Måndagen den 9 september 2024: Jag vaknade i alla fall på jorden…

Publicerat den 9 september, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Ett glas appassimento (ett separat inlägg om vinet kommer när jag har druckit mer av det) drack jag till ”middagen” igår. Ett glas. Notera att jag inte överdoserar. Det var gott till ostarna, ännu godare till chokladen (jag tog två rutor av vardera choklad som jag fick av E och B när de kom på fika härom söndagen). Såg ett par avsnitt av The Bay säsong fyra samt kvällens avsnitt i säsong fem som gick på gamm-TV. Sen blev det bedtime. Nattsömnen var god, men jag upptäckte två röda svullnader i höger armhåla. Kan vara bett av nåt slag, bölder eller svullna lymfkörtlar. Vad vet jag, jag är ingen doktor. Jag vaknade i alla fall på jorden i morse, men himlen var så vacker att jag kunde tänka mig en tur uppåt.

Septembermorgonhimmel

Septembermorgonhimmel.


Magen var tjafsig i morse både före och efter frukostfilen. Jag försökte att inte tänka så mycket på alla krämpor utan i stället läsa Motalaboken. Enbart ungefär 100 sidor återstår, så det blir läsning i kväll.

Måndagsfrukost

Måndagsfrukost med orolig mage.

Det var 17 grader när jag gick till jobbet endast iförd jeans och pikétröja. (Ja, givetvis hade jag skor och underkläder också.) Det funkade bra. Ryggsäcken värmer ryggen och jag var inte übersvettig när jag kom fram.

På dagens agenda stod ett morgonmöte och ett veckomöte på förmiddagen samt ett avstämningsmöte på eftermiddag. Mellan dessa lunch. Som vanligt. Jag hörde av mig till sjuklingen i Motala och där var det värkigt. Stackars vännen FEM!!!

Jobblunch med Hundra dagar i juli

Vanlig jobblunch, idag med Hundra dagar i juli.

 

Bilen höger

Bilen är hemma igen!

På eftermiddagen mulnade det på, men det var ändå typ 23 grader – utomhus. Inne på jobbet var det som vanligt kylskåpstemperatur. Plåtverkstan hörde av sig att bilen var klar och jag försökte få lift dit av nån jobbarkompis. Nästan tre veckor utan bil är lite jävla lång tid, så jag var ivrig. Och tur i oturen hade F ett ärende i samma område. Jag fick skjuts ända in på gården till plåtverkstan, fick hämta bilen och blev 9 000 spänn fattigare. Men jag måste tillbaka för de hade lyckats spräcka glaset i ena backspegeln. Det lovade de att smacka dit medan jag väntar, jag skulle få ett sms när delen har kommit. Givetvis undrar jag hur den skadan har tillkommit, för glaset var ju inte trasigt när jag lämnade in bilen. Ja ja, det ska åtgärdas och det är huvudsaken. Nu står bilen här hemma och om tre veckor får den krypa ner i garaget. Jag betalade ändå en månads boendeparkering – det blev inte mycket dyrare än att köpa dygnsbiljetter – som jag kanske glömmer att förnya…

Hemma i postboxen låg ett brunt paket vars avsändare jag inte kände igen. Jag slet givetvis upp det – och blev mycket förvånad. Det var en bok för recension från Modernista, en annan bok än den jag bad om i maj och blev lovad att få i recension när den kom ut i september. Jag slängde iväg ett mejl till förlaget för att höra att det var ett misstag att de skickat Josefine Sandbloms bok Återgäldaren och inte Louise Pennys bok En bättre man. Särskilt glad blev jag inte, snarare besviken, eftersom jag en gång fick ta ganska mycket skit från den svenska författaren. Men visst. Jag kan läsa och recensera hennes nya bok – och försöka vara neutral och professionell. Det blir en intressant prövning.

Ett brunt paket kom idag…
…med det här innehållet. Jag blev besviken.

Nu ska jag äta kvällsmat så kanske även jag blir go och glad. I kväll bjuder köket på Gazpacho och mackor, en orange kvällsmat som är upplyftande. Till maten och efter den ska jag läsa en bra Motalaförfattare och sen kolla Vem bor här? på TV.

Orange kvällsmat gazpacho mackor Hopptimisten Hundra dagar i juli paprika tomater

En orange kvällsmat är alltid upplyftande.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… även idag var det brittsommar, härligt, men det känns ändå inte riktigt bra. Så här varmt ska det inte vara i september. Och framåt kvällen mulnade det på och började blåsa. I morrn ska det regna och bli svalare. Det är väl för att jag ska iväg på besök i vården på morgonen. Jag har varit otroligt trött hela dan och kanske behöver jag prata om det. För det mesta brukar tröttman infinna sig vid 14-tiden. Idag drabbade den mig redan runt 9.30. Vidare har jag varit lite andfådd idag och det är ett tecken på att hjärtat har det jobbigt.

Rött lönnlöv som ett hjärta bland andra

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördag kväll den 7 september och söndagen den 8 september 2024: Helgens ANDRA goda!

Publicerat den 8 september, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Helgkassar och Hopptimisten tittar mellan dem

Äntligen hade Korgtassen en helgkasse som funkade för mig.

Äntligen hade Korgtassen en helgkasse som funkade för mig! Jag hade beställt två kassar och bjudit Anna att komma och äta hos mig på lördagskvällen. (Eller bjuda och bjuda… Vi kom överens om att jag har en middag innestående hos Anna.)

Värmen höll i sig, men nu skulle jag äta skaldjur, lite mer passande än racletten vännen Mimmi och jag åt på fredagskvällen. Grillad raclette var också suveränt gott, men passar ännu bättre/bäst om det är kyligt utomhus. Det var det inte precis i fredags heller… Nåja, en får njuta av värmen så länge den varar. Snart klagar vi på mörker och kyla i stället.

 

Vita rosor med rosa inuti från Anna

Vita rosor från Anna.

Anna plingade på medförandes gåvor trots att jag tycker att det inte behövs. Jag hade dock frågat om jag kunde få lite mer av hennes hemgjorda svartvinbärsbladssaft och den gåvaN tog jag emot tacksamt. Saften är så god och jag brukar dricka ett glas på kvällen med bubbelvatten i. Den funkar också finfint som måltidsdryck. Utöver detta fick jag en bukett vita rosor som doftade lite åt citrushållet, noterade jag senare. Blommorna passade dessutom perfekt till vinet jag serverade till maten! Så lustigt… Ett vin med smak av vita rosor…

Jag hade inte packat upp kassarna i förväg, så det gjorde jag först när Anna hade anlänt. Det låg ingen meny med instruktioner om tillagning samt dryckesförslag med. Det senare spelade ju ingen roll – dryck har en förhoppningsvis redan valt när en kommer hem med kassarna. Jag hade ett antal vita viner och bubbel på kylning.

Uppackning pågår…
…av helgkassarna.
Kvällens vin, Meu Godello 2022.


Tillagningen klurade vi ut ändå. Förrätten bestod av Toast Skagen. Det rostade brödet var segt och hade nog vunnit på några sekunder i micron. Vi åt det kallt. Huvudrätten bestod av pasta med skaldjurssås samt några färska skaldjur – var sin havskräfta och räkor. Pastan med sås hällde jag i en djup tallrik och värmde i micron medan vi skalade kräftorna och räkorna. Allt var mycket gott, förutom det sega rostade brödet, dårå.

Gästen äter kallt rostat bröd med Skagenröra.
Härliga färska skaldjur…
…till pastan.


Desserten intogs i vardagsrummet med kaffe. Det var en smulpaj med blandade bär och vaniljsås. Jag hade lagt till var sin Noisette från Butiken på hörnet, så en kan säga att vi åt dessert länge.

Smulpaj med bär från Torgkassen Noisette från Triller

Desserten: Smulpaj med bär (utan vaniljsås för min del) samt en Noisette och kaffe.


Anna drog sig hemåt nån gång efter 22-tiden och jag gjorde som på fredagskvällen – diskade. Men igår kväll var jag inte så trött utan jag såg sista delen av Tyst vittne säsong 26 innan jag hoppade i säng. Under programmet drack jag två glas av Annas härliga saft. Kanske var det den jag sov så gott av i natt också???

Svartvinbärsbladssaft från Anna med bubbelvatten

Två glas av Annas svartvinbärsbladssaft med bubbelvatten till Tyst vittne.

∼ ♦ ∼

Kaffe på sängen i söndagsmuggen och Hundra dagar i juli

Spännande läsning i morse.

I morse vaknade jag 6.30. Perfekt tid för medicinintag! Och när jag hade gjort det skuttade jag tillbaka till sängen, drog täcket över huvet och sov till klockan åtta, tror jag. Då blev det läsning och kaffe på sängen ur söndagsmuggen. Jag insåg att trots att jag har haft så mycket på agendan – för att vara jag – den här helgen, har jag läst över halva Motalaboken. I morse var det extra spännande för då hittade utredarna ett lik… Givetvis säger jag inte vem, var eller vad (?)! Jag vill gärna fortsätta att läsa i eftermiddag, men då har jag annat för mig. I vart fall tog jag mig tid att välja ut nästa bok jag ska läsa, för läser jag i den här takten är det snart bokbyte igen.

Efter en och en halv timme klev jag upp och satte mig vid datorn för att skriva och fixa med bilder. När jag var klar för tillfället gjorde jag en ordentlig söndagsfrukost – nästan samma som lördagsfrukosten igår men med kaviar och brännvinssillbit som tillägg. Mums!

Söndagsfrukost med rostat bröd fil ägg sill Hopptimisten o Hundra dagar i juli

Söndagsfrukost med Hopptimisten och Motalaboken.

 

Mosaikbord o bubbelvatten hos H

Babbel och bubbelvatten hos H.

Så blev det tandborstning, dusch och påklädning samt ihopsamling av sopor. Jag var ju bortbjuden till H tvärs över gården – ja jag tänkte inte ta med mig soporna dit utan slänga dem på vägen. Hos H blev jag sittandes i över två timmar. Och babblade och babblade, som vanligt alldeles för mycket. (Stackars H!) Men jag fick ett par bra… ”tips”, bland annat om låset, och serverades supergott bubbelvatten (utan alkohol).

Innan jag gick funderade jag över kvällens middag. Jag bestämde mig för att göra en rejäl ostbricka. Jag har massor av oss, det finns en del kex och ett glas rött kan jag alltid unna mig. Jag valde en flaska appassimento ur vinskåpet. Till dessert idag kan det bli choklad, för jag insåg att även om jag har ätit massor av god mat och goda desserter har jag inte ätit nåt godis. Så kan vi ju inte ha det! 

Dessutom behöver jag trösta mig lite, för när jag var hos H hörde vännen FEM av sig. Hon kommer inte till nästa helg. Det är ju lite jävla svårt att köra bil med kryckor. Fasiken vilken otur hon har, stackarn!!! Givetvis hoppas jag på snar bättring.

Den största nyttan jag har gjort idag är väl att ha fått undan strykhögen. Jag har annars förberett ett par inlägg vid datorn och som alla andra svettats den här heta septemberdan.

Tischa och strykjärn på strykbräda

Strykhögen är undanskaffad.

 

Middagen blev som planerat – ost och vin och godis – och intas ”löpande” i afton vid soffbordet. Det blir till detta lite läsning och kanske nåt avsnitt av The Bay. Nu måste jag skynda mig att äta så jag hinner njuta innan jag dör.

Ostbricka kex godis och appassimento

Tofflisk söndagsmiddag.

∼ ♦ ∼

Hälsporrefoten känns betydligt bättre, men värken i högerbenet är värre. Ljumskeleändet känner jag inte av. Hjärtat slår som det ska – tror jag. I morrn väntar en ny arbetsvecka som bland annat omfattar en guidad visning av Gustavianum på torsdag. På tisdag ska jag på besök i vården på morgonen och på kvällen får jag eventuellt hjälp av vännen Mimmi att handla med bil (tunga saker). På fredag ska jag klippa mig. Sen hoppas jag förstås att jag får tillbaka en lagad och fungerande bil i veckan…

 ∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ett vitt vin: Meu Godello 2022

Publicerat den 8 september, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om ett av vinerna i kräftskivelådan från Vinoteket.

 

Meu Godello 2022

Torrt, fylligt och fruktigt spanskt vin.

I mitten av augusti 2024 beställde jag för andra gången hemkörning av vin. Lådan Kräftskiva från Vinoteket med sex flaskor vitt vin anlände på kvällen den 15 augusti. Två flaskor av ett vin, tre flaskor olika vita viner och en flaska mousserande. En lördagskväll i början av september provade jag vin nummer två. Jag valde Meu Godello 2022, ett spanskt vin.

Alla viner i lådan skulle passa till kräftor. Den här kvällen skulle jag äta helgens goda kasse från Korgtassen. (Eller… jag skulle ju inte äta kassen som sådan utan dess innehåll.) Kassen innehöll Toast Skagen till förrätt samt en skaldjurspasta till huvudrätt. Vinet jag valde är ett spanskt vin, från Galicien, gjort på druvan godello. Druvan ger fylliga och smakrika viner. Det här vinet klassades som torrt och just mycket fylligt.

Vinets alkoholhalt ligger på 13 procent, ganska högt alltså för ett vitt vin. Sockerhalten är desto lägre, mindre än o,3 gram/100 milliliter. Priset för en flaska är 199 kronor. Flaskan har naturkork.

Vinoteket tycker att vinet ska serveras kylt till tio grader. Jag serverade det kallare än så, men med stigande temperatur i rummet (det var otroligt varmt denna lördag i september) steg också vinets smak. Matrekommendationerna till vinet är diverse tapas – allt från rökt fisk och foie gras (gås- eller anklever; skulle jag aldrig äta!) till bredbara ostar och grillade räkor. Det skulle även passa bra till piggvar och alla rätter baserade på ris eller pasta. Lite rätt åt jag där. Räkor, om än inte grillade, samt pasta.

Så här skriver Vinoteket om vinet:

”Klassiska aromer av Granny Smith-äpplen, gula plommon, aprikos samt florala inslag av vita rosor. Kroppen är medelfyllig och eftersmaken läckert ihållande och bjuder på druvans fulla uttryck.

Jag tyckte att vinet inte smakade så mycket till att börja med, men det berodde med all säkerhet på att det var för kallt. Därefter kände jag tydligt smaken av frukt. Jag kunde inte riktigt säga vilken, men gula plommon kan det ha varit. Vidare tyckte jag att vinet hade att blommigt inslag. Så lustigt att Vinoteket beskriver det inslaget som av vita rosor – jag fick en bukett vita rosor av min gäst Anna!

Vinet var gott och passade bra till både för- och huvudrätt. Det var aningen starkt, dock. Jag hade föredragit något mindre alkohol i vinet. Kanske hade vinet varit bäst till enbart skaldjur – utan pasta, sås och röra..?

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

Vinerna i lådan var:

  1. Gerharz PG1951 Riesling Semi Dry (två flaskor) 
  2. D de Colmar Pinot Blanc 2022
  3. Meu Godello 2022 (läs inlägget ovan!)
  4. Pracht Rheinhessen Grauer Burgunder 2021
  5. La Veuve du Comte Blanc de Blancs (mousserande)

 

Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredag kväll den 6 september och lördag dag den 7 september 2024: Inte snåla med fisken

Publicerat den 7 september, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Mimmi vid köksbordet och raclettemiddagen

Mimmi redo att hugga in på racletten.

Äntligen blev den av på riktigt, den utlovade raclettemiddagen för vännen Mimmi! Vid ett tillfälle när hon var här fick jag bara bjuda på vatten… Det kändes futtigt med tanke på all hjälp jag har fått av henne med bland annat sjuktransporter.

Men helt och hållet fick jag inte bjuda. Mimmi hade med sig egenodlad potatis. Den var av yppersta klass!

Jag ställde fram grill, fransk racletteost, cornichons, syltlök, oliver och pepparmix medan vi sippade på var sitt glas riesling, det sista ur en öppnad flaska. Jo då, vinet var till belåtenhet, så jag öppnade en flaska till. Vinet är ju inte så starkt och nej, jag kände inte av hjärtat. Tvärtom mådde jag bara bra.

Ett halvt kilo ost smockade vi oss, för här är vi

”inte snåla med fisken

som somliga i en gammal bekantskapskrets, en krets både Mimmi och jag verkar tycka vara helt OK att inte röra sig i längre. Nånstans efter så där 25 år blev vi liksom vuxliga.

Den lilla desserten, en noisetteskapelse från Butiken på hörnet, intogs i vardagsrummet på assietter och med silverskedar, men utan kaffe. Desserten blev verkligen pricken över i:et. Triller rules – ibland!

Riktig raclettemiddag!
Högsta Toffelomdöme för noisetten.

Mimmi drog sig hemåt vid 22-tiden – det är ju en dag idag också och hon skulle resa söderut. Jag diskade och skulle precis sätta mig för att läsa när det kom sms från Mimmi att hon anlänt säkert hemma hos sig. Själv ramlade jag i säng nånstans vid 23.30-tiden och sov ganska bra i natt, i alla fall till klockan 6.15.

∼ ♦ ∼

Boken hundra dagar i juli och kaffe på sängen

Motalaboken gör mig nostalgisk. När fan blir gammal blir han religiös, du vet.

Vid 7-tiden satte jag på morgonkaffet. Medan det puttrade i perkolatorn ställde jag in den rena och torra disken (glasen torkade jag noga av) samt tog reda på lika ren och torr tvätt från igår. En härlig hög med strykning väntar mig – och den kan få vänta till i morrn. Jag tillbringade ett par timmar i sängen med Motalaboken och kaffe i en gammal senapsmugg från Höganäs – jag älskar att dricka kaffe ur de där muggarna (jag har flera, men självklart dricker jag bara kaffe ur en av dem åt gången). Och roligt var det att läsa om gamla hemtrakter – en skola jag gått på, en gata jag har beträtt många gånger, en rondell jag har kört i, ett lasarett jag har blivit av med blindtarmen på och så vidare. Jag blir nostalgisk. Det ligger en hel del i att fan blir religiös när han blir gammal.

Gult i björken utanför arbetsrumsfönstret

Gula löv i björken utanför.

Idag tänkte jag inleda dan med lite hemmafix. Eftersom det innebar en del… ljud ville jag vara juste mot grannarna och vänta till en bit in på förmiddagen, i alla fall. Så jag satte mig vid datorn i arbetsrummet och tittade på den maffiga björken i allén utanför. Även om det är jättevarmt här just nu går vi onekligen mot höst. Många av löven i björken har gulnat.

Det får mig att fundera på om jag ska röja på balkongen nästa helg. Jag sitter ändå inte där ute – har gjort det en enda gång sen jag flyttade hit. Till nästa säsong får jag fundera rejält på hur jag vill ha det där ute så att jag vill sitta där. Om jag nu får en säsong till i livet. Det vet en aldrig.

 

Det hemmafix jag skulle göra var att sätta upp smideslampetterna på ömse sidor om Stapelberg*-trädet över vinskåpet. Lampetterna har inte suttit uppe sen New Village och nu ville jag inte ha dem liggandes i ekbyffén längre. Inte helt enkelt att få dem på rätt plats med tanke på gardiner och CD-skåpet som nu också står där. Högra lampetten gick hur enkelt som helst att få upp, men vid den vänstra tog det tvärstopp i väggen. Därför fick jag förskjuta den lite, nåt jag inte tycker märks på bilden. Vad tycker du, kära dagbok???

Smideslampetterna Stapelbergträdet och vinskåpet

Ta-daa! Smideslampetterna slipper ligga i ekbyffén och är nu på plats.

Som alla kroppsarbetande hantverkare och fotverkare behövde jag sen ta rast. Det blev en rejäl lördagsfrukost med rostat bröd, fil, ägg etc. Jag tog en promenad längs Memory Lane med Hopptimisten på ”mina” gator och ställen i Motala genom Emelie Schepps bok. Ljuvligt orange är de båda två.

Lördagsfrukost med orange Hopptimisten och orange boken Hundra dagar i juli

Lördagsfrukost i orange.

 

Helgkassar och Hopptimisten tittar mellan dem

Hopptimisten var mycket nyfiken på helgkassarna.

Efter dusch och tandborstning drog jag iväg till Kvarnen för några ärenden. Jag gick till skomakaren med mitt trasiga bälte, men han tyckte inte att det var värt att laga. I stället gjorde han ett inre hål ytterligare i mitt gamla bälte. Det får duga tills vidare. Det viktiga är att jeansen sitter uppe. Men jag kanske återvänder och köper nåt av skomakarens bälten. De var skitsnygga, särskilt ett i brunt…På Korgtassen handlade jag ett par saker samt hämtade två stycken helgkassar. Hopptimisten var mycket nyfiken.

Båda kassarna fick plats oöppnade i kylskåpet. Men än var jag inte färdig! Jag stegade iväg till Butiken på Hörnet för att köpa en bonus-dessert till mig själv och kvällens gäst, Anna. Inte snåla med fisken!!! Ja, de där Noisetterna som jag köpte igår var bland det godaste jag har ätit på länge!!!

Jag gick till Butiken på Hörnet och det tyckte Hopptimisten var jättebra.
Bonusdessert till i kväll. Så jävla goda!

Men… dåliga tecken/möten på väg till Butiken på hörnet. Först den där snubben som tror att en förening är ett företag. På vägen tillbaka en person som kastade sig runt min hals. Följande yttre och inre dialig utspelade sig:

”Person yttre dialog: Men heeej! Det var länge sen.
Jag inre dialog: Vem faaan är det där? Å fy fan, närkontakt med okända människor.
Jag yttre dialog: Hej!
Person yttre dialog: Är du på väg hem, eller?
Jag inre dialog: Va fan har du med det att göra?
Jag yttre dialog: Jaa…
Person yttre dialog: Men du, hälsa hem!
Jag inre dialog: Jävla stolpskott! Har du nån aning om vad du säger?
Jag yttre dialog: Till vem då?
Person yttre dialog: Jaa… nån inte vet jag vad hon heter.
Jag inre dialog: Jag lever ensam.
Jag yttre dialog: Hej då!
Ridå.

∼ ♦ ∼

Nu ska jag lägga mig på soffan, micra en mugg kaffe, läsa och invänta kvällens gäst.

∼ ♦ ∼

*Dagmar Stapelberg, elev till Isaac Grünewald och en fantastisk konstnär som aldrig blev riktigt erkänd.

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredagen den 6 september 2024: Fartfylld fredag

Publicerat den 6 september, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Mina fötter på trottoaren

Fula skor, men uppenbarligen gör de mina fötter gott.

Den här veckan har gått i 150 knyck, känns det som. Och fredagen, dit vi har nått nu, är inget undantag, den är fartfylld den också. Tack och lov att jag jobbade hemifrån idag, för magen bestämde sig för att bråka i morse. Nåja, jag satt för det mesta vid datorn och jobbade från klockan sju. Ljumskontet är alltid lindrigare när jag vaknar på morgnarna. Jag funderar över varför det är så. Ska jag röra på benet, stretcha, försöka tänja ljumsken eller är den överansträngd och jag bör låta bli? Ingen aning. Jag får väl ta upp det med min husläkare när jag träffar honom om en månad, ifall det nu är så att det håller i sig. Hälsporren i vänsterfoten känns lite bättre, om jag vågar säga det. De fula, men bekväma skorna med inlägg gör uppenbarligen mina fötter gott. På jobbet försöker jag arbeta växelvis stående-sittande. Det är också bra, även om jag föredrar att stå. Hemma kan jag i princip bara sitta och jobba. Då får foten vila, men ryggen blir missnöjd. Summan av krämporna tycks konstant.

Klockan 6.30 satt jag vid frukostbordet efter morgondusch, hårtvätt och vägning. Om vikten intet nytt. Jag står still – och känner mig fetare än nånsin. Men jag kan inte låta bli att moffa i mig sötsaker om kvällarna. Är det för att jag har tråkigt, för att jag har ont och tycker synd om mig själv eller för att jag har fått akut bulimi? Hur som helst, boken var det vid frukosten inte många sidor kvar av… Upplösningen är spännande – som i de flesta bra deckare.

Fredagsfrukost med snart utläst bok

Fredagsfrukost med snart utläst bok. Inte så mycket svullande. Än.


Och visst blev det bokbyte! Jag hade redan skrivit klart inlägget så jag tidsinställde det eftersom jag skulle iväg på förmiddagen. Lustigt, men jag läste ut en spänningsroman från en plats där jag har bott (Brighton) till en annan spänningsroman från en annan plats där jag har bott (Motala).

Böckerna Picture you dead och Hundra dagar i juli

Bokbyte från en bok som utspelar sig på en plats där jag har bott till en bok från en annan plats där jag har bott.

 

I kväll ska jag fortsätta svulla (dock inte litteratur), men då blir det fet racletteost med vännen Mimmi. Jag har inte bestämt vin i förväg, ett vitt blir det. (Därför är även det här inlägget tidsinställt.) I morrn kväll ska Anna och jag svulla på var sin helgkasse från Korgtassen. Det den blir det också vitt vin, eventuellt mousserande.

Hur som helst, först hade jag en arbetsdag att ta mig igenom. Jag jobbade med det vanliga. La bland annat in en ny artikel som bara är att publicera när det är dags. Två möten hade jag på morgonen och klockan 11 skulle jag vara hos optikern. Jag kollade synen för både linser och terminalbrillor – och båda hade förändrats rejält. Med mig hem fick jag dels de linser som jag fick prova styrkan på och som sitter i ögona, dels de fyra paren som är kvar i askarna. De känns jättebra i styrka och jag har redan slängt iväg en nätbeställning på 90 dagar hos billigaste leverantör, givetvis. Den här gången fick Lenson förtroendet. Linserna levereras om några dar, medan terminalbrillorna har en leveranstid på mellan två och tre veckor.

Kontaktlinser

Jag har kollat synen och får gå ner i styrka på linser. Även styrkan på terminalbrillor var förändrad.


Lunch stannade jag och köpte med mig från Butiken på hörnet, men nån rabatt får jag inte där längre. Annars var räkmackan lika god som alltid. Jag köpte också med nåt sött till Mimmi och mig efter den feta, salta osten. (Bild på sötsakerna i morrn.)

Hemmalunch räkmacka kaffe vinbärsbladssaft Hopptimisten o Hundra dagar i juli

Räkmacka och bra bok till lunch hemma idag.


Efter lunch ringde jag plåtverkstan igen (försök nummer två idag). Bättre lycka! Eller… i vart fall var det nån som svarade. Jag fick besked om att de fortfarande väntar på en liten del, men att nästa vecka borde bilen bli klar. Ska vi tro på det???

∼ ♦ ∼

Nu ska jag vila en liten stund innan jag skär ost och dukar fram godsaker. Rapport kommer givetvis i morrn!

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Picture you dead

Publicerat den 6 september, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en brittisk deckare, den artonde i Roy Grace-serien.


Peter James bok Picture you deadPeter James heter en brittisk författare som är född i Hove och bor i Brighton. Brighton är också miljön där hans kriminialinspektör Roy Grace lever och verkar. Jag har sett en del av den serien på TV, men även läst de två första böckerna. År 2022 kom nummer 18 i serien ut. Den köpte jag sommaren 2024 och nu har jag läst Picture you dead på originalspråk (engelska).

Harry och Freya har länge drömt om att hitta något ovärderligt bland allt skräp på nån loppis. En dag köper de ett ganska trist porträtt för 20 pund – för ramens skull. När de kommer hem upptäcker de en annan målning under porträttet. Kan det vara ett känt konstverk som har varit försvunnet länge? I såna fall är målningen värd miljoner. En konstsamlare är säker på att verket är äkta och gör vad som helst för att få det han vill ha. Roy Grace dras in i konstvärlden, en värld som verkar respektabel men där det visar sig att girighet, bedrägeri och våld härskar. Harry och Freya inser att deras dröm är på väg att förvandlas till deras värsta mardröm.

Den här brittiska deckaren innehåller även den till viss del relationsbitar. Eller… Roy Grace privatliv, snarare. Att ett sånt inte är enkelt när en jobbar som polis skildras ofta. Här är det… lite mer. Jag har ju sett flera avsnitt på TV och är mycket förtjust i karaktären Roy Grace. Han är en mjuk man, vänlig, men har ändå skinn på näsan. I TV-rutan skildras han suveränt av skådespelaren John Simm.

Boken är välskriven, kapitlen är korta och författaren har en fantastisk förmåga att göra det hela språkligt aptitligt. Det är inte nån krånglig engelska, men den är heller inte alltför lättläst med sina språkliga krumbukter och finesser. Jag gillar hans rader om Fatty-Boom-Boom liksom hans rader om nyheter – idag är de färska, i morrn används de till att servera fish ‘n chips i. Det finns både humor och spänning i den här deckaren och det gillar jag – även om jag tycker att den känns lite lång.

För övrigt figurerar Antikrundans brittiska motsvarighet Antiques Roadshow i boken när jag läste den – samtidigt som Antikrundan från Uppsala spelades in i en av trädgårdarna utanför jobbet.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Roy Grace-serien:

  1. Levande begravd (2007) – Dead simple (2005)
  2. Ett snyggt lik (2008) – Looking good dead (2006)
  3. Långt ifrån död (2009) – Not Dead Enough (2007)
  4. Död mans fotspår (2010) – Dead man’s footsteps (2008)
  5. Den enes död (2012) – Dead tomorrow (2009)
  6. Död som du (2012) – Dead like you (2010)
  7. Död mans grepp (2013) – Dead man’s grip (2011)
  8. Till döds (2014) – Not Dead Yet (2012)
  9. Döden kan vänta (2014) – Dead man’s time (2013)
  10. Tills döden för oss samman (2015) – Want you dead (2014)
  11. Dödsmärkt (2016) – You are Dead (2015)
  12. Älska dig till döds (2017) – Love You Dead (2016)
  13. Du måste dö (2018) – Need you dead (2017)
  14. Han dör om du inte (2020) – Dead if you don’t (2018)
  15. Död vid första ögonkastet (2021) – Dead at first sight (2019)
  16. Hitta dem döda (2022) – Find them dead (2020)
  17. Försvunnen. Död? (2023) – Left you dead (2021)
  18. Se dig död (2024) – Picture you dead (2022) (Läs inlägget ovan!)
  19. Stop them dead (2023)

 

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Jobb, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdagen den 5 september 2024: Het dag och fin bokpost

Publicerat den 5 september, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Vid jobbdatorn o tomt fönster i arbetsrummet

Började arbetsdagen hemma.

Idag skulle vi vara nån annanstans än på jobbet alt. hemma. Hela avdelningen skulle jobba på distans, men tillsammans, kring dels vår audit, dels vår vision. Men jag började arbetsdagen hemma med att kolla och besvara en del inkomna mejl med mera. 

Bakom mig låg ytterligare en natt med dålig sömn. Jag gick och la mig tidigt efter att ha sett ett avsnitt av The Bay och Morden i Sandhamn. Klockan var alltså runt 22 när jag borstade tanden. Som natten innan somnade jag snabbt – för att vakna klockan 3.30. Då var det svårare att somna om. Redan igår kväll hade jag fått ont i höger ljumske och knä igen. Värken satt i såväl i natt som när jag klev upp i morse. Till sist läste jag en stund och det blev jag uppenbarligen trött av för rätt som det var sov jag och vaknade inte förrän larmet tillrade igång.

Jag åt filfrukost, diskade och tog en kaffe vid datorn innan det var dags att bädda och borsta tänderna. (Som du märker, kära dagbok, borstar jag tänderna två gånger om dan.) Jobbdatorn lämnade jag hemma och tänkte att jobbryggan skulle bli lätt att bära idag. Den vägde en del ändå, för jag hade lovat Stora A att ta med några novellsamlingar. Tre böcker hamnade i ryggan: The Man in black, Meddelande och Victoria Line, Central Line. Stora A var ute efter noveller att läsa under några dars ledighet. Jag är ingen stor fan av noveller, men de här tre samlingarna är ändå favoriter.

Tre novellsamlingar The man in black Meddelande o Victoria Line Central Line

Tre novellsamlingar som är favoriter.


Det blev en annorlunda promenad i morse. Avdelningsdagen skulle hållas i en byggnad där jag som student vid vårt universitet inledde mina studier. På vägen dit passerade jag Main Street där jag bodde fram till början av maj i år. Det känns som om det var en livstid sen dess och roligt såg det inte ut där. Grävsala, säger jag bara…

Grävarbete på Main Street

Grävsala! Här på Main Street bodde jag så sent som i maj. En livstid sen dess…


Däremot kunde jag konstatera att det skulle bli en het dag och att till och med höghusen vid ån var vackra…

Höghus blå himmel Fyrisån

Till och med höghusen var vackra idag.


Lokalen vi höll till i hade nåt fel på luftkonditioneringen, men vi var tappra och jobbade så svetten rann med såväl audit som vision och kommunikation rent allmänt. Detta kan jag inte delge här eftersom det var ett internt arbete. Jag visar i stället upp frukost nummer två och den goda lunchen. Lunchen var en buffé och jag plockade på mig fetaost, oliver, soltorkade tomater, en panerad kyckling och nån het salsa. Gott!

Frukost nummer två…
…och lunch.


Trots hettan blev det en bra dag, om än ganska uttmattande. Jag följde inte med på AW efteråt, för dels behövde jag gå till apoteket, dels hade mitt hem haft hantverkare på besök. Det första jag gjorde när jag kom hem var faktiskt att dricka en flaska vatten och sen ställa tillbaka krukväxter och allt annat jag har i mina fönster. Inte var det nämnvärt nersmutsat hemma, lite grus på golvet och på en del fönsterbrädor. Jag skickade ett tack per sms till den smidiga hantverkaren som hämtade min nyckel på jobbet igår. De får säkert bara höra när de gör dåliga saker, så jag hoppas att det var välkommet med lite beröm och uppskattning.

I min postbox låg det många saker när jag kom hem. Roligast var boken jag köpt direkt av Sanna Mac Donald, en urduktig författare och tillika trevlig människa som jag träffade för en fika under semestern. Boken jag har köpt vänder sig till unga vuxna, men det står också att den vänder sig till dem som en gång varit unga vuxna. Dit hör ju jag. Jättefin hälsning hade Sanna skrivit i boken också. Den blev jag extra glad över.

Ett blått paket…
…med boken Ospårat…
…och i den en jättefin hälsning från författaren.

Så mycket mat behövde jag inte äta i kväll. Det räckte fint med mackor och kaffe.

Kaffe o mackor tomater Hopptimisten och Picture you dead

Kaffe och mackor var tillräckligt i kväll.

I afton ska jag läsa. Tvättmaskinen jobbar just nu, men maskin nummer två kör jag inte förrän i morrn. Krukväxterna fick vatten. Även de var törstiga. På bilden ovan ser den skarpögde att jag dricker Annas svartvinbärsbladssaft med bubbelvatten också. Perfekt dricka i värmen!

∼ ♦ ∼

I morrn jobbar jag hemifrån. På förmiddagen ska jag iväg till optikern för synundersökningar både för linser och terminalglasögon. Linsundersökningen betalar jag själv, den andra undersökningen plus glasögonen står arbetsgivaren för. Jag har ju linser som korrigerar min närsynthet så att jag till exempel kan köra bil (när jag har nån 😦 ), medan glasögonen hjälper mig att läsa och jobba vid datorn. Just nu verkar styrkorna vara åt skogen, faktiskt, så jag hoppas att jag får bra hjälp.

På kvällen ska vännen Mimmi och jag värma oss vid raclettegrillen. Vi kanske skulle ha väntat till in i oktober… Men vi får svalka oss med väl kylt vitt vin.

Vinerna i vinlådan Kräftskiva från Vinoteket

En av de här flaskorna ska kyla av oss i morrn.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis har jag fått en tid hos min husläkare i oktober. Från kardiologen noll och intet.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdagen den 4 september 2024: Grus i dojan då och då

Publicerat den 4 september, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Grusgång

Grus får en då och då i dojan under livets gång.

Ingen bra natt alls, den gångna. Jag kom i säng tidigt för jag ville läsa. Det gjorde jag. Sen släckte jag och somnade – för att vakna ett par timmar senare. Därefter slumrade jag hackvis. Vaknade och låg och ältade saker som varför bilen inte är klar, nyckeln som skulle hämtas idag, hantverkarna som ska in i morrn och varför i helvete jag stressar upp mig för saker jag inte kan påverka. Jag kan, ofta i samarbete med andra, hitta hyfsade lösningar. Det kan jag göra. Att stressa upp mig hjälper inte alls. Livets grusgång är just… grusig. Alltså grus hamnar i dojan då och då genom åren.

Jag fick i alla fall skratta lite i morse när jag snubblade över ett citat i boken jag läser just nu. Jag trodde nämligen att det var min pappa som hade myntat uttrycket. Det är det troligen inte eftersom Peter James använder det. Visserligen var min pappa äldre än Peter James, men det verkar vara ett vedertaget uttryck. Roligt – och användbart när en tjockis som jag vaggar fram.

Citat Fatty boom boom ur Picture you dead

Trodde det var pappa som hade myntat detta uttryck.

 

Onsdagsfrukost med många bär i filen

Onsdagsfrukost som fick bära (!) till lunch.

Jag vet inte om jag vågar väga mig på fredag, men frukost med en massa bär åt jag i vart fall denna onsdagsmorgon. I filen la jag blåbär, hallon, björnbär och tranbär samt banan, äpplemos, kanel, flytande honung och flingor. Det brukar jag klara mig på fram till lunch. Frukosten fick som alltid bära mig (!) till lunch, så att säga.

Morgonpromenaden var fuktig. Det vara bara tolv grader, men det skulle ändra sig under dan hade jag noterat. Jag inledde min dag med att läsa korrektur, fippla med en översättning jag fått samt delta i tre möten, den tredje och sista för lunch var ett enhetsmöte där jag deltog IRL. Idag provade vi en ny lokal som majoriteten tyckte var betydligt bättre.

Och efter mötet var det i princip lunchdags (inte riktigt). Den blev alldeles vanlig.

Jobblunch med yoghurt ägg varm choklad ostmacka

Vanlig jobblunch.


Eftermiddagen använde jag till diverse inläsningar. Sen skulle ju min nyckel hämtas. Nästan prick klockan 15 ringde hantverkaren och jag tog hissen ner till parkeringen och lämnade över min nyckel. Känns bra att jag vet vem som har nyckeln. Jag är säker på att den är i trygga händer. (Nästan, i alla fall.)

Och när jag kom hem hade jag faktiskt ork kvar att tömma alla fönster. Jag lät bara vissa fönsterlampor stå kvar, för dem vill jag ju kanske tända en stund i kväll.

Tomt i vardagsrumsfönstret….
…och i fönstret i gästrummet.
Nästan tomt i köksfönstret…
…sovrumsfönstret…
…och arbetsrumsfönstret.
Gazpacho mackor med kalkon o ost paprika tomater Hopptimisten o Picture you dead

Kvällsmat som igår, nästan, fast rökt kalkon och inte kalkonsalami på en macka.

Sen blev det kvällsmat, samma som igår (gazpacho och mackor), men rökt kalkon på mackan i stället för kalkonsalami. Utmärkt med kall soppa, för nu har sommarvärmen kommit tillbaka med råge!

Resten av kvällen ska jag läsa, se på Morden i Sandhamn och kanske ett eller annat avsnitt av The Bay säsong tre. Jag gissar att kvällen inte blir så lång för min del med tanke på den gångna nattens dåliga sömn.

I morrn har vi avdelningsdag på annat ställe än på jobbet. Det innebär att jag kan gå lite senare från Saint Ollie. Jag hörde nån väsa om AW efter det. Vi får se hur jag orkar. Gissar att jag behöver dammsuga efter hantverkarframfarten. På fredag jobbar jag hemifrån. Men jag ska faktiskt lämna hemmet för ett besök hos optikern på förmiddagen. Det behövs!

∼ ♦ ∼

Lever

Jag gillar inte lever, men min egen lever mår bra. Bild: Pixabay, killy555

Jag har kollat resultatet av de prover jag tog i måndags. Det var leverprover. När en äter den medicin som jag kallar min nyaste kan ens lever bli negativt påverkad. Mitt prov visade att jag låg inom riktvärdena, mer neråt än uppåt. Vilket jag egentligen inte vet om det är bra eller dåligt. Men det jag läste mig till på nätet är att jag inte verkar riskera fettlever orsakad av dåliga levnadsvanor (kost och högt alkoholintag, övervikt). HA! Doktor S får härmed långnäsa på rikt!

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… de nominerade till Crimetime Award 2024 är presenterade. Av de sex nominerade deckardebutanterna har jag inte läst en enda, men kan konstatera att en av dem har ett jävligt snyggt efternamn.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Trams, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndag kväll den 2 september och tisdagen den 3 september 2024: Mumsigt och åtråvärt

Publicerat den 3 september, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Igår kväll vara jag bara sötsugen. Jag kunde tänka mig att moffa i mig vad som helst. Hemkommen från jobbet var jag helt slut och förbi och fick slänga mig på soffan en stund. Jag börjar faktiskt undra om jag får lågt blodsocker då och då… Till kvällskaffet mumsade jag i mig några havrekakor som hade blivit över från söndagen.

Kvällsfika med Picture you dead och sockerfria kakor

Kvällsfika med sockerfria kakor och Picture you dead.


Kakorna hjälpte föga mot lågt blodsocker eftersom de ju var sockerfria. Så fram med det tunga artilleriet. Söndagens gäster medförde en julklapp till mig. Eftersom jag troligen aldrig mer ska fira jul öppnade jag paketet redan på söndagskvällen. Det innehöll två mumsiga chokladkakor från Lindt. Efter noggrann förankring bland bekanta i sociala medier tog jag fyra rutor vardera av båda chokladerna. Det gjorde susen! Jag blev pigg som tusan och orkade se Vem bor här? innan jag kollapsade i säng vid 21.30-tiden för att läsa en stund.

Lindtchoklad fyra rutor av varje

Den goda chokladen gjorde susen!


Tidigare på kvällen hade jag telefonerat med Anna i några sjukdomsfrågor. Det blev överenskommet att jag skulle beställa två goda helgkassar på Korgtassen till lördag i kväll efter jobbet – eftersom jag ändå måste gå och handla. Gå och handla. Från plåtverkstan enbart tystnad… Ingen bil…

∼ ♦ ∼

I morse var det helt annat ljus och annat väder än igår! Jag behövde inte tända vare sig stearinljus eller kökslampa. Innan jag satte mig vid frukostbordet gick jag ut på balkongen och tog ett par bilder. Utsikten är fin – om en beskär bilderna i underkant…

Utsikt mot slottet och domkyrkotornen från balkongen…
…liksom vårt konserthus UKK.

Sen blev det frukost och en stunds läsning innan jag tråcklade (skoinläggen ställer till det) på mig dojorna för att…

Tisdagsfrukost med Picture you dead

Tisdagsfrukost med Hopptimisten och Roy Grace.


Nej, inte gå till jobbet först och främst utan ner i postboxen. Paketet från Adlibris var intryckt i postboxen. Självklart rev jag upp det och hittade de två beställda och åtråvärda böckerna Hundra dagar i juli (signerad utgåva) och Vedergällningen. Jag brukar vanligtvis handla från Bokus, men när jag skulle nätshoppa just de här två böckerna blev det hos konkurrenten. Adlibris har för övrigt öppnat fysisk affär här i stan, på självaste Stora torget, igår. Jag måste nog passera där nån dag och kolla in den närmare.

Paket från Adlibris i postboxen…
…med det här åtråvärda innehållet!

 

Köande till Antikrundans inspelning i Barockträdgården Uppsala den 3 september 2024

Lång kö i Barockträdgården utanför mitt jobb.

På väg till jobbet hade några tappra själar börjat köa till Antikrundan utanför Barockträdgården. Själv hade jag inte tid med det den här gången utan gick upp på jobbet för att jobba. Eftersom vi har sjukdom i gruppen fick jag kasta mig över att publicera en nyskriven artikel. Men jag ska erkänna att när jag stod och jobbade under dan kastade jag också ett och annat öga på den långa kön i trädgården nästgårds. Undras om nån hade med sig nåt åtråvärt som fick det att fladdra i ”Knuttes” näsvingar…

Plötsligt var det lunchdags. Idag blev det tack och lov en bättre lunch än igår. Men den glutenfria mackan var ingen höjdare utan blev bara kletig i käften. Sen hade jag en kasse med äpplen också att tillgå. Stora A kom med den i morse. Perfekt att kunna mumsa på om en blir sugen. Lite nyttigare än kakor och choklad och nästan lika gott. Nästan…

En bättre lunch än igår, men den glutenfria mackan blev bara kletig i käften.
Äpplen att mumsa på från Stora A.

På eftermiddagen förberedde jag mig till torsdagens avdelningsdag genom att läsa in mig på en del material vi fått på mejlen. Jag tog inte slut och jag var inte astrött, bara lite. I vart fall orkade jag gå till Korgtassen efter att ha slängt in jobbryggan. Det jag bar hem från affären vägde fan ett ton. Bland annat köpte jag ett halvt kilo fransk racletteost till mig och vännen Mimmi på fredag. Helgkassarna beställde jag för hämtning på lördag eftermiddag. Dem hade jag inte orkat bära hem!

Till kvällsmat i afton serverade köket på Saint Ollie mackor med kycklingsalami, ost, spetspaprika och tomat samt en mycket god kall gazpacho. Jag har aldrig ätit det tidigare, men det var jättegott och passade den varma kvällen. För jaa… Sommaren är på väg tillbaka på rikt. En stund i alla fall. Så egentligen är väl inte raclette det bästa att äta på fredag. Men nu är det bestämt så och ost och tillbehör är inhandlade.

Mackor och gazpacho till kvällsmat med Hopptimisten och Picture you dead

Jag åt gazpacho för första gången i kväll. Jättegott!


Nu blir det kvällskaffe och läsning, det är läge för att bara sitta ner och underhålla sig. Jag har haft kontakt med vännen FEM och det är bestämt att hon kommer upp till nästa helg, alltså inte den här veckan utan veckan därpå när det är Kulturnatt.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndagen den 2 september 2024: Tänt ljus, men ledsamt när ingen bryr sig

Publicerat den 2 september, 2024 av Tofflan

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 


Kära dagbok…

Så blev det plötsligt höst. Det var så kyligt att jag fick sova med stängt fönster i natt. Det har jag inte gjort sen jag flyttade till Saint Ollie. Morgonen var inte bara kylig, den var regnig och mörk också. Jag vägrade att tända kökslampan för att läsa i morse. Det blev ett mjukare levande ljus intill den lite grymma deckaren från Brighton som jag läser. (Grym för att den inte bara handlar om en konststöld utan om en annan förlust.) Och ja. Jag släckte ljuset innan jag gick därifrån.

Måndagsfrukost med Hopptimisten Picture you dead o tänt ljus

Vägrade tända lampan i morse!


Det småregnade när jag gick. Vid ån var det vackert, men grått. I Odinslund hade det fallit ganska många löv på marken. En del av dem var gula. Sen vet jag att det senare i veckan har utlovats höga temperaturer och sol igen. Sommaren ska återvända – för en stund. Det var lite svårt att tro idag.

Grått men vackert vid ån.
Gula löv på marken i Odinslund.

 

Fötterna i väntrummet på mattan

I väntrummet.

Jag traskade till jobbet och packade upp jobbdatorn och installerade den. Hann kolla och besvara ett par mejl innan det var dags för mig att gå från jobbet igen. Nu skulle jag till lab för att lämna prover. Eftersom jag hade ett möte strax efter klockan nio skyndade jag mig till mottagningen. Hamnade först i kön till somligas förtret. Vissa pensionärer har visst jättemycket på sina agendor…Nåja, jag hann få en trevlig pratstund med S och det blev en bonus även om vi ska ses nästa vecka igen. Jag passade också på att kolla hur lång tid det är kvar på mitt frikort. I skrivande stund är det ungefär två och en halv vecka. Och så hann jag hälsa på doktor P. Doktor O var också i faggorna, men visade ingen hyfs gentemot mig som patient – som vanligt. Jag var osynlig.

 

I orange jackan med luva på huvudet

Kan extraknäcka som monster.

Provtagningen gick bra, de är så duktiga, de som sticker mig. Idag skulle det tas leverprov för att kolla att min nyaste medicin, den jag har ätit sen i maj, inte påverkar organet levern negativt alltför mycket. Typat att jag drack en öl och två glas vin i torsdags, en öl och två snapsar i lördags och en öl igår… Så mycket alkohol brukar det inte bli vanligtvis. Nu får jag väl skit för det också. För övrigt kände jag mig som en idiot när jag gick med orange jackaluvan på huvet, men regnet hade tilltagit. En idiot, en galning – eller rentav nån från en skräckfilm. Kanske kan knäcka extra som monster.

Resten av förmiddagen på jobbet var i princip ett enda långt möte. Det var ett OK möte och arrangören hade ordnat plommon och kakor till pausen. Bra det, för lunchen blev i torftigaste laget – bara en ostmacka och ett kokt ägg.

Torftig jobblunch macka o ägg varm choklad boken Picture you dead

Torftig lunch idag.


Efter lunchen fixade jag iordning några bilder jag äntligen fick efter viss påstötning. Sen hörde jag av mig till Anna som skulle ”låna” en av mina kontakter i vården. Hon var nöjd och berättade att så många hörde av sig och frågade hur det hade gått att hon inte hunnit kontakta mig och säga att hon var just… nöjd. Tänk, mig var det inte en enda som frågade hur det hade gått med mitt besök i vården. Fast det får jag bara skita i, det är ju så här det är när en inte har nån familj och ens vänner sätter den egna familjen främst, givetvis. Men så klart jag blir… avundsjuk. Och inte så lite ledsen. Nu är det emellertid som det är och jag måste lära mig att det är just så. Acceptera. Vissa stunder är det… ledsamt när ingen bryr sig, ingen frågar. Men jag överlever. För övrigt är det väl fint att Anna har människor som bryr sig om henne.

Anna påminde mig om att Tisslingarna fyller år idag. Nio år, blir de, de små älsklingarna som jag numera inte heller lever med. Jag saknar dem så…

Citrus…
Lucifer…
Tisslingarna!


Vilken tur att jag har mina böcker, Hopptimisten och Nallisen! I morrn är det aviserat att ett paket med litterärt innehåll ska anlända. Ytterligare en bok torde vara på väg, hoppas jag. Från plåtverkstan har jag inte hört ett pip idag heller. Ingen familj, ingen bil. Jisses Amalia, det är ju skäl att hoppa framför tåget, nästan. ( <== ironisk och slår på mig själv)

Nåt jag emellertid hade var rester från fredagen (potatisgratäng) och kycklingkorv i frysen. Det fick bli samma middag som igår.

Potatisgratäng kycklingkorv två tomater Hopptimisten och Roy Gracebok

Rester idag igen.


Lite senare blir det kaffe från i morse, uppvärmt i micron. Men jag tänker göra som mina nätvänner F och G föreslog den här skitdagen: läs, se en bra serie och ät choklad.

∼ ♦ ∼

I morrn kommer Antikrundan till Botaniska trädgården. Den här gången tänker jag inte köa en hel jävla dag för att träffa en skitsur antikexpert. Jag ska försöka orka arbeta. Dessutom behöver jag gå och handla efter jobbet. Hoppas jag orkar släpa hem varorna. Jag har ju ingen bi-hi-hi-hil just nu, så jag får gå och bära från Korgtassen. Funderar på att beställa en kasse Helgens goda till lördag.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Ironi, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar