Tofflan – the neverending story

Kära dagbok…

Jag har ont i magen. Det bubblar och värker och magen är svullen. Vågen, däremot, visar nedgång, vilket är positivt. Att magen bråkar beror nog inte på nån vinterkräksjuka utan på att jag helt enkelt har satt i mig allt för mycket. Det började med pannkakor till lunch igår. Trots två gafflar (!) fick jag i mig fyra pannkakor med sylt och grädde…

Trots två gafflar fick jag i mig pannkakorna till lunch.

Innan det blev middag igår kväll hastade jag ner till butiken på hörnet och inhandlade två påskbakelser. Nej, det är inte påsk än, men ja, jag blev jättesugen när jag bilder på Instagram. Och nej, först åt vi lax, potatis, hollandaisesås och grönsaker som min sambo lagade…

Först åt vi lax…

…sen åt vi bakelser och drack kaffe… Bakelsen var klädd i gul marsipan. Inuti fanns både grädde och ananas, förutom själva sockerkaksdelen. Jag behöver väl inte säga att den var übergod..?

Påskbakelse till dessert.

Den omgjorda fotogenlampan står redan på plats på ekbyffén i vardagsrummet. Igår kikade vi smålampor till fönstren.

Vi grejade lite med smålampor igår kväll. Även om vi går mot ljusare tider kan det vara fint att ha nåt som lyser upp i fönstren. Nu gäller att jag måste avyttra några krukväxter för detta ändamål. Jag planerar att ta med några till jobbet, typ mellan fyra och sex stycken. Men då behöver jag ta bilen. När vi var nästan färdiga med lamporna ringde min mobil. Det var ett efterlängtat samtal från sysslingen A. Våra mammor var kusiner, men i februari gick även A:s mamma bort. Det slog mig att av mammas miljoner kusiner finns inte längre majoriteten i livet. I Motala bor det tre, i Stockholm två och i Kanada en. Sen vete 17 om de är fler. Det känns som om jag borde försöka hålla kontakten mer med dem, men det är svårt. Även om tre av kusinerna är närmare mig i ålder än vad de är min mamma är det inte helt enkelt att ta upp en kontakt. Med ett par av dem har jag haft kontakt förr om åren, en av dem lekte jag med som barn. Sen rinner åren på och om en inte bor i samma stad…

Jag blev som vanligt diplomerad som intresserad, inte mer än så.

Ytterligare en låda med återvinningsprylar är påbörjad, men en låda smålampor gick jag upp med på vinden efter maten. Sen kollade vi Antikrundan och trots att jag värderade hyfsat fick jag inte diplom för mer än mitt intresse. TV-kvällen avslutade vi med att se GW:s mord som jag hade spelat in från TV4 i tisdags. Programmet handlade om Peter Mangs, en sorts sentida Laserman. Riktigt otäck typ. Därefter blev det läggdags, men båda tyckte vi att det var myror i sängen. Vi sov med öppet fönster och skrattade när det lät som om tåget körde in i sovrummet… Nattsömnen blev sisådär och vi var ganska trötta båda två i morse. Jag var så trött att jag glömde min matlåda i kylen. Det blir till att frysa den och ta den med i nästa vecka i stället.

∼ ♦ ∼

Palle Kuling försöker få igång en storskärm.

Fredagen var en grå dag och som vanligt var det minusgrader i morse när jag traskade iväg till jobbet. Det blev snart plusgrader, men inte fler än fyra som max. Min arbetsdag ägnade jag åt att kort konstatera att somliga fikar mer än arbetar, men givetvis också åt att arbeta – det är därför jag går hit. Fokus idag låg på texter av olika slag som skulle granskas, diverse smått på intranätet och planering inför nästa kommunikationsövning där jag ska träffa en mycket stor arbetsgrupp. Jag har fortfarande max 90 minuter. Som det har varit hittills har jag pratat halva tiden, kastat ut en del frågor och fått igång diskussioner. Efter att var och en har fått jobba med en sorts kontroll av vad de har lärt sig har de riktigt bra diskussionerna kommit igång – och då har tiden precis räckt till. Det kan bli annorlunda i en större grupp… Utmaning, med andra ord. En som gillar att jobba i liten grupp, det vill säga i skräddarställning, ensam på golvet, är Palle Kuling. Han kunde inte vänta längre utan satte sig på mattan för att försöka sparka liv i en av avdelningens storskärmar. Arbetsmiljö…

∼ ♦ ∼

Gin o’clock har passerat.

Med en sambo som ska jobba hemska pass i helgen inleder vi veckändan med gin o’clock och sedan räkor och vitt vin i kväll. I morgon jobbar Anna 7-21 med två timmar ledigt på eftermiddagen. Det innebär att hon inte hinner hem och vila även om jag så skulle hämta henne med bil. Trist. Jag ska ägna lördagen åt handling och litteratur. Jag läser snart ut Den fjärde pakten och har ryckt åt mig två böcker av Ninni Schulman som jag inte har läst från en hylla Bokrummet. Kanske blir det en biltvätt framåt kvällningen, jag väntar ju bara på att min älskling ska sluta jobba… Söndagen är vilodag, men det blir med all säkerhet en tur med dammsugaren då – om jag inte tar den promenaden i morgon, förstås. Det stör mig inte än så länge att städa så ofta som vi gör, jag gillar att vara sambo och det väger upp alla katthår i hela världen. I alla fall håren våra tre katter släpper…

Ninni Schulmanböcker som ska läsas härnäst.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.