Ligapojkarna

Publicerat den 7 november, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om den fjärde delen i serien om detektiv Ester Tillman.


Camilla Lagerqvists bok LigapojkarnaÅr 2025 började jag läsa den historiska deckarserien av Camilla Lagerqvist om detektiv Ester Tillman och hennes medhjälpare Yarina och Olga. Den första delen kom ut 2024, två delar kom ut 2025 och i år, 2026, kom den fjärde delen i serien, Ligapojkarna. Den köpte jag i november och läste i november.

Ett skrik ekar genom källaren på slottet i Uppsala när en kvinna föder barn i smyg. Decennier senare anlitas Ester och Yarina av en ung kvinna för att hitta kvinnans biologiska mamma. Men plötsligt försvinner kvinnan och en äldre kvinna med kopplingar till fallet hittas död. Dolda identiteter och gamla hemligheter, men också ligapojkar krånglar till arbetet för Ester och hennes medhjälpare.

Det är alltid kul att läsa böcker som utspelar sig i Uppsala där jag råkar bo och arbeta. Att få följa med till 1920-talets Uppsala via en deckare skriven 100 år senare är häftigt. Promenaderna och åkturerna i boken blir intressanta. Och jag gillar omslaget mycket.

Den fjärde delen i serien om detektiv Tillman är en mysdeckare och pusseldeckare precis som de tidigare tre delarna. Huvudfokus i Ligapojkarna ligger på ett uppdrag att hitta en biologisk mamma. Men berättelsen blir lite mer än så. Här skildras till exempel hur illa fattiga barn behandlades så sent som på 1900-talet. Det är där titeln kommer in. En viktig bihistoria är även att Ester och hennes bror Erik också söker efter en egen förälder, pappan.

Boken är lagom spännande, inte så blodig, har gåtan i centrum, har ett föredömligt omfång och ytterst små relationsteman. HBTQ-temat är nedtonat den här gången, men är tydligt i början när en transperson ”knackas”. I samma veva försvinner hunden Pankhurst. En hund som inledningsvis är en tik men som plötsligt blir en hanhund på sidan 214. Jag tror inte att hunden är trans. Slarvigt! Tyvärr förekommer flera såna här slarvfel och korrekturfel precis som i förra delen. Och det drar ner omdömet en toffla. Synd det, för den här boken är annars riktigt bra.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i detektiv Tillman-serien:

  1. Det hemliga sällskapet
  2. Glaselefanten
  3. Likhandlaren
  4. Ligapojkarna (läs inlägget ovan!)

Bloggat om boken har också Feministbiblioteket och Deckarlogg gjort.

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Gustav Adolfsdagen 2026: Kulmen i helvetesskov nummer två?

Publicerat den 6 november, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Bitmoji Tofflan not crying

En helvets värknatt.

Undras om inte kulmen på skov nummer två snart är uppnådd. Det var en helvetes värknatt i natt. Jag tror inte att jag kan ha mer ont än jag hade. Vaknade mitt i natten av värk som hette duga. Jag fick gå upp och ta tabletter. Notera att jag därmed lyssnade på sjukgymnasten som sa att jag ska äta maxdos. Så småningom somnade jag om, men vaknade efter två timmar igen. Var uppe och gick lite, somnade till, vaknade efter två timmar, somnade… Väckningslarmet på mobilen satte stopp för mer sömn som vanligt 5.45 en vardag.

Jag klev upp, men var väldigt glad att jag slapp gå iväg till jobbet, jag skulle ju jobba hemifrån idag. Inte nog med att jag fortfarande på morgonen hade jätteont, det var mörkt och kallt, runt nollan, igen. Det var jobbigt för knäet att stå i duschen, men jag ville gärna tvätta håret i morse och då tar duschen längre tid. Vid köksbordet hade jag svårt att hitta en bra ställning för knäet. Dels måste jag hitta den ställning som gör minst ont, men det måste också vara en ställning som gör att jag kan äta fil. Ibland hamnar filen på fronten av hemmauniformen eftersom jag inte kommer intill bordet ordentligt. Idag gick det emellertid bra. Inte heller blev det nån kaffeincident som igår.

Fredagsfrukost med Hopptisarna Ligapojkarna fil med bär o levande ljus

Fredagsfrukost med fil, Hopptisarna, Ligapojkarna och levande ljus, men utan kaffeincident.


Igår kväll kunde jag läsa ut Mördarens melodi, en ganska lättläst mysdeckare. Jag bytte till en annan deckare som utspelar sig i Uppsala, fast nu runt 1930-talet. Ligapojkarna är den fjärde delen i serien om detektiv Ester Tillman. Jag valde boken för att jag tror att den är ungefär lika lättläst som Mördarens melodi. Det är vad som funkar just nu när jag har så här ont. Jag har redan läst ungefär en femtedel.

Böckerna Mördarens melodi och Ligapojkarna

Bokbyte från en nutida mysdeckare i Uppsala till en dåtida mysdeckare… i Uppsala.

∼ ♦ ∼

Fredagsjobb och mer piller

Bitmoji Tofflan med penna

Bokade in några aktiviteter längre fram, men försökte ta det lugnt och inte gå så mycket idag.

Klockan sju i morse satt jag vid jobbdatorn. Jag hade inte fått några transkriberingar, men hade lite annat smått att pyssla med. Bland annat bokade jag in några aktiviteter längre fram, med hoppet och tron att knäet fungerar bättre. Som vanligt var det morgonmöte och det var dagens enda möte. Jag tog det väldigt lugnt eftersom jag både var trött och fortfarande hade jätteont.

När jag kollade på mobilen såg jag att jag inte bara hade gått cirka 14 000 steg igår. Jag hade gått 14 475. Inte konstigt att jag hade ont i natt… Idag bestämde jag mig för att verkligen försöka ta det lugnt. Men givetvis ville jag ner till tunnelbygget och fota. Det är emellertid inte alls nån lång promenad och jag måste ändå tänka på att röra mig en del för att inte få nya proppar i benen. 

Sjukgymnasten ringde på förmiddagen och hade kollat av med en läkare (den som la luren i örat på mig sist) angående antiinflammatorisk medicin. Jag kan ta en sort under max två veckor. Den ska jag införskaffa i morgon – idag har jag ju redan börjat knapra på annat smärtstillande och man ska inte blanda. Förhoppningsvis speedar de antiinflammatoriska pillren upp för mig att komma ur skovet.

∼ ♦ ∼

Lunch, långsam promenad och lugn

Mitt på dan åt jag lunch. Idag kokade jag ett par ägg och gjorde äggmackor. Jag skulle ha köpte Varma koppen igår, det hade passat bra i kylan. Nu fick det bli mackor och ett glas mjölk i stället.

Äggmackor o mjölk hemmalunch med Hopptisarna o Ligapojkarna

Äggmackor och mjölk till hemmalunch med Hopptisarna och Ligapojkarna.


Därefter var jag redo för en kort promenad. Överenskommet med sjukgymnasten är att jag bara går mycket korta sträckor. Det fick bli sedvanlig fredagspromenad på cirka 2 x 10 minuter när man går så långsamt som jag (annars 2 x 5 minuter).

Det var mycket soligt och jag passade på att tanka ljus när jag var ute. Nere vid tunnelbygget var grindarna öppna idag. En kran höll på att lyfta nåt på plats och det kryllade av gula gubbar.

Massor av gula gubbar jobbade.
Grindarna var öppna och en kranbil lyfte nåt på plats.
Solen sken på allt och alla.


Inne på Butiken på hörnet såldes det givetvis Gustav Adolf-bakelser. Men jag köpte ingen. Däremot fick jag provsmaka en bit som klistrade sig fast på överläppen. Det var nästan så att jag slog till på en bakelse. Jag nöjde mig dock med att köpa två Noisette till helgen och ett levainbröd av trevliga Åsa.

Två påsar från Butiken på hörnet följde med hem.
Men ingen innehöll Gustav Adolfbakelse utan levain och Noisette.


Hemkommen hade jag ont som fan och fick slänga mig på dagbädden och vila en stund samt dra på Linnex och ta smärtstillande. Sen la jag in en översättning på en artikel, mejlade samtliga inblandade och dog. Kändes det som. Till kvällen kanske det är tömt och glömt. Men faktum är att jag loggade ut från jobbet, la mig på dagbädden igen, somnade och sov en god stund. När jag vaknade läste jag och skrev lite. Tog det bara lugnt. Det tyckte knäet om.

∼ ♦ ∼

Fredagskväll i sjukstugan

Ja nån stor fest eller nåt större mys blir det inte den här fredagen. Jag dukade fram mediciner och smörgåstårta till middag, men unnade mig ett glas vitt också. Egentligen var jag inte sugen på nåt, bara trött och medtagen efter all smärta. Samtidigt vet jag att jag behöver äta för att behålla krafterna. Och det var gott. Smörgåstårta från Korgtassen är alltid gott. Jag åt upp hela biten.

Smörgåstårta vitt vin levande ljus Hopptisarna o Ligapojkarna

Fredagsmiddag med Korgtassens smörgåstårta, ett glas vitt, levande ljus, Hopptisarna och Ligapojkarna.


Jag ska se senaste avsnittet av Förrädarna, det tillhör fredagsritualen. Om jag orkar letar jag upp nåt mer spännande att titta på, men det är tveksamt om jag just orkar. Det blir en mugg kaffe först av allt.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

I morgon ska jag hämta ut och prova inflammationshämmande medicin. Det blir lite av en risk, men jag har själv bett att få testa. Jag behöver också tanka, så det kan bli en bilresa. Vidare ligger en strykhög och väntar, bara det att jag inte orkar ta itu med den just nu.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Mördarens melodi

Publicerat den 5 november, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om del två i serien om Filosofiska klubben.


Karolina Schützers bok Mördarens melodiHösten 2024 hade jag nöjet att får recensera Karolina Schützers första del om Filosofiska klubben i Uppsala, Dödens lustgård. Uppföljaren, som kom året därpå, fick jag aldrig recensera. Därför köpte jag Mördarens melodi först nu när den finns i pocket.

En världsberömd dirigent hittas mördad på sitt gods i Uppsala. Han har blivit förgiftad. Filosofiska klubben, det vill säga filosofistudenten Liam och en pensionerade journalisten Greta, fascineras av mystiken kring mordet. Vad har legenden om Den eviga symfonin med saken att göra? Makt, musik och filosofi flätas samman och Liam och Greta måste hitta sanningen innan fler liv går förlorade.

Jorå, det är småputtrigt även om det sker en incident i självaste domkyrkan, en sån där sak som jag fasar för. I övrigt är det ganska snällt, trots förgiftning. Persongalleriet är stort och på en middag samlas tolv personer. Ibland är det svårt att hålla isär karaktärerna. Författaren har också problem med det, för på ett ställe blir Kristina Cecilia. Notera att det är i pocketutgåvan och ingen har alltså påpekat felet som måste ha hängt med från den inbunda utgåvan. Annars är det lite intressant just med författarens namnval eftersom ovan nämnda karaktär Kristina bär samma namn som en annan Uppsalaförfattare som också skriver deckare som utspelar sig i Uppsala, den senaste bland annat i domkyrkan… Endast stavningen skiljer dem åt. Lustigt? Medvetet? Underligt, tycker jag.

Tyvärr hittar jag fler konstigheter. Strax efter klockan två på natten efter middagen vaknar en person och kan inte somna om. En timme senare har han legat vaken större delen av natten, men äntligen somnat. Nja… Nog kan det kännas som om man legat vaken en hel natt fast man inte har det, men sättet som det är skrivet på angående den här personen känns fel. Jag tycker att det är slarvigt att ingen har påpekat detta. Vidare hittar jag korrekturfel. Det förekom faktiskt ett antal liknande ”misstag” i första delen, nåt jag valde att bortse ifrån. Den här gången hade jag hoppats på lite skärpning.

Men generellt är det här en rätt trevlig deckare där gåtan står i centrum och det är lagom spännande. Ett litet HBTQ-tema finns. Men det är mest roligt att traska omkring i Uppsala och till viss del inom universitetsvärlden när man är en aning förhindrad kroppsligt att göra det.

Jag är snäll. Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Filosofiska klubben-serien:

  1. Dödens lustgård
  2. Mördarens melodi (Läs inlägget ovan!)

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Musik, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Torsdagen den 5 november 2026: Livsfara eller smärta för en fallen stjärna

Publicerat den 5 november, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Det blev ingen bra start på dagen. Lysröret över diskbänken pajade helt, vilket stressade mig så att jag gjorde ett rejält misstag: jag körde igång perkolatorn utan att sätta på några lock alls. Det var inte kul att komma ut i köket efter duschen och behöva torka upp kaffe, alltså städa bänk, spis, fläkt, luckor och golv, till och med kryddburkarna i sin kryddhylla på golvet. Det enda som var tur i det hela egentligen var att det ”bara” var kaffe. Tänk om det hade varit… surströmming…

Hushållspapper med kaffe

En tjusig sepiabild? Nej. Att torka upp kaffe i stora delar av köket var ingen bra start på dagen.


Allting blev fördröjt, men så småningom satt jag vid köksbordet och åt frukostfil med de sista blåbären, några skivor banan och torkade tranbär och läste ett par kapitel av Mördarens melodi. Det stod helt klart att jag bara måste handla efter jobbet idag.

Torsdagsfrukost med levande ljus Hopptisarna Mördarens melodi fil

Torsdagsfrukost, med kaffe, fil, Hopptisarna, Mördarens melodi och levande ljus.

∼ ♦ ∼

En fallen stjärna?

Jag kom i alla fall iväg inte särskilt mycket senare än vanligt, bara typ fem minuter – och detta trots att magen reagerade dubbelt upp, troligen för att jag blev stressad av kaffekoket. Morgonen blev solig. Nere i stan skulle julbelysningarna börja hängas upp. Det låg fallna stjärnor och fejkgranslingor här och var på trottoarerna. Ytterligare en grej som fotgängare måste se upp med förutom trottoarcyklare och trottoarscooteråkare. Det är snart så att jag tar kryckan bara för kunna peta omkull en och annan som inte fattar att trottoarer är till för fotgängare, inte fordon.

Juldekokrationer på marken i stan

En fallen stjärna, om än på väg upp.


Jag äntrade Carolinabacken, kom upp till jobbet, startade datorn, jobbade en stund… Och sen var det dags att gå igen…

∼ ♦ ∼

Pest eller kolera?

Mina jeansben o fötter i svarta jympadojor i väntrummet

I väntrummet…

Idag hade jag en ny dejt med sjukgymnasten. Jag känner ett starkt förtroende för henne. Hon lyssnar på mig, har ögonkontakt, vill få helheten, antecknar och hon undersöker. Hon ser till att vi tillsammans får en plan. Troligen har jag redan kommit in i ett andra skov. Och det innebär just nu att jag måste undvika belastning helt.

Jag har fått en remiss till röntgen (måndag) och svaret borde hon ha på onsdag nästa vecka. Inga nya övningar, det är så lite belastning som möjligt som gäller. Däremot ska jag ta maxdos av den smärtstillande. Så i morgon jobbar jag hemifrån för att inte belasta knäet med promenader hit och dit och på jobbet och nästa vecka sjukskriver jag mig igen. 

Det är en vanlig slätröntgen jag ska göra, men den visar artros om där är någon. Och är där ingen blir det remiss till ortopeden. Vidare skulle sjukgymnasten höra med läkarna angående inflammationshämmande tillfälligt – för att jag har så ont. Problemet är att sådan medicin krockar med mina hjärtmediciner, främst den blodförtunnande. Livsfara kontra smärta… Pest eller kolera… Vad väljer man???

Trots smärtan kunde jag ändå njuta av höstsolen. Jag försöker, försöker, försöker tänka positivt.

Höstsol…
…och höstträd i Botan.

∼ ♦ ∼

Jobbigt, gulligt och snällt

Det var inte kul att berätta för vare sig Stora A eller chefen att jag behöver sjukskriva mig igen. Men det gjorde jag. Sen försökte jag arbeta också. La in en artikel som är klar på svenska, till exempel, och mejlade intervjupersoner att jag inte kan höra av mig nästa vecka som tänkt eftersom jag inte ska jobba. Som vanligt åt jag skrivbordslunch medan mina arbetskamrater var till Bror Hjorths hus och såg en utställning. Jävla knä, säger jag bara…

Skrivbordslunch med macka ägg Kexchokald Mördarens melodi o två muggar varm choklad

Skrivbordslunch, som vanligt.


Utöver det hade jag sms-kontakt med Anna som har kommit hem från sin resa. Hon har en liten grej till mig, skrev hon. Gulligt!

Annat gulligt är att det blev bestämt att Stora A kommer till mig på tisdag och hjälper mig med lysröret över diskbänken. Så snällt! Jag funderar på hur jag ska kunna kompensera honom.

∼ ♦ ∼

Mat och mat

Mjölk Pro Viva frysrätter soppor bär ost smörgåstårtbit duschcrème kex räksallad godis

Soppor och frysmat till förråden, smörgåstårta och godis till i morgon med mera.

Självklart tog jag mig till Korgtassen. Det är bra med rutiner för då biter jag ihop och ger inte upp. På fredagar äter jag smörgåstårta. En sån tårtbit måste köpas dan innan, på tordagen, om en ska få nåt med av den stora godbiten som görs i delidisken.

Idag har det varit torsdag hela dan. Efter jobbet (jag gick redan 15.30) styrde jag stegen mot affären. Det blir ingen omväg egentligen att slinka in och handla. Dessvärre behövde jag rätt mycket. Jag passade på att köpa några frysrätter och soppor också så att det finns mat hemma att ta till. Självklart sitter jag inte inne hela nästa vecka. Men jag försöker fixa saker i förväg så att jag sen kan göra det jag ska och bör göra när jag sjukskriver mig: vila och belasta knäet så lite som möjligt.

Till middag idag valde jag en laxrätt med pasta och spenat som Anna köpte åt mig förra svängen jag var dålig. Det lät rätt nyttigt, kolhydraterna till trots. Tyvärr var maten lite smaklös, men med salt och svartpeppar blev den bättre. Jag blev mätt!

Laxpasta med spenat mjölk tomater Hopptisarna Mördarens melodi och levande ljus

Laxpasta med spenat kändes nyttigt, men var lite smaklöst. Salt och peppar fixade till den.


Jag ska försöka läsa i kväll eller bara vara. Smärtan gör som sagt att jag har lite svårt att koncentrera mig till och med på en bra bok. Det ska bli skönt att jobba hemifrån i morgon och sen försöka ta det lugnt de kommande dagarna. Det enda jag vet att jag måste göra i helgen är att tanka.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Idag har jag gått cirka 14 000 steg med ett knä som inte ska belastas. Det ger mig rätt att vara en fallen stjärna i afton.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Onsdagen den 4 november 2026: Alltid något… ljus…

Publicerat den 4 november, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Mörk morgon, vaknade med ont i knäet två gånger under natten. Men nu har jag i alla fall en tid hos sjukgymnast i morgon. Alltid något. Sjukgymnasten verkar betydligt mer på hugget än doktorn som hela tiden behövde konsultera en kollega (läs: fråga sin handledare). To be continued…

Det var inte lika kallt i morse. Alltid något. Jag tycker att det är mysigt att frukostera och läsa med Hopptisarna vid levande ljus. Så passande att läsa Mördarens melodi då. Och på tal om ljus håller mitt lysrör över diskbänken på att paja. Det har inte pajat än, men det blinkar oroväckande ibland. Idag var jag fräck nog att fråga Stora A om han skulle kunna hjälpa mig att byta det vid tillfälle. Det kunde han tänka sig att göra. Han är så snäll! Mina händer funkar inte riktigt som de ska och jag är rädd att jag tappar saker och ting när jag ska byta. För bytt har jag gjort tidigare när jag hade bostadsrätt. Nu när jag har hyresrätt gör Fastighetssnabben en del, men de byter inte lysrör.

Onsdagsfrukost med Hopptisarna Mördarens melodi och levande ljus

Mysigt att äta frukost med Hopptisarna och läsa vid levande ljus.

∼ ♦ ∼

Ljus mitt i autostradan

Med Linnex på knäet och 2 x 500 mg Alvedon i kroppen stapplade jag iväg till jobbet. Första halvan funkade bra. Jag passerade nånting som ska bli ljus, ett verk i Allt ljus på Uppsala, som startar på fredag. Lite dum placering, bara, mitt i en korsning av cykelbanan och en gångväg på Salagatan. Det är ett ställe som är en jäkla autostrada och som fotgängare får man vara extra vaksam just där.

Bygge mitt i cykel o gångbanan Salagatan

Bygge mitt i autostradan…

∼ ♦ ∼

Digitalt tillstånd fixat när gör ont

Vid Fyrisån höst

Vilopaus vid floden.

Att gå gör ont. Idag stannade jag vid floden (Fyrisån) för att ta en bild och vila. Sen gick det bättre en stund och jag klarade mig upp till jobbet. Vi hade mötesdag idag, med tre möten på raken på förmiddagen. Idag var det bra möten, då känns det OK. Jag snodde åt mig en extra stol så att jag kunde sätta upp benet med det onda knäet.

Efter mötet var U-bilens ägare så snäll och visade mig hur jag skulle fixa digitalt parkeringstillstånd på jobbet. Detta eftersom jag faktiskt kanske måste ta bilen då och då. Det blir givetvis skitdyrt för mig och inte bra vare sig för miljön eller hjärtat. Men nu kanske jag måste tänka på knäet… Oavsett, det är bra att ha tillståndet fixat så att jag bara kan betala parkeringsavgift i rätt app och till rätt taxa om jag behöver ta bilen till jobbet. Nu tänker jag fortsätta gå så länge jag kan, men… Alltid något, alltså.

Och i morse gick jag som sagt till jobbet, men jag fick erbjudande om skjuts hem i ovan nämnda bil. Det lät toppen. Först jobbade jag förstås och åt skrivbordslunch mitt på dan. Idag blev den exakt likadan som igår.

Skrivbordslunch macka ägg Kexchoklad Mördarens melodi o två muggar varm choklad

Idag var lunchen likadan som igår.


Eftermiddagen blev också ganska lik gårdagen. Sen fick jag lift i U-bilen hem och då hade jag jätteont i knäet. Men i morgon ska jag gå. Inte bara till jobbet utan även till sjukgymnasten. Och hem efter jobbet. Vi får se hur det funkar. Men jag ska handla efter jobbet och då är det smidigare att inte behöva sitta i bilköer hem först med bilen och sen gå iväg till Korgtassen.

∼ ♦ ∼

Onsdagskväll

Kvällarna kommer så tidigt nu. När jag har klivit in i lägenheten efter arbetsdagen är det rätt mörkt ute. Nån större aptit har jag fortfarande inte, så idag fick det bli kaffe och mackor till kvällsmat. Jag dukade upp ett smörgåsbord med knäckemackor och pålägg. För nåt behöver jag äta på kvällen om jag bara har fått i mig en macka, ett ägg och en Kexchoklad till lunch. Jag ska försöka hitta några frysrätter i morgon att köpa hem.

Knäckemackor pålägg kaffe Hopptisarna Mördarens melodi o levande ljus

Smörgåsbordet är uppdukat.


Nåt annat spännande händer inte i kväll mer än det som sker i boken jag läser. Jag har en strykhög som bara växer, men det får den göra ifred från mig.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Ska jag tro på att jag får nån bra hjälp med knäet i morgon?

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdagen den 3 november 2026: Det hjälper inte

Publicerat den 3 november, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Åter en mörk morgon, men tisdagsmorgonen var dessutom kall. Temperaturen låg på nollan. Temperaturen på mitt humör låg på samma nivå, för jag hade skitont i knäet när jag vaknade. Detta trots att jag gick en del igår, gjorde övningarna, körde med Linnex och tog Alvedon. Jag kröp i säng tidigt – för jag hade så jävla ont. Mitt liv har nu krympt ännu mer. Men upp kom jag i morse, grinade av smärta i duschen och parkerade mig med Linnex på knäet vid köksbordet. Levande ljus, mina trägubbar och en lättsmält deckare, Mördarens melodi, hjälper lite grann även om det inte tar bort nån smärta. Inte heller hjälper det att vi är flera som jobbar trots sjukdom just nu. Vad är det för jävla arbetsliv???

En kall morgon…
…och mörk…

∼ ♦ ∼

Vackert

Novembermorgon korsningen St Per Storgatan med domkyrkotornen i bakgrunden

Novembermorgon i korsningen S:t Persgatan – Storgatan.

Det var ändå en vacker morgon, men inte heller det hjälper när man har ont. Jag stannar inte mer än jag behöver på vägen till jobbet. Rädd att inte kunna fortsätta. Ibland behöver jag. Då passar jag på att fota. Första stoppet i morse var vid korsningen S:t Persgatan – Storgatan där det grävs inte bara i järnvägstunneln utan också i gatan. Hålet är enormt och där vill man inte trilla i. Men himlen hade en fantastisk färg och domkyrkotornen reste sig raka och mäktiga uppåt. Jag hade just läst om en… incident inne i domkyrkan i Mördarens melodi. En sån där händelse som jag alltid fruktar ska ske när jag är där. (Vilket numera är sällan av olika skäl, framför allt hälsoskäl och grävarbetsskäl.)

Nästa stopp blev i Carolinabacken. Då grinade jag för att knäet gjorde så ont. Tur att jag inte mötte nån. Men jag stannade och fotade ett frostigt lönnlöv. Uppför backen kom jag och över gatan. Sen fick jag sällskap av H sista biten. Då hade tårarna frystorkat och jag bet ihop och det var trevligt att småprata. Fast… det hjälper inte heller…

Frostigt lönnlöv i gräset

Grönt igår, frostigt idag. Lönnlöv är alltid vackra.

∼ ♦ ∼

Jobb och jobb

Arbetsdagen bestod av korrekturläsning igen, men också av att skriva en artikel. Sent igår kväll kom svar på en förfrågan. Ibland blir det mejlintervjuer och foton via e-post. För det här syftet funkade det. Vidare hade jag en fortsatt diskussion med HR om vikten av att vara tydlig i informationstexter. Det var en bra diskussion, inget tjafs. Jag erbjöd till och med mina tjänster som språk- och textvårdare. Men jag vet inte om det hjälpte. Ytterligare en intervju är på väg att bokas. Vi avvaktar dock till nästa vecka på grund både intervjupersonens och min sjukdom. Jag har tog mig i kragen och skrev till sjukgymnasten om mitt knä via 1177, för att kolla om jag antingen kan få andra övningar eller en ny tid. Min arbetskamrat, som också har ont i ett knä och går hos sjukgymnast, har fått övningar och en uppföljningstid… Det har inte jag fått. Jag undrade om mitt meddelande skulle hjälpa – och det gjorde det. Jag har fått en tid nu på torsdag klockan 9. Jag hoppas att knäet håller så att jag kan ta mig dit… Annars hjälper det inte.

Mitt på dan tog jag lunch. Och ja. Det blev nästan samma som igår, macka (inte grovt bröd utan skumgummivarianten), ägg och Kexchoklad vid skrivbordet, men en annan bok. Jag hade hela dan på mig att fundera ut vad jag skulle äta till kvällsmat.

Skrivbordslunch med Mördarens melodi kexchoklad macka ägg o varm choklad

Skrivbordslunch som igår, men med annan bok och annat bröd.

∼ ♦ ∼

Lift och litteratur

Även idag fick jag lift hem i U-bilen. Dessa turer räddar mig och mitt onda knä. Det gör också att jag har lite, lite krafter kvar på kvällen. Jag hade ändå ganska ont när jag landade hemma.

Jag la mina krafter på att bläddra igenom Modernistas vårkatalog. Jisses, jag vill nästan läsa allt! Men jag skrev ner några titlar som jag önskar få för recension och svar kom att de skulle skickas. Så generöst. Jag skapade en ny sida där jag samlar nästa års recensioner här på bloggen. Alla böcker jag skriver om finns dock med länkar i Läslistan.

Solnedgång 3 nov 2026 från jobbfönstret

Solnedgången när det var dags att gå hem från jobbet, ungefär.

∼ ♦ ∼

Lagad mat

Nä nåt matlagare är jag inte, men i kväll fick det baske mig bli annat än bara bröd. Det blev grillade kalkonkorvar med… bröd. Annas bostongurka är slut. Tur att jag hade köpes samt räksallad. Snart måste jag gå och handla, det finns inte direkt nån mat att välja mellan. Hopptisarna var i alla fall nöjda att jag åt varm, tillagad mat.

Tre grillade kalkonkorvar med bröd bostongurka räksallad Hopptisarna Mördarens melodi levande ljus mjölk

Hopptisarna var nöjda att jag lagade mat i kväll.


I kväll åker fötterna upp och boken läggs i knäet. Inte ett skit ska jag göra mer.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Jag kallar de här två bilderna Läskunnighet vid universitet. Fotona är tagna i vårt kopieringsrum. Det är inte ett soprum.

Här blir bra.
Har ej läst skylten.

Hur svårt kan det vara att göra rätt???

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Ironi, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Trams | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndagen den 2 november 2026: Bita ihop

Publicerat den 2 november, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Man kan inte precis säga att den där timmen vi fick tillbaka när det blev normaltid gjorde nån större skillnad ljusmässigt på morgonen. Måndagsmorgonen var kolsvart och jag hade ont i knäet som fan. Riktig höjdarstart på veckan. Men jag drog på Linnex efter duschen och kompletterade morgonmedicinen med dubbel dos Alvedon. Nåt lindrar det trots allt. Morfinmedicinen har jag låtit bli den här svängen. Jag tycker att det är obehagligt att bli så påverkad. Och dessutom kan jag inte jobba om jag är påverkad. Knäet kändes av lite mindre efter nattens vila, fast efter dusch och en del promenader i lägenheten var smärtan tillbaka som de senaste dagarna. Jag bet ihop, nästan, vid frukostbordet, även om jag var tvungen att öppna käften för att sleva in fil. Hade jag inte haft så ont igår skulle jag ha läst ut Sarek. Jag befann mig helt i slutet, men hann inte läsa ut boken till frukost.

Måndagsfrukost i november med Hopptisarna Sarek o levande ljus

Måndagsfrukost i mörker…

∼ ♦ ∼

Idioter och jag

Rönnlöv på trottoaren höst

Vackra rönnlöv, men hala.

Envisa, dumdristiga, våghalsiga jag – välj själv – bet sen ihop lite till och gav mig iväg på promenaden upp till jobbet. Utan krycka. Men faktum är att jag tycker att kryckan inte direkt underlättar för mig att gå. Jag har svårt att hålla i den i vänsterhanden, min oopererade hand. Det blir att jag kramar handtaget krampaktigt och så får jag mer ont i handen också. Så jag stapplade, haltade och stånkade mig fram. Idioter på cyklar och elscootrar vägrar att stiga av och leda dem när det råkar bli trottoar. Inte kan de trafikregler heller. I morse höll en äldre man på att bli påkörd av en elscooter – på ett övergångsställe. Man har fullt sjå att freda sig, ärligt talat. Dessutom får man så här års se upp för hala löv på marken också. Men jag måste medge att rönnlöven ändå är lite vackra där de har fallit på trottoaren. Sista biten upp till jobbet fick jag sällskap av rara T, en cyklist som leder sin cykel där den ska ledas. Alla cyklister och elscooterförare är nämligen inte idioter, bara vissa.

∼ ♦ ∼

Halt och lytt, men kraftig tanke

Tre tvåkronor

Sjukpenning kommer i veckan.

Först som vanligt på jobbet i morse var jag, halt och lytt till trots. Det visade sig att vi har lite manfall med sjukdomar, men också ledigheter. Själv försöker jag jobba, jag måste dra in pengar eftersom det blev magert med den varan i oktober. Nu kommer tack och lov sjukpenningen från Försäkringskassan i veckan. Suveränt! Jag har verkligen inget att klaga på när det gäller dem, möjligen långa telefonköer. Men sist jag ringde var vid lunchtid i förra veckan och jag gissar att även handläggare på Försäkringskassan behöver äta lunch. Dessutom kunde jag jobba under tiden jag köade när min egen lunch var slut.

Måndagen bjöd på sedvanligt arbete på förmiddagen. Därpå tog jag skrivbordslunch med medicin, Kexchoklad och de sista sidorna i Sarek. När jag var och köpte lunchen tänkte jag extra starkt på en person som har det lite stökigt just nu. Lustigt nog kom ett sms från just den personen när jag kom upp till skrivbordet med min lunchpåse. Tankens kraft..? Jag har varit ganska orolig.

Skrivbordslunch med macka ägg medicin Kexchoklad varm choklad o Sarek

Skrivbordslunch med macka och ägg, kompletterad med Kexchoklad och medicin samt de sista sidorna i Sarek.

 

Kanelbulle o kaffe i nätverkspaus

Jag gjorde skäl för den gigantiska kanelbullen och bet inte ihop till eftermiddagskaffet.

Under eftermiddagen deltog jag i vårt kommunikatörsnätverk med såväl extern föreläsare som intern. Ämnet var sociala medier, ständigt högaktuellt. Jag rodnade överraskad när externa föreläsaren använde min litteraturartikel som exempel på lyckat Facebookinlägg, ett inlägg som borde följas upp med flera från samma artikel, tyckte han. Jag som inte ens har nåt konto på Facebook fick be en arbetskamrat om att leta fram det för att titta… Själv puffade jag, helt privat, inte via jobbkontot, för artikeln på LinkedIn, här på bloggen och på Instagram där jag vet att det delades vidare. Och det är delningar som numera värderas högre än likes och antal följare, fick vi veta. För artikeln har jag fått mycket fin och god återkoppling, ännu mer idag, fast inte ett pip från nån av cheferna. Jag gjorde med andra ord skäl för den gigantiska kanelbullen till kaffet. Där bet jag inte ihop, bara när jag tuggade.

UUpenna på Aug Strindbergs bok Från Fjärdingen och Svartbäcken

En av bilderna från min litteraturartikel.

Och efter det fick jag skjuts hem i U-bilen, tack och lov, tyckte jag och mitt onda knä.

∼ ♦ ∼

Gårdagens tvätt, gårdagens bokpaket, vatten och bröd

Jag hade mycket ont i knäet när jag kom hem, men jag tog tag i att vika lakanen från gårdagens tvätt eftersom de upptog för mycket plats i hemmet. Sen satte jag mig vid datorn och började skriva det här inlägget samt skrev färdigt inlägget om Sarek. Bokbytet gick till en av böckerna som kom i gårdagens bokpaket, Mördarens melodi. Lustigt nog utspelar sig båda böckerna delvis i Uppsala (Sarek) respektive helt (Mördarens melodi). Men Sarek är en psykologisk thriller och Mördarens melodi mer en mysdeckare.

Böckerna Sarek och Mördarens melodi

Bokbyte från en bok som delvis utspelar sig i Uppsala till en bok som helt utspelar sig i Uppsala.


Efter detta fanns det plats att göra mina övningar i mitt provisoriska gym i gästrummet. Igår gjorde jag dem bara två gånger för jag hade så ont, idag blir det bara en gång. Just nu tycker jag inte att de hjälper alls. Efter gympasset (<== ironi, ha ha haaa…) gick jag en promenad med vattenkannan också.

Nån mat hade jag inte tänkt ut och jag orkade fan inte fixa nåt. Det fick bli rostat bröd, mjölk och kaffe.

Rostat bröd mjölk kaffe medicin levande ljus Hopptisarna Mördarens melodi

Kvällsmat med Hopptisarna, Mördarens melodi, levande ljus och rostat bröd.


Jag har fått ytterligare en förfrågan om en recension av en spänningsroman som kommer ut nästa vecka. Den har jag tackat ja till. Men i kväll läser jag Mördarens melodi, tänder levande ljus och försöker hålla mig vaken i fåtöljen tills det är dags att ta smärtlindrande piller och gå och lägga sig igen.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Idag har jag ätit en skål fil med bär, en grov macka med kalkon och ost, ett kokt ägg, en Kexchoklad, en kanelbulle och två rostade mackor med ost respektive kalkon. I morgon ska jag inte äta mackor, då biter jag ihop igen.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Ironi, Jobb, Krämpor, Personligt, Sociala medier | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Sarek

Publicerat den 2 november, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en bok av en för mig ny författarbekantskap.


Ulf Kvenslers bok SarekEgentligen borde jag ge mig själv helt köpförbud när det gäller böcker. Skälet är att mina hyllor är knökfulla. Men när jag började skriva det här inlägget var ett bokpaket på väg. Nåja, jag botaniserade i hyllorna på jobbet och hittade två spännande böcker som jag lånade hem lagom till Allhelgona 2026. En av dessa var Ulf Kvenslers bok Sarek, enligt omslaget en psykologisk thriller. 

Tre fjällvandrade vänner, Anna, Henrik och Milena, tar med en fjärde person på årets tripp till Sarek. Jacob är Milenas nya kille. Han är trevlig, men Anna får en känsla av att hon känner igen honom. Vandringen blir en mardröm. Beslutet att ta med Jacob blir ödesdigert och förändrar deras liv för alltid.

Författaren var en ny bekantskap för mig. Det visade sig att han är en av universitetets alumner. Och boken fick Svenska Deckarakademins pris för bästa debutroman 2022 samt nominerades till priset Årets bok 2022. Det höjde förväntningarna. Utöver det insåg jag snart att boken skulle ha varit med i min litteraturartikel som jag skrev för jobbets räkning…

Anna och Henrik träffas nämligen i Uppsala, på Stockholms nation. Det blir några korta tillbakablickar genom hela romanen, men inte bara på Uppsalatiden utan även från Annas familj. Berättelsen från Sarek varvas också med korta ”förhör” efter Sarek, efter att nånting fruktansvärt tycks ha hänt.

Jag kan säga att jag fastnade för den här boken genast. Den är en psykologisk thriller precis som det står på omslaget och den infriar mina förväntningar. För författaren bygger upp en riktigt kall och kuslig stämning allt medan kvartetten vandrar mot Sarek. Det är nåt som skaver med Jacob, men Henrik är inte heller sig lik och Milena, tja… En duktig författare, och det är Ulf Kvensler, kan verkligen konsten att bygga upp stämningar och personporträtt utan att behöva ha ett gigantiskt persongalleri och massor av olika miljöer. Och slutet… jaa, det är spännande som fan, förvirrande och neej… Jag listar inte ut nåt i förväg.

Det här är en riktigt läskig bok. Innan jag läste ut den satte jag upp författarens två uppföljare, som är helt fristående, vad jag förstår, på inköpslistan.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

Bloggat om boken har också Bokbesatt och ihyllan gjort

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Jobb, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Allhelgonadagen 2026: Rent och påfyllt här och var

Publicerat den 1 november, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Inte så kul att vare sig säga det eller skriva det, men jag har fortfarande jätteont i knäet. I skrivande stund vet jag inte hur jag ska ta mig till och från jobbet i morgon. Fast det skiter alla andra i utom jag, jag får bara försöka lösa det. Jag kan i alla fall gå lite grann även om knäet värker typ hela tiden. På förmiddagen efter duschen drog jag på Linnex och sen tog jag även två alvedon. Lustigt att det nu tycks vara värme på det onda som gäller, inte kyla. Knarkmedicinen vill jag inte ta, eftersom jag vill hålla mig vaken. Dessutom skulle jag ut och köra bil en sväng.

Bitmoji Im sick

Jag har jävligt ont i knäet.


Smärtan gör mig trött. Igår kväll satt jag uppe så länge jag kunde. Jag såg de två sista avsnitten av Vigil (alla tre säsongerna är skitbra!) och började sen titta på en skräckfilm på SvT. Det var en sån där konstig film och ärligt talat satt jag väl mest och mobilsurfade innan jag gav upp skiten och gick och la mig. Vaknade efter nio timmar (med undantag för intag av morgonmedicin). Så sovmorgon blev det en rejäl, äntligen.

∼ ♦ ∼

Allhelgonadagsförmiddag med litteratur och tvätt

Jag tillbringade större delen av allhelgonadagsförmiddagen i sängen, med att läsa, givetvis. Inlägget om mitt bokår 2026 oktober hade jag tidsinställt för publicering. I stället återvände jag till Sarek och kylan och eländet där. Det är ganska häftigt att läsa om kvartettens kamp där medan man själv ligger under duntäcket och drickar hett, svart kaffe…

Kvartetten i Sarek kämpar vidare i kylan, medan jag föredrar att ligga under duntäcket och dricka kaffe på sängen.
Mitt bokår 2026, ett inlägg jag hade tidsinställt för publicering i morse.


Men… på tal om duntäcke… Det har varit hög tid att bädda rent länge, men jag har inte orkat. Idag var jag bara tvungen att orka. Så jag klev upp, slet av de skitiga sängkläderna och stoppade kuddar och täcke i frysen. Därefter tog jag reda på gårdagens rena och torra tvätt innan jag själv hoppade i duschen. Jag behövde nämligen hänga tvätt inte bara på mina två torkställningar utan även över badkaret. Bäst då att duscha först, annars blir ju den rena tvätten blötare igen. Under dagen fick sängen stå och lufta. Jag lyckades även vända på madrassen.

Medan tvättmaskinen jobbade på skrev jag det här samt säkerhetskopierade och rensade bilder från oktober. Sen blev det frukost, förstås, och då var klockan… tolv.

Allhelgonadagsfrukost rostat bröd fil med bär Hopptisarna Sarek o levande ljus

Allhelgonadagsfrukost mitt på dan med Hopptisarna och Sarek.

∼ ♦ ∼

Påfyllningar

Renbäddat i brunt Nallisen i sängen

Renbäddat i brunt. Nallisen har redan krupit ner.

Innan jag stack iväg på helgens andra lilla biltur kom jag överens med en författare om en recension av hennes debutdeckare. Det ska bli spännande och intressant läsning. Men sen stack jag iväg i bilen. Knäet gjorde faktiskt mindre ont. Jag vet inte om det berodde på Linnex eller Alvedonen, kanske rentav en kombo av dem båda. Det gick bra att köra i alla fall och jag var väl ute en halvtimme.

När jag kom hem kände jag att det var dags att bädda rent. Tvätten var klar och hängd sen innan jag åkte, men att spara på bäddning till läggdags skulle jag inte palla. Så skönt det ska bli att hoppa ner mellan rena lakan i kväll. Nallisen hoppade ner direkt under lattepåslakanet.

Och efter det var jag väl värd en gofika med Noisette och en stunds läsning av Sarek.

Allhelgonadagsfika med Sarek o Noisette o tänt doftljus

Gofika med Sarek och Noisette.


Medan kaffet värmdes plockade jag fram rena kläder till i morgon. Jag fick faktiskt prova dem redan idag, i alla fall jeansen och tröjan, för det kom ett sms om att jag hade ett paket att hämta i en sån där jävla Instabox. Jag tänkte att jag nog skulle palla att gå till Kvarnen och hämta det, jag hade just inte gått nånting idag. Paketet skulle bara ligga kvar ett par dar i boxen och jag är inte piggare efter en arbetsdag. Bara att bita ihop och gå. Innan jag gick skickade jag ett sms till M, en bekanting som har det tufft. Inget svar…

Fyra små böcker, Innan mörkret faller, Ligapojkarna, Mördarens melodi och Madame X, låg inuti paketet jag hämtade. Det känns bra med påfyllning i TBR*-hyllan.

Jag pallade att hämta paketet…
…med de här fyra små böckerna.

 

Påfylld minidosett

Påfyllt med piller för en vecka.

Det gick bra, men jag fick förstås ont i knäet. Eftersom jag ändå skulle fylla på min dosett med veckans piller tog jag två Alvedon och hoppades på att de skulle hjälpa. Det måste gå minst fyra timmar mellan varje Alvedonintag och nu hade det gått fem timmar. Jag räknar med att ta med mig burken till jobbet i morgon, förutsatt att jag tar mig dit…

När jag har ont blir jag inte så hungrig och nån middag hade jag inte tänkt ut idag. Ändå kände jag att jag borde fylla på med nåt i magen också. Frågan var bara vad. Det fanns en del att välja på i frysen ifall jag inte ville grilla korv, laga pulled turkey eller steka kalkon. Kalkonrätterna tänker jag är bättre till nån lördagskväll och korv till en vardag. Det fick bli en frysrätt, Dafgårds kycklinglasagne. Det är en lagom stor enportionsrätt och den är god.

Kycklinglasagne mjölk Hopptisarna Sarek o levande ljus

Kycklinglasagne och mjölk blev finfin middag ihop med Hopptisarna, Sarek och levande ljus.


Och nu har det blivit mörkt där ute igen. Jag ska kura ihop mig i fåtöljen och läsa, kolla lite nyheter och försöka komma i säng och sova. I morgon inleds en ny arbetsvecka.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Det är november redan. Nästa helg inleds Allt ljus på Uppsala, en promenad med ljuskonstverk som i år börjar vid Vaksala torg. Jag hoppas att jag kan gå.

∼ ♦ ∼

*TBR-hyllan = hylla med olästa böcker, To Be Read

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Mitt bokår 2026: Omtumlande oktober

Publicerat den 1 november, 2026 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om och med länkar till böckerna jag läste och skrev om i oktober 2026.

Klickar du på en bild nedan öppnas inlägget jag skrev om just den boken i ett nytt fönster i din webbläsare! 

Oktober månads böcker 2026:

Julia Cameron Lev kreativtRebecka Edgren Aldéns bok Grå horisont

Tina Frennstedts bok ÄngladådFaber Pedersens bok Rymlingen

Ruth Kvarnström Jones bok Systrarna på SophiahemmetJo Callaghans bok Väv av lögner

Carina Burmans bok Min salig bror Jean HendrichSebastian Secker Walkers bok The Watchmaker

Erin Kellys bok Grenar av giftSara Paborns bok Släktfeber

Påbörjad i oktober:

Ulf Kvenslers bok Sarek

 

Antal lästa böcker i oktober:
10 stycken

Omfång:
1 – 99: 0
100 – 199: 1
200 – 299: 1
300 – 399: 5
400 – 499: 3
500 – 599: 0
600 – ???: 0

Omdömen:
Fem tofflor: 6
Fyra tofflor: 2
Tre tofflor: 0
Två tofflor: 2
En toffla: 0

Ingår i serier
5

Genrer:
Skönlitteratur: 3
Spänningsroman/kriminalroman/deckare/thriller: 6
Självbiografi: 0
Facklitteratur: 1

Författare:
Svensk: 4
Svensk-brittisk: 2
Brittisk: 2
Dansk: 2
Amerikansk: 1

Nya författarbekantskaper:
2

Språk (som jag läste på):
Svenska: 10
Engelska: 0

Format/utgåvor:
Pocketböcker: 1
Inbundna: 8
Flexiband: 1
Storpocket: 0

Hur hamnade de hos mig?
Fått: 0
Köpt ny: 4
Köpt second hand: 3
Lånat: 0
Recensionsexemplar: 3

Den bok jag läste i oktober och som jag anser vara den bästa av månadens böcker är…

Grå horisont av Rebecka Edgren Aldén

 

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer