Kära dagbok…

Jag åt reseter från julbordet igår.

Av min ensamma kväll igår blev intet. Men middagens innehåll blev som planerat för min del – rester från julbordet. Det blev kalkon, Annas snälla mammas kycklingköttbullar, rödbetssallad, lax, ägghalvor och julknäcke med gräddost. Till maten en mörk julöl. Jag åt en ägghalva med räkor på, men dissade sen räkorna på de andra två – jag vågade helt enkelt inte. Eftersom vi bara har en korrekt fungerande toalett är det inte roligt om jag skulle bli magsjuk. Jag hoppas att min sambo tar tag i toalettproblemet den här gången. Jag har försökt två gånger, men toaletten började krångla igen när Annas gäster använde den. Och så ska det ju inte vara – det är ju en gästtoalett.

Svullat men ändå blivit mindre. Tummarna upp för att dessa ska bli mindre onda snart.

Jag läste igenom pappren från Sjukstugan i Backen. Ja jag har alltså fått operationstid för första handen. Efter att ha frågat Anna om hon ville veta nåt om det hela blev det viss högläsning. Hälsodeklarationen ska jag fylla i nästa vecka när jag är ledig och förhoppningsvis har gott om tid. Det enda inbokade då är en tidig middag med en ny bekantskap på tisdag. (Jag har visst lätt att få vänner!) Kattmat måste jag åka och köpa nån dag, troligen redan på måndag Sen ska jag handla till mig själv. Behöver lite prylar från apoteket och en del klädesplagg. Egentligen behöver jag nya jeans också, för allt tycks åka ner och falla av. Morgonens vägning visade ett förvånansvärt resultat med tanke på hur mycket jag har svullat.

Resten av torsdagskvällen såg vi på Selma Lagerlöf. Vi kollade färdigt på den första delen och det var inte bara nån minut kvar utan cirka en kvart. Del två såg vi också. Det var en riktigt bra serie på endast två delar som jag rekommenderar för den som har missat!

En riktigt bra serie som jag rekommenderar.

Jag läste lite emellanåt och har redan läst ungefär en femtedel av julklappstegelstenen jag fick av Annas snälla mamma. Det är en underlig bok, underlig i bemärkelsen ovanlig och bra. Anna läste också och slog äntligen ihop pärmar på Den osynlige vännen del två – varpå jag la beslag på boken. Jag har också fått signaler från Adlibris att min julklapp från två göteborgare är packad och ivägskickad. Ett bud kommer med den tidigt om ett par vardagsmorgnar.

Den här läste jag…

…och den här läste Anna.

∼ ♦ ∼

I morse var jag trött och sen. Satt inte vid jobbdatorn förrän 7.30, men då hade jag duschat och tvättat håret samt gett katterna mat och tömt pottorna först. Diskmaskinen tömde jag under en bensträckare efter morgonmötet på förmiddagen. Vi var nio som var i tjänst idag – och vi åtta medarbetare fick tillåtelse att sluta tidigare idag av chefen, som var den nionde. Jag passade på att utnyttja den lediga stunden till att dammsuga. Det tänker jag inte göra nästa vecka när jag har semester. Att fara omkring med Helvetesmonstret var förstås inget som Tisslingarna uppskattade. De vill ha lugn och ro så att de kan sova. Nu sprang de in under granen och låg och darrade – därav den suddiga bilden.

Lucifer och Citrus darrar under granen när jag dammsuger.

Till lunch åt jag kalkon- och gräddostmackor, drack mjölk och läste min bok på gång. Då hölls sig katterna framme, men de fick bara var sin bit ost. Kalkonen var nersmetad med senap. Vad middagen blir är i skrivande stund okänt. Jag vet i alla fall vad jag är sugen på – inte mackor eller julmat.

Dagens lunch.

Igår meddelade jag min chef och mina närmaste arbetskamrater mitt operationsdatum. Jag vet ju inte vad det innebär i sjukskrivningstid efteråt, men chefen och jag ska prata mer om det när vi ses efter min ledighet nästa vecka.

Vädret har bestämt sig för regn och slask, cats and dogs.

Vädret tycks ha bestämt sig för regn och slask. Först om ett par dar kommer det snö och blir kallare. Än så länge hänger min nya jacka oanvänd i hallen. Det är som om vädret speglar ens inre – eller tvärtom. Allt känns grått och trist. Visst är jag glad över at ha fått operationstid och glad över att jag går ner i vikt. Men det känns som om jag dör en liten bit varje dag. Har jag nåt att se fram emot? Jo, operationerna – den första hoppas jag ska göra att jag snabbt vill göra den andra – och sen vin- och delimässan i mars. Sjukskrivning är inget jag ser fram emot alls. När jag är sjuk vill jag helst vara ensam och det är jag sällan numera. Efter operationen, under konvalescensen, ska jag bo hos en kompis för att få lugn och ro för såväl kropp som själ. Läka och hämta krafter tills jag kan klara mig själv. Jag vågar inte sätta upp några mål för 2023, men jag är inte dummare än att jag ser vartåt det barkar.

∼ ♦ ∼

Fredag är vägningsdag. Jag bävade inför att kliva upp på vågen, men den visade en viktnedgång på 1,7 kilo sen förra fredagen. BMI hade gått ner med tre tiondelar. Samtidigt var fettprocenten 3,8 procent högre än förra veckan och muskelmassan 3,4 procent lägre. Bentätheten hade också minskat med två tiondelar. Anna gav mig också vattenprocenten, nåt som inte har kommit med på ett tag. Den var 2,7 procent lägre den här veckan. Skumma siffror.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.