Kära dagbok…

Påskdagen startade ungefär som påskafton, det vill säga med läsning och kaffe på sängen. Vi fick besök i sovrummet av herr och fröken Katt. Den ena (Lucifer) la sig tillrätta ovanpå sängen, den andra (Citrus) under. Därför bara bild på den förre.

Bok, kaffe…

…och katt på sängen.

Men när det vankades frukost hoppade fröken Katt glatt upp på matbordet. Hon kikade lystet på tulpanerna. En blick från mig – och en bit kalkon från min frukostmacka – fick henne att låta bli.

Tulpanerna ser ovanligt smaskiga ut i år.

Fast bäst att låta bli dem.

På eftermiddagen fick Anna gäster som ville fira henne på födelsedagen. Men även jag blev firad, för vi fick en gemensam present av Annas snälla mamma (jag blir ett år äldre om ett par veckor, ungefär). Jag hade köpt fikabröd hos Butiken på Hörnet, men tårtan gjorde Anna själv. Den var förstås godast.

Gofika från Butiken på Hörnet.

Allt ska provsmakas!

Men Annas tårta var godast.

Påskdagsmiddag blev rester från påskaftonen, fast ägghalvor fick vi förstås göra nya eftersom jag lekt bowling med påskaftonsäggen. Ägg, sill, potatis, lax och knäckemacka sköljdes ner med påsköl och ett par, tre klara.

Påskdagsmiddag på rester och nya ägg.

Påskdagskvällen avslutades med intelligenstestet att bygga ihop den där j%#¤a leksaken i ett Kinderegg. Ja, det hjälpte inte att hjärnan var marinerad i Östgöta sädes (så att en vågar ta ut svängarna och chansa) eller att chokladen var underbart god (och centralstimulerande). Småbitar, komplicerade instruktioner och dålig syn är ingen bra kombo. Till sist fick jag ihop skiten hjälpligt, men jag är osäker på vad det blev. En grävmaskin av nåt slag? Ja ja, jag fick trösta mig med mer godis ur stora Fabergé-ägget.

Ägg för barn? Hmm…

Intelligenstest. Undras vad det ska vara.

∼ ♦ ∼

Domkyrkan var lite… suddig vid läggdags…

Domkyrkan vid läggdags.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.