Tofflan – the neverending story

Kära dagbok…

Boken jag skulle skriva?

Vissa fredagar är det extra skönt att det är just fredag. Andra fredagar spelar det ingen roll. Just nu spelar det ingen roll, för alla helger är lika – och nästan lika fulltecknade som vardagarna. Fast det jag gör jobbmässigt på vardagarna får jag lön för. På helgerna får jag inte lön för utfört arbete. Inte vet jag hur länge jag orkar eller vill ha det så här, det vill säga full agenda på mina två lediga dar och för lite sömn. Förra helgen var det städning som skulle göras färdigt på lördagsförmiddagen. Bara det, liksom. Ingen sovmorgon. Det blev det inte i morse heller, för då klev jag upp kl. 5.40. Larmet var tidigareställt till klockan sex (jobbar jag hemifrån står det på 6.30) för att vi inte skulle krocka i badrummet. Men det är ju ingen idé att ligga och vänta på väckarklockan när en redan är vaken. Dessutom skulle jag ju upp – förr eller senare – för att jobba. Förra söndagen sov jag i alla fall lite längre än vanligt. Fast sen var det andra saker som skulle göras då också. Det känns som om jag aldrig är ledig. Jag fattar inte varför det känns så… tungt. Vi är tre vuxna (i alla fall på pappret) som bor tillsammans. Ändå känns det som att det är ett fotbollslag som en ska serva med tvätt, disk och städning varenda dag. Ja, jag är jävligt less, på ren svenska. Och ja. Jag vet att Fästmön är jävligt less på att laga mat, men samtidigt tycker hon att det är viktigt och då har hon sina matlagningsorgier, som jag kallar dem. Men hon har ett besök av sin familj att se fram emot på söndag. Detta får även jag vara med på. Snällt det, för jag har ju varken barn eller föräldrar i livet.

Antikkunnig i Ystad igår och två stjärnor på diplomet.

Det var extra skönt igår att bänka sig framför Antikrundan, hänga med till Ystad och stänga ute allt annat som försökte tränga sig på. Antikrundan för mig är både underhållning och lärorikt. Det är roligt att amatörvärdera via Duo-appen, men jag tävlar inte mot nån annan. Jag vill mest se om jag lyckas förvärva kunskaper om antikviteter. Igår fick jag två stjärnor på diplomet och omdömet antikkunnig. Det var jag förstås nöjd med.

I ett annat liv hade jag kanske kunnat tänka mig att jobba med antikviteter – varvat med att skriva böcker, förstås. Drömmar som aldrig blir sanna. Det är försent. Om mindre än tre månader fyller jag 60 år. Lever jag så länge blir jag äldre än min mormor blev. Varje lördag studerar jag dödsannonserna i lokalblaskan. Nästan alla gånger ser jag ett namn som jag känner igen. Så är det att bli äldre. Bara döden att se fram emot, typ. Men det klart att jag önskar att mina sista år blev… lite jävla… roligare… Några förväntningar på att det ska bli så har jag realistiskt sett ändå inte. Det lär fortsätta att vara en kamp, livet, in i det sista.

∼ ♦ ∼

Okejrå, kattsanden duger, tycker Lucifer.

Fredagsmorgonen var nollgradig. Lite senare på dan visade sig solen. Jag startade dan med vägning och därefter dusch med hårtvätt. Kattpottorna tömdes och jag tror nog att den nya sanden funkar för Tisslingarna.

Jag startade utrustningen vid sju-tiden och sparkade igång jobbet då. Jag sliter just nu med ett antal texter och bilder som ska publiceras på intranätets fasta sidor och ersätta gammalt material. Det handlar om över 20 sidor. Det gick bra igår, vill jag tro, men axeln protesterade lite. Den är emellertid inte sämre idag. Jag har kört med Linnex och vetekudde hela veckan och det lindrar. Idag hade jag tre Zoom-möten och det lindrar också med möten eftersom jag då inte behöver skriva utan bara lyssna och prata.

∼ ♦ ∼

Vägningen då? Ja det har varit en tuff vecka och svårt att hålla emot lusten att trycka i sig sötsaker och onyttigheter. Men jag får väl lite av en kick eller två av att se att andra bara blir tjockare och att Anna blir smalare. Igår kväll hamnade jag framför ett TV-program om choklad. Då var det jättesvårt att låta bli att öppna chokladasken som står i skafferiet. Men jag insåg att jag inte skulle bli lyckligare för att jag åt choklad, så jag kunde stå emot.

Choklad på TV igår…

Men jag stod emot. Och resultatet av en veckas leverne var bra! Jag har gått ner nästan ett kilo och även mitt BMI har minskat, med tre tiondelar. Procenten kroppsfett hade däremot ökat med fyra tiondelar, medan benmassan var samma. Muskelmassan hade minskat med fyra tiondelar (blev väl fett, dårå). Mängden vatten i kroppen var lite för låg, bara runt knappt 40 procent. Som kvinna ska en ha lite mer än så.

∼ ♦ ∼

I kväll kan det tänkas serveras skaldjur i nån form för oss kvinnliga sambor som är människor. Manliga sambor och kattliga får nåt annat gott att tugga på. Citrus åt brorsans (= Lucifers) kalkon till lunch i alla fall och lät sig väl smaka.

Citrus lät sig väl smaka av brorsans kalkon.

∼ ♦ ∼

Note to self: På lördag kväll vid 22-tiden visar SvT filmen Tove. Den vill jag se, antingen då eller på SvT Play.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.