna, på olika sätt och vis som jag inte behöver gå in närmare på här. Jag hoppas mycket på att få sluta eller i vart fall gå ner i dos när det gäller betablockerarna jag äter. Det skrev min husläkare att han hoppades också. Jag är fortfarande väldigt trött och det är nog de som orsakar tröttman. Foten är fortfarande ond, tyvärr, så jag kanske får ta en ny kontakt med honom om den mot slutet av veckan eller början av nästa.
Många var tillbaka efter semestern och distansarbete idag, vilket gjorde att det var ganska pladdrigt. Jag sa till vid ett tillfälle, med risk för att bli klassad som surkärring. Sen orkade jag inte tjafsa med. Det blev tidig fika och lunch vid skrivbordet – när jag hade blivit ensam. Lunchen var dock lite torftig idag – ingen dessert…
Skrivbordslunch utan dessert idag, men i sällskap av Profeten i alla fall.
Eftermiddagen masade på och när jag blev erbjuden skjuts hem i U-bilen tackade jag ja. Jag gjorde som igår, det vill säga loggade in hemifrån och jobbade en stund innan jag blev privatperson.
∼ ♦ ∼
Brev och paket
Jag efterlyste per mejl igår ett par böcker jag skulle ha fått från Modernista för recension men som inte kommit. Idag kom svar att man inte skickar pocketutgåvor för recension. Det måste vara nya bestämmelser, för det har förlaget skickat tidigare. Lottlös blev jag ändå inte, för idag låg det ett paket i postboxen från samma förlag, med en inbunden bok. Paketet innehöll Mélissa Da Costas nyutkomna bok Kvinnorna vid världens ände. Det är, hör och häpna, en roman, inte en deckare som jag ska läsa och recensera. Roligt också att få göra en ny författarbekantskap.
Brev från en synsk överläkare?
Vidare kom brevet från doktorn på Sjukstugan i Backen, överläkare S, med beskedet om att jag kan sluta med Multaq. Undras om S står för synsk, för att jag är fri från förmaksflimmer vet ingen. Jag kände inte ens av flimret innan jag fick diagnosen. Sen kanske jag blev mer lyhörd. Men, som sagt, ingen har lyssnat på hjärtat, ingen har kollat hjärtat med EKG. Ett visst mått av synskhet alltså eftersom han skriver att jag är fri från förmaksflimmer. Intressanta förmågor läkarna har på Sjukstugan i Backen. Jag kan ju berätta att jag har återfallit i förmaksflimmer typ fyra gånger tidigare. Det står i journalen, men den är nog inte läst.
Dagens lilla handling bestod bland annat av öl till kräftskivan och gotländsk fisksoppa till i kväll.
Men åter till roligare saker. Jag skulle få ett paket att hämta i en sån där jävla Instabox idag också. Jättestruligt med leveranstider och olika bud. Först bad jag U-bilens förare att stanna vid Kvarnen, men sen kom jag på att jag inte hade fått nån kod till boxen. Fast… om jag hade haft ljudet påslaget på min privata mobil på jobbet så hade jag hört att det hade kommit ett sms med koden… Strunt samma, jag jobbade en stund hemma, bytte ryggsäck och gick iväg. Jag behövde handla lite också, bland annat öl till kräftskivan på fredag och nåt att äta till idag. Och kan du tänka dig, kära dagbok, Korgtassen hade gotländsk fisksoppa. Givetvis köpte jag det till tisdagsmiddag.
Paketet jag skulle hämta var inget paket utan en gigantisk påse som vägde typ ingenting. Det innehöll två svarta satinörngott till mina lååånga kuddar i sängen. Härligt med nytt!
∼ ♦ ∼
Sopptisdag
Man ska inte gå och handla hungrig, men godiset som syns på bilden ovan är till helgen, bara så du vet, kära dagbok. Jag blev så glad att det fanns gotländsk fisksoppa så jag kunde arrangera sopptisdag. Hemma i frysen hade jag en halv liten vitlöksbaguette som blev perfekt till. Och så hyfsade jag proseccon – det blev typ två, tre munnar.
Sopptisdag med en skvätt prosecco, Hopptisarna och Profeten.
Rejält mätt ska jag nu sjunka ner i fåtöljen, leta lite nyheter och sen läsa. Jag har drygt 100 sidor kvar i boken.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
I morgon är det mötesdag på jobbet. Eller i vart fall halv mötesdag. Hela förmiddagen, i princip, går åt till möten.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Jag fastnade snabbt för 
I det senaste paketet jag nätshoppade låg tre böcker. Den jag läste först blev jag lite besviken på. Nu har jag läst bok nummer två i paketet. Det är den femte delen i 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 