Cyklonvarning

Ett inlägg om den andra delen i Darwin-serien.


 

Christina Wahldéns bok CyklonvarningEn spännande Uppsala-författare, Christina Wahldén, har en del olika genrer på sitt samvete när det gäller det egna författarskapet. Jag har fastnat för Darwin-serien som utspelar sig i Australien. Hittills har tre böcker i serien kommit ut, sen senaste i januari 2022. Nyss slog jag ihop pärmarna till del två, Cyklonvarning.

Det drar mot jul i Darwin. Vädret är varmt, men en cyklon hotar också. Greta, svensk student, lever där med Cat, dotter till polisen Bluey. (HBTQ-tema, alltså!) Tanken är att de tre ska fira jul tillsammans. Precis som jag är Bluey inget fan av julen, för det var då hans lillebror dog – i en cyklon. Samtidigt får Bluey och hans kollega Jess ett mordfall att hantera. Mordet på den unge killen hänger ihop med narkotikaaffärer bland de redan utsatta ”abos”, ursprungsbefolkningen. Såväl fallet som vädret blir allt… farligare.

Det här är både spännande och snabbläst litteratur. Boken är svår att lägga ifrån sig. Men författaren skildrar också en värld, en plats, ett folk som jag inte är bekant med. Det ökar mitt intresse. Det är så roligt att få resa, särskilt i dessa tider när det inte går. Och jag instämmer fullt i Billies, en av bokens bifigurer, ord:

”Böckerna räddar mig.

Detta är en författare som kan skriva. Det ökar min njutning. Personerna hon skildrar känns verkliga. Miljön, med dess annorlunda djur och natur, är så väl beskriven att det känns som om jag nästan är på plats. Med cyklonen som ökar i styrka ökar också spänningen i jakten på mördaren.

Samtidigt är det här en ganska tung bok som skildrar ursprungsbefolkningens tuffa liv och dess utsatthet. Extra intressant är skildringen av Jess som är nåt så ovanligt som en ”abo” och polis och kvinna. I ett efterord skriver författaren att boken har verklighetsanknytning. Utöver det är det en rörande skildring av en vuxen man som gör upp med ett barndomstrauma och som dessutom kan se på sig själv med en viss glimt och ett visst allvar i ögat när han i slutet tänker om sig själv:

”En vuxen man som talar med djur och de döda.

Toffelomdömet blir det högsta. Jag hoppas trean landar på hallmattan snart.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Darwin-serien:

  1. Nämn inte de döda
  2. Cyklonvarning (läs inlägget ovan!)
  3. Enbart kvinnor

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredag kväll den 21 januari och lördagen den 22 januari 2022: Helg och mycket på agendan

 



Kära dagbok…

Fredagskvällen blev slö och det är väl fullt normalt efter att ha klarat av en jobbvecka (fem dagar). Allt tre avnjöt vi Fästmöns kycklingfiléer med egengjorda potatisklyftor och två sorters fetaoströror. Grönsakerna och dukningen var som vanligt mina uppgifter. Allt var mycket gott. Jag korkade upp en flaska Ernst till maten. Diskmaskinen var full igen (jävla fyllo!), så den åkte på. Jag passade på att tömma den i morse medan jag hade lite koll på att Gymnasisten var så vaken som han lät bakom stängd dörr. Idag var det nämligen premiär för lördagsskola.

Kyckling med potatis grönsaker och röror

Annas fredagskyckling med fetaoströror, potatisklyftor och grönsaker. Ernst hoppade i glaset.

 

Ostassiett vin och boken Cyklonvarning

Ost och kex och vin och druvor – och litteratur.

Men åter till fredagskvällen! Vi såg det mesta av Återskaparna England till kvällskaffet. Jag åt en halv Fazer blå, det vill säga hälften så mycket som jag hade gått ner i vikt den gångna veckan.

Sen kollade senaste avsnittet av Professor T på TV4 Play och första delen av Offret (The Victim) på SvT Play. Båda var bra och var lagom underhållande.

Min axel värkte multum så jag frågade om jag fick ladda upp och använda Annas massgekudde. Det fick jag. Var sin ostassiett och ytterligare vin lindrade plågan något. I helgen får jag försöka att inte skriva så mycket, för det är det jag får ont av.

∼ ♦ ∼

Boken Cyklonvarning och kaffe på sängen

En stunds läsning och kaffe på sängen blev det i alla fall i morse.

Idag är det lördag, sju grader kallt och jag är ledig. Givetvis vaknade jag klockan sju. Jag gick upp och satte på kaffe, tömde kattpottor och rev ur Annas lakan och örngott eftersom jag skulle bädda rent. Jag nätshoppade förresten ett nytt påslakanset och extra örngott från Newport igår till ett bra pris, men de hinner förstås inte komma till idag. Det blev en sedvanlig stunds läsning och kaffe på sängen, med avbrott för väckning av Gymnasisten klockan åtta. Medan han vaknade till liv passade jag som sagt på att tömma diskmaskinen på ren disk. Jag la mig och läste en stund till, fram till klockan halv nio när Gymnasisten gick. Som vanligt läser jag en bra bok och skulle helst av allt ha fortsatt med det. Men mycket stod på dagens agenda.

Sopor Dramaten med pant i o Lucifer

Dramaten formerly known as Roland fullpackad med pant, sopor och Lucifer utanför.

När jag hade klivit upp rev jag ur mina sängkläder. Jag har lovat att bädda rent hos Gymnasisten i morrn. Därefter torkade jag av i badrummet och hängde upp rena handdukar. Klockan hade just passerat nio när jag sparkade igång dammsugaren. Påsen var full (jävla fyllo2! Konstigt…) och fick bytas. Avslutningsvis torkade jag golven i köket, hallen, Salen och badrummet och bytte trasa till en helt ren på spraymoppen. Sen samlade jag ihop sopor och tryckte ner pant i Dramaten formerly known as Roland så den blev alldeles full (fyllo 3!) också, för jag skulle gå och handla. Sängen och sovrummet fick vädra medan jag skrev en stund och tog en dusch. Jag slängde i mig nåt ätbart innan jag gick och handlade. Soporna tog jag givetvis med till soprummet, inte till Korgtassen.

Det blev även en tur in till Systembolaget. Tre italienare följde med hem, en vit och två röda.

Ecoltura Appassimento Tommasi Adorato Appassionato Raccolto Nero d'Avola

Tre italienare följde med hem.


Det tog sin lilla tid att packa ur Dramaten formerly known as Roland,
men det var tur att jag hade den. Axeln är inte att leka med idag heller, så jag fick dra kärran med vänster hand. När det var gjort tog jag itu med ett par julgrejor som skulle bort. Dels tog jag ner Annas Julebo, en adventskalender hon sydde på den tiden hon bara var tvåbarnsmor (hon är fyrabarnsmor idag). Kalendern förvaras i en plastsäck, liggandes platt överst på en bokhylla. Vidare slet jag ner julgardinkappan i köket. Den köpte jag till en jul när mamma skulle fira hos mig. Anna tycker inte att den är särskilt julig. Kanske var det därför jag köpte den. Men det står faktiskt ”god jul” på den på flera olika språk.

Gymnasisten dammsög sitt rum och när vi båda avslutat det som stod på dagens agenda bjöd jag oss på kakor som Anna köpt. Det vill säga, jag hoppas att det var Annas kakor och inte Annas snälla dotters

Kakor och kaffe

Lördagsfika med Annas kakor till kaffet.

∼ ♦ ∼

I kväll vill i alla fall jag se Stjärnorna på SlottetDet är Grynet Mollvigs dag. Men först ska vi väl äta nåt. Jag har försökt att marknadsföra tonfiskpasta, vilket inte lyckats nåt vidare. Eller som Gymnasisten sa…

”Tveksamt.

Nu tänker jag sätta mig ner och läsa en stund. I morrn väntar nya punkter på agendan.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdag kväll den 20 januari och fredagen den 21 januari 2022: Ha ha (skojar lite)

 



Kära dagbok…

Antikkunnig i Grums 20 jan 2022

Antikkunnig i Grums!

Jag höll ju nästan på att glömma bort en viktig grej igår kväll: det var torsdag och Antikrundan! Som tur var hann jag både stryka juldukar och ett par jeans samt lyfta in de två lådorna med jultextil upp i övre delen i linneskåpet. Återskaparna England på Sjuan missade jag i början, men kunde ändå hänga med hyfsat. Igår restaurerades en tavla, ett par kinesiska hundar och en leksaksbil.


Antikrundan gick från Grums i Värmland.
Dit måste jag nog åka, för där fanns massor av orange. I alla fall visades sånt i programmet. Dels gjordes ett hembesök hos en orangeälskande kvinna som fick två kängurustolar – orange, förstås! – värderade, dels värderades en orange kostym som ett tag var scenkostym för Sven-Erik Magnusson. Ägaren fick den värderad och skänkte den till Sven-Eriks son Oscar. Dessvärre fick Oscar inte plats i den, men blev ändå förstås både glad och rörd. Jag värderade förstås från fåtöljen, via Duo-appen. Det blev en del fullpoängare, men också en och annan nolla. På diplomet kom i alla fall ytterligare en stjärna den här gången och omdömet antikkunnig.

Ett bokbyte hann jag med igår afse också. Det är ju så att läsningen får ett lyft, när en är ledig och inte kan umgås med folk, gå i affärer eller göra nåt med andra människor som en vanligtvis inte träffar. Lustigt nog blev bytet ett blåsigt tema – från en bok om en virvelvind till en bok om en cyklon. Den senare ska bli extra spännande att läsa. Det är andra delen i en serie där jag har läst del ett och den tredje delen kom ut i handeln häromdan. Författaren har lovat mig ett recensionsexemplar!

Böckerna Virvelvind och Cyklonvarning

Bokbyte med blåsigt tema, från virvelvind till cyklon.

∼ ♦ ∼

Fredagen inleddes kyligt med snö och is på marken och fyra minusgrader. Jag skuttade upp på vågen och siffrorna visar att det går åt rätt håll, om än väldigt långsamt. Men med tanke på att jag inte rör på mig särskilt mycket gläds jag ändå åt en viktminskning om 200 gram samt minskat kroppsfett och BMI med en tiondel vardera. Muskelmassan hade ökat med två tiondelar, märkligt nog. Benmassan står på samma. Kommer jag under nästa ental i vikt återstår 17 kilo till målet.

Bitmoji Tofflan ha ha

Fler möten! SKOJAR!

Axeln fortsatte att plåga mig idag, värme och Linnex till trots. Jag får helt enkelt försöka minska skrivandet. Det är lite svårt att göra på vardagar eftersom det är huvudsysslan i mitt jobb. Jag måste efterfråga fler möten. SKOJAR! Idag hade jag bara ett möte och mycket jobb vid datorn. Aj!

Men nu är det helg och då ska axeln få vila så mycket jag kan. Fästmön jobbar lördag och söndag och har varit ledig idag. Hon tog en promenad, handlade och ska laga maten i kväll (ovanligt, va’?!). I stället ska jag städa här hemma nån gång i helgen, för det knastrar under Tofflans toffla. Sänglinne och handdukar ska bytas ut och badrummet skuras. Det blir andra sorters rörelser än skrivande vid ett tangentbord!

Tisslingarna vet i alla fall hur en gör när en slappar. Det känns tryggt.

∼ ♦ ∼

Att mitt hem är mitt fängelse är vi flera som tycker. Jag ska försöka ge mig ut en stund i helgen, både till fots och i bilen. På tisdag ska jag dessutom vara borta hemifrån nästan hela dan. Jag ska först gå och få hjälp med fötterna (de är också onda) och sen upp till jobbet för att jobba på plats.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Recension: Virvelvind

Ett inlägg om den fjärde delen i serien om Raili och Ylva.



Lisa Hågensens bok VirvelvindEfter en förfrågan från författaren Lisa Hågensen via sociala medier
tackade jag ja till att recensera hennes fjärde och senaste del i Raili och Ylva-serien, Virvelvind. Jag har läst de tidigare tre böcker i serien, med lite blandad förtjusning. Men det är onekligen nåt som lockar med de underliga bibliotekarierna och deras öden och äventyr. Tack!

Den här gången är Raili under isen efter deras senaste bravader. Men Ylva och kollegorna tvingar upp henne ur soffan, bort från ett oärligt ex till ett vandrarhem på en ö. Där ska firas påsk i lugn och ro. Men inte bara bibliotekarierna är underliga, de andra gästerna är det också. Ett dödsfall sommaren innan diskuteras – och så dör en av påskgästerna. Är det rent av mord?

Lite av en pusseldeckare anas i baksidestexten. Såna gillar vi! Men som så ofta i den här serien händer märkliga ting. Jag gillar författarens sätt att skriva dialoger. De känns äkta och då blir även karaktärerna trovärdiga. Däremot kan samtalen ibland ta lite väl underliga vändningar. Då tillför de inget utan snarare förvirrar och känns mest som utfyllnad. Men den läskiga miljön är författaren mästerlig på att bygga upp och hålla. Många kapitel slutar i cliffhangers. Det gör att jag ogärna lägger boken ifrån mig under läsningen.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i serien om Raili och Ylva (länkarna år till mina recensioner av böckerna):

  1. Hennes ögon blå
  2. Gäld till djävulen
  3. Rummet
  4. Virvelvind (läs texten ovan!)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt, Sociala medier | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdag kväll den 19 februari och torsdagen den 20 februari 2022: Inte roligare än så, livet

 



Kära dagbok…

Onsdagskvällen blev relativt lugn. Jag tvättade flera maskiner. En tvättkorg fylls så lätt när vi är tre trots att till exempel inte jag rör mig ute i verkligheten så mycket och kan jobba i pyjamas, i princip. Eller naken, som Annas snälla mamma sa igår när jag telefonerade med henne. Fast jag måste förstås ha nåt på överdelen eftersom den syns i datorkameran… Nja, naken är jag inte när jag jobbar hemifrån, jag sitter dessutom vid ett fönster. Men jag kan ha jeans med massor av hål i och mjukisbrallor av varierande snygghet.

På kvällarna är det garanterat mjukare kläder som gäller. Igår kröp jag upp i fåtöljen och läste och kollade på TV. Till sällskap hade jag Tisslingarna. Lucifer har inte mått så bra. Han kräktes ett par gånger igår på dan och hade ingen större aptit. Igår kväll och i morse verkade han helt OK. Vi busade lite och när Fästmön kom hem strax före klockan 22 busade hon lite mer med dem. Sen blev båda trötta och slängde sig på golvet i Salen och betraktade oss.

∼ ♦ ∼

Genom köksfönstret droppar på fönstret snö utanför

Droppar på köksfönstret och vitt på mark och tak…

Det regnade igår när Anna promenerade hem från jobbet. Nån timme senare började det snöa. I morse var det vitt på mark och tak, men droppar på fönstren. Blötsnö? Nja, ett par, tre minusgrader var det.

Jag tömde kattpottorna och funderade över var jag ska få tag i kattsand. Den vi brukar köpa har varit slut i ett par veckor nu, men vi har en kartong kvar. Kanske nåt jag får snoka reda på i helgen.

Torsdagen innebar jobbmässigt endast två möten för min del, men det ena var ett längre arbetsmöte, det vill säga ett möte där vi inte bara pratar utan gör saker. Jag avvek dock tidigare eftersom jag faktiskt behövde hoppa ur de trasiga jeansen och ge mig ut i verkligheten. Dels hade jag tid för klippning, dels skulle jag hämta en vara jag hade nätshoppat.

På en bild ser jag mycket arg ut och det var jag på de små håren som letade sig in i näsborrar, ögon, öron och andra hålor. Den andra bilden visar hur nöjd jag blev med Igors klippning.

 

Matlåda med imam och olivolja från Myrtos

Godsaker från Mýrtos. Jag ska äta imam, en grekisk vegetarisk rätt.

När jag ändå var i faggorna passade jag på att besöka Mýrtos och köpa med mig en matlåda med tillbehör hem samt en flaska olivolja. Nu blir det fest – på imam. Och namnet till trots är det en grekisk vegetarisk rätt med aubergine och fetaost.

Innan jag gick hem slank jag in på apoteket i S:t Per för att handla två saker som jag glömde köpa i tisdags. På en skylt vid entrén till apoteket står att det får vara max 4 kunder inne samtidigt. Antingen kan folk inte läsa eller så kan de inte räkna till fyra. Man tar sig för sin panna. Stackars tjej som jobbade där och som tvingades argumentera med kunder.

∼ ♦ ∼

Även i kväll jobbar Anna. Jag tänkte också jobba lite med strykjärnet, allt för att kunna ställa undan lådorna med juldukar långt in i linneskåpet… Gårdagens tvätt bestod nämligen av mina sambors kläder och en jädra massa jukdukar. I helgen, om inte nån hinner före, ska jag ta ner julgardinkappan i köket och byta ut den mot en mer vårlig. Jag ska också bädda rent och städa, det vill säga utföra de sedvanliga helgnöjena. Livet blir inte roligare än så. Dessutom har jag fått väldigt ont i höger axel. Det är mycket oskönt när en skriver, allra helst. Givetvis har jag dragit på Linnex flera gånger under dan, men axeln skulle behöva vila.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis har jag också jävligt svårt att förstå att Uppsala kommun lägger 30 (trettio) miljoner kronor på att renovera Stora torget IGEN. Varför inte lägga pengarna på nåt vettigare som till exempel äldrevården? Kanske utbilda några undersköterskor??? Igår kväll på nyheterna hörde jag om äldrevård som beordrade covid-positiv personal utan symtom att jobba. (Dock inte i Uppsala, ska tilläggas.)

BitmojiTofflan I need answers

Hur kan Uppsala kommun lägga 30 miljoner på renovering av Stora torget IGEN?

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Diskutabelt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Tisdag kväll den 18 januari och onsdagen den 19 januari 2022: Kragtagning och nätverkande

 



Kära dagbok…

Avocado m räksallad linssoppa

Både förrätt och huvudrätt fick jag igår av Anna.

Sömnig. Så skulle jag vilja kategorisera tillvaron just nu. Men igår var jag ändå ute och pratade med två (2) personer som inte tillhör mitt hushåll. Bara det gjorde underverk och ökade välbefinnandet. Sen faller jag liksom ner i dvala igen. Kvällarna är emellertid nästan mer hektiska än dagarna. Det är tempot som gör mig sömnig. Jag körde och hängde en maskin tvätt, medan Fästmön hade matlagningsorgier igen. Igår kväll blev jag serverad både förrätt och huvudrätt. Förrätten bestod av en avokadohalva med lime och räksallad, huvudrätten var linssoppa med alldeles färsk vallmofranska till. Mycket gott!

Vi hann också bänka oss i tid för Återskaparna England klockan 19 på Sjuan (går förstås att se via TV4 Play). Kaffe på malda bönor – Anna fick nån elektrisk bönmalningsmaskin i julklapp av sina barn – serverades i en paus.

∼ ♦ ∼

I morse vaknade jag vid sextiden och klev upp en kvart över. Katterna var knappt vakna när jag kom upp och de slickade bara lite på frukosten jag serverade dem. Jag tömde pottorna och satte upp utrustningen innan jag gick in i duschen. Dagens promenad gick, lite senare, nerför och uppför trapporna till/från soprummet. Men jag glömde ta med mig mobilen och då fick jag förstås inte in stegen i stegmätaren. Nåja, jag går ju inte för den utan för min kropp.

Bitmoji Tofflan I dont know

Varför kan de inte släppa mig?

Sedvanligt arbete vidtog efter det. Det kom några snabba saker till kalendariet, en del som krävde insatser direkt, men jag lyckades faktiskt lösa det. En grej fick jag be om hjälp med – och det visade sig att jag inte hade behörighet att utföra det som önskades. Samtidigt spydde Lucifer i rummet bredvid, så efter avklarat jobb fick städtanten torka spya och hårboll. Senare kom det lite mer kräks. Då tog den andra städtanten vid. Eftermiddagens viktiga möte hade blivit tidigarelagt och nerkortat. Jag försökte jobba på till dess, men det klart att det snurrade en massa tankar. Allra helst som det kom en förfrågan till redaktionens mejlbox om att utbilda en nyanställd i något som jag gjorde inom min ordinarie tjänst. Varför kan de inte släppa mig dårå om de ändå har anställt nån?

Jag behöver ta mig i kragen, känner jag, och leta nytt jobb. Jag kan inte fortsätta arbeta med vetskapen om att jag i sommar ska tillbaka till en arbetsplats där jag varken är välkommen eller vill vara. Sen vill jag gärna tro på att den långsiktiga lösningen som nämndes på dagens möte är den jag önskar. Men jag har blivit besviken förr och det är svårt att tänka positivt. Igår kväll passade jag på att utöka mitt nätverk på LinkedIn med ett antal personer. I såna här lägen är det inte fel. Min coach i Halland peppar mig till max!

∼ ♦ ∼

Det kom två brev från min Oscar i Uganda som nu har blivit 13 år. Julklappspengen gick till skolväska, skolböcker och kläder. Och till att borra brunn så att Oscar med flera nu har rent dricksvatten där han bor. Det känns bra. Dessutom gläds jag åt att Oscar, liksom jag, gillar att läsa böcker.

Min TBR-hylla 18 jan 2022

Oscar gillar att läsa böcker precis som jag. Här är en del av min hylla med olästa böcker.


I kväll blir det mer tvätt.
Första maskinen är startad. Jag har kollat runt på ny mobil, men de modeller jag är intresserad av finns inte i lager. Min gamla SE klarade i alla fall en systemuppdatering. Lustigt nog fick jag tillbaka en hel del minne efter det.

Middagen blev lätt idag, en ostpaj med sallad. Det räckte bra. Salladen bevisar kragtagning, eller hur? Kanske tar jag en qwarj senare. Anna jobbar sent och är nog inte hemma förrän till klockan 22. Hon messade på eftermiddagen att det var dags för visir på jobbet igen. Svettigt och kliigt, men nödvändigt.

Ostpaj sallad mjölk och boken Virvelvind

Ostpaj till onsdagsmiddag. Notera salladen som jag har huggit själv.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Personligt, Sociala medier, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndag kväll den 17 januari och tisdagen den 18 januari 2022: Skriver, lever och läser

 



Kära dagbok…

Bitmoji jag Dear diary

Vem är intresserad av mina rätt händelsefattiga dagar?

Ibland får jag dåligt samvete. Eller rätt ofta. Skälen är olika, men mest handlar det om att jag kommer till korta, inte orkar ända fram. Ibland gnaver det för att jag minns saker i det förflutna. En sån grej är att mamma och jag brukade skratta åt pappa när han satt och skrev mikroskopiska anteckningar i sin fickdagbok. Det sorgliga i kråksången är att de flesta av dessa fickdagböcker slängdes. Några har jag kvar. Ibland när jag är ensam slår jag upp nån av hans fickdagböcker på måfå och får läsa om vilka fåglar han sett utanför köksfönstret eller att jag ringde. Det är så rörande. Och tyvärr, så lite sparat. Men det är väl så att hans anteckningar berör mig och bara mig. Ingen jättepublik/läsarskara. Ungefär som min blogg. Jag har skrivit sen 2010 och det här är den andra eftersom utrymmet tog slut i den första. Numera blir det mest inlägg om böcker och dagboksinlägg. Vem är intresserad av mina rätt händelsefattiga dagar? Inte många, det lovar jag dig, kära dagbok. Mest är folk intresserade om jag skriver om dem. Så har det alltid varit. Sen har jag blivit censurerad för att jag inte enbart skriver positivt. Men jag slutar aldrig skriva förrän jag har dött. Då tystnar jag. Till dess skriver jag för att hålla mig levande.

Så gårdagskvällen var inte nåt speciellt annorlunda mot andra vardagskvällar. Fästmön lagade mat och jag dukade, gjorde grönsaker och strök en hög med kläder och en gardinkappa före middagen. Jag åt en kycklingschnitzel, mina sambor fläskdito, med kokt potatis, kantarellsås och smörgåsgurka. Det var gott.

Kycklingschnitzel potatis och sås smörgåsgurka

Måndagsmiddag med tänt ljus.

Vi röjde gemensamt efter middagen, men hann ändå inte slå oss ner i tid utan missade början av Återskaparna England. Vi såg kanske 75 procent av programmet. Så fina saker som restaurerades igår: ett blyinfattat fönster, en sjömanskista och en bronslampa.

Sen läste jag förstås. Jag var i slutet på en bok och det var så spännande och otäckt. Först när jag låg i sängen blev den trettonde boken i Ann Lindell-serien utläst. Nu läser jag en bok jag har fått för recension, den fjärde delen i Raili och Ylva-serien. Det är en serie böcker som är ganska speciella. Ibland blir de lite för ”spejsade” för mig, men till störst delen är de spännande.

Böckerna Ett dödligt tillstånd och Virvelvind

Bokbyte från del tretton till del fyra i två olika serier.

∼ ♦ ∼

Apotekspåse

Friskvårdstimme för att gå till apoteket…

I morse tog jag det lugnare än vanligt. Det behövde jag, för jag är orolig inför ett möte i morgon. Jag började inte jobba förrän vid halv åtta. Den här tisdagen var ganska lätt jobbmässigt för min del, så jag inledde med att läsa och besvara mejl. Vidare administrerade jag kalendarierna (min vecka; mest ”ryska posten”, faktiskt), skrev lite, jobbade på en struktur och hade ett Zoommöte. Jag kunde ta ut friskvård och gjorde så på förmiddagen. Det blev en promenad för att få ljus och luft – och gå till apoteket för att hämta medicin och göra några andra inköp. På vägen hem inträffade en spontan författarträff med trevliga Christina Wahldén – som utlovade ett recensionsexemplar. Tack på förhand!  Solen tittade fram när jag var ute. Höghusen i Luthagen såg riktigt vackra ut när solen bestrålade dem. Det blev med andra ord en finfin friskvårdstimme där nytta och nöje förenades genom sol, ljus, trevligt samtal och mediciner.

Höghus vid Fyrisån

Solen tittade fram och höghusen i Luthagen såg riktigt vackra ut.

∼ ♦ ∼

I kväll ska jag äta Annas linssoppa. Den är god och man blir både mätt och pruttig av den. Samborna äter nåt annat och blir kanske mindre pruttiga, men säkert mätta. Både Anna och jag har förresten noterat att det gapar tomt på vissa hyllor i affärerna. Jag skulle köpa Varma koppen idag, men det är väldigt urplockat. Det blev en liten ostpaj som fick följa med hem och som jag äter i morrn kväll till middag. Om jag överlever det där jämrans mötet…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Ett dödligt tillstånd

Ett inlägg om den trettonde delen i Ann Lindell-serien.


Kjell Erikssons bok Ett dödligt tillståndI mellandagarna kutade jag till Akademibokhandeln och köpte mig själv två efterjulklappar. Skälet var att jag hade tio procents rabatt fram till årsskiftet. Sånt kan inte lämnas outnyttjat. Två böcker inhandlades och nu har jag även läst bok nummer två. Det är Kjell Erikssons trettonde bok om Uppsala-polisen Ann Lindell, Ett dödligt tillstånd.

Den här gången står inte Ann Lindell i centrum utan hennes före detta kollega Sammy Nilsson. Sammy vaknar upp efter en hjärtoperation på Ackis. Plötsligt hör han en röst som tillhör en mördare han har jagat. Personen ligger i sängen bredvid. Naturligtvis är Sammy för dålig för att jaga mördare. Först efter några veckor är han på benen. Då har han kontaktat Ann Lindell för att få hjälp. Spåren leder från Uppsala, via Tunakolonin, ner till södra Sverige. Mördaren bär samma namn som Fästmöns bror…

Redan från början är boken spännande. Författaren är mycket skicklig och eftersom jag har läst samtliga böcker i serien är karaktärerna gamla bekanta. Ann Lindell kan ibland påminna om Mons Kallentofts Malin Fors, men Ann Lindell har några mer… milda drag. Ett intressant grepp är att mördarens identitet är känd och att läsaren också får följa mördaren.

Jag tycker att det är roligt med skildringarna från Uppsala. Eftersom författaren har bott länge här vet han hur stan ser ut. Men kanske är det i dagsläget väldigt få planerade hjärtoperationer som utförs på Sjukstugan i Backen, pandemi och personalbrist sätter stopp för det.

Men mest gillar jag förstås spänningen. Slutet på mördarjakten är väldigt otäckt. Även om Ann Lindell står i bakgrunden gillar jag den här boken. Mycket!

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Ann Lindell-serien (länkarna går till mina inlägg om böckerna:

  1. Den upplysta stigen
  2. Jorden må rämna
  3. Stenkistan
  4. Prinsessan av Burundi (läst innan jag började blogga och därför inget inlägg)
  5. Nattskärran (läst innan jag började blogga och därför inget inlägg)
  6. Nattens grymma stjärnor
  7. Mannen från bergen
  8. Den hand som skälver
  9. Svarta lögner, rött blod
  10. Öppen grav
  11. Den skrattande hazaren
  12. Dödsuret
  13. Ett dödligt tillstånd (se texten ovan!)

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndag kväll den 16 januari och måndagen den 17 januari 2022: Tagga ner och komma hemifrån en stund

 



Kära dagbok…

Framåt söndag kväll kände jag att jag gärna hade varit ledig en dag till. En dag för att bara göra… ingenting. Jag fattar inte att det är ett sånt hetsigt tempo överallt! Pandemin raserar för fullt i samhället. Vi skulle behöva lära oss att tagga ner. När jag var och handlade i helgen noterade jag, på två ställen, att varor liksom tar slut och att det är okänt när hyllorna fylls på. Jag tror inte att vi ska hamstra, men jag tror att vi måste inse att det inte är som tidigare, vi kan inte räkna med att saker och ting finns. Så länge vi har mat på bordet är jag tacksam. En dag kanske vi inte har det.

Igår kväll hade vi mat. På min tallrik hamnade två matvaror – kalkonkorv och bostongurka – som  redan fanns i frys och skafferi (plus senap och ketchup). Nyinköpta var klyftorna och räksalladen. Det går att få ihop måltider. Fästmön är en fena på det! Och på tal om fena fick Gymnasisten varmrökt lax, inte korv, till sina klyftor.

Kalkonkorv och potatisklyftor öl

Jag hade mat på tallriken igår kväll.

Jag skenade upp på vinden med en kvarglömd tomte som jag hittade hängandes i en gardinstång. Resten av kvällen blev det läsning i fåtöljen. Jag läser en bok som har tagit mig från Uppsala ner till Österlen. Tur att en kan resa litterärt. Vi fick förresten besked i helgen om att Jesus Christ Superstar-konserten i Globen är flyttad från mars till maj. Anna hade redan bokat hotell till oss. Kanske blir det så att vi åker till Stockholm ändå och bor på hotell. Det blir ett par dygns miljöombyte och det behöver vi sannerligen. Vi behöver ju inte hänga med en massa annat folk ändå och utsätta oss för smitta, bara komma hemifrån ett tag.

Jesus Christ Superstar m Peter Jöback och Ola Salo

Konserten i Globen är framflyttad ungefär två månader, till maj.


Några som har rest hemifrån
och som samtidigt känner att de har kommit hem är amerikanerna i Allt för Sverige. Vi tittade på säsongsstarten igår. Jag har aldrig följt en hel säsong, men kanske jag gör det nu. Det var väldigt… rörande.

Vi hade tänkt se första delen av The Victim också, men eftersom den började sent och slutade sent och vi skulle upp tidigt får det bli en senare titt på SvT Play. Serien är brittisk och i fyra delar.

∼ ♦ ∼

"Det betyder allt att ha vänner när det blåser snåla vindar" Citat ur Anna Janssons bok Alla kan se dig

Skönt att känna stöd från arbetskamrater.

I morse vaknade vi till ett blåsigt Uppsala. Jag utförde de sedvanliga morgonsysslorna – tömma kattpottor, duscha, äta frukost – innan jag satte mig för att jobba. Den här veckan har jag kalendariet, men det som lägger en stor skugga över hela veckan är ett av onsdagens möten. Skönt då att känna att en har stöd av vänner, arbetskamrater. Lustigt nog fick jag i min roll som kalenderadmin ett mejl från en granne! Bra att jag kunde fixa det h*n behövde hjälp med. Idag hade jag tre möten och alla var på förmiddagen. I morrn har jag mig veterligen bara ett möte. Kanske passar jag på att ta en (halv)timme friskvård då – jag behöver verkligen komma hemifrån, komma ut. Dessutom behöver jag gå till ett apotek och hämta ut medikamenter. Idag blev det soligt, men dagens utflykt gick till soprummet med soppåsar. Inte direkt ”komma hemifrån, komma ut”… Jag har förstås också bäddat och tagit reda på ren och torr tvätt, men det gjorde jag ju här hemma.

∼ ♦ ∼

I kväll händer nog inget särskilt mer än att vi äter schnitzlar (min av fågel), läser och kanske ser nåt TV-program. Himlen har varit rätt blå idag.

Plan flyger på blå januarihimmel

Rätt blå himmel idag. Och ett flygplan!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Tulpanens dags kväll och söndagen den 16 januari 2022: En helg går så fort

 



Kära dagbok…

Tulpanbukett närbild

Det var Tulpanens dag i helgen.

En helg går så fort, konstaterade Fästmön och jag nyss. I alla fall vissa helger, när vi är lediga tillsammans. Den här helgen var det Tulpanens dag, men också en del att göra hemma. Vi har både två dåligt med ork just nu. Konstigt för min del eftersom jag var ledig så länge över vinterns helger och i mellandagarna. Men det är saker som stressar mig ändå. Dessvärre ting jag inte kan göra nåt åt. Sånt tär – väldigt mycket. Anna har det stressigt på jobbet. Sen ska hon räcka till för till exempel sin familj också. En del hjälp kan jag bistå med, men även om min familj består av Anna och ingen mer har jag mina begränsningar. Det är svårt att få det här jävla livspusslet att gå ihop.


Alla julsaker, stakar, stjärnor, juldukar etc
plockades bort igår. Det som återstår är att tvätta de dukar som har legat framme och det är min uppgift. Det är ingen betungande uppgift. Sen ska en julgardinkappa i köket tas ner och bytas ut. Jag tycker att det mesta är ”avjulat” här hemma nu och det är bara så skönt.

En fin avslutning på en effektiv dag var den goda middag vi åt. Gymnasisten fick kycklingspett och vitlöksbaguett samt kex och ost. Anna och jag åt gratinerad hummer som köksmästarinnan lagade till samt fisksoppa. Både hummern och soppan kom från Korgtassen. Soppan var också tillagad där så vi hade bara att värma. Även vi åt vitlöksbaguett till. I glasen hade vi prosecco.

 

Boken Ett dödligt tillstånd och ostassiett

Lördagsgodis.

Det var åtminstone ett TV-program att glo på igår kväll. Vi hann lagom bli klara med middagen och efterarbetet till Stjärnorna på Slottet och David Lagercrantz dag. Som så ofta hade även denna slottsstjärna haft en tuff uppväxt. Intressant, men jag tror inte jag läser fler av hans böcker än jag tidigare gjort för det.

Nån timme efter programmet behövde vi därför var sin ostassiett och var sitt glas rött. Vi njöt av den fina tulpanbuketten vi hade köpt på dan. Vasen kan vi inte lämna obevakad eftersom herr Katt ibland känner sig som en vegetarian och gärna förser sig med blommor och blad då. En kan säga att bilden illustrerar lördagsgodis för såväl människor som katter…

∼ ♦ ∼

Ett dödligt tillstånd och kaffe på sängen

Boken utspelar sig bland annat i Uppsala och mördaren har samma namn som min svåger!

I morse vaknade jag bara nån kvart före nio. Jag kom i säng runt midnatt och jag är väl trött och behöver sova ut lite. Veckans andra lediga dag inleddes på sedvanligt vis med läsning och kaffe på sängen. Nu läser jag Kjell Erikssons senaste deckare. Den rör sig en del i Uppsala, men vad jag förstår ska jag få följa med söderut också. Det är en mördarjakt på en person som har samma namn som min svåger!

Anna behövde bara få vara hemma. Med gemensamma krafter skrev vi en handlingslista. Jag tog bilen till ICA Gnista och satte sprätt på 1 300 spänn.

Ändå blev det väl bara knappt två, tre middagar inköpta, dock inte till mig själv, bara en halv. För i kväll blir det klyftor och kalkonkorv och den senare är upptagen ur frysen för tining. Katterna fick sitt middagsförråd påfyllt med två stora lådor.

Jag körde in på gården när jag kom hem och Anna kom ner för att hjälpa mig bära in varorna. Det var visning av en lägenhet två trappor under oss. Den har samma planlösning som vår, tror jag, och verkar i väldigt fint skick. (Jag har stått på tröskeln till det hemmet ganska nyligen.)

Vi tog kaffe och fruktstund medan tvättmaskinen som Anna hade startat medan jag var och handlade. Sen hängde jag tvätten och laddade en ny maskin. Diskmaskinen har också fått jobba, men den är ännu inte urplockad. Vi har suttit och läst en stund och jag har skrivit. Det är snart dags att laga mat. Sen är den här helgen slut.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar