Kära dagbok…

I skuggan under ett träd…
Midsommardagen blev också en het och solig junidag. Jag ska erkänna att det tog emot att traska iväg till Slottet och Slottsträdgården för att hämta bilen. Samtidigt vet jag ju att jag ska jobba i morgon och vill förstås kunna njuta av det fina vädret. Fästmön hängde på och vi gick i sakta mak. Jag känner mig trött och är fortfarande snorig, täppt understundom och hostig, men jag känner mig mycket piggare. Dock inte så pigg att jag ska gå till jobbet i morgon. Det blir nog att jobba på distans hela veckan så att jag inte riskerar att smitta nån arbetskamrat med min förkylning. (Nej, jag har inte covid, jag har testat mig.) Igår hade jag också ont i foten.
Slottsfrun bjöd på kallt vatten när vi kom och sen blev det fika i trädgården. Därefter la vi oss i var sin vilstol och halvslumrade och löste korsord och sudoku. Det fläktade skönt i skuggan under äppelträdet. På eftermiddagen åt vi sill och potatis från midsommarafton, drack alkoholfri öl och tuggade i oss en och annan kycklingkorv grillad på elgrillen i Slottsträdgården. Sen packade vi ihop och jag skjutsade hem Annas snälla mamma innan Anna, jag och bilen åkte hem till oss. Vi åt ingen mer varm mat, Anna och jag, men vi tog var sitt glas vin och några bitar ost på kvällen.

Slutet närmar sig…
I morse vaknade vi ganska tidigt. Det är väldigt varmt fortfarande och jag sover inte så bra då. Vi tog det lugnt och läste och drack kaffe på sängen. Boken jag har fått för recension börjar närma sig slutet, faktiskt.
Anna torkade upp en kattspya och jag tömde kattpottorna. Frukosten åt vi tillsammans. Anna ska ta en promenad på egen hand medan jag är hemma för att skriva och passa täcken och kuddar som ligger i eller som ska läggas i frysen. Det är renbäddning på gång.
Men nu ska jag berätta om fjärde dan på Englandsresan…
∼ ♦ ∼
Lördagen den 18 juni
Planerna för dage var först lite oklara. Min fot gör ont och det har även huggit i ryggen ett par, tre gånger idag. Men så hade Anna plötsligt bokat biljetter till Mexican geniuses. Vi traskade iväg för att kolla in en utställning om Frida Kahlo och hennes Diego.
Det var mycket varmt i utställningslokalen, men också väldigt intressant att läsa om Frida Kahlos liv – och se en del av hennes verk och värk. Hon var inte ens 50 år fyllda när hon gick bort. Året innan bortgången hade hon amputerat ett ben. Vilket människoöde, hon var en väldigt spännande konstnär, tycker jag.
Efter utställningen tog vi var sin drink på ett lunchställe i närheten. Tre olika personer ur personalen kom och frågade om vi hade beställt. Trots det lät drinkarna vänta på sig. Sen fick vi fel nötter. Jag passade på att granska min arm och tyckte att jag blivit lite solbränd. Och så funderade jag över stipendiet jag hade sökt och varför beskedet dröjde. (I torsdags fick jag veta att jag inte hade fått det. Svenska journalistförbundet satsar uppenbarligen inte på gamla tanter. När jag kollade namnen på de som fått tyska respektive engelska stipendier verkade det mest vara unga tjejer och gamla gubbar.)
Vad skulle vi göra mer denna småregniga lördag i London? Det blev ett besök i Camden. Jag shoppade en svindyr Fred Perry-skjorta. De två ostälskarna hittade en ostpub, The Cheese Bar, där vi intog ost och rödvin. Vi köpte några små presenter innan vi trängdes med miljoner andra människor på tunnelbanan. Det hade varit mycket folk på marknaden i Camden också. Ganska skönt då att softa på hotellrummet med kaffe och kaka när vi kom hem.
Vädret hade blivit sämre, det regnade och blåste. Vi suktade efter grekisk mat och på kvällen gick vi över Tower bridge till The Real Greek för middag. Efter att förrätten ställts fram dröjde det en halv minut innan våra huvudrätter kom på bordet, i nån sorts ställning som påminde om ett våningsfat för kakor. Här gick det undan, till skillnad från förmiddagens drinkställe! Slafsigt upplagd mat drog ner omdömet rejält. Kolla in min dessert, till exempel…
Vi orkade inte promenera så mycket, men stannade förstås på bron och fotade lite. Hemma softade vi med kapselkaffe och gamla filmer på ITV.
∼ ♦ ∼
I morgon kväll blir det middag med min släkting Tom. Spännande!
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Ni verkar haft en fin resa, scrollat lite snabbt skall läsa lite mer sen när jag har lite mer tid 🙂 Hoppas förkylningen ger sig snart !
GillaGilla
Fin var resan, värre är det med ”nesan” som är snorig och halsen som är hes och hostig.
Det är mest bilder i inläggen och inte så mycket text. Klickar du på bilderna blir de större och bildtexten syns.
GillaGillad av 1 person