Ett inlägg om orättvisor.
Det händer mycket just nu så här i början av sommaren. Kanske skulle jag skriva om den nya asyllagen eller om att Apples nya regler kan stoppa appar som kräver legitimering med Bank-ID på iPhone och iPad. Eller varför inte den något trevligare nyheten om att 36 tidigare opublicerade dikter av Harry Martinson släpps under titeln ”Glädjens art och sorgernas sortering”..? Nej jag ska skriva om Uppsala nya, orättvisa bostadsförmedling.
En Uppsalasilhuett i förändring.
Den berömda Uppsala-silhuetten med Domkyrkan och Slottet framför allt är på väg att förändras. Det byggs som aldrig förr i Uppsala. Det byggs bostäder. Det byggs bostäder ta mig fan överallt i stan. Och det behövs säkert. Det är inte sunt att vuxna barn tvingas bo hemma hos föräldrarna för att det inte finns lediga lägenheter eller att människor inte kan skilja sig för att det inte finns nånstans att bo. Men frågan är om nån av dessa – unga vuxna och nyseparerade, för att ta ett par exempel – har råd att bo i de nybyggda lägenheterna.
När jag flyttade till Uppsala fanns här, som på de flesta ställen, en kommunal bostadsförmedling. Jag ställde mig i kö när jag hade fått arbete. Ett antal år senare fick Uppsala kommun för sig, som de flesta andra kommuner, att leka affär. Och så sålde man sin bostadsförmedling. I stället uppstod Uppsalahem. Där har jag köat sen 1990. År 1994 köpte jag halva bostadsrätten jag bor i nu, för det fanns inte nån möjlighet för två personer att annars flytta från min studentlägenhet till en hyreslägenhet. Det var för lång kö.
Den 1 juni i år tog Uppsala kommun tillbaka sin bostadsförmedling. Och den är inte rättvis! För mig är det uppenbart att det är de minst bemedlade i kommunen som behöver och vill ha hyreslägenheter som hem. Men det kostar det också! Uppsala Bostadsförmedling har infört en årsavgift om 290 kronor. Dessutom var det inte helt solklart att en fick ta med sig sin kötid från tiden i Uppsalahems regi. Som grädde på moset ställer hyresvärdarna ganska hårda krav på presumtiva hyresgäster. Det handlar om allt ifrån att en måste ha en viss årsinkomst, fast jobb eller åtminstone jobb mellan sex månader och ett år framåt i tiden. Anställningsbevis och lönespecifikation ska skickas in innan en blir godkänd av hyresvärden, inte Uppsala Bostadsförmedling, som hyresgäst för en lägenhet som en har köat sig fram till.
Nej, Uppsala kommun, det här är orättvist! Och som vanligt är det de redan svaga som drabbas: människor som kanske har väldigt låga inkomster eller är arbetslösa (ja, a-kassa räknas, men den räcker ju knappt till en hyra), människor med skulder, människor utan tillsvidareanställningar etc etc. Jag tror faktiskt att även de flesta av dessa vill kunna betala sina hyror – och prioriterar det. Men livet är inte rättvist…
Det ska inte kosta att köa för en hyreslägenhet. Det ska inte ställas orimliga krav på att en ska ha arbete framåt i tiden – vem som helst kan bli av med jobbet i morgon om det vill sig illa. Och dessutom ska det vara vettiga hyror. Många av oss tillbringar inte mer än ett halvt dygn per dag under fem dar i veckan i sitt hem. De borde inte bli ruinerade då.
Gör om och gör rätt, kommunpolitiker!
Livet är kort.
Ibland måste en unna sig. Jag unnar mig allt som oftast en bok. I april, när jag var arbetslös, unnade jag mig 
Gå till Toffelprofilen
