Kära dagbok…
Innan långfredagen gick över i påskafton slog klockan gin o’clock. Jag vill ha det till protokollet, för det blev en extra god GT. Ginet var Thomas Dakin och det är min favoritsort.

Gin o’clock på långfredagen.
∼ ♦ ∼
Påskafton inleddes med läsning och kaffe på sängen. Vi tog det lite lugnt eftersom vi inte skulle äta påskmiddag förrän klockan 15. Och vi var ju faktiskt lediga båda två. Det blev bokbyte för min del, från en isländsk thriller till en brittisk. Den senare läser jag på engelska och den är creepy.
Sen blev det fart på oss. Vi åt frukost innan jag stack iväg för att handla och Anna påbörjade matlagningen. Bland annat handlade jag en del sött till påskdagen när det vankades födelsedagsfika i förväg för Anna. Tydligen hade en gäst (snyltgäst eller ny inneboende?) kommit förtida. Vår balkong håller visst på att bli ett häng för bevingade varelser.
Vi hann ta en kort promenad i aprilsolen som faktisk tittade fram. Det har blivit varmare. Nog hade det varit mysigt att vara i Slottet, men eftersom det hade aviserats snö och kyla och inget vatten är påsatt ännu hade vi inte planerat för det. Vi fick nöja oss med en promenad här runt omkring. Och nej. Vi tittade bara in genom fönstret till English Bookshop, vi gick inte in.
Påskbordet dukade jag för fyra, men det var förstås gående bord med hämtning av mat i köket. Jag åt som vanligt alldeles för mycket. Äggen däremot… ett gäng tappade jag på köksgolvet (efter vi hade ätit, när jag skulle ställa dem i kylen) och ett annat gäng hade jag gömt, i mammas ägghöna av korg (inställd i nåt skåp), så dem glömde vi bort. Jag tror emellertid ingen av oss var hungrig efter maten, varken killarna eller vi. Var sin glass klämde vi i alla fall i oss. Den yngre generationen Annassöner såg lite medtagna ut. Jag erkänner dock att de 10 – 20 bitar godis jag hade tänkt ta från påskägget blev betydligt fler. Det smakade så bra senare på kvällen när vi slöglodde på Let’s Dance. där folk dansade sig svettiga. Jag plockade för övrigt fram Tobias Karlssons biografi ur en hylla, en bok som är Annas som jag tänker läsa.
Nej, det blir ingen bild på mina klanterier. Jag kastade nämligen kaffe på mig också, för övrigt. Det här inlägget avslutas med en stillsam bild på Domkyrkotonen som lyste när jag tog bilden i skymningen.

Lysande torn.
∼ ♦ ∼
PS Anna glömde ställa fram tulpanerna på matbordet. Men det var visst min miss det också, eftersom det var jag som dukade.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.