Sista dagarna i juli 2022: Till Metropolen

Publicerat den 31 juli, 2022 av Tofflan

 


Kära dagbok…

Jodå, jag hann träffa Fästmön lite igår kväll. När hon anlänt till Uppsala gick vi till Picnic och tog var sin Uppsalaöl och var sin sandwich. Hemma blev det ost och kex, men väldigt lite barolo för min del. Jag vippade nämligen ut minst ett halvt glas över bordet, kattkorgen och min bok på gång i Salen. Men det var nog lika bra, idag var det ju långkörning.

Anna och var sin Uppsalaöl.
VArm kycklingsandwich på Picnic.

∼ ♦ ∼

Idag trodde både Anna och jag att vi skulle få sovmorgon. Men Citrus ville annorlunda. Vi slumrade av och till och bjöd in kissan till sovrummet. Fast hon är ju allt annat än still så det blev ingen lugn stund. Vi gick upp. Anna gick iväg och handlade medan jag tömde kattpottor, duschade, förberedde frukost och packade.

Plötsligt blev det dags att dra. Jag lämnade Uppsala vid 11.30-tiden. Vid 14-tiden lyckades jag ta mig in till Brändåsen innan kissblåsan sprack. Där var så mycket folk och bilar. Det blev en kaffe och en kexchoklad efter toabesöket. Påsen med bilar har fått ersätta den gamla som Anna köpte förra sommaren och som såg ut som om den skulle explodera när som helst.

Eett försök till lugn söndagsstart.
Fika på Brändåsen.

Vägen till Motala är bra mycket bättre numera. Jag var i stan typ trekvart efter att jag lämnat Brändåsen. Då köpte jag rosor och åkte upp till graven för att göra fint. Där såg bra ut, men det vimlade av myror, så i morrn ska jag köpa kanel och strö ut.

Leve livet!
Och rosor till mina saknade, älskade men aldrig glömda.


Vännen FEM och Finske Pinnen kom hem från Kreta i morse. Men det kunde en inte tro. Pinnen höll på att fixa toaletten på övervåningen (renovera klart) och FEM tvättade. Vi tog en fika innan vi åkte och handlade. Men mellan kaffet och handlingen tog vi vägen till Klockrike. Så vackert somliga bor!!!

I Klockrike

I Klockrike.

Så småningom blev det dags för middag. Vi traskade längs med kanalen upp till Sjöglimten. Kall öl, god mat och skönt att kunna äta utomhus.

Dött träd (inte Coop).
Vännen FEM och Finske Pinnen vid kanalen-
Här i parken, utanför Waljés, hängde vi många gånger som tonåringar.
Inget slår en kall öl!
Toast Skagen på Sjöglimten var perfekt.
Laxplankan var fin, jag behövde bara salta lite.
Himmelsk citrondessert.


Efter maten tog vi en promenad neråt sjön så att jag fick fota ”Brona” och några fina båtar i hamnen.

”Brona”!
Motalabron i solnedgång.
Solnegångarna vid vattnet är magiska.
Många fina båtar i hamnen.
Wilhelm Tham, till exempel.

Det finns också äldre broar i Motala. Och hus. Och hemliga ställen för fiske och bad…

Den gamla Motalabron.
Ett gammalt hus.
Ett hemligt ställe för fiske och bad.

Hemkomna fortsatte Finske Pinnen med toarenoveringen, medan FEM packade upp. Jag satte mig vid datorn och drack kaffe.

Lite senare bjöd den fantastiskt duktige värden på calvados. En sån stänkare hade ingen av oss testat förut. Och för övrigt… Kolla underredet tillglasbordet som Finske Calvadospinnen har gjort. Imponerande!

Finske Pinnen har gjort underredet. Imponerande!
Pinnen bjöd på en stänkare.

∼ ♦ ∼

I morgon ska jag låta värdparet få greja med sitt hemma. Jag har en del småplaner. Vidare har jag planerat in en vänmiddag i veckan (torsdag kväll) samt ett besök i Stöllestan* med vänträff. Semester är underbart…

∼ ♦ ∼

*Stöllestan = en Vadstenabos namn på sin stad Vadstena

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Lördagen den 30 juli 2022: Livet med besvikelser, vänner, katter och ett par frallor

Publicerat den 30 juli, 2022 av Tofflan

 


Kära dagbok…

Fredagskvällen förlöpte ganska stilla. Jag satt länge på balkongen och läste. Kisse Lucifer höll mig sällskap. Han sov så himla gott.

Lucifer sover på balkongen närbild

Lucifer sov så gott medan jag läste på balkongen.

 

Ost kex barolo och boken The midnight hour

Tröst för spruckna drömmar.

Jag upptäckte en brittisk relativt ny deckare i TV-tablån, så klockan 21 gick jag in och satte mig i fåtöljen. Grace var riktigt bra. Dessutom utspelar den sig i Brighton. När jag nu till min stora besvikelse inte fick stipendiet för studier där i höst får jag hålla till godo med Brighton på TV och i litteraturen. Till tröst tog jag också några bitar ost, några kex och ett glas barolo. Det var inte lika mysigt att inta ensam, men i kväll kommer ju Fästmön hem igen. Fast å andra sidan åker jag i morrn.

Jag har kontaktat en del vänner som jag vill träffa. Jag försökter få till den årliga sommarmiddagen på lokal för oss. Det ser svårt ut. Vi har ju alla våra liv, prioriteringar och planer – och framför allt jobbar somliga. Jag är ganska avundsjuk på dem som kan gå i förtida pension eller gå ner i arbetstid. Till den skaran hör inte jag på grund av den situation jag har satt mig i. Som en bäddar får en ligga. I vart fall har jag noterat en rejäl höjning av räntorna på våra bolån. Det blir ytterligare cirka 2 200 kronor per månad som banken ska ha. Då går det inte ens att överväga att gå ner i arbetstid, smärtor i kroppen till trots hos oss båda. För mig är domningarna i fingrarna värst. Högerhanden har börjat värka och på morgonen har jag svårt att räta ut den. Gammeln…

∼ ♦ ∼

The midnight hour och kaffe på sängen

Lördagsstart.

I morse vaknade jag vid 7.30 och gick på toa. Katterna fick mat. Sen kröp jag ner i sängen igen och sov till klockan nio, nästan. Jätteskönt. Jag gick upp om satte på kaffe och medan det bryggdes tömde jag kattpottorna. Det blev en stunds läsning och kaffe på sängen, men inte så länge. Klockan var mycket och Citrus pep hest och uppmanande utanför.

Jag satte mig på balkongen och läste lokalblaskan och löste sudokut. En gång fick jag sudda allt. Lokalblaskan slog upp stort att läkaren som blev knivmördad under Almedalsveckan i Visby begravdes igår i kyrkan som ligger några hundra meter från där jag bor. (Länken går till SvT eftersom lokalblaskan har låsta artiklar.) Det var 350 besökare på begravningen. Hoppas alla dessa var lika stöttande och lika goa vänner när kvinnan levde. Vad jag förstår var hon mycket omtyckt. (Till min begravning lär det väl komma högst fem pers. Men det bryr jag mig inte i när jag är död.)

På balkongen åt jag också frukost. Lucifer ville gärna upp på bordet, men det får han inte när jag äter. Sen tog han sig upp ändå, för om han vänder ändan till mig verkar han tro att jag inte ser honom. Buskatten gjorde klomärken i nya balkongduken och for omkring i Salen så tavlor hamnade på sniskan. Sen gick han ut och la sig och sov som om ingenting hade hänt. Inte konstigt att Citrus inte vågar sig fram annat än när jag sitter vid datorn här i Bokrummet…

Vad finns det för nåt gott på bordet?
Nu syns jag väl inte?
Regnbågsövergångsställe Kungsgatan

Kungsgatan, Uppsala.

Jag tog en promenad ner på stan på eftermiddagen. Där var massor av folk och ett karnevalståg. Det är visst inte bara reggaefestival och orienteringspartaj. Ganska tidigt blev jag rätt mätt på oljud, till och med Kungsgatan var lugnare. Där upptäckte jag för övrigt ett  regnbågsövergångsställe!

Det drog sig mot fikatid och jag kollade in några alternativ. Till sist bestämde jag mig för Kafferummet Storken. Där satt tre femtedelar av den ursprungliga  familjen Stork och jag fick en pratstund med dem alla, mest med fru Stork. Till kaffet valde jag ostfralla och chokladboll med pärlsocker.

Lördagsfika på Storken

Kanske skulle ha tagit nåt med mer substans på Storken…

När jag kom hem till Main Street träffade jag en annan fralla, en fyrbent vid namn Atlas, och hans familj. Alldeles nyligen har Atlas blivit storebror till en liten människoflicka som var alldeles ljuvlig. Vi pratade en liten stund, Atlas och jag och hans föräldrar. Det är ju så att vi ibland får varandras post eftersom Atlas matte och min sambo har samma efternamn.

Anna kommer tillbaka till Uppsala kanske så sent som 21-tiden i kväll. Jag ska möta henne vid tåget och sen går vi och tar nån mat och dryck nånstans i närområdet. Hade jag vetat det lite tidigare skulle jag nog ha ätit nåt med mer substans på Storken…


Det blev en öl med snacks på balkongen framåt kvällningen. En kunde inte tro att somliga nyss hade ätit biff… Men han sniffade lite i luften, tvättade sig, började spinna och somnade på bordet utan att ha försökt sno åt sig nåt.

Öl salta pinnar och Lucifer på balkongen

Sugen, men han nöjde sig med att sniffa i luften.

∼ ♦ ∼

Jag har packat det mesta och satt ett inlägg för tidsinställd publicering. Vidare säkerhetskopierade jag en del filer. Det sista, som dator, laddare och glasögon, får jag packa i morrn. Det hinner jag, för jag ska inte åka jättetidigt. Tänker mig en tur upp till graven det första jag gör när jag kommer fram till Metropolen Byhålan.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, HBTQ, Jobb, Krämpor, Mat, Media, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ett presentvin: Zengarello Barolo 2018

Publicerat den 30 juli, 2022 av Tofflan

Ett inlägg om ett av vinerna jag köpte för presentkortet från arbetskamraterna.

Zengarello Barolo 2018

Ett presentvin som inte var jättedyrt.

Jag har länge velat utforska Barolo-viner mer. Tack vare ett generöst presentkort från mina arbetskamrater när jag fyllde år i april samt även Biografmaskinisten har jag kunnat inhandla några såna flaskor. Först ut att provas var Zengarello Barolo 2018, ett vin jag köpte från arbetskamraterna.

Det här vinet kommer från Piemonte i Italien. Vinet anges vara ganska fylligt och strävt med hög fruktsyra. Det är gjort på druvan nebbiolo. Sockerhalten är låg, lägre än 0,3 gram per 100 milliliter. Alkoholhalten ligger på 14 procent. Priset är inte så högt för att vara ett barolovin – 189 kronor är väldigt bra.


Systembolaget rekommenderar vinet till mörkt kött, det vill säga lamm, vilt och nöt. För egen del avsmakade jag det med nöt som i jordnöt. Senare drack jag vinet till kolgrillad kyckling, grekisk sallad med olivolja, vinäger och salladskrydda samt tzatziki. Det var betydligt bättre när den syrliga dressingen i salladen mötte fruktsyran i vinet. Vissa lite för heta kycklingbitar dämpades av både vin och tzatziki. Vinet fungerade också bra till smakrika hårdostar och blåmögelost.

Så här kan en läsa på Systembolagets webbplats om vinets doft och smak:

”Utvecklad, kryddig, nyanserad doft med fatkaraktär inslag av fat, torkade körsbär, nypon, choklad, rosor, tranbär och kanel. […] Utvecklad, kryddig, nyanserad smak med fatkaraktär, inslag av torkade körsbär, nypon, kakao, tranbär, hasselnötter, rosor, pomerans och kanel.

Jag uppfattade att vinet var väldigt ljust till färgen. Doft och smak av tranbär kände jag genast. Jag tyckte inte att det var så strävt eller så kraftfullt som jag hade förväntat mig. Aningen kanel och pomerans noterade jag, men jag upplevde inte vinet som särskilt kryddigt. Däremot tyckte jag att det var syrligt till smaken. Eftersmaken var ganska kort.

Toffelomdömet blir högt-

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Jobb, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredagen den 29 juli 2022: Hemarbete, balkongliv och ett par turer ut i verkligheten

Publicerat den 29 juli, 2022 av Tofflan

 


Kära dagbok…

Nu är jag ensam med katterna lite mer än ett dygn. Det är inte så vanligt, men ganska OK. Fästmön och jag behöver få göra saker på egen hand, var och en för sig, ibland. På söndag är det min tur att resa igen, denna gång neråt landet. Jag blir borta lite längre denna gång än sist när jag reste uppåt landet till vännen Mimmi. Anna reser… lite kringelikrokar, men västerut.

Igår kväll hade vi ett balkongmys med tända ljus och lyktor, ostar, kex och vin. Till det hyfsade vi flaskan med appassimento. Jag öppnade ett barolovin som jag köpte för presentkortet från mina arbetskamrater, mest för att provsmaka det. Anna fick också smaka. Jordnötter är kanske inte det ultimata tilltugget. Jag återkommer med ett separat inlägg om vinet när jag har druckit det till nåt med mer substans!

Balkongmys.
…ett halvt glas av detta presentvin.


Bokbyte har det blivit igen. (Jag byter visst böcker lika ofta som jag byter vinflaskor eller underkläder. SKOJAR!) Äntligen läste jag ut den där sci fi-historien och fick byta till ett Brightonmysterium från 1965. Tänk att jag ska få träffa Elly Griffiths i september i tjänsten – eller det är vad jag hoppas, i alla fall!

Böckerna The Madman's daughter och The Midnight Hour

Bokbyte från sci fi till Brightonmysterium.

 

The Midnight hour och kaffe på sängen

Fredagsstart.

Det var härligt att få starta fredagen i Brighton. I morse vaknade jag jättetidigt, för jag ville ju säga hej då till Anna. Givetvis kunde jag inte somna om sen, så jag tömde kattpottorna och tog med mig kaffe in till sovrummet.

Jag hade en tid att passa på förmiddagen. Klockan 10.15 skulle jag hämta Annas snälla mamma och hennes syster och skjutsa dem till Slottet. Medan jag gjorde mig iordning gjorde jag en systemuppdatering av mobilen. Det gick snabbt och det var tur, för Annas snälla mamma ringde före klockan tio och undrade om jag möjligen kunde komma typ genast. Eller hon sa inte det rakt ut, men jag hörde att hon ville det. Slottet ska lånas ut i natt till en festivalbesökare. I stället för att anlända klockan elva och få nyckel anlände besökaren 9.30… Det var inga problem för mig att åka genast, jag var klar och hade hunnit duscha, äta frukost, borsta tänderna, klä på mig och bädda.

Efter bilturen ägnade jag mig en stund åt en del ärenden och texter vid datorn. Tre utkast är gjorda plus den här texten som jag har skrivit då och då under dan. Vid 13-tiden gick jag iväg och handlade på Korgtassen. Jag köpte en massa mumsiga ätbara ting till i kväll, men troligen orkar jag inte ens äta hälften. Pratade med några grannar när jag kom hem (inte de nya) och babblade så mycket att jag glömde mobilen i bilen. Det var bara att åka ner i garaget igen. Därefter insåg jag att jag nog behövde äta. Min sena lunch bestod av kycklingrester från tisdagen upphottade med Sweet Baby Ray-sauce samt vatten med bubblor och smak av citron. Lucifer hängde med mig på balkongen och övervakade det hela.

Min sena lunch…
…övervakad av Lucifer.


Inomhus låg Citrus på kökssoffan i Matsalen, men när jag skulle in i smatten mellan Matsalen och Pojkrummet försvann hon som en avlöning. Gissningsvis trodde hon att jag skulle dra fram dammsugaren. Där hade hon fel! Inte dammsuger jag när jag ska åka bort. Däremot behövde jag strykbrädan och strykjärnet, för några kläder skulle strykas. Jag insåg också att jag behövde tvätta lite mer, så jag tog reda på gårdagens tvätt och hängde sen upp ny på tork. Utöver det packade jag om lite i min kabinväska, den som Citrus gärna ligger på när hon får chansen.

Jag behövde stryka….
Packning påbörjad…


Middagen blev lite utdragen för min del. Jag åt lite för mycket ostpaj och sallad till förrätt, så jag fick vänta en stund innan jag fyllde på med kolgrillad kyckling, mer sallad och tzatziki samt ett glas barolo. Under och mellan rätterna läste jag, pratade med kissarna samt Anna och ett par arbetskamrater. Tisslingarna fick förstås också mat. Det blev lax för deras del och det gillade de.

Förrätten krävde paus efteråt och före…
…huvudrätten.

 

Om en stund blir det kvällskaffe, jag ska bara låta maten sjunka och dricka ur vinglaset. Sen dyker jag ner i boken igen. Möjligen blir det nån gammal brittisk deckare på TV senare i kväll när läsljuset har försvunnit från balkongen… I bakgrunden hör jag gungande musik från reggaefestivalen alldeles lagom högt. Balkonglivet är rätt OK, faktiskt.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

The Madman’s Daughter

Publicerat den 28 juli, 2022 av Tofflan

Ett inlägg om en romantisk och spöklik thriller.


Megan Shepherds bok The Madman's daughterHösten 2020 köpte jag ett antal böcker på engelska på Erikshjälpen. Det fanns massor av titlar som lät spännande. En av dem som fick följa med hem var The Madman’s Daughter av Megan Shepherd. Boken verkade vara både spännande och läskig. Den stod länge oläst, men sommaren 2022 grabbade jag tag i den här storpocketen och läste de cirka 420 sidorna. Författaren blev en ny bekantskap för mig.

Det här är första delen i en trilogi. Boken kom ut 2013. Huvudpersonen är sextonåriga Juliet Moreau. Juliets liv har fallit samman sedan fadern, en känd läkare och vetenskapsman i London, anklagats för hemska experiment på djur. Fadern tros vara död. Men så upptäcker Juliet att han faktiskt lever. Hon bestämmer sig för att följa med Montgomery, pappans assistent, till den ö där han nu utför sin forskning och sina experiment. Även om hon är nyfiken på det vetenskapliga inser Juliet att hon måste sätta stopp för experimenten.

Det här är lite av en blandning av spökhistoria och sci-fi, med inslag av romance. I centrum står en galen vetenskapsman och hans förtvivlade dotter. Samtidigt som Juliet försöker ta in det som händer kring fadern och sig själv drabbas hon av kärlek.

Nej, det här är inte riktigt min typ av litteratur, men jag kämpade och läste ut boken. Den är välskriven och engelskan flyter ganska lätt. Jag ska dock inte jaga de två uppföljande delarna.

Toffelomdömet blir medel.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i The Madman’s Daughter-trilogin:

  1. The Madman’s Daughter (läs inlägget ovan!)
  2. Her Dark Curiosity
  3. A cold Legacy

 

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdagen den 28 juli 2022: Presentinköp för kommande dagar och balkongmys här och nu

Publicerat den 28 juli, 2022 av Tofflan

 


Kära dagbok…

Det är skönt att ha semester, men den går mot sitt slut. Först är det emellertid några roliga saker på gång för min del – och andra. Den här dan började med ett gulligt mejl och ett telefonsamtal, förutom sedvanliga sysslor (ge katterna mat, tömma kattpottor, sopa, läsa och dricka kaffe på sängen). Vi vaknade båda två ganska tidigt. För min del innebar det att jag hade gott om tid att kämpa på med min bok på gång, en bok som jag väl inte är så överförtjust i (men ändå). Jag blev bra påhejad igår kväll av Lucifer som höll mig sällskap på balkongen. Det var nog tårtbiten jag åt till kvällskaffet som var mest intressant, dock. Han fick smaka lite, lite grädde.

Lucifer höll mig sällskap vid läsningen på balkongen igår kväll.
Det går framåt, det vill säga mot slutet.


Efter frukost startade jag diskmaskinen. Fästmön fixade till sig och gick upp till stan där hon hade några ärenden. När hon kom hem var det hennes tur att passa maskinen och min tur att gå upp till stan. Jag var iväg en timme och kom hem med blott två presenter, en till vännen FEM och Finske Pinnen och en till mig själv.

En present till vännen FEM och Finske Pinnen….
…och en present, en powerbank, till mig.

Sen hann jag ta en Mazarin-fika med Anna innan hon gick till jobbet.

Mazarinfika

Mazarin-fika mellan stadsbesöken idag.


Jag hade fler emellertid fler presenter att införskaffa. Efter två muggar kaffe lämnade jag hemmet och Anna, som ännu inte gått till jobbet, för fler inköp. Asså jag säger bara, milda Moses sån seg kassapersonal på Åhléns! Vi som köade för att få betala blev bara fler och fler…  Jag var på ett par ställen till innan jag kom hem med det jag skulle – en present till ett födelsedagsbarn och ytterligare en present till mig själv (bodylotion från Rituals). Ganska nöjd är jag med dagens inköp.

En present till ett födelsedagsbarn…
…och ytterligare en present till mig själv.

I kväll jobbar Anna, så jag grillade några kalkonkorvar i ugnen och åt med bröd och räksallad till mig. Men först körde jag en maskin tvätt. Jag hängde tvätten och stängde noga dörren till den för att den inte skulle lukta korv, på uppmaning av Anna. Det blev ytterligare några maskiner tvätt efter maten. Min middag åt jag på balkongen samtidigt som jag läste.

Balkongmys med ost, kex, vin och Anna igår blir repris i kväll.
Kalkonkörv mä brö, öl och bok.


Senare i kväll blir det några bitar ost och var sitt halvt glas rött. Igår kväll tog vi lite mer vin, men i morgon bitti ska Anna upp och iväg tidigt med tåget. Själv ska jag skjutsa Annas snälla mamma och hennes syster till Slottet på förmiddagen. Resten av dan har jag lite diverse för mig. Jag har förstås redan börjat packa för min egen resa neråt landet på söndag.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdagen den 27 juli 2022: Trädgårdsarbete på hemmafronten

Publicerat den 27 juli, 2022 av Tofflan

 


Kära dagbok…

Läsning och kaffe på sängen

Start på ledig dag.

Onsdagen inleddes vid åtta-tiden med hammarslag och borrning från nya grannarna. Jag blir tokig snart. Hur länge ska de renovera? Nu har de hållit på i över tre månader. Katterna blir oroliga av borrandet, fast det var inte djuren som väckte oss i morse alltså. Medan de åt sin mat sopade jag och tömde kattpottorna. Det blev en inte så rofylld start på dan för mig, men ändå. Lite läsning och kaffe på sängen är ändå ett måste när en är ledig. 

Fästmön och jag har diskuterat en viktig fråga sen igår. Jag ringde Annas snälla mamma. Vi kom överens om ett gemensamt besök till Slottet och Slottsträdgården för mer diskussioner och trädgårdsarbete.

Röda vinbär

Det finns gott om bär, bland annat vinbär.

Anna började inte jobba förrän klockan 16, så vi hade ganska gott om tid. Gott om bär finns det i Slottsträdgården också, men vi är mest intresserade av hallon. Anna fick igång gräsklipparen och jag började plocka hallon. Annas snälla mamma plockade vinbär. Regntunga moln hängde över oss. Inte en droppe föll dock! Det var jättebra, för då hann Anna klippa hela gräset. Hon hade också tid att besvara mobilsamtal idag.

Nånstans mitt på dan blev det avbrott för kaffe och macka. Sen fortsatte arbetet, för min del mest med trimmern och mer hallonplockning. Anna och Slottsfrun fixade en klätterställning för ärtorna. Vid 14.30-tiden åt vi en sen lunch eller tidig middag, beroende på hur en ser det. Slottsfrun gjorde en skaldjurssallad med ris och till den fick vi bröd och ost. Mycket gott!

Jag plockade hallon.
Regntunga moln.
Paus för macka och kaffe.
Min kompis idag.
En utplanterad miniros.
Den gula rosbusken blommar fortfarande.
Tidig lunch eller sen middag.
Klematisen vid groggverandan.

Jag skjutsade Anna till jobbet och Annas snälla mamma hem innan jag åkte hem till katterna. De var utsvultna och kom som vanligt mig till mötes. Givetvis fick de mat. Jag packade upp dagens skörd. Morötterna la jag i kylen. De sex burkarna hallon jag hade plockat frös jag in.

Sex burkar hallon

Dagens skörd – sex burkar hallon.

∼ ♦ ∼

Jag har attesterat några fakturor och ska kolla jobbmejl. I kväll ska jag hänga med katterna och försöka komma vidare i min bok på gång. Det blir en hel kliande av myggbett också. Benen är värre angripna än på länge. 

∼ ♦ ∼

I morrn ska jag handla lite och tvätta. En av oss åker bort på fredag och kommer hem på lördag. Den andra åker bort på söndag och kommer hem..?

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Sommarutflykt 25 – 26 juli 2022: Ut i spenaten hos kamraten

Publicerat den 26 juli, 2022 av Tofflan

 


Kära dagbok…

The Madman's daughter och kaffe på sängen i Ninnimugg

Måndagsstart.

Goda kamrater har jag inte många, men de kamrater jag har är goda. Vännen Mimmi tillbringade jag lite mer än ett dygn hos, från måndag till tisdag. Och då menar jag inte i hennes lägenhet i stan utan i hennes fina, fina stuga en bra bit ut i spenaten. Nej, jag tänker inte säga var, men enkel resa kanske det var en åtta mil. Det var inte lätt att hitta och jag körde fel både dit och hem. Fast när jag väl kom fram var det mödan värt.

Som vanligt inledde jag dock min semestermåndag med läsning och kaffe på sängen. Jag kom iväg före lunch och hade ett par uppdrag på vägen: jag skulle inhandla vissa varor och jag skulle hämta gula bigarråer på en altan…

∼ ♦ ∼

Mimmis stuga och trädgård är precis som den stuga och trädgård jag och Fästmön har tillgång till, det vill säga ett slott och en slottsträdgård. Mimmi är en fantastiskt kunnig odlare och hon har fyndiga lösningar på många ting i sin trädgård.

Mimmi bland sina odlingar.
Stugan, dasset och vebon.
Ett hus med en speciell lösning under.
Våra bilar bakom muren.
En älg i buskarna!
Uteplats.
Lökar.
Ett icke entonigt vindspel, Mimmi och två fina stolar.
Paprikor.
Mimmi grejar.
Grönt!

Det har varit en upplevelse för mig att få tillbringa ett dygn där. Trots att vädret inte var det bästa fick jag ändå se allt det fina utomhus och inomhus. Och så åt och drack vi gott, bland annat rotfrukter och grönsaker från Mimmis egna odlingar.

De gula bigarråerna.
Kolla, en sån där trefärgad kakburk som jag vill ha!
Och kaffe i Spisa ribb.
Vilka ärtor…
Blommor.
Drink in the making.
Sommardrink utomhus.
En zinkbalja med regnvatten.
Sånt som finns på dass.
MS:s marmelader, ostar och franskt (!) rödvin.
Grön matta!
Vit blomma.
Lila skönhet.
Faluröd vägg.
En fin gammal trägrind.
Blommor en bit bort…
…och nära.
För fåglarna.
Mossbelupen mur.
Pumperi.
Ett sänke i äppelträdet.
Mimmi eldar i spisen.
Solen gick ner.
Mina skor hängde på tork över spisen.
Torsk och grönt från odlingarna.
Jättetrött!!!

I morse trodde vi att vi kunde äta frukost utomhus. Mimmi la på en duk och vi plockade hallon direkt från buskarna ner i yoghurtskålarna. Sen drog molnen ihop sig och vi fick springa in. Av och till var det regnskurar, men lite kunde jag fota även idag.

En tidskrift om yrfän.
Hallon direkt från busken ner i yoghurten.
Underbara blommor.
Jordgubbe.
En lååång blomma.
Stor vitkök.


Tusen tack, Mimmi, för att jag fick var hos dig i din fina trädgård och din fina stuga!

∼ ♦ ∼

Och när jag kom hem tog jag en dusch, för då var varmvattnet tillbaka. När Anna kom hem från en fest i Slottsträdgården hade hon med sig mat och en tappad tårta från sin snälla mamma. Jag åt på balkongen.

Kyckling och fransk potatissallad…
… och kaffe och en tappad, men god tårta till dessert.

Medan jag skrev det här hade jag sällskap av mina älsklingar Citrus och Lucifer.

Citrus o Lucifer på mattan i Bokrummet

Mina älsklingar Citrus och Lucifer.

 

Nu ska Anna och jag ta en bit ost och ett glas rött. I morrn blir det troligen hallonplockning i Slottsträdgården.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Söndagen den 24 juli 2022: Årsdag med ljuständning, flygande getabockar och glass

Publicerat den 24 juli, 2022 av Tofflan

 


Kära dagbok…

Boken The Madman's daughter och kaffe på sängen

En vanlig start en ledig dag.

Den här söndagen började sent. Det berodde på att jag var uppe ganska länge igår. Som vanligt klev jag upp och tömde kattpottorna och sopade, men Fästmön hade redan gett katterna mat och satt på kaffe. 

Det blev en kort stunds läsning och kaffe på sängen som vanligt en ledig dag. Frukost intog vi tillsammans på balkongen innan Anna skulle iväg och jobba. Vädret var bättre redan i morse med sol och mer lagom temperatur på runt 23 grader. Det var skönt att sitta där ute.

Diskmaskinen åkte på efter frukost och gick som den skulle. Värre är det med varmvattnet som inte existerar. Tydligen slutade värmen i vattnet komma redan igår. Det märkte jag inget av, för jag duschade tidigt då.

Men det är ju ingen vanlig dag idag. Det är en av de där årsdagarna som jag har så svårt att komma över och förbi. Dagar när jag är ledsen och sänkt och känner mig extra ensam i världen.

Idag efter lunchtid för 16 år sen drunknade min pappa. En härlig sommardag tog hans liv slut, antagligen för att hans hjärta inte orkade längre. Skönt för honom, men chockartat för mamma som var med och för mig som var många mil därifrån.

Pappa i 20årsåldern

Min fina pappa i 20-årsåldern.

∼ ♦ ∼

Med den dag det är hade jag bestämt mig för en utflykt till Domkyrkan för att tända ljus för pappa. Jag går förbi Domkyrkan varje morgon jag ska till jobbet, så vägen dit är mig väl bekant. Vid Walmstedtska gården fastnade jag dock för ett par saker i trädgården. Dels en plats för en riktig boktok, dels en flygande getabock. Min pappa hade älskat båda. Han tyckte mycket om böcker, även om han inte läste så många de sista åren. Och getter… Jag har hört berättelsen om när pappa hälsade på biskopen ett antal gånger. Pojken Carl-Erik tog biskopen i hand, bockade och sa:

”God dag herr getabock!

Jo, nog hade pappa skrattat åt den flygande geten idag, det är jag säker på.

En plats för boktokar.
En flygande getabock hade nog fått min pappa att skratta.


Promenaden upp till Domkyrkan gick ganska snabbt. Det var behagligt ute och jag kände mig inte jättetung till sinnet.

Det var behagligt ute idag.
Domkyrkan var kvar…


Det är mäktigt inne i Domkyrkan. En skylt uppmanar besökare till tystnad och det känns rätt och bra. Men jag svor nästan i kyrkan när en guide började pladdra högljutt alldeles intill ljusträdet för ett stort sällskap turister. Kan man inte tänka sig att visa lite respekt och stå nån annanstans och babbla när människor tänder ljus för sina saknade kära? Jag tände för övrigt inte bara ljus för pappa utan även för mamma. Sen mamma gick bort är det min övertygelse att de två är tillsammans nånstans igen. Det är en tröst för mig i alla fall att tänka så.

Skylten borde gälla även guider.
Jag tände ljus för både pappa och mamma.

Det är också vackert inne i Domkyrkan. Där finns många kor där berömda män mest och en och annan kvinna vilar. Den som lyfter blicken kan se otroligt häftiga tak och fönster. Jag promenerade runt och tittade lite. I ett kor pågick ett dop. När de spelade Tryggare kan ingen vara… Då brast det för mig. Så jag satte mig en stund i bänk och lät tårarna falla till dess att de tog slut den här gången.

Den som lyfter blicken i Domkyrkan ser vackra tak…
…och vackra fönster.
Men vackrast är nog taket i Gustav Vasa-koret.

Efter domkyrkobesöket tog jag en omväg ner på stan. Vid Fyrisån åt jag en glass med lakritssmak och dito strössel. Det hade nog pappa tyckt var en passande avrundning.

En bägare glass med lakritsströssel vid Fyrisån

En glass vid ån var nog en passande avrundning.

∼ ♦ ∼

Hemma igen noterade jag att det fortfarande inte fanns nåt varmvatten. Jag fick ett mejl från ett håll om att det var felanmält och ett mejl från ett annat håll där det framgick att varmvattnet försvunnit redan igår. Det märkte jag inget av då eftersom jag duschade tidigt. Idag skulle jag ha tvättat håret, men det hoppade jag. Vi får se om det blir varmt till kvällen, allra senast i morrn bitti. Då vill jag duscha ordentligt innan jag ger mig iväg på en liten tur uppåt landet för att hälsa på vännen Mimmi. Jag har fått världens vägbeskrivning och jag är mycket osäker på om jag ska hitta. Vi får se var jag hamnar.

Stekt potatis ägg och kalkonkorv knäcke kaviar Staropramen

Stekta rester, ägg och kalkonkorv till söndagsmiddag.

Jag försökte ringa Annas snälla mamma flera gånger under dan utan att få nåt svar. Framåt kvällen ringde hon. Hon hade varit i Slottsträdgården och njutit och struntat i att ta med sin telefon. Sonen med fru är ju på besök från Norge och bor i Slottet, men de hade varit på tur hela dan, nästan.

Anna jobbade eftermiddag och även kväll, så jag åt enkelt, det vill säga stekta potatisrester, ägg och kalkonkorv. Knäckemackor med kaviar och en kall Staropramen gjorde måltiden komplett. Men först tömde jag diskmaskinen på ren disk. Vi tar kanske en bit ost och ett glas rött när Anna kommer hem samtidigt som vi ser Morden i Helsingör på TV4 Play. Fram till dess blir det balkonghäng med bok och kvällskaffe.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Lördagen den 23 juli 2022: Lördagsliv i semestertid

Publicerat den 23 juli, 2022 av Tofflan

 


Kära dagbok…

En lördag i semestertid behöver inte vara mycket annorlunda än en vanlig lördag. Eller en vanlig semesterdag. Jag vaknade redan klockan åtta och som vanligt medan kaffet puttrade i Moccamastern tömde jag kattpottor och sopade. Fast först torkade jag upp en kattspya igen. Det känns som om kissarna hetsäter ibland. Jag tror att de understundom stressar varandra. Lucifer må vara söt och gullig när han sover, men han gör också skäl för sitt namn…

Söt och gullig när han sover….
…men gör också skäl för sitt namn Lucifer.

Ibland är han väldigt mycket på Citrus och även om hon är kvickare och smidigare känner hon sig nog trängd. Då söker hon ofta trygghet hos Tofflan. Eller Tofflans toffla, som här på farbror Carl-Eriks matta.

Citrus vid Tofflans toffla

Citrus vid Tofflans toffla.


Efter morgonstöket för kissarnas väl och ve, gick jag tillbaka till sovrummet efter 20 minuter och la mig för att läsa och dricka kaffe på sängen. Jag läste inte ut den amerikanska psykologiska thrillern då, men väl senare på eftermiddag. Bokbytet gick till ytterligare en bok på engelska, denna gång en skräckbok om en galnings dotter. Den boken köpte jag på Erikshjälpen i oktober 2020, så det var hög tid att plocka fram den ur TBR*-högen.

Morgonläsning.
Bokbyte ovanför sovande katt.


På dagens agenda stod att åka och tanka och handla. Kattmaten var plötsligt slut. Eller… jag tog upp den sista stora lådan ur källarförrådet till skafferiet. Efter tankningen på Preem på Kumlagatan köpte jag först människomat på ICA Gnista och sen kattmat på Ö & B. Det blev liten promenad över till Helping Hand också för att försöka hitta nåt läsbart, men ingen framgång där. Jag hade även tänkt åka till Erikshjälpen, men där var fullt på parkeringen.

Påfyllt med kattmat…
…och människomat.
Inga böcker som lockade mig på Helping Hand idag.

Helt tomhänt vad gäller litteratur blev jag emellertid inte. Jag hittade en pocketbok på ICA Gnista som jag köpte. Feelgood behöver jag läsa mer av och Frida Skybäck skriver bra och om boktokar.

Bokskåpets hemlighet av Frida Skybäck

Dagens bokinköp från ICA Gnista.

Eftermiddagen tillbringade jag på balkongen med kaffe, en bok och en katt eller två samt mina två kliande myggbett. Fästmön jobbade till klockan 18 och jag hade lovat stå för middagen (sill och potatis). Igår kväll kunde vi äta ostar och dricka vin på balkongen, men frågan var om det var för kallt idag. Termometern nådde som högst upp till 18 grader och jag höll på att frysa ihjäl när jag telefonerade med Annas snälla mamma utanför bilen (hon ringde när jag stod i kassakön, så jag avvisade samtalet och ringde upp när jag kom ut till bilen). Men nu blev det sill och potatis med tillbehör på balkongen. Kvällskaffet tog vi inne i Salen.

Igår kväll blev det ost och vin och tända ljus och lyktor på balkongen.
Två myggbett som klar som saatana.
Middag på balkongen i kväll.

∼ ♦ ∼

*TBR-hög = hög med olästa böcker, books ”To Be Read”

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Familj, Krämpor, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar