Mitt bokår 2022: September in the rain..?

Ett inlägg om och med länkar till böckerna jag läste och skrev om i september 2022.



Med september kom hösten. 
En del dagar var soliga och fina, andra regniga och mörka. Hösten är en komplicerad tid. Vackra färger, men även en påminnelse om alltings förgänglighet. Kanske är ändå den här årstiden den bästa läsårstiden?

Klickar du på en bild nedan öppnas inlägget jag skrev om just den boken i ett nytt fönster i din webbläsare! 

September månads böcker 2022:

Frida Skybäcks bok SvartfågelToshikazu Kawaguchis bok Before the coffee gets cold

Fredrik P Winters bok Grävlingen Ella Earles bok Styrkekram

Darcy Coates bok The Haunting of Ashburn HouseSulari Gentills bok The Woman in the Library

Historic Royal Palaces bok The Tower of LondonCamilla Läckbergs bok Gökungen

 

Påbörjad i september:

Louise Pennys bok Hus av glas

 

Den första bok jag läste ut i september var en kriminalroman (Svartfågel). Under månaden läste jag ytterligare fyra deckare/kriminalromaner/spänningsromaner (Grävlingen, The Haunting of Ashburn House, The Woman in the Library, Gökungen). Jag läste en roman (Before the coffee gets cold). En liten foto- och textbok (Styrkram) läste jag. Det blev en souvenirguidebok (The Tower of London).

Av de böcker jag läste i september är tre (Svartfågel, Grävlingen, Gökungen) skrivna av svenska författare (Frida Skybäck, Fredrik P Winter, Camilla Läckberg). En bok (Before the coffee gets cold) är skriven av en japansk författare (Toshikazu Kawaguchi). Två böcker (The Haunting of Ashburn House, Styrkekram) är skrivna av amerikanska författare (Darcy Coates, Ella Earle). En bok (The Woman in the Library) är skriven av en australiensisk författare (Sulari Gentill). En bok (The Tower of London) är skriven av flera brittiska författare och utgiven av Historic Royal Palaces. Jag gjorde fem nya författarbekantskaper (Toshikazu Kawaguchi, Fredrik P Winter, Darcy Coates, Ella Earle, Sulari Gentill). Tre av böckerna ingår i serier (Svartfågel, The Tower of London, Gökungen). Hälften av septembers lästa böcker, det vill säga fyra, läste jag på engelska (Before the coffee gets cold, The Haunting of Ashburn House, The Woman in the Library, The Tower of London).

Av septemberböckerna hade jag köpt två nya inbundna (The Woman in the Library, Gökungen). Två böcker jag läste köpte jag nya i pocket (Grävlingen, The Haunting of Ashburn House). Jag fick en bok för recension (Svartfågel). En bok fick jag i födelsedagspresent (Styrkekram). Jag lånade två böcker (Before the coffee gets cold, The Tower of London).

Sammanlagt läste jag åtta böcker i september 2022. Av dessa fick ingen högsta omdöme! Sex böcker fick högt omdöme (Svartfågel, Grävlingen, Styrkekram, The Haunting of Ashburn House, The Tower of London, Gökungen). Två böcker fick medelomdöme (Before the coffee gets cold, The woman in the library).

Den bok jag läste i september och som jag anser vara den bästa av septemberböckerna är…

Grävlingen av Fredrik P Winter

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdag kväll den 29 september och fredagen den 30 september 2022: Arbetsveckoslut

 



Kära dagbok…

Jag körde hårt direkt när jag kom hem igår. Ingen idé att sätta sig och bli tröttare. Och… jag var ju trots allt lite speedad av tårtbiten jag ätit vid avtackningen. På Main Street körde jag igång en maskin tvätt direkt. Sen ställde jag mig vid strykbrädan. För ovanlighetens skull fick jag stryka ett av Fästmöns plagg. Det brukar annars bara vara mina kläder och kanske nån kökshandduk eller duk som ligger i strykkorgen. Katterna fick förstås mat, de är visst alltid hungriga nu för tiden. Sen for de runt och busade medan jag strök. När strykningen var klar och tvätten hängd åt jag kvällsmat i form av kaffe och mackor vid köksbordet. Lucifer kom och ville smaka, men jag hade inget som föll honom på läppen. Strax sussade båda katterna på var sin favoritplats. Lucifer i lilla kattkorgen…

Lucifer i lilla kattkorgen

Lucifer på ett av sina favoritställen – i lilla kattkorgen.


…och Citrus i zebrafåtöljen.
De gillar precis som jag att hänga i Bokrummet.

Citrus vaken i Zebrafåtöljen

Citrus trivs i zebrafåtöljen.


Men jag slängde mig i fåtöljen i Salen och läste och slöglodde på TV
tills Anna kom hem. Vi satt uppe och snackade en stund innan det var läggdags för mig. Jag skulle visserligen jobba hemifrån, men Anna är ledig idag. Sen ska hon jobba helgen och på måndag innan hon åker till sin snälla dotter i Göteborg.

∼ ♦ ∼

Utsikt från Bokrumsfönstret

Utsikt från dagens arbetsplats i Bokrummet.

Jag var skittrött i morse och handleden värkte liksom vänsterfoten. Vänsterfoten började värka redan igår kväll. Jag har väl gott för mycket. Det var ganska skönt att tänka på att jag skulle få hjälp med fötterna idag på förmiddagen. Det blir veckans friskvårdstimme på arbetstid, så simma ska jag göra i helgen om jag inte blir dålig av vaccinet. Efter fotvården var det nämligen dags att  få spik nummer fyra av covid-vaccinet i armen.

Men först jobbade jag och jag skulle även jobba efteråt. Jag började med att skicka en text på översättning igen till våra inhouseöversättare. Filen hade av nån anledning försnillats igår. Det blev inte så mycket mer jobbat på förmiddagen för min del mer än detta, ett Zoommöte och några vändor mejl.

Domkyrkotornen sedda över och speglade i ån höst

Inte mina spiror på bilden utan Domkyrkans.

En kvart i tio gick jag iväg för att få vård av fötter och ben. Jag fick goda råd också och det hela avslutades med en ondskön massage av mina värkande underben och fötter. Nej, det blir ingen bild på vare sig fötter eller mina ”spiror”. Här är i stället en bild på Domkyrkans spiror, i alla fall det ena tornet som speglade sig i ån när jag korsade den på Haglunds bro.

Anna stod utanför och väntade när jag var klar och vi gick tillsammans och fick fjärde dosen vaccin. Det blev en mycket speciell upplevelse, som gjort för en… jultablå, sketch eller fars. Fast vi insåg att det nog bara var vi själva som skulle tycka att det var roligt. Men jisses vad vi skrattade efteråt åt hundraåringar, snipiga damer och en och annan övrig…

Dos 4 covidvaccin tagen

Dos fyra i kroppen nu.


Efter stick och kvävda skrattattacker gick vi till Wilmas
som jag envisas med att kalla Mimmis. Anna gjorde klart för mig att Mimmi är min kompis och Wilmas är ett fika-/lunchställe. Jag kände mig lika knäpp som folk och fä på vaccinationsbyrån, men lyckades ändå få bjuda min kära på lunch – macka och go-kaka med grädde. Lunchen omfattade alltså även dessert – det är ju faktiskt helg nu.

Anna gick sen och handlade medan jag skuttade hem och satte mig för att jobba några timmar till. Jag bokade fotograf till en intervju jag ska göra nästa vecka. En artikel jag hade skickat på översättning tidigare i veckan levererades. Den ska dock inte publiceras förrän om en vecka. Skönt ändå att ha saker och ting klara.

∼ ♦ ∼

I kväll blir det gryta med kyckling och vin. Anna lagar förstås maten. Jag själv tar hand om gårdagens tvätt och om jag orkar dammsuger jag lite.

∼ ♦ ∼

Vägningen i morse såg jag inte fram emot eftersom jag gissade att siffrorna skulle peka åt fel håll. Jag hade gått upp 600 gram i vikt och BMI hade stigit med två tiondelar. Fettprocenten hade ökat med hela 1,5 procent och muskelmassan minskat med lika mycket. Benmassan hade minskat med en tiondel. Mängden vatten i kroppen var en knapp procent lägre än förra veckan. Och det här är resultatet av utsvävningar såsom ost- och marmeladprovning, ölkvällen med vännen Mimmi och tårtbiten vid gårdagens avtackning. Skärpning!!! (Fast det är ju lite svårt – se lunchbilderna ovan…)

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdag kväll den 28 september och torsdagen den 29 september 2022: Tungt och lätt och vänrikt

 



Kära dagbok…

Lättlunch med keso ägg ostfralla vatten o boken Hus av glas

Lätt lunch igår.

Det blev en lite tung dag igår på jobbet. Mötet jag hade på eftermiddagen via Zoom kändes som ett studioprogram där tre olika personer kom och gick under timmarna i rummet där jag satt. På skärmen hade jag arbetskamraten i Stockholm under hela mötet. Eller delvis. Det laggade förstås, så av och till fick vi stänga av bilden.

Lunchen blev däremot väldigt lätt och skedde i sällskap med min bok på gång. Jag hann inte läsa så mycket igår för jag hade inte mycket tid till det, enbart på lunchen (20 minuter igår) och strax före läggdags. Efter jobbet hade jag nämligen en vänträff.

Jag rusade hem efter jobbet, sprang upp för trapporna eftersom sedvanlig barnvagnsmaffia (alltid en och samma hög med folk) snodde hissen mitt framför ögona på mig (som jävla vanligt…), gav katterna mat och lite gos. Jag får alltid så dåligt samvete när jag bara kommer hem, fyller matskålarna och går iväg igen, men de hade haft sällskap av Fästmön ända till 14.30. Anna hade för övrigt ringt sin snälla mamma och det blev bestämt att vi ska äta söndagsmiddag på Byblos tillsammans. Jag bokade bord via nätet när vi sågs hemma senare på kvällen, Anna och jag.

Men åter till tidiga kvällen. Jag sprang även hemifrån och kom i tid till Churchill Arms. Vännen Mimmi anlände just som jag tagit de första klunkarna av första ölen. För min del blev det två öl till och avslutningsvis en GT. Men däremellan åt jag kyckling också, lunchen var så himla lätt och jag var så himla hungrig. Det var packat med folk på stället och personalen sprang nästan benen av sig, men gjorde ett bra jobb.

Så babblade vi, mest jag, är jag rädd. Men jag är så glad för vännen Mimmi och att vi har återupptagit kontakten efter typ 20 år när vi knappt sågs. Jag var på gott humör när jag gick hem och jag var inte särskilt påverkad heller.

∼ ♦ ∼

Idag var det en härligt kylig, men solig höstmorgon. Den som säger att hösten är mörk och ful har fel, tycker jag. Visst finns det mörka dar också, men idag var det en underbart färggrann dag. Jag blev bara tvungen att stanna på S:t Olofsbron och fota den vackra lönnen med omgivningar.

Höst på St Olofsbron

Det är höst på S:t Olofsbron.


Det var ett par viktiga IRL-möten idag på jobbet.
På lunchen hann jag också med en lunch med ett par goda vänner, Béchir och Ewa, som kom till huset där jag jobbar. Det ser ju ut som om jag äter en väldigt lätt lunch – vatten – men jag åt vegetarisk ärtsoppa och pannkakor. (Jääättebra NOT! med ölkväll följd av grädde och sylt inför vägningen i morrn…)

Béchir o Ewa äter lunch i Segis

Béchir och Ewa kom och åt lunch med mig i Segis.


Dagen avslutades med avtackning för en arbetskamrat
på min förra avdelning. Jag hade blivit speciellt inbjuden och det blev jag väldigt glad för. Det hela resulterade också i att jag ska gå på AW nästa fredag med delar av min förra avdelningen. Så kan det gå.

Blåbärstårta

En bit blåbärstårta på avtackningen.

∼ ♦ ∼

I kväll tvättar jag. Tvättmaskinen var full av jeans och sånt. Sen har jag en hög med strykning som jag ska beta av och så ska jag tömma diskmaskinen som Anna har kört – och fylla på med ny disk.

∼ ♦ ∼

I morrn jobbar jag hemifrån. Förmiddagen från klockan tio är vikt för hälso- och sjukvård, bland annat påfyllning av covid-vaccin. På eftermiddagen ska Anna och jag ut på en liten tur. Sen är det ju helg. För min del innebär den dammsugning, simning, handling och middag med svärmor – om jag inte blir risig efter fjärde dosen vaccin. Jag har väldigt ont i handleden och välkomnar alla avbrott från datorarbete, för då får handleden vila.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdag kväll den 27 september och onsdagen den 28 september 2022: Go-smakningar

 



Kära dagbok…

Läser i rutiga byxor och prickiga strumpor

Stilikonen läste igår.

När jag kom hem igår pågick hög aktivitet. Fästmön hade tre saker på gång i köket: torkning av äppelskivor i ugnen, äpplemoskok och kokning av äpple- och ingefärsmarmelad. Efter en hektisk dag på jobbet har vi alla våra olika sätt att återhämta oss och ge oss själva ny energi. Ibland är hon beundransvärd, min darling. Själv var jag astrött och häckade så gott som hela kvällen i fåtöljen med en bok. Som den stilikon jag är i min hemmauniform, i form av rutigt och prickigt igår.

Det blev bokbyte igår kväll. Jag hade ungefär en halv bok kvar och den slukade jag. Camilla Läckberg är en expert på att sluta sina kapitel med cliffhangers. Boken var omöjlig att lägga ifrån sig. Bytet blev från en bok om ett hem med en gökunge till en bok om ett hus av glas. Boken jag läser nu är av en kanadensisk favoritförfattare, Louise Penny, en åsikt jag delar med en före detta kollega som brukar låna böckerna i Gamache-serien.

Böckerna Gökungen och Hus av glas

Bokbyte från en gökunge i boet till ett hus av glas.


Givetvis blev det provsmakning av äppeldekokterna.
Eller i vart fall marmeladen. Den slank ner fint med några bitar ost, främst cheddar, och ett knappt halvt glas amarone. Underbart gott! Jag la ut en bild på Instagram på marmeladen och en kollega inom universitetsvärlden ville gärna ha receptet – vilket hon fick!

∼ ♦ ∼

Jag sov inte så bra i natt och anledningen till detta är dels stress, dels min onda handled. Ja, fingertopparna är förstås fortfarande domnade, vilket i sig är obehagligt, men handleden och tumleden värker som fan, särskilt nattetid. Jag var in och kollade mina vårdsidor och jo då, doktorn skickade en remiss till Sjukstugan i Backen för två veckor sen.

I morse fanns det inte så många bär att stoppa i filen, men väl nykokt äpplemos. Det var underbart gott att ha i frukostfilen tillsammans med lite flytande honung, kanel och flingor. Utöver det hade vi två fungerande toaletter, men det skulle bli allmän vattenavstängning en timme under förmiddagen.

Onsdagen på jobbet bestod av möten mest och däremellan skulle jag hinna jobba praktiskt. Jag var väldigt ensam i min grupp idag på jobbet, de flesta jobbade på distans. Det blir en del extra stresspåslag av det. Men jag hade bestämt mig för att lämna när eftermiddagens sista möte var avklarat runt 15-tiden. Detta för att gå hem och ge katterna mat innan jag gick iväg för att träffa vännen Mimmi och svinga en bägare. Anna jobbar i kväll och det blev för tidigt för katterna att få kvällsmat innan hon gick. Själv tänkte jag inte bli sen eftersom det är så hektiskt som det är på jobbet.

Citrus sover i zebrafåtöljen

Citrus får vara ensam hemma med brorsan i kväll.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Personligt, Sociala medier, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Gökungen

Ett inlägg om den elfte delen i Fjällbacka-serien.



Camilla Läckbergs bok GökungenÄntligen har jag fått följa med tillbaka till Fjällbacka! Det var fem är sen jag sist var där. I höstas kom Camilla Läckbergs elfte bok i Fjällbacka-serien, Gökungen. Jag nätshoppade och Bokus var snabba med leveransen den här gången. Härligt! Jag behövde lite lättsam spänning efter all annan spänning som varit.

Den elfte gången i Fjällbacka är det två fruktansvärda händelser som utspelar sig. De verkar inte ha nåt samband, mordet på en känd fotograf och det som drabbar den blivande nobelpristagaren i litteratur och hans familj på den lilla ö där han sitter och skriver. Polisen Patrik Hedström och hans kollegor utreder fallen utan större framgång. Samtidigt nystar Erica Falck, Patriks fru, i ett tragiskt mord under 1980-talet i Stockholm. Givetvis hänger det förflutna ihop med nutiden och gamla synder och skulder är inte förlåtna.

Som alltid i Camilla Läckbergs böcker blandas dåtid och nutid. Men hon är bra på det och jag blir förstås nyfiken på vad som är den gemensamma nämnaren. Här finns också ett HBTQ-tema. Boken börjar som en traditionell deckare, visserligen med ett mord ganska snart, men ändå hyfsat ”mysigt”. Sen tar berättelsen en otäck och blodig vändning.

Boken är svår att lägga ifrån sig och jag läser den snabbt. Visst förekommer en del oväsentligt pladder om barn och vikt och sånt, men det är helt klart en driven författare som har skrivit. Slutet är så spännande trots att jag gissar rätt på mördarens identitet.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Fjällbacka-serien (länkarna går till mina inlägg om böckerna eller TV-filmatiseringarna av böckerna):

  1. Isprinsessan
  2. Predikanten
  3. Stenhuggaren
  4. Olycksfågeln
  5. Tyskungen
  6. Sjöjungfrun
  7. Änglamakerskan
  8. Fyrvaktaren
  9. Lejontämjaren
  10. Häxan
  11. Gökungen (läs inlägget ovan!)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Tisdagen den 27 september 2022: Tankar om hösten med mera

 



Kära dagbok…

Det har verkligen blivit höst nu. Igår kväll, när jag skulle bädda upp för natten, fångades min blick av allén utanför. Löven har fallit ganska rikligt och färgerna är otroliga för tillfället. Det är så där vackert att det gör ont i en. Bilden nedan tog jag genom sovrumsfönstret…

Höst i allén

Det är höst i allén utanför sovrumsfönstret.


Om gårdagskvällen finns annars inte mycket att säga.
Jag och Fästmön försöker hantera den stress vi har drabbats av så gott vi kan. Vi pratar en del och försöker finna ro genom att läsa och skriva. Boken jag läser just nu tog en otäck vändning igår kväll och gick från lättsam deckare till blodig kriminalroman.

Städning kommer i sista hand, men i helgen ska jag försöka dammsuga om min handled inte protesterar för mycket. Den är väldigt ond just nu. Tvätta ska jag försöka göra torsdag kväll. Simningen då? Ja den får skjutas till helgen den också.

∼ ♦ ∼

Viktoriaplommon

Viktoriaplommon…

På jobbet är det som det är. Typ manfall. Många är halvrackiga, men jobbar hemifrån ändå på grund av arbetsbelastningen. Det är tufft läge för många. Verksamheten måste bara flyta på. Idag hade jag två möten som blev inställda på grund av en kombo av sjukdom och hög arbetsbelastning. Det gav i och för sig mig tid över till andra möten, men inte de dagar jag skulle behöva tiden. Jobbet går inte att styra på det viset, det handlar om livet och det som sker i omvärlden.

Men jag tog ett plommon ur högen som nån lagt i en stor tekopp i fikahörnan när jag var och fyllde på vattenflaskan i morse. Det var ett sånt där Viktoriaplommon som mina föräldrar hade i trädgården. Tankar om hösten…

Lunchen blev väldigt grön, men under det gröna låg lite kyckling och ris också. Jag lunchade inte med före detta arbetskamrater som planerat utan i sällskap av Gökungen.

Grön lunch o boken Gökungen

Grön lunch med Gökungen.


Under eftermiddagen fortsatte kaoset att breda ut sig.
Allt möjligt konstigt inträffade. Folk läste inte mina mejlsvar utan skickade nya mejl med upprepade och nya frågor. Allt tog tid. Det gjorde även rörmokaren som inte dök upp förrän efter 15. Nåt fel på toaletten hittades inte och nu verkar den fungera som den ska. Fast nån expert var han inte på den här typen av toaletter, hade han sagt till Anna

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis har jag visst hamnat på Facebook tillsammans med AnnaDet var en före detta kollega till mig som identifierade oss igår. Det känns minst sagt olustigt att fotografen inte gjorde mig uppmärksam på att han tog en bild, för Facebook och jag är inte kompatibla. Eftersom bilden nu är ute kan jag lägga publicera en skärmdump här på bloggen. Nästa gång nån fotar mig och lägger ut i sociala medier vore jag tacksam om man frågade först. Särskild hälsning till Johan Lefvert som tog bilden nedan.

Anna och jag på Facebook

Vi är på Facebook. Ja, Anna har ju konto där, men det har inte jag. Fråga gärna innan du fotar och lägger ut bilder på människor som går att identifiera, Johan Lefvert och alla andra.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Personligt, Sociala medier | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Ett rödvin: Domini Veneti Amarone Classico 2013

Ett inlägg om ett rött, gött och dyrt vin.



Ganska länge har ett vin med ett litet kort på legat i vinskåpet. Nån gång, till en födelsedag, tror jag fick jag en flaska Domini Veneti Amarone Classico 2013 av Fästmön. I helgen tyckte jag att det äntligen var dags att öppna vinet. Årgången finns förstås inte längre att köpa på Systembolaget, men årgång 2018 kan finnas att beställa.

Det här amaronevinet är förstås italienskt och kommer från Venetien. Årgång 2018 kostar 219 kronor och den äldre årgången tror jag var mycket dyrare.

Vinet är gjort på corvina veronese, corvinone och rondinella, tre typiska amaronedruvor. Det har en hög alkoholhalt, hela 15 procent. Sockerhalten ligger på åtta gram per liter.

Vinet är fylligt och lent, medelsött och inte så syrligt. Det passar till nöt, lamm, vilt och blåmögelost. Som vanligt drack vi vinet till ostar, men bara en blåmögelost. Övriga ostar var hårdostar, flera av dem cheddarvarianter.

Vad vinet doftade och smakade för andra vet jag inte, men jag tyckt att jag kände mörka bär i såväl doft som smak samt choklad, russin och möjligen plommin i smaken. Vinet var dock inte så fylligt som jag hade trott att det skulle vara. Det kan bero på att det var lite för kallt när vi drack det. Till ostarna och morotsmarmelad passade det utmärkt. Jag ska nog prova ett glas med aningen högre vintemperatur.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndagen den 26 september 2022: Flygande fläng

 



Kära dagbok…

Bitmoji Tofflan gungar i kristallkronan

Flygande fläng i dag.

Det blev en start i flygande fläng på måndagen. Fästmön och jag hann ses som hastigast i morse. Anna hann dessförinnan att tömma diskmaskinen på ren disk, nåt jag alltid uppskattar. Själv tömde jag kattpottorna på kiss och bajs innan dusch och frukost. Jag bäddade, borstade tanden och slängde på mig ytterkläderna innan jag ringde vår ”vaktis” M. I morrn får vi besök av M och en rörmokare som ska kika på gästtoaletten som rinner. Eftersom den har ballofixkranar (vad gjorde man innan de fanns?) kunde jag ju stänga av toan i fredags. Men det är knepigt att bara ha en fungerande toa när vi är två och ibland tre. Förhoppningsvis får vi ordning på det hela. Snälla ordföranden har lovat att släppa in och övervaka (!) hantverkarna eftersom jag inte kan jobba hemifrån i morrn heller och Anna kan ju aldrig det. Jobba hemifrån ska jag däremot göra på fredag. Det blir smartast av logistiska skäl eftersom jag ska göra två ”vårdbesök”. Dels ska jag få hjälp med fötterna, dels tänkte jag försöka få min fjärde spik i armen av vaccin mot covid-19.

Eklöv brunt med droppar på brädor

Jag kämpar mot stressen.

På jobbet är det fortsatt manfall. Man kan säga att 50 procent av oss i min grupp jobbar. Det är tufft. Jag blir lätt uppstressad och måste verkligen kämpa mot stressen. Det går ju liksom inte att göra nånting åt det ändå, bara ta saker och ting i prioriterad ordning. Idag var det ett par viktiga möten som jag behövde gå på, i morrn är det likadant. Jag föredrar dessa fysiska möten, men ibland, när det till exempel ska komma hantverkare, är det dumt att mötena och hantverkarna krockar. Under morgondagen har jag en avtackningslunch med en före detta arbetskamrat och på eftermiddagen sitter jag med i möte om vårt nya webbverktyg och träffar representanter från två avdelningar.

Idag blev det emellertid en snabb lunch. Jag hade en matlåda hemma med en kycklingkorv och potatismos till kvällen. På jobbet åt jag macka, yoghurt och ägg. Efter maten gick jag och satte  mig lite enskilt med en kaffe och min bok på gång. Jag behövde sitta ifred en stund. Verkligen.

Kaffe och boken Gökungen

Snabblunch med enskild stund.


Men när chefen en stund senare stack till mig
(och de som var på plats) en liten uppmuntran blev jag så glad att jag är en del av det här gänget. Då blev det lättare igen. För den lilla uppmuntran kom just när jag bäst behövde den.

Kexchoklad Kram på dig

En liten uppmuntran som kom just när jag bäst behövde.


Jag fick ett par uppdrag på ett förmiddagsmöte, 
bland annat att skriva en artikel om lästips. Den fick jag klar på eftermiddagen och skickade iväg på översättning innan det var dags att gå hem för dagen.

∼ ♦ ∼

På onsdag är det också en massa möten, men på kvällen ska jag träffa vännen Mimmi. Onsdagar är nämligen hennes dricka-öl-dag och även jag behöver en öl. På torsdag eftermiddag är det en avtackning på jobbet som jag ska delta i eftersom jag har blivit särskilt inbjuden. På fredag sen är det jobba hemifrån och vård som gäller. Jag tänkte försöka sluta tidigt för Anna och jag ska påbörja ett projekt som förhoppningsvis svetsar oss samman lite mer. I värsta fall blir det tvärtom, men just nu känns det rätt och bra. Projektet handlar bland annat om litteratur. Och kärlek.

∼ ♦ ∼

Idag är det mina föräldrars bröllopsdag. Om de hade levt skulle de ha firat 63-årig sådan. De fick 50 år tillsammans varav 47 som gifta. Älskade, saknade, men aldrig glömda.

Mammas o pappas bröllopsfoto

Mina föräldrar på sin bröllopsdag den 26 september 1959.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Söndagen den 25 september 2022: Min egen BOKMÖSSA följd av handling och trädgårdsarbete

 



Kära dagbok…

Bokmössa Gökungen och min studentmössa

Min egen BOKMÖSSA.

I morse sov vi lite längre än igår, trots att vi båda var lediga. Klockan var nästan åtta när jag vaknade. Jag genomgick sedvanliga procedurer med kattpottor, tvätt och läsning och kaffe på sängen. Just nu läser jag den elfte och senaste delen i Camilla Läckbergs Fjällbacka-serie. Boken är spännande och lättläst, precis vad jag behöver efter all annan spänning som har varit. 

Bokmässa i Göteborg har också varit och jag måste säga att jag är hjärtligt trött på alla bilder därifrån på Instagram. Typ alla har tagit samma sorts bilder, gärna selfiesar med författare, och lagt ut. Hur trist som helst – för en som aldrig har varit på sagda mässa. Jag tror att jag har missuppfattat det hela, för jag trodde att det var BOKMÖSSA.

Idag skulle det handlas och trädgårdsarbetas. Uppdelningen var att jag åkte och handlade mat, kattmat och hygienvaror på ICA Gnista medan Fästmön köpte lökar på Plantagen. Blomsterlökar. Jag köpte gula lökar och röda lökar för allmän matlagning. Därefter hämtade vi upp Annas snälla mamma och så skjutsade jag Slottsfrun d ä och Slottsfrun d y till Slottet. Själv åkte jag hem och kånkade upp matvaror och Annas jacka som hon inte behövde. Jag hade så mycket att bära att jag var tvungen att ta på mig Annas jacka. Och kan du tänka dig, kära dagbok, jag kunde knäppa den utan problem! Katterna fick lunch (!) innan jag bytte om och åkte tillbaka till Slottet.

Anna hade köpt en massa blomsterlökar. Totalt satte vi 150 stycken i jorden. Jag fick äran att gräva ner lökar för snödroppar och klosterliljor. Anna satte tulpaner, ranunkel, kungsängsliljor med mera. (Ranunkellökarna såg ut som skräp, för övrigt.) Det var tur att det fanns små skyltar att stoppa ner i jorden i de flesta lökpåsar, för annars skulle vi aldrig komma ihåg vad vi har grävt ner var. Annas snälla mamma gjorde också en hel del insatser, bland annat klippte hon gräs och fixade fika. Vi hjälptes åt att ta bort vattenslangen för säsongen. Jag krattade löv, grenar och kvistar och plockade ihop fallfrukt som ska kastas. Slottsfruarna plockade äpplen och Anna tog lite morötter också. En kan hoppas att det blir mos på äpplena och marmelad på morötterna!

∼ ♦ ∼

Till söndagsmiddag blev det bangers ‘n mash (korv och potatismos). Kycklingkorv, förstås för min del. Vi åt en del inlagda grönsaker till det, bland annat squash som Anna har picklat. Gott!

Kycklingkorv med mos Annas picklade squash kaviarmacka öl

Bangers ‘n mash, för min del kycklingkorv och mos.


Kvällskaffet var smaksatt av kardemumma
och intogs för min del under tiden jag skrev det här. Snart ska jag kasta mig i fåtöljen och läsa. Klockan 21 blir det Tunna blå linjen på TV.

∼ ♦ ∼

I morrn börjar en ny arbetsvecka med nya möten och jobb. Jag har väldigt ont i handleden, men tån känns OK. Ryggen har bråkat lite idag. Den bråkande toaletten ska jag ringa vår ”vaktis” om i morrn för att kolla om han och nån rörmökare kan gå upp och kika på den senare i veckan.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, Trams, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördagen den 24 september 2022: Ibland behövs det tänkas högt

 



Kära dagbok…

Ibland behöver man tänka högt. Sätta ord på tankarna. Ställa saker på sin spets. Det är en början i alla fall, att berätta hur det känns och lite vad en vill och inte vill. Och bestämma sig för vilken väg en ska ta. Fästmön och jag har bestämt oss för att ta en promenad på högre höjder på Allhelgona. Det blir en utmaning och det kittlar redan i magen.

Go adventure

Vi ska ta en promenad på högre höjder på Allhelgona.

∼ ♦ ∼

Idag var vi lediga båda två. Därför vaknade vi tidigt båda två, säkert. Jag tömde kattpottor och fyllde på sand, sopade och fixade kaffe samt startade en maskin tvätt. Sen blev det läsning och kaffe – och katt! – på sängen. Lucifer kom på besök i sovrummet och låg och myste inlindad i sin egen blåa filt. Och jag läste äntligen ut boken om det litterära mordet för att byta till en sprajtans ny deckare från Fjällbacka.

Så traskade vi så småningom ner på stan där jag träffade två bekanta, men ägnade mig också åt att prova boots och fika på Uno. Asså att de får nånting gjort på det stället är ett litet under i sig, för de jobbar som i lim (det vill säga inte fort). En shoppingpåse kom jag hem med. Den innehöll kardemummakaffe och pyjamasbyxor.

Main Street softade vi en stund och gav katterna mat innan det var dags för oss att ge oss ut på jakt efter mat. Två matställen vi kunde tänka oss var fullsmockade av folk. Och på Sivia torg var Uppsalas första pizzeria (<== tro inte länken!) stängd sen ett par, tre år. Rivningen av torget har nyss påbörjats och det är riktigt sorgligt…


Vi hamnade på en hotellrestaurang, Picnic,
och det var inte alls nåt dumt val. Vi var inte vrålhungriga utan valde två mellanrätter. Till dessa fick vi bröd med vitlökssmör, var sin öl och var sitt glas vitt vin. Rödbetorna och chèvreosten var fulla av härliga nötter. Rödingen var finfin, även om Anna tyckte att den var i råaste laget och jag att den var beströdd av för många morotsslantar. Vi åt upp allt och det var så gott.

Alldeles lagom mätta gick vi hem och drack kardemummakaffe – och glömde ta med oss en låda kattmat upp från källarförrådet. Syster Hurtig skulle vara Syster Duktig och åka ner till källaren med sopor och hämta kattmat. Men hon är ett blindstyre och slog i höger lilltå i köksdörren. Vi får se om jag kan gå i morrn. Handleden har inte heller känts bra idag.

∼ ♦ ∼

I morrn blir det handling av mat och kanske lökar. Jag lever ju med en blivande slottsfru som har en del trädgårdsplaner. Höga tankar…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar