Kära dagbok…
Med två kilo minus in i helgen är det med all säkerhet så att jag går ut ur den med två kilo plus. Helgen har inneburit att jag har ätit för mycket onyttigheter, fredag och lördag, framför allt.
Helgen har varit seg. En del nytta har blivit gjord, men dagarna – och nätterna, i sömnen! – har även inneburit en del grubblerier. Jag har inte nått fram till det jag hade önskat, på nåt plan. Ingenting har, med andra ord, förändrat sig nämnvärt. Men jag har sökt vägar till förändring, redan före helgen. Inte vet jag om det är rätta vägar, fast den som inte provar kan ju aldrig få veta hur det skulle kunna bli. Hur andra har gjort vet jag inte. Men jag försöker.
∼ ♦ ∼
Fredag kväll
Det blev lättlunch på dagen, men det var ändå en kvalitetslunch även på fredagen.Till kvällen blev det desto mer. Det var beställt lax och det njöt jag av i sällskap i köket. Lite senare trollades det fram en blå mjölkchoklad. Till sängen bar det av tidigt och jag slocknade så snart jag släckt lampan och innan huvudet hade landat på kudden.
(Bilderna nedan blir större och hela bildtexterna går att läsa om en klickar på dem. Det går också att kommentera varje bild då.)
Kvalitetslunch, men lätt.
Fredaxlax.
Blå choklad till kvällen.
∼ ♦ ∼
Lördag
Det fanns vissa planer, men jag angav i alla fall ett inköpsmål. Jaa, jag handlade bland annat nåt till bara mig. Inte till nån annan eller till hemmet, utan bara till mig själv. Och det var inte ens en bok! Det var ett par skitfula och jättefunktionella promenadskor för höstliga promenader frömst till och från jobbet.
Lördagen började emellertid i sedvanlig stil med läsning och kaffe på sängen. Och sen, på shoppingturen, var det förstås inte bara skor som inhandlades. Jag köpte två skoställ till mina nya skor – och andras – i hallen och Anna köpte en stång, en såg och en bättre karda till Lucifers päls. Det visade sig att skoställen var enkla att montera, stången inte alls. Där handlar det om millimeter. Då hade vi ändå laddat på energiförrådet med var sitt wienerbröd med hallonsylt. Vi kan dessvärre inte gå vidare med vissa hemprojekt förrän stången är plats. To be continued… Jag bar i alla fall upp Annas rosa Tiffanylampa på vinden och jag hängde den i en krok i taket medan jag balanserade på en köksstol.
En korg med mat följde med hem från shoppingturen och det är lite, det. Men vi hade en hel del mat hemma. Anna stekte kycklingfilé till mig, övriga vid köksbordet fick fjärilskotletter. Citrus fick ingenting.
Segheten fortsatte under lördagskvällen. Med bara skit på TV tröstade jag mig med GT och chips först, sen en enorm godisskål inklusive resterna av gårdagens choklad. Jag var lätt illamående när jag gick och la mig. Bara köksklockan jag köpte förra lördagen var lika pigg som när den tillverkades, gissningsvis nån gång på 1960-talet. Och för övrigt köpte jag ingen mer stringhylla den här helgen. Den jag köpte för ett tag sen ska in i pojkrummet, inte i köket. Till köket ska möjligen en smärre stringhylla köpas. Möjligen.
(Bilderna nedan blir större och hela bildtexterna går att läsa om en klickar på dem. Det går också att kommentera varje bild då.)
Sedvanlig söndagsstart.
Tjurigt.
Bara en korg med mat inhandlades.
Anna köpte en stång.
Jag köpte mig skor så att jag ska kunna gå till och från jobbet i höst utan att bli blöt om fötterna.
Energipåfyllning.
Prydligt med två nya skoställ.
Lampan hänger i en krok kraftig att bära en människokropp.
Lördagsmiddag.
Citrus undrar vad hon får.
Tiggeriverksamhet.
GT och chips till tröst.
Ännu mera tröst.
Bara köksklockan är pigg i hemmet.
∼ ♦ ∼
Söndag
Söndagen jag vaknade till var lika solig som lördagen. Mitt förslag att åka till Slottsträdgården och palla äpplen mottogs sisådär, men det blev ändå det vi gjorde. Innan dess blev det emellertid bokbyte. Jag slog ihop pärmarna till den andra delen i Fogelströms Barn-serie och grabbade tag i en bok av nyare datum, Jojo Moyes novellsamling Ensam i Paris och andra historier. Den senare är den sista nya boken jag köpte till mig själv (fan, vad jag unnar mig en massa!) i somras i stället för att göra annat på semestern.
I Slottsträdgården var slottsherrskapet på plats. Gräset klipptes och jag fick en demonstration av klipparen – bra att kunna för framtiden. Vi pallade äpplen stora som meloner och fikade under ett uppspänt parasoll. Var det årets sista utomhusfika, tro? Sen for vi och kompletteringshandlade innan Anna fixade söndagsmiddagen – korv och pommes frites, enligt önskemål. Själv åt jag kycklingkorv till mina pommes. Och räksallad. Precis som hos Sibylla, nästan.
Helgen går mot sitt slut, kvällskaffe har intagits, rena kläder och jobbväskan är framtagna. Min kväll avslutas med säsongsstarten av Springfloden. Om jag kan läsa rätt är det visst tio avsnitt i denna den andra säsongen. Lagom läskigt att sova sen, kanske. Jag har också anmält oss till en författarträff en kväll i början av nästa månad och jag hoppas att jobbet inte säger ifrån.
(Bilderna nedan blir större och hela bildtexterna går att läsa om en klickar på dem. Det går också att kommentera varje bild då.)
Bokbyte från krigsbarn till ensamhelg i Paris.
Riktigt bra start.
Det blommar fortfarande i Slottsträdgården.
Äpplen stora som meloner.
Äppelår!
Slottsfruns rollatorkorg var välfylld.
Slottsherrskapet.
Söndagsmiddag.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Måndag… och det har regnat hela natten… Mörkt, fuktigt, kallt… Eller nej, kallt är det inte för säsongen. Och säsongen är ju min favoritårstid hösten. Bara det att hösten också för med sig en årsdag som gör mig ledsen. Min mamma blev hastigt sjuk i oktober 2016. Sex dagar senare gick hon bort. Jag har fått hjälp att hantera sorgen, men saknaden finns kvar och årsdagar är den extra stark. Inte heller förra hösten blev en säsong av lugn och njutning – då sålde jag min lägenhet med allt vad det innebar och köpte en ny tillsammans med Anna.
När jag väl började läsa 
Nu är jag snart uppdaterad vad gäller 
Gå till Toffelprofilen
