Nyårsafton 2022 och första morgonen 2023: Klackarna i taket eller Laddat batteri


 



Kära dagbok…

Det var inte precis klackarna i taket här på nyårsafton. Kropp och själ är inte på topp. En god nyårssupé blev det i alla fall. Anna fixade hummern finfint och en dessert som var väldigt söt och mäktig på pepparkakor, grädde och lemoncurd. Till förrätt åt Anna laxcheesecake och jag laxpaté. Efter hummern blev det havskräftor och räkor med chiliaioli, spetsad av Anna. I glasen var det P. Lex först, därefter GW:s bubbel.

Vi hade klätt upp oss och Anna var strålande vacker. Jag var nöjd att få använda den svindyra Fred Perry-skjortan jag köpte i London i juni förra året (2022) för första gången.

Till desserten åkte emellertid hemmauniformerna på. Vi lämnade nya Matrummet och slafsade i oss i Salen medan jag såg Mordet på Orientexpressen från 1974 på SvT Play och Anna sov, mest.

Vid tolvslaget skålade vi på balkongen och kollade in fyrverikerier över stadshimlen. Det var ganska lugnt. Jag sa att jag älskade Anna och till svar fick jag ”Ja.”

Jag tror att jag ska försöka se mindre i spegeln och mera framåt.

Malmkronan speglar sig i undertallriken nyår 2022

Jag ska se mindre i spegeln och mera framåt.

∼ ♦ ∼

Boken Förinta och kaffe i Annas Mårranmugg nyårsdagen 2023

Det sista jag gjorde innan jag släckte i natt och det första jag gjorde i morse var att läsa.

Det blev ovanligt sent för att vara jag igår. Klockan var närmare två innan jag släckte. Avslutade nyårsafton med att läsa, inledde nyårsdagen med samma lika. Och dricka kaffe. Ur Annas mugg… De Muminmuggar vi använder just nu är väldigt lika, så jag tog fel i morse.

Jag har satt bilbatteriet på laddning nere i garaget. Det är halvsoligt idag och jag skulle kanske behöva gå ut och ladda mitt själsliga batteri med ljus och luft. Jag har föreslagit en promenad för Anna, men ingen av oss är jättesugen. Vi ska ju ut i kväll och gå på bio för att se Hilma. Jag hoppar in i duschen i stället. Tvätta sig måste en ju göra om en ska på bio på årets första dag.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En lite mindre tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Detta inlägg publicerades i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Film, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.