Kära dagbok…

Husplundring igår kväll, men utan mig.
Nej, den som tror att jag är frisk tror fel. Men jag kämpar på. Jag kunde ju inte vara hemma längre utan läkarintyg. Nu står jag i valet och kvalet om jag ska försöka ringa min husläkarmottagning. Det är nämligen många som skrämmer upp mig med en massa prat om lunginflammation. Inte bara en person utan flera. Och lunginflammation låter läskigt. Givetvis har jag googlat symtomen, men jag tycker inte riktigt att de stämmer på mig. Visst är jag fortfarande väldigt förkyld och hostig, men det som kommer ut från näsan är ”klart” och från käften kommer inget ut. Nån feber tror jag inte heller att jag har. Däremot känner jag mig trött och tung i huvudet. Det är nog på grund av infektionen jag har – som nog inte är bakteriell. Men vi får se. Igår kväll kraschade jag rätt tidigt i bästefåtöljen och sen i sängen. Jag läste ut årets första egenköpta bok innan jag slocknade totalt. Det blev ett byte från stockholmsk terror till gotländsk, mordisk klassåterträff. (Där förekommer också en studentpräst från Uppsala universitet i den senare boken.) I vardagsrummet var det visst husplundring, men jag orkade inte delta. Kanske pillrar jag i mig nån bit i kväll i stället.

Bokbyte igår kväll från terror i Stockholm till gotländsk, mordisk klassåterträff .
∼ ♦ ∼
Katterna mådde bra igår kväll, men somliga var förstås hungriga. Därför gav jag dem mat tidigt medan Anna var och hämtade ett paket med varma skor till vår tvåveckorssambo. I morse startade sångkören sin övning klockan 5.33. Eftersom jag ändå skulle upp tre kvart senare klev jag ut i köket och utfodrade De Hungrigas Skara. Sen gick både de och jag och la oss igen. Somna om kunde jag förstås inte, men jag vilade ett tag till.
∼ ♦ ∼
Det har varit lite drygt på jobbet idag eftersom jag inte känner mig helt OK. Jag hade laddat med näsdukar och jag är evigt tacksam för mammas pappersnäsduksfetischism. Det var fyra typer av saker min mamma samlade på/hade gömmor av: godis, mediciner, toalettpapper och pappersnäsdukar. Godiset är sen länge uppätet, medicinerna inlämnade för destruktion, toapappret använt och nu… nu förbrukar jag pappersnäsdukarna! Det hade varit praktiskt om de hade funnits på rulle…

En resväska toapapper. Tänk om det var pappersnäsdukar på rulle…
∼ ♦ ∼
Idag har jag mest jobbat med att skriva en massa olika texter. Det handlar om såväl korta som långa, lättsammare som tyngre. Och på tal om att skriva förundras jag över hur somliga bara struntar i att skriva svar på frågor till exempel. Jag har bland annat ställt frågor i förra veckan till en advokat och min bank och igår mejlade jag mitt fack. Banken svarade idag på lunchen. Övriga två har inte svarat! Det tycker jag är riktigt dåligt.
∼ ♦ ∼
Efter jobbet mellanlandade jag hemma en stund innan jag traskade iväg för att handla. Jag fick en Ipren från ”Husapoteket” på jobbet och det behövdes. SNART ska jag krascha. I bästefåtöljen.
Livet är kort.
När jag hade min början till lunginflammation kände jag mig inte så särskilt skitdålig. Det som hände var att jag hostade en hel natt och trodde jag skulle bli galen. Det var det som jag ringde till jourcentralen om på lördagmorgonen. Tänkte att lite hostmedicin får jag säkert. Men det blev penicillin istället. Förhöjt CRP 46, 37,8 i temp och högt blodtryck på det.
Så jag tycker nog att du kan höra av dig till din husläkare, jag.
Kramis!!!
GillaGilla
Just nu, på lunchen, känner jag mig riktigt risig.Har inte så mycket hosta nu, mest täppt/snorig och tung i huvudet, trött. Rösten är OK – fast jag kacklar ju inte precis hela dagarna, sitter mest på kontoret och skriver.
Jag tror att du har rätt, FEM, men jag behöver jobba av olika skäl som jag inte kan skriva om här. 😥
GillaGilla