OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok…

Mörk morgon, vaknade med ont i knäet två gånger under natten. Men nu har jag i alla fall en tid hos sjukgymnast i morgon. Alltid något. Sjukgymnasten verkar betydligt mer på hugget än doktorn som hela tiden behövde konsultera en kollega (läs: fråga sin handledare). To be continued…

Det var inte lika kallt i morse. Alltid något. Jag tycker att det är mysigt att frukostera och läsa med Hopptisarna vid levande ljus. Så passande att läsa Mördarens melodi då. Och på tal om ljus håller mitt lysrör över diskbänken på att paja. Det har inte pajat än, men det blinkar oroväckande ibland. Idag var jag fräck nog att fråga Stora A om han skulle kunna hjälpa mig att byta det vid tillfälle. Det kunde han tänka sig att göra. Han är så snäll! Mina händer funkar inte riktigt som de ska och jag är rädd att jag tappar saker och ting när jag ska byta. För bytt har jag gjort tidigare när jag hade bostadsrätt. Nu när jag har hyresrätt gör Fastighetssnabben en del, men de byter inte lysrör.

Mysigt att äta frukost med Hopptisarna och läsa vid levande ljus.

∼ ♦ ∼

Ljus mitt i autostradan

Med Linnex på knäet och 2 x 500 mg Alvedon i kroppen stapplade jag iväg till jobbet. Första halvan funkade bra. Jag passerade nånting som ska bli ljus, ett verk i Allt ljus på Uppsala, som startar på fredag. Lite dum placering, bara, mitt i en korsning av cykelbanan och en gångväg på Salagatan. Det är ett ställe som är en jäkla autostrada och som fotgängare får man vara extra vaksam just där.

Bygge mitt i autostradan…

∼ ♦ ∼

Digitalt tillstånd fixat när gör ont

Vilopaus vid floden.

Att gå gör ont. Idag stannade jag vid floden (Fyrisån) för att ta en bild och vila. Sen gick det bättre en stund och jag klarade mig upp till jobbet. Vi hade mötesdag idag, med tre möten på raken på förmiddagen. Idag var det bra möten, då känns det OK. Jag snodde åt mig en extra stol så att jag kunde sätta upp benet med det onda knäet.

Efter mötet var U-bilens ägare så snäll och visade mig hur jag skulle fixa digitalt parkeringstillstånd på jobbet. Detta eftersom jag faktiskt kanske måste ta bilen då och då. Det blir givetvis skitdyrt för mig och inte bra vare sig för miljön eller hjärtat. Men nu kanske jag måste tänka på knäet… Oavsett, det är bra att ha tillståndet fixat så att jag bara kan betala parkeringsavgift i rätt app och till rätt taxa om jag behöver ta bilen till jobbet. Nu tänker jag fortsätta gå så länge jag kan, men… Alltid något, alltså.

Och i morse gick jag som sagt till jobbet, men jag fick erbjudande om skjuts hem i ovan nämnda bil. Det lät toppen. Först jobbade jag förstås och åt skrivbordslunch mitt på dan. Idag blev den exakt likadan som igår.

Idag var lunchen likadan som igår.

Eftermiddagen blev också ganska lik gårdagen. Sen fick jag lift i U-bilen hem och då hade jag jätteont i knäet. Men i morgon ska jag gå. Inte bara till jobbet utan även till sjukgymnasten. Och hem efter jobbet. Vi får se hur det funkar. Men jag ska handla efter jobbet och då är det smidigare att inte behöva sitta i bilköer hem först med bilen och sen gå iväg till Korgtassen.

∼ ♦ ∼

Onsdagskväll

Kvällarna kommer så tidigt nu. När jag har klivit in i lägenheten efter arbetsdagen är det rätt mörkt ute. Nån större aptit har jag fortfarande inte, så idag fick det bli kaffe och mackor till kvällsmat. Jag dukade upp ett smörgåsbord med knäckemackor och pålägg. För nåt behöver jag äta på kvällen om jag bara har fått i mig en macka, ett ägg och en Kexchoklad till lunch. Jag ska försöka hitta några frysrätter i morgon att köpa hem.

Smörgåsbordet är uppdukat.

Nåt annat spännande händer inte i kväll mer än det som sker i boken jag läser. Jag har en strykhög som bara växer, men det får den göra ifred från mig.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Ska jag tro på att jag får nån bra hjälp med knäet i morgon?

∼ ♦ ∼

Livet är kort.