Djävulens advokat

Ett inlägg om den elfte delen i en serie om rättvisa.



Katarina Wennstams bok Djävulens advokatDet är roligt när Fästmön och jag gillar samma böcker. Framför allt blir det billigare om en köper och den andra lånar. Nu senast lånade jag Katarina Wennstams bok Djävulens advokat. Boken kom ut 2021 och är den elfte delen i Justitia-serien. Den tolfte delen, Dödsbädden, kom ut nu i november 2022. Jag har läst alla böckerna i serien, men inte bloggat om alla och inte alltid läst böckerna i rätt ordning.

Nora Ljungberg är försvunnen. Det finns blod, men ingen kropp. Spåren pekar mot ett gammalt fall där mördaren enbart dömdes för brott mot griftefriden. Kriminalkommissarie Charlotta Lugn och journalisten Jane Wester går tillbaka i tiden. Jane såg på nära håll hur mördarens advokat lyckades utnyttja de juridiska kryphålen. Men Janes unga kollega Alexandra kommer längre i sina efterforskningar,

Spännande och realistiskt är det från början. Det handlar mycket om relationer och mäns syn på kvinnor – och tvärtom, alltså kvinnors syn på män. HBTQ-temat från förra boken är så gott som borta, det anas mest. Den som driver handlingen framåt är framför allt en ung journalist. Det märks att författaren har just det yrket i botten, både på själva storyn och på sättet att skriva. Stundtals är lite för många trådar att följa och för mycket juridikutsvävningar. Ibland tappar jag som läsare bort mig en aning, även om det är en bra bok som inte enbart kan kategoriseras som en sedvanlig deckare.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår iJustitia-serien:

  1. Smuts (läst men inte skrivit om)
  2. Dödergök (läst men inte skrivit om)
  3. Alfahannen
  4. Svikaren
  5. Stenhjärtat
  6. Skuggorna
  7. Skymningsflickan
  8. Gänget
  9. Vargen
  10. Dockorna
  11. Djävulens advokat (läs inlägget ovan!)
  12. Dödsbädden

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdag kväll den 10 november och fredagen den 11 november 2022: Nya Bokrummet tar form

 



Kära dagbok…

Nog blev det gjort i nya Bokrummet som jag hade föresatt mig att göra. Jag fyllde lilla hyllan och jag fyllde på den stora hyllan till vänster om hörnhyllan. Till lilla hyllan flyttade jag över några deckare och kriminalromaner eftersom det står många dubbla rader i de tre ”färdiga” bokhyllorna. Därefter flyttade jag dit true crime-böcker först och en del facklitteratur – allt från språklexikon och djur- och naturböcker till serieböcker, reselitteratur och kartor.

I hyllan till vänster om hörnhyllan hade jag sen tidigare ställt lyrik. Där fyllde jag på med böcker om skrivande och journalistik. I nedersta hyllplanet fyllde jag på med sexologi- och gaylitteratur. Då återstod tre hyllplan som jag fyllde med skönlitteratur. Romanerna hämtade jag från första hyllan av tre med skönlitteratur som står kvar i gamla Bokrummet. Totalt sett blev matbordet tömt på böcker och tre hyllplan. Nu återstår att flytta över tre hyllor med böcker, ett bokskåp med böcker bakom glasdörrar samt mitt skrivbord från gamla Bokrummet. Från nya Bokrummet ska bland annat kökssoffan flyttas. I dagsläget klarar inte min rygg av att kånka möbler, så vi får se hur vi går vidare.

Tre bokhyllor och plats för bokskåpet i nya Bokrummet

I hålet mellan hyllorna ska ett bokskåp med glasdörrar in.


Efter avslutat arbete blev det kvällsmat
i form av kaffe och mackor och en stunds läsning. Min middag var ganska frugal, men jag hade ju ätit en riktigt stabbig lunch.

Kaffe och mackor och Djävulens advokat

Frugal kvällsmat.

 

Citrus ligger i soffan och tittar

Det lilla häftplåstret.

Jag satt en stund vid datorn innan jag hällde ner mig i fåtöljen och tittade på sista avsnittet av andra säsongens Tunna blå linjen på SvT Play. Det är en riktigt bra serie som speglar många sidor av ett mynt. Har du missat den, kära dagbok, så titta på SvT Play!

Mitt sällskap i Salen vid TV:n var Citrus, det lilla häftplåstret. Hon är väldigt mammig just nu. Och när Fästmön kom hem flyttade hon över från soffan till Annas knä.

∼ ♦ ∼

I natt både regnade det och blåste. Regnet slapp jag i morse, men det blåste vårvindar friska och var ganska varmt. Jag tog min Levisanorak och det var helt rätt att spara lättviktsjackan till kyliga dagar.

Idag fick jag utbildning i vårt nya webbverktyg. Utbildningen skedde IRL och det tyckte jag var bra. Efter kursen lunchade jag och kursledaren på Slottet, i södra tornet. I lördags var ju Anna och jag uppe i norra tornet och klev ut på taket för en promenad… Så lustigt… God trattkantarellsoppa åt jag till lunch.

Sopplunch på slottet

Idag åt jag sopplunch på slottet, i lördags klampade jag runt på slottstaket…


Utöver det har jag fixade ut ett enklare nyhetsbrev
på intranätet, la ut en text på informationsskärmar, korrekturläste samt mejlade hit och dit med mera.

∼ ♦ ∼

Eftersom nya Bokrummet börjar ta form har jag kikat på en del saker jag vill köpa dit. Anna har tagit ner några mattor från vinden för påseende. Allt behöver inte köpas nytt. Men idag nätshoppade jag ett par böcker liksom årets första julklapp. Jag planerar att vara ytterst sparsam med klappar i år, för jag behöver köpa mig en ny dator, men jag behöver faktiskt inga julklappar av nån. Det är bättre att jag köper det jag vill ha till mig själv. Och för övrigt är julen så ångestladdad för mig. Jag tycker att man ska uppmärksamma dem man gillar på deras födelsedagar i stället för att vräka julklappar över folk.

Citrus o Lucifer på mattan i b´gamla Bokrummet

Den här mattan behöver bytas ut i nya Bokrummet. Det kan bli en matta från vinden.


För övrigt hade Anna på egen hand släpat ut kökssoffan med mera
från nya Bokrummet och släpat in mitt skrivbord. Asså den kvinnan… ❤ ❤ ❤ När jag kom hem plockade jag därför iordning på skrivbordet, bar upp två kassar på vinden, flyttade krukväxter och lite annat.

Utöver detta hade Anna lagat en mumsig fredagsmiddag bestående av panerad kyckling, potatis och kålsallad. Jag stod för vinet, en enkel men god Copertino. Sen var jag klantig nog att enbart fota dukningen, inte själva middagen. Den får du därför föreställa dig, kära dagbok.

Uppdukat till fredagsmiddag

Uppdukat till fredagsmiddag i köket.


I morrn ska jag städa lite hemma, gå och simma,
rensa ur skrivbordslådorna och handla nåt gott att äta. Utöver det ska jag plocka ur den halvfulla bokhyllan med skönlitteratur så att hyllan är tom och kan flyttas över till nya Bokrummet.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… fredag = vägning. Inte enbart jättebra resultat idag, 800 gram upp i vikt. Fettprocenten i kroppen har däremot minskat mycket, nästan fem procent. Vatten i kroppen var knappt tre procent högre än förra fredagen och bentätheten har ökat med två tiondelar. Muskelmassan hade ökat med hela 4,3 procent. Det lönar sig med andra ord att röra på sig. Negativt var att BMI hade ökat med tre tiondelar. I helgen hoppas jag komma iväg och simma. Det behöver kroppen min.

Bitmoji Tofflan simmar

Simma behöver kroppen min.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdag kväll den 9 november och torsdagen den 10 november 2022: Inget tålamod, men jag ryggar inte för rörelse

 



Kära dagbok…

Ryggont botas med rörelse. Det hävdar alla, inklusive den senaste doktorn jag träffade. Och jag själv. I stället för att ramla ner direkt i fåtöljen igår när jag kom hem från jobbet satte jag igång med att fylla en och en halv bokhylla. Jag tog det lugnt och metodiskt. Citrus låg på kökssoffan och tittade förundrat på mig. Sen blundade hon, spann och sov. Det var ganska roligt, för jag la ut bilden på det jag åstadkommit på Instagram. En författare hörde av sig och skrev att hon såg sin bok på bilden. Så här kommer bilden i repris.

Påbörjad påfyllning av en hylla och hörnhyllan

Det här gjorde jag igår – och en författare såg sin bok i den vänstra hyllan!

 

Tålamod har lämnat mig

Det var ett tag sen Tålamod lämnade mig. (Bilden är från en avdelning på samma våningsplan som där jag jobbar.)

Ryggen tyckte att det var mycket bättre att stå och gå än att sitta. Jag stod så mycket jag kunde på jobbet igår, satt bara på ett möte. Faktum är att det nästan är så att tumleden känns bättre. Men jag har kört med Linnex i ett par dar på båda ställena (rygg och handled). Ryggen har dessutom fått massage och värme via Fästmöns massagekudde. Jag vill tro att det går åt rätt håll. Nåt provsvar från nån doktor har jag ännu inte fått. För även om det tillfälligt känns bättre i högerhanden är tumleden fortfarande ond och inte lika rörlig som i vänsterhanden. Dessutom är ju två fingertoppar domnade. Det går liksom inte över av sig självt eller med Linnex. Nu hoppas jag att en operation kan vara en möjlighet. Men jag är ingen bra patient, jag har inget tålamod med mig själv när jag är sjuk.

Det blev en liten stund vid datorn igår kväll. Bland annat hade jag kontakt med Tom i England – han måste ju undra varför jag inte har hört av mig, så jag berättade om alla krämpor, datorhaveri, renovering etc.

Middag intog jag sent och bilden på den finns i gårdagens inlägg. Det ser mest ut som en röra men var väldigt gott – morötterna till trots – och mättande.

Min kväll avslutades med ett avsnitt av Tunna blå linjen på SvT Play och sen kom Anna hem. Hon hade haft fullt upp på dan och inte hunnit gå ner med sopor eller tömma diskmaskinen, men det gjorde jag när jag kom hem. Vi pratade en liten stund, men sen behövde jag gå och lägga mig. Anna började sent idag också och kunde sitta uppe längre.

∼ ♦ ∼

Sadelstol

Den här fick jag låna idag för att prova om den är bra för ryggen.

Ryggen kändes bra mycket bättre idag. Och när jag kom till jobbet fick jag låna en sadelstol av en arbetskamrat på en annan avdelning efter att jag beklagat mig och pratat krämpor i en kvart. Jag testade den under dan och kunde konstatera att den var jättebra när jag växlar mellan att sitta och stå.

Den här novemberdagen var ovanligt ljus. Jag kände att jag hade lagom att göra och bara ett längre möte på eftermiddagen via Zoom. Under mötet kunde jag stänga av kameran då och då och röra på mig. Förhoppningsvis blir ryggontet inte långvarigt, men det irriterar mig att det kommer tillbaka då och då. Och jag blir lite sur på doktorn som bara konstaterade ryggskott. Jaha, men varför drabbas jag hela tiden och vad kan jag göra åt det mer än att gå? Jag tänker att jag ska försöka simma. Ett tag funderade jag på i eftermiddag, men mötet var ganska långt. Det blir nog på lördag eller söndag. Jag ska handla lite då som vanligt, kattmatlådor framför allt och så kanske det finns några böcker att plocka med, men annars är helgen obokad. Anna jobbar och jag är ensam hemma med katterna.

Lunchen idag blev en stor besvikelse. På menyn på webben stod ärtsoppa och pannkaka. Det visade sig… inte finnas. Det fick bli kycklingburgare och klyftpotatis i stället, nåt som var alldeles för stabbigt inför eftermiddagens möte.

Kycklingburgare

Kycklingburgare och klyftpotatis blev föer stabbigt till lunch.

∼ ♦ ∼

Medan jag jobbade på jobbet jobbade Anna i nya Bokrummet. Idag hade hon bytt ett handtag till smatten med vårt linneskåp så att man går in från ett annat rum och så hade hon baxat in Zebrafåtöljen och smala bokhyllan. Då får väl jag ta vid och fortsätta i kväll… Bara resten kvar… En maskin tvätt körde jag också och åt mackor och drack kaffe mellan varven.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Fjortonde förlovningsdagens kväll och onsdagen den 9 november 2022: Mörkt… och mysigt

 



Kära dagbok…

Jorå, det går framåt med nya Bokrummet, men jag känner att Fästmön får dra det tunga lasset. Det är också så att den unga jäntan – fem år yngre än jag – verkar ha mer energi om kvällarna. Dessutom är hon ledig dagtid ibland. Det är faktiskt lättare att renovera i dagsljus. Nu i november har vi dock väldigt stor brist på just dagsljus. Jag insåg tidigare i veckan att jag måste ha reflexer på mig när jag går hem. Först i morse kom jag ihåg att stoppa ner fyra stycken i jobbväskan. På morgonen är det ganska ljust och reflexerna behövs inte – än. Men vid hemgångsdags är det riktigt mörkt. Bara den fantastiska lilla Mini Cooper-bilen med Union Jack på taket lyste upp tisdagskvällen. Vilken härlig bil!

Mini Cooper med Union Jack på taket på parkeringen

Den lyste upp parkeringen utanför!


Nåja, det jag ville komma fram till är att nya Bokrummet blir… mörkt…
och mycket mysigt. Jag la inte ut några bilder igår, för det är svårt att fånga ett rum som växer fram med en mobilkamera utan objektiv. Det kommer ett par nedan i alla fall. Tre breda hyllor är fyllda med böcker (spänningslitteratur). Igår flyttade Anna in ytterligare en bred hylla. På kvällen hjälptes vi åt att baxa in hörnhyllan.


Tisdagen avslutades med ostassiett och var sitt glas appassimento
– det blev vårt faktiska firande av vår fjortonde förlovningsdag.

Ostassiett vin och boken Djävulens advokat

Avslutningen av vår fjortonde förlovningsdag.

∼ ♦ ∼

Det var inte smart av mig att kånka hörnhylla. Jag tänkte på tumleden och hade handledsstödet på, men ryggen protesterade. Anna kände av allt möbelbaxande hon gjorde på egen hand igår, trots att hon, som sagt, är mycket yngre än jag. Jag fick ta till massagekudde och Linnex igår kväll. Linnexsticket tog jag med till jobbet idag. Där försökte jag stå och arbeta så mycket jag bara kunde. Inte det lättaste, för det var mötesdag – två på förmiddagen och ett ganska långt på eftermiddagen. Däremellan tog jag en lättlunch tillsammans med Stora A – och råkade träffa på NK* i restaurangen.

Min lunch var inget att höja till skyarna. Det var däremot matlådan, resterna från en scampimiddag som Anna lagade igår från Hello Fresh-lådan. Kolla ‘ba så gott jag kunde äta i kväll!

Scampirätt från Hello Fresh och Djävulens advokat

Scampimiddagen från Hello Fresh var så god.

∼ ♦ ∼

Jag behöver prova ut nya terminalglasögon, men eftersom jag har linser bakom glasögonen måste jag också kolla den styrkan. Idag efter jobbet var planen att slinka in på det företag vi har avtal med på jobbet och boka tider. Glasögonutprovningen står jobbet för, men jag betalar givetvis linsundersökningen själv. Jag fick tid för att kolla syn för både linser och glasögon den 21 november. Utöver det har jag också bokat en tid idag för ett annat viktigt möte där även Anna ska vara med, men det blir inte förrän i december.

Och i kväll började jag fylla de tomma hyllorna med böcker. Det går framåt ännu mer!

Påbörjad påfyllning av en hylla och hörnhyllan och Citrus sover på soffan

Påfyllning är påbörjad medan somliga (= Citrus) ligger på sofflocket.

∼ ♦ ∼

*NK =Närmaste Kollegan på min förrförra arbetsplats


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Måndag kväll den 7 november och fjortonde förlovningsdagen 2022: Kakdag och kärlek alltid värda att firas

 



Kära dagbok…

Under måndagskvällen hände inte mycket. Vi firade Kladdkakans dag med moccarutor, läste, datoriserade och glodde lite på TV. Fästmön tog emot en låda mat från Go/Hello Fresh. Hon hade fullt upp att få in allt i kyl och skafferi.

Nåt plock i nya Bokrummet blev det inte, jag kände mig alldeles för trött för det och behövde ladda för dagens kurs som jag och en arbetskamrat höll i. Jorå, jag hade lite svårt att sova i natt. Men nerver i dallring är nog bra att en har. Den som är alldeles för självsäker faller hårdare om den faller.

Bitmoji Tofflan med grinningskylt

Lite nerver i dallring…

∼ ♦ ∼

Kursen avlöpte emellertid bra. Min kollega tog första delen, jag del två. Frågorna som inkom gick vi igenom och besvarade tillsammans – de frågor vi hann, vill säga. Det återstod ett antal när klockan slog tolv. Vi fick väldigt bra återkoppling både under och efter kursen, via mejl och IRL. Riktigt roligt! Under kursen fick jag dessutom möjlighet att vifta med två böcker som handlar om språk och skrivande, Att skriva: En hantverkares memoarer och Handbok för språkpoliser. Det är två mycket bra och läsvärda böcker för den som skriver såväl skönlitterärt som i tjänsten eller bara för sitt höga nöjes skull. Sara Lövestam, till exempel, är en fena på att få grammatik till nånting kul!

Böckerna Att skriva En hantverkares memoarer och Handbok för språkpoliser

Två bra böcker om språk och skrivande.

Efter en kort avstämning med kurskollegan gick jag på lunch vid 12.30 tillsammans med en annan arbetskamrat. Idag åt jag laxpudding.

Laxpudding med grönsaker bröd o skirat smör

Laxlunch idag.


På eftermiddagen ägnade jag mig åt korrekturläsning
och att svara på mejl med mera. Några fler möten hade jag inte, så jag kom ikapp med lite administration också.

Efter jobbet gick jag för att signera några papper, men sen kunde jag äntligen koppla av en stund med en mugg kaffe. Det var ren och torr tvätt från två maskiner igår att ta reda på, bara. Trodde jag.

Hörnhyllan på väg att flyttas och Annas lilla bak

Hörnhyllan är på väg till nya Bokrummet, men Anna suger upp dammråttor först.

Under eftermiddagen hade Anna baxat ut matbordet från nya Bokrummet till gamla Bokrummet samt flyttat in en tom hylla. Vi tömde gemensamt hörnhyllan. Det var inte trevliga saker bakom den, dammråttorna var stora som katterna… Hörnhyllan sköt vi med gemensamma krafter in i nya Bokrummet. Anna tog i ordentligt och fick hyllan på plats i det hörn där den skulle vara enligt ritningen. Ja, hon har gjort en ritning och det var verkligen bra att få ner allt konkret.

Nu känner jag av ryggen och Anna flera kroppsdelar än så. Det blir inget mer gjort i afton. I morrn ska jag försöka flytta över biografier och kanske lite lyrik, det vill säga inte så tunga böcker. Det återstår sen tre fulla bokhyllor med böcker plus en fjärde med glasdörrar samt en smal hylla. Vi tar det försiktigt, men vi kommer långsamt framåt. Och det blir så bra, så bra! Dessutom hade vi extra hjälp av inspektör Citrus. Lucifer, däremot, höll sig undan. Han tycker inte om att vi stökar omkring – och dessutom dammsuger.

∼ ♦ ∼

Den här novemberdagen var liksom extra mörk och fuktig, fast samtidigt en dag för kärlek: Annas och min fjortonde förlovningsdag. Nu tyckte vi väl att vi firade detta i helgen med takvandringen på slottet och middag efteråt. Men kärlek är ju alltid värd att firas, eller hur, kära dagbok? Och i kväll har vi firat med att komma ett steg närmare ett nytt Bokrum.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Måndagen den 7 november 2022: Back to business på riktigt

 



Kära dagbok…

Bitmoji Tofflan håller tummarna

Jag kom fram till jobbet i tid och från idag försöker jag orka jobba på plats.

Äntligen stod prästen i predikstolen! Eller nja, kära Selma, nån Gösta Berling är jag inte även om jag som tonåring kallades för Gösta (lång historia, tar den vid annat tillfälle). Det jag menade med inledningsmeningen var att jag äntligen var på plats på jobbet efter nästan två veckor. Jag har visserligen jobbat hela tiden, nästan. Först var jag på konferens och därefter en tur till Motala. Hemkommen blev jag dunderförkyld och jobbade hemifrån. När jag trodde att jag höll på att bli frisk från förkylningen kom hostan. Och så har jag ju min onda tumme, handled och de domnande andra fingrarna. Jag gick till jobbet förra måndagen också, mest för att jag skulle på en undersökning på Sjukstugan i Backen. Sen jobbade jag hemifrån igen, för jag orkade helt enkelt inte gå till och från jobbet. I morse gick jag iväg. Det gick bra, jag kom fram i tid, men var helt slut. Så den här veckan gäller att träna upp kondisen med att gå till och från jobbet och sen kanske simma i slutet av veckan. Vi får se. En dag i taget.

Manus klarspråkskurs

Genomgång av pratmanus stod på agendan idag.

Den här måndagen blev det mest en massa prat med folk som jag inte träffat på länge samt förberedelser inför kursen som en arbetskamrat och jag ska hålla i morgon förmiddag. Sist vi talades vid var det över 130 personer anmälda… Idag gick jag igenom mitt pratmanus och min fula PowerPoint-presentation. Sen är det bara att hoppas att manus, presentation och röst håller i morgon.

Jag valde att gå iväg med min bok på gång som sällskap till lunch. Strax innan tvingades jag lyssna till en person som uttryckte sitt starka ogillande av en av våra mest lästa kvinnliga deckarförfattare. Det är en framgångsrik författare som många har synpunkter på. Avundsjuka? Jag svarade:

”Men hon säljer onekligen bra, så några köper uppenbarligen hennes böcker.

Nån bok av just den författaren höll mig inte sällskap vid lunchfisken. Det var Djävulens advokat av Katarina Wennstam, alltså min bok på gång.

Fisklunch och boken Djävulens advokat

Fisklunch med Djävulens advokat.

∼ ♦ ∼

November är som den är, tung, mörk och blöt. Jag var bra trött när jag gick hem idag, men eftersom jag hade paraply regnade det inte. Dagarna är korta, så det gäller att hitta på roliga saker både på jobbet och när en är ledig. I helgen bokade vi in en Stockholmshelg, men det blir inte förrän första helgen i december. Det kan ju vara bra att få nya Bokrummet lite klart till dess och ett åtminstone fungerande matrum… Det borde vi kunna klara av. Arbetet med nya Bokrummet är för övrigt en av de roliga sakerna. Mindre roligt är att jag är lite klen, så att Fästmön får göra det mesta jobbet. Men jag gör det jag kan och i lagom doser för att tumme och handled inte ska bli värre.

∼ ♦ ∼

I kväll behöver göra en gemensam insats med att forsla bort sopor. Jag tänkte också tvätta en eller två maskiner. Sen kanske det är svårt att låta bli att göra nåt i nya Bokrummet, trots allt… Men… vi ska också fira Kladdkakans dag – med var sin moccaruta. Kladdkakorna tog slut i Butiken på Hörnet redan på förmiddagen…

Moccarutor från Triller

Moccarutor till kvällskaffet på Kladdkakans dag.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Helgen 4 – 6 november 2022: Mot högre höjder samtidigt som ett nytt rum blir till

 



Kära dagbok…

Jag lagade mat i fredags. Det är inte ofta Fästmön får hemlagat, jag har dåligt samvete för det, men äntligen blev det av. Till middagen serverade jag en flaska amarone. Vi har druckit en tidigare årgång av det och det fick förstås högsta betyg.

Resten av kvällen tillbringade vi i fåtöljerna. Vi såg Tyst vittne medan Citrus försåg sig från drinkvagnen, den lilla fyllkattan. Vi behövde ta det lugnt och ladda inför lördagens äventyr. Först skulle vi göra nåt spännande här på Main Street och sen skulle vi göra nåt riktigt spännande på stan.

Citrus under drinkvagnen

Citrus försåg sig från drinkvagnen.

∼ ♦ ∼

Lördagsstart med boken Djävulens advokat och kaffe på sängen

Lördagsstart.

Vi sov ganska länge på lördagen. Därefter fortsatte den lediga dan i vanlig stil, med läsning och kaffe på sängen. Men inte så lång stund, för vi har ett nytt bokrum att greja med.

Anna har tapetserat allt själv. Tanken var att vi skulle hjälpas åt, men diverse resor, sjukdomar och krämpor kom emellan. På lördagsförmiddagen satte Anna upp taklister. De vägde ingenting och jag kunde hjälpa till lite grann.

Så flyttade vi in de två första bokhyllorna, dammade alla böcker och fyllde hyllorna. Det blir så fint, så fint!

 

∼ ♦ ∼

Det regnade när vi gick upp för Mördarbacken till norra tornet på Uppsala slott. Det var nämligen dit vi skulle för att promenera. På taket. Det var en obeskrivligt häftig upplevelse. Benen darrade och inget att hålla sig i mer än säkerhetslinan. Det gällde att ha koll på balans och framför allt att inte halka. Men det var sååå häftigt att få göra detta ihop med Anna. Nu kan jag stryka ytterligare en grej på min bucket list! Och nya slottsfrun kan stoltsera med att hon har besökt Uppsala slott också, fast på ett väldigt annorlunda sätt. De flesta av bilderna tog Anna, nån bild tog guiden och jag fotade bara från marken.

Efteråt landade vi på Iberico där vi drack cava och rött vin och åt smårätter. På Main Street kollade Chelsea Detective och åt ostassiett och lite mer rött. Jag gick och la mig ganska trött i kroppen, men väldigt lycklig…

∼ ♦ ∼

Söndagen startade lugnt, men inte heller idag så länge. Jag läste en stund och drack kaffe på sängen. Därefter hjälptes vi åt att flytta in en tredje bokhylla i nya Bokrummet. Jag åkte och handlade och tankade, men så togs dammiga tischan på och vi hjälptes åt att fylla tredje hyllan.

∼ ♦ ∼

Den här fina helgen avslutades med söndagsmiddag hos Annas snälla mamma. Vi bjöds på bubbel när vi kom och öl och gubbröra till förrätt. Huvudrätten bestod av kyckling och potatis, sallad, gelé och sås samt rött vin. Och före desserten fick vi ost och kex. Pannacotta med bär avslutade måltiden. Jag orkade nästan inte förflytta mig från matbordet till en fåtölj.

Det regnade idag, så vi var lata och tog bussen både till middagen och hem. När vi skulle hem hade det visserligen slutat regna, men vem orkar gå med paltkoma?

∼ ♦ ∼

Nu ska det här inlägget ut och sen ska jag packa min jobbväska. I morrn ska jag till jobbet, där jag nästan inte har varit på två veckor. Förkylningen och hostan är nästan borta, bara den onda handen och tummen kvar att plågas med.

∼ ♦ ∼


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Torsdag kväll den 3 november och fredagen den 4 november 2022: Tusen bitar, tusen tack, men inte tusen kilo

 



Kära dagbok…

Gårdagskvällen liksom smög sig iväg. Fästmön stekte kyckling och gjorde bulgursallad till. Jag är inte så förtjust i bulgur, vilket är lite av ett internt skämt. Men salladen blev god – det var ju en massa annat gott i den.

Kyckling och bulgursallad

Torsdagsmiddag.

 

Böckerna Tusen bitar och Djävulens advokat

Bobkyte från hjärtskärande debutroman till en kriminalroman om blod utan kropp.

Jag ägnade min kväll därefter mest åt att äta upp tårtan från onsdagskvällen och läsa. Det var en mycket, mycket, mycket stark och hjärtskärande debutroman jag läste ut. Nu har jag bytt till en kriminalroman om blod men ingen kropp. Marcus Jarl ska jag helt klart läsa mer av. Hans boktitlar har musikalisk anknytning och just Tusen bitar alluderar på låten med samma namn med Björn Afzelius. Danska Anne Linnet gjorde låten 1988 och året därpå spelade ”Affe” in en svensk version av den. Tusen bitar har betytt mycket för mig tidigare i livet. Kolla bara och lyssna, kära dagbok. Texten är helt underbar.

 


Kvällen avslutades med att vi såg tredje och sista delen
av ett program på TV3 om ett olöst mordfall. Det är inte klokt att en journalist kan göra så mycket bra utredningsarbete när polisen har misslyckats under så lång tid. Stackars de anhöriga som inte får veta vad som hänt eller ens har fått en kropp eller kvarlevor att begrava. Riktigt uselt polisarbete, är mitt omdöme utifrån sett.

∼ ♦ ∼

Det var tur att jag skulle upp och jobba i morse, för Anna hade glömt ställa sitt larm. Nu fick hon företräde till badrummet eftersom jag skulle jobba hemifrån, så jag satt fem minuter senare än vanligt vid datorn. Helt OK, jag har ju flexibel arbetstid. Jag hann tömma kattpottorna och fylla på sand medan Anna gjorde sig iordning. Idag hade jag också förmånen att ha förkortad arbetsdag och skulle bara jobba fyra timmar. Om arbetsdagen som sådan kan jag säga att den var lugn. Jag läste och besvarade mest mejl, faktiskt. Medan jag jobbade körde jag en maskin tvätt. Vid 11.30 avslutade jag mitt arbete och gick ner på stan för att klippa mig. Det behövdes, jag hade en riktig Bad Hair Day…


Jag vägde mig i morse utan att ha nån som helst förhoppning om bra siffror.
Nu blev det inte så fruktansvärt som jag trodde. Trots att jag har ätit godis, glass och tårta i veckan har jag bara gått upp 100 gram. BMI och bentäthet låg på samma siffror som förra veckan. Fettprocenten hade minskat med två tiondelar, medan mängden vatten i kroppen ökat med lika mycket. Muskelmassan hade otroligt nog ökat med tre tiondelar. Detta får jag vara mycket nöjd med!

Rosa marsipantårta från Triller fr BRF

Sista biten av denna åt vi igår kväll.


I kväll har jag lovat att fixa middag.
Det blir en av mina paradrätter, stekt kalkonfilé med klyftpotatis, såser och grönsaker. Jag behövde inte kompletteringshandla, men gick ändå iväg efter klippningen. Det är ju helg och jag tycker att vi kan unna oss att äta lite gott då. På Kvarnen mötte jag för tre sekunder en väldigt liten människas blick. En ond människa med en riktigt förkrympt själ. Jag tycker inte att han ska vara här i krokarna.

Livsmedel

Jag handlade lite gott och nyttigt blandat.

Och nu ska jag gå till vinskåpet och välja ut nåt riktigt gott vin.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… Nu går vi in i allhelgonahelgen. Även i år erbjuder Fonus sin förnämliga ljuständningstjänst. Jag har önskat tre ljus i år. Det första tändes redan igår förmiddag i Norrköping vid farmors, farfars och mostrarnas grav. Två ljus hade jag önskat till graven i Motala och mormor och morfar, pappa och mamma. Tusen tack Fonus och alla ljuständare! Det är ovärderligt det ni gör för en som är långt bort från sina nära och käras gravar.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Musik, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tusen bitar

Ett inlägg om en relationsroman.



Marcus Jarls bok Tusen bitarI augusti 2018 debuterade Marcus Jarl, uppvuxen i Borghamn först, Vadstena sen, sin relationsromanen Tusen bitar. Fyra år senare köpte jag boken på antikvariat – i Vadstena. Vännen FEM rekommenderade författaren och jag blev nyfiken, förstås, på denne östgöte, numera stockholmare, och hans bok.

Det här är en relationsroman med två par i centrum. Dels är det bögparet Nils och Benke som kämpar för att kunna leva tillsammans trots Nils föräldrars, framför allt pappans, avsky. Dels handlar boken om Robert och Ebba, ett i mina ögon ganska destruktivt förhållande där Robert är en som misshandlar och Ebba en som bara stannar kvar i förhållandet utan att förstå varför. Robert hatar dessutom homosexuella. Men plötsligt rycks en älskad ifrån nån och den älskade lever kvar i nån annan – nån som hellre dött än tagit emot det som gavs…

Redan från början sugs jag in i berättelsen om de två väldigt olika paren. Jag känner med killarna som vill nå nån sorts frid med föräldrar/svärföräldrar och jag känner med Ebba som inte riktigt orkar lämna sin flänga man. Sen får berättelsen en rejäl twist orsakad av en hemsk händelse som får flera konsekvenser. Och det är så bra, så bra (be)skrivet! Mästerligt, faktiskt, trots en del mindre korrekturfel.

Marcus Jarl, specialistsjuksköterska på nyföddhetsavdelningen på Södersjukhuset, har skrivit tre böcker. De hänger inte ihop sins emellan, men två av dem har blivit nominerade till priser eller prisade: Tusen bitar blev nominerad till Årets bok på QX-galan 2019 och Dina färger var blå vann priset för Årets feelgood 2021 samt blev nominerad till Adlibrispriset och till Storytel Awards. Där du en gång gick kom ut i somras. Gissa om jag tänker läsa de två senaste!

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, HBTQ, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdag kväll den 2 november och torsdagen den 3 november 2022: Avtackad, men håll ett öga på oss!

 



Kära dagbok…

Det blev ett bra möte igår kväll. Till det finns det en främsta orsak och biorsaker. Vad som är vad tänker jag inte gå in på här. Men jag blev fint avtackad med rosa tårta från Butiken på hörnet och en dubbelamaryllis i vacker kruka. Jag återlämnade nycklar och ordföranden var snäll nog att följa med mig hem som bärhjälp. Högerhanden är nämligen inte att lita på. Jag blev så glad och tacksam och jag kände ett tag att jag kanske ångrade mig. Sen tänkte jag att två år får vara nog. Det finns andra som kan bidra också. Och jag slipper utsätta mig för en persons otrevligheter. Notera att jag verkligen inte känner mig som nåt offer – jag känner mig stark som tog det här beslutet att inte finna mig i att bli oförskämt och respektlöst bemött. Jag är nöjd med mitt beslut.


När Fästmön kom hem från jobbet
fick hon också en tårtbit. För det som blev över – cirka en halv tårta! – fick jag ju ta med hem. Inte bra, men väldigt gott… Och Citrus blev nöjd och glad när både Anna och jag satt en stund i våra fåtöljer så att kattan slapp vara ensam med sin busige bror som leker lite för tufft med sin något äldre, men till storleken mindre syster.

Citrus sträcker ut sig längs med soffan

Citrus blev nöjd och glad när vi satt i våra fåtöljer.

∼ ♦ ∼

Onda tummen

Tummen, detta väsentliga finger, är ond.

Den tredje dagen i november kändes lite varmare och något ljusare. Men jag var inte ut idag heller, så säker är jag inte. När jag vaknade kändes förkylningen bättre. Ett par timmar senare snöt jag ur mig litervis med otrevligheter efter att ha hostat i en kvart, så… nja… Kurant är jag inte. Även tumleden kändes bättre när jag vaknade efter att ha sovit med handledsstödet. Men så snart jag har suttit vid datorn och skrivit och grejat en stund får jag ont. Jag kan inte böja tummen särskilt långt bakåt vilket ställer till det till exempel när jag ska hålla i nåt som är tjockare än ett par centimeter. Tummen är alltså ett rätt väsentligt finger.

 

Lucifer och Citrus i soffan

Katterna zoonade inte, men höll förvånansvärt sams idag och kunde ligga en stund i soffan båda två samtidigt.

Vid jobbdatorn gjorde jag väl inga jättestorverk idag, mer än att jag publicerade en artikel, som egentligen har varit klar en månad, på intranätet. Fördröjningen har främst berott på andras sjukdom, konferensvistelse och egen ledighet. På tal om ledighet verkar en hel del på avdelningen gå på långledighet. Idag hade vi ett enda möte för hela avdelningen. Vi var 21 som deltog via Zoom och det är nog ändå fler än på andra håll i förvaltningen, tror jag bestämt. En och annan jobbar hemifrån, så även jag eftersom jag snorar och hostar rejält fortfarande. Tar visst aldrig slut…

Dagen passerade med jobb och kattsällskap. Min enda utflykt från hemmet var att åka ner med kattskiten till soprummet. Jag tog flera korta pauser för att stretcha såväl tumled som rygg, vattna krukväxter och bädda. Jag läste en del i min bok på gång. Det är en väldigt bra debutbok, mer avslöjar jag inte nu. Lunchen blev lätt idag också. Vi var överens om att jag skulle ta fram kyckling ur frysen till middag i kväll. I morrn tänker jag laga kalkon åt oss, men jag måste handla en del tillbehör först. Det får bli efter klippningen. Jag tar eventuellt bilen som behöver tankas.

∼ ♦ ∼

Det hände en del tråkiga saker under dagen. Och samtidigt som jag fick veta det inkom ett akutjobb, ett papper behövde undertecknas IRL och magen gjorde en volt. Jag har emellertid överlevt och jag är inte den värst drabbade. Blir bara så förbannad på folk som inte respekterar skillnaden mellan mitt och ditt.

Bitmoji Tofflan Current mood

Att folk inte kan respektera skillnaden mellan mitt och ditt…

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… allhelgonahelgen närmar sig och vi ska göra både sedvanliga saker och osedvanliga. Kära dagbok, du får helt enkelt hålla ett vakande öga på mig och Anna…

Jag håller ett öga

Håll ett vakande öga på oss.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Trams | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer