Tofflan – the neverending story

Kära dagbok…

Lucifer, inklämd mellan arkivskåpet och skrivbordet.

Det är så jävla varmt att jag tror att ingen mår bra. Jag gör det definitivt inte. Lägenheten känns som ett fängelse, men min sambo har rätt – vi stänger ute hettan till viss del genom att ha stängt och nerdraget. Katterna har svårt att hitta svalka och ligger mest utstlängda på nåt golv, gärna under nån möbel. Igår hittade jag Lucifer inklämd under ena skrivbordshurtsen. Han låg på rygg och hans bakben stack ut mellan skrivbordet och arkivskåpet. Det såg inte ett dugg skönt ut, men han skapade sig väl en liten håla för sig själv. Mini ligger mest i skrivbordsstolen i vanlig pose. Citrus är den enda som är lite social och kommer ut och ”pratar” lite då och då. Vi har en golvfläkt påslagen i vardagsrummet. Den var katterna rädda för först, men nu tycker de att den är lite skön.

Litterärt sällskap i sängen – och kaffe, förstås.

Min andra semesterdag startade delvis som min första, med läsning och kaffe på sängen. Jag läser en spännande deckare som går snabbt att läsa just nu. Det är bara det att jag har svårt att hitta nåt bra och svalt ställe där jag kan sitta och läsa. I sovrummet har vi en annan golvfläkt, men vi är lite oense om dess funktion, var den ska stå och när den ska vara av och på. Faktum är att vi är oense om det mesta just nu, känns det som. Det är väl värmen som påverkar humöret, nåt annat får jag inte nämna. Jag kan bara tala för mig själv, men det känns som om vi känner oss rätt ensamma och vilsna båda två. Vi åt inte ens frukost tillsammans i morse, för andra dan i rad. Anna hade saker som behövde göras. Men jag åt i alla fall frukost till skillnad från igår.

Frukost med litterärt sällskap.

För min del söker jag sällskap i litteraturen, för vänner och umgänge är lagda på is. Jag har fullt sjå att hantera ångesten vissa stunder och då är jag inte trevlig. När jag har kommit över kanten blir jag jättetrött och orkar knappt med mitt eget sällskap. Märkligt att jag då samtidigt känner mig så ensam. Jag har i alla fall orkat jobba lite grann, men det har med min självbevarelsedrift att göra. Jobbat har även Anna gjort.

Det var bra att äta frukost idag, för vi skulle åka till IKEA med J. Strax innan han kom fick jag en nyhetsping på mobilen om att det var den hetaste dan hittills i Uppsala. Jorå, nog kände vi det, alltid. Men bilen var hyfsat sval i garaget som ligger i källarplan och Anna, J och jag tuffade iväg för att handla. Jag iklädd ett par av Annas jeansshorts som hon inte gillar. Jag gillar dem mycket, trots att de är lite för korta för mina fula ben!

Även på IKEA var det svalt. Det var nog en förutsättning för att vi skulle orka. Vi gick igenom hela stället, men det var på husgerådsavdelningen vi fyllde varuvagnen. Först gick Anna omkring med ett diskställ och en bestickkorg. Det är mycket som behövs när en ska flytta till eget. Möbler och liknande saker blir second hand, det är vad ekonomin tillåter. Anna och jag behövde också ett par saker. Sen fyllde vi en varuvagn. Bland annat följde en lampskärm med hem till golvlampan i sovrummet. Vi hoppas att den är blå sen när vi ska packa upp den.

Mor och son på IKEA – innan vi tog en varuvagn.

Två kassar med grejor…

…och tre till. De packas inte upp idag i hetttan.

Tanken var att vi skulle gå ut och fira J med en middag tillsammans i kväll. Men J var trött och varm och vi bestämde att fira efter flytten och när andra saker har kommit igång. Vi skjutsade ut honom till Förorten där han bor ett tag till. Eftersom vi inte hade planerat för middagsmat hemma blev det middag på tremanhand på kvarterskrogen.

Vinkevink, men Citrus fick inte följa med och äta, trots att hon är Så Jävla Gullig.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.