Kära dagbok…
Måndagsstart!
Vilken lyx! Tänk att få stanna i sängen lite längre än vanligt, läsa och njuta av rätt starkt kaffe en måndag. En vanlig jävla måndag… Fast det är inte nån vanlig dag, för idag är det vännen Mias födelsedag tillika dan innan jag byter två siffror. Konstigt känns det. Jag är redan äldre än min mormor blev, än så länge bara dagar, visserligen, men ändå. Och så barnslig som jag känner mig borde det kanske stå 6 på tårtan, möjligtvis 16…
Lite nytta har jag trots semesterdagen gjort här hemma, så även Fästmön (som har gjort mer nytta än jag). Vi har fejat på olika håll i vår Våååniiing (<== skojar lite så att en viss person kan reta sig – avundsjuka? – och få tvångskänslor att uttrycka detta anonymt. Tror hon. Ja vissa honor borde vara vuxligare än jag och hålla sig borta från oss som stör så förbannat.). Jag har dammat och dammsugit, torkat av i badrummet, strukit en skjorta till Anna och varit och köpt bubbel.
Tre flaskor bubbel.
Anna har gjort en massa annat, bland annat skurat köket så att det blänker. Men uppenbarligen är nån missnöjd – eller? – för på gästtoan ramlade plötsligt en plåtskylt som stod lutad mot väggen ovanpå handfatsbelysningen ner på golvet. Nästan samtidigt hade en liten röd plastanka kastat sig från handfatet i badrummet till golvet, på andra sidan toaletten. Här händer det grejor, minsann…
Fika med FEM och en korrekt russintopp.
På eftermiddagen var det Annas tur/otur att sticka ut på ärenden. Och när hon återvände hade hon sällskap av vännen FEM och hennes digra packning. Tyvärr kan FEM inte bo hos oss när hon hälsar på, men hon brukar ta in på ett hotell på samma gata som den vi bor på. Den här gången hade hon inte lyckats få nåt enkelrum utan får vältra sig i ett härligt dubbelrum. Jorå, jag har sett rummet, för jag följde med henne dit med alla grejor. Men först bjöd FEM på en fika hos Butiken på hörnet. Jag knep den sista russintoppen. Eftersom det var familjen Triller som bakat kakan hade den en rejäl topp, precis som en russintopp ska ha. Den som tycker att en platt russintopp är OK är obildad. Vi satt och mumsade en stund och uppdaterade varandra. FEM har numera två barnbarn och då finns alltid saker att berätta och bilder att visa – i lagoma doser, förstås.
Det blev bokbyte från en nördig bok till en mycket seriös roman.
När jag mellanlandat hemma efter fikat och efter att ha följt med vännen FEM och packningen till hotellet satt jag en stund vid datorn. Ja jag satt en stund tidigare på dan också, men jag har inte läst några jobbmejl, bara förberett ett styrelseprotokoll för nästa vecka. Jag fick ett mejl (!) om att ett paket hade levererats utanför min dörr. Det visade sig vara linserna från Mr Spex som PostNord tog en vecka på sig att leverera. Att inte plinga på utan skicka mejl känns också rätt B, för nu var jag ju faktiskt hemma.
Medan jag väntade på att klockan skulle bli 18.30 och FEM och jag skulle sammanstråla för att äta middag på Churchill Arms, läste jag. Äntligen blev det bokbyte! Jag högläste för Anna och skrattade högt åt vissa passager i den grammatiknördiga boken. Bytet gick till en mycket seriös roman om nån som får tillbringa sin sista dag med den viktigaste personen i hans liv. Wow, alltså…
Vi möttes vid Butiken på hörnet och promenerade till Churchill Arms för att äta och babbla. Jag provade en helt fantastisk ny dessert innan jag gick hem, med nästan halsont för att jag hade pratat så mycket. Det fanns en tanke att vi skulle fejstajma dagens födelsedagsbarn vännen Mia, men det var alltför sorligt på puben. Vi hade i alla fall kontakt, Mia och jag, tidigare på dan, per sms. Sen är jag inte så säker på att min mobils ägare skulle klara av Facetime, för bilden på vännen FEM blev helt… obegriplig.
∼ ♦ ∼
Anna hade grejat massor här hemma och nu tror jag att vi är redo för morgondagens sifferbyte. So help me God…
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Ännu en bokreabok har lagts till samlingarna, det vill säga jag har läst den och ställt in den i en bokhylla. Detta var den fjärde och sista boken från årets bokrea som jag köpte till mig själv. Och vad passade bättre då än att avrunda det hela med 
Ytterligare en bok från årets bokrea har jag läst nu. Jag sparade ganska länge på 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 