Måndagen den 27 juni 2016: Planering och separation

 



Kära dagbok…

 

Kamerasmycke

Det blev inte mycket fotat idag.

Nog brukar måndagar ibland kännas lite sega, allra helst om de infaller efter en långledig helg och/eller på sommaren. Men min måndag har varit full av fart och fläkt och jag har haft fullt upp att göra. Så pass mycket att jag knappt hann fota – då förstår du! Inga kattbilder idag, med andra ord, fast det har ju mest att göra med att katterna inte bor hos mig – de är ju Fästmöns. Och på jobbet får en inte ha husdjur. En kollega till mig hade hunden med sig idag. Tyvärr fick hunden inte följa med in i huset utan stanna i bilen, som stod i skuggan. Vädret tillät liksom medföljande husdjur idag, även om jag tycker att det var synd om hunden att få häcka i en tråkig bil. Samtidigt finns det många allergiker och överkänsliga. Vi pratade om det på eftermiddagsfikat idag. Det kan handla om allt från jordnötter och pälsdjur till rök. Alla har vi våra kors att bära.

 Makrill med ägg och potatis

Makrill fick magen till lunch.

Diverse smått och gott har jag gjort idag och att berätta om det här vore mest plottrigt. Jag har ägnat en del av tiden till att planera in såväl arbete som möten. Ett möte i nästa vecka försökte jag avstyra eftersom de enda närvarande är högsta chefen och jag, men se chefen hade tänkt ut att vi då skulle kunna jobba så bra med min kommunikationsplan. Och det är gott att en chef inte vill ha sånt liggande utan få det färdigt.

Jag åt makrill till lunch idag, för jag tror lite grann på det där att en blir smart av fisk. Eller i vart fall är fisk bra och lättare mat att äta på sommaren. Även om den här dan inte alls var lika klibbig som gårdagen var den naturligtvis inte kylig. Efter maten satt jag en stund och pratade könsroller (!) med kollegan J. Vi kunde konstatera att mycket har förändrats sen vi var… yngre.

Ett planeringssamtal med NK* hann jag också med liksom att skicka ut en påminnelse till dem som inte uppfattat att det var OSA på en inbjudan. På torsdag blir det en kombinerad AW** och återträff med några av mina favoriter på mitt förra jobb. Tyvärr kan inte alla vara med – det är ju semestertider och en del befinner sig utomlands. Men vi blir cirka tio personer och det är inte dåligt! Jag ser verkligen fram emot den här kvällen, som jag trodde skulle gå av stapeln i maj. Men livet, döden och nya jobbet kom emellan.

Frostig bilruta med Blogvertiserdekal

Det har varit lite frostigt ett tag mellan mig och Blogvertiser.

För övrigt har jag gjort slut med Blogvertiser. Det var bra att en kunde ange skäl till att en ville säga upp sig därifrån. Nu angav jag som främsta skäl att utrymmet på min gamla blogg nästan är slut, men jag skrev också att jag inte har fått uppdrag som passar. Däremot skrev jag inte att jag blivit snorkigt bemött av ägaren när jag har behövt intyg till a-kassan. Snällt nog har h*n åtminstone sänt intyget via snigelpost till min a-kassa utan att ta betalt för portot, men jag har skickat över en färdigifylld PDF (jag fyllde själv i allt) som h*n i princip bara behövt sätta sin namnteckning på. (Visst låter det jobbigt?..) Ytterligare ett skäl är att det känns väldigt oklart vad som klassas som reklam/marknadsföring på bloggar numera. Jag recenserar gärna, men jag vägrar att delta i ren marknadsföring av varor och tjänster. Inte för den sopiga ersättning jag har fått och som inte har höjts på typ fem år…

Igår körde jag två maskiner tvätt och fyllde därmed tvättställningen över badkaret. Nu ska jag gå och ta reda på det som är torrt och lägga i lådor eller strykhög. Sen hoppas jag få kunna sitta på ballen*** och läsa och inta mina kvällsmackor. Det är perfekt väder för det just nu och det är ingen som röker eller grillar heller, så jag skulle kunna andas. Dessvärre är det bollhuliganer på tennisbanan och det är inte njutbart att läsa när en hör dunket av en fotboll mot asfalt, tvättstugevägg eller tvättstugefönster (obegripligt att glaset håller!..). Förhoppningsvis tröttnar de snart och då får jag kanske lite läsro. Min plan är att läsa ut min bok på gång innan jag ser på avsnitt tre och fyra av The Family på Kanal 5. Det var så spännande förra veckan!

Sist en efterlysning: är det DU som har lagt vantarna på vår brevlåda på jobbet???

Vante på brevlåda
*NK = Närmaste Kollegan på förra jobbet
**AW = after work, det vill säga att träffa kollegor efter arbetstid för socialt umgänge
***ballen = balkongen

 


Livet är kort. Var sak har sin tid. 

Publicerat i Böcker, Dagbok, Ironi, Jobb, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Blir vi dummare av sociala medier?

Ett inlägg om att läsa och skriva och om sociala medier.


 

I Svenska Dagbladet hittade jag en krönika signerad Margit Richter. Den lockade mig till läsning (!) för den handlar om just läsning. Margit Richter undrar varför vi är sysselsatta med att bli dummare genom att bilder – foton såväl som rörliga bilder – blir allt vanligare i sociala medier.

Vad baserar hon sin undran på? Margit Richter framför ju en åsikt i sin fråga. Att Instagram har gått om Twitter ser hon som en bit på vägen mot fördumningen, att Fejan premierar rörlig bild framför text en annan. Och Netflix har konkurrerat ut romaner, som pricken över i. Med mera. Detta leder, enligt Margit Richter till…

”[…] läsandet försvinner till förmån för visuella förströelser. Är jag elitistisk? Inte ett dugg. Men att försöka tuta i folk att det skrivna ordet bara är en av många likvärdiga kulturyttringar är den värsta sortens populism. Nej, man får inte ett lika stort intellektuellt utbyte av klämma en säsong av ”Orange is the new black” som att läsa till exempel Alan Silitoes novellsamling ”Långdistanslöparens ensamhet”. Däremot är det bekvämare för hjärnan – och sådant som är bekvämt för hjärnan bör man sky som pesten. […]

För egen del läser jag hellre än ser på rörliga bilder eller lyssnar på nån ljudbok. Jag vill att hjärnan ska få stimulans – och fantasin. Om till exempel en skådespelare läser en bok för mig blir min upplevelse störd eftersom h*n lägger in skådespelandet i inläsningen. Jag vill att min fantasi ska få löpa fritt från texten. E-böcker gillar jag inte heller. Att läsa för mig är mycket mer än att doppa näsan i en bok och bara… läsa… Det handlar om att hålla i en bok, känna doften av den. Och mest av allt: jag vill kunna läsa på riktigt så länge mina ögon klarar det.

Bokhyllor

Några av mina bokhyllor. Och ja. jag har läst ALLA böcker.


Men… självklart tycker jag att det är bra
att ljud- och talböcker liksom e-böcker finns, för det finns också människor som inte kan läsa på annat sätt än genom dessa. Synskadade, till exempel. Eller dyslektiker. Fast de som bara läser på det här sättet av bekvämlighetsskäl förstår jag mig däremot inte på.

troll

Det är många troll på Twitter som drar igång drev.

När det gäller Instagram har jag själv blivit mer aktiv där. Skälet är enkelt: det var länge sen jag gillade Twitter och på Instagram är folk snällare. Det försiggår såna veritabla drev där att jag backar. Drev, som ofta är igångdragna av troll. Twitter är inget ställe jag gillar att hänga på längre. Det ger mig ingenting. Det enda jag använder Twitter för är att puffa för mina bilder på Instagram och mina texter på bloggen. Eller för att klaga och gnälla. Då och då använder jag det för privata konversationer via DM*. Ett tag använde jag Twitter för att hitta lediga jobb att söka eller få snabba nyheter. Nyheter är jag fortfarande intresserad av, men dem hittar jag på egen hand. Och ett jobb har jag ju fått.

St Paulia

Blommor är också en del av min vardag.

Men ett annat skäl till att jag gillar Instagram mer än Twitter är att jag gillar att fota OCKSÅ, förutom att skriva. Ibland säger en bild mer än tusen ord, verkligen. Och ibland är det kul att visa i bildform vad jag gillar – eller inte gillar. Kort. Det händer understundom att jag lämnar det upp till betraktaren att tolka bilden också. Sen kan jag störa mig även på Instagram att allt är så… tillrättalagt ibland. Som när nån fotar bilder på den bok de läser och så står det nån stor jävla blomma eller fruktskål bredvid som inte har med boken att göra, ungefär (jag generaliserar, men du kanske fattar?). Men det är deras val och inte mitt. Jag behöver inte säga det till dem i nån sårande kommentar.

OK, jag fotar också mat och söta katter, men även andra saker i min vardag, sånt som bara sker eller uppstår. Ibland är det vackert, ibland fult. Så gör jag. Vill jag inte följa nån på Instagram avföljer jag. Detsamma gäller för dem som följer mig. Det är inte svårare än så.

Instagram och blogg är mina dagböcker i mångt och mycket. Mina subjektiva tankar och upplevelser. Tro inte att du känner mig för det! Du tolkar mina bilder och texter på ditt sätt ändå. Men jag ska alltid vara en skrivande och läsande människa så länge jag kan. Hur är DU??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!


*DM = direct message, privat meddelande mellan två på Twitter

 


Livet är kort. Att skriva och läsa är livsnödvändigt.

Publicerat i Böcker, Diskutabelt, Jobb, Media, Personligt, Sociala medier | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 5 kommentarer

Jag lindar av… teeejp en midsommarhäl…

Ett egenvårdande inlägg.


 

Jag är överjävlig överrörlig och vig och det är en jäkla tur. Idag skulle jag tejpa min häl på egen fot, med egen hand, så att säga. Trots noggranna instruktioner från naprapaten var det baske mig inte det lättaste. 

Först skulle jag göra ett ankare runt fotryggen. Det var enkelt, för ankaret skulle inte sitta tajt…

Ankare runt fotryggen


Därefter skulle jag få till två hästskor runt hälen 
– en från vardera håll. Samtidigt som tejpen skulle på skulle jag klämma ihop hälen. Hästskorna skulle sitta rätt hårt. Det var… lite svårare…

Hästsko runt hälen


Men sen kom Det Riktigt Svåra.
 Tejp är nämligen synnerligen klistrigt. Och moment tre innebar att jag skulle göra halva åttor med fyra smala remsor tejp, runt hälen. Det gick… sisådär…

 Halva åttor
Det fjärde momentet var ytterligare en hästsko runt hälen och slutligen, moment fem, ett ankare till runt fotryggen. Det blev i alla fall nåt som dolde de värsta knöligheterna…

Ytterligare en hästsko runt hälen och ett ankare runt fotryggen


En kan väl säga att en naprapat har diplom på väggen
och fingertoppskänsla för tejpning. En Toffla har inget diplom på väggen och ingen fingertoppskänsla för tejpning. Men slutresultatet blev i vart fall OK. Jag tycker att tejpen sitter lagom hårt och stödjande, fast kanske lite långt under foten. Det känns inte helt rätt och bekvämt.

Tejpad häl
Jag tror inte att jag kan försörja mig som naprapat, men jag är i vart fall nöjd med att svinnet blev tämligen litet – se biten på bilden nedan. Och nåt lyckades jag åstadkomma med min fottejp och min hushållssax i alla fall. För övrigt skriver Klara, min naprapat, betydligt snyggare än jag. Vissa kunskaper går emellertid inte att förvärva genom att bara läsa, en måste göra också. Så några gånger till, sen tror jag det blir… bättre. Perfekt blir det aldrig.

Instruktioner tejp och sax

Klara Naprapat skriver bättre än jag tejpar, helt klart. Men svinnet blev försumbart – biten nere till höger på kortet.

 


Livet är kort.

Publicerat i Ironi, Krämpor, Personligt, Trams | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndagen den 26 juni 2016: Lyckligt lottad

 



Kära dagbok…

 

Anna håller för näsan

Min kärlek blir galen på mig för att jag lägger ut den här tramsbilden, troligen.

Ofta tänker jag… ja, varje dag tänker jag hur lyckligt lottad jag är. Det finns kärlek i mitt liv, en familj, vänner och, som den där pricken över i, ett jobb, förstås. Att vara utan jobb stänger ute en från så mycket i samhället: du kan inte få nån hyreslägenhet (ingen hyresvärd vill ha dig alt. ställer krav på att du har jobb), du får inte ta lån till att köpa ett hem (du har ju ingen inkomst att betala tillbaka det med), du får inte kreditkort (du kan inte betala några räntor), du kan inte resa på semester (antingen har du inte pengar eller så tvingar samhället dig att söka en massa jobb du varken vill ha eller har chans att få) med mera. Och det är väl på sätt och vis bra att det ställs krav på en att en ska kunna göra rätt för sig. Värre är det för självkänslan med skammen och ensamheten… Skammen att stå utanför, att inte höra till och ensamheten att inte ha arbetskamrater. Men… den som inte har kärlek i sitt liv och humor och glädje… den har nog det fattigaste livet. För på kärlek och solsken och sång, pling-plong, kommer en faktiskt rätt långt. Fast det betalar inga räkningar. Ja, jag är lyckligt lottad i livet just nu efter De sju svåra åren. Jag vet inte om jag vågar hoppas på Sju goda år, men att få en viss respit med jobbigheter är det som står överst på min önskelista. Sen behöver jag inget mer, för det finns redan i mitt liv.

Kaffe och boken Sudden death

I morse fick jag kaffe på sängen till min bok.

Varje stund med Fästmön är inte trams & flams, men vi har ofta väldigt roligt tillsammans. Och vi behöver inte göra en massa exklusiva resor eller ha extremt väl inredda hem – sånt där sköter

”alla andra

om så bra, framför allt i sociala medier. Jag vet till exempel inte hur många gånger jag har sett foton på en bok tillsammans med massor av snygga inredningsföremål, frukter eller blommor i sociala medier som Instagram, till exempel. Nu kanske böcker är en inredningsdetalj för många. För mig är böcker en livsnödvändighet – precis som kärlek, boende och jobb. Det räcker så bra om jag får en mugg med svart kaffe till min bok på morgonen så är jag nöjd. Det behöver inte alltid hända så mycket.

Det har varit en lugn och skön midsommarhelg. Jag åkte till Anna redan på torsdagskvällen och stannade ända till idag på söndagseftermiddagen. Anna behövde styra med sitt – hon har ju bland annat en flytt att förbereda inför – och jag behövde tvätta både kläder och mig själv. Den första maskinen är nu klar för hängning och jag själv är duschad och renhårig. Mamma har fått sitt telefonsamtal liksom hon fick ett igår. Jag lyckas visst alltid pricka in att ringa när hon…

  • ska äta
  • ser på sport på TV
  • är på toa
  • är på fest
  • eller nåt.

Mina fötter är särskilt noga tvagade, för senare i afton ska jag tejpa högerhälen efter bästa förmåga. Tejp är inköpt och naprapaten både visade och skrev ner instruktioner på ett kort. Jag ska nog klara av det.

Jobbväskan är packad och står förväntningsfull på en stol i hallen. Den undrar liksom sin ägare vad den kommande veckan för med sig. Jag tror att jag har två möten inbokade, men sen väntar kära återseenden efter jobbet, på min privata tid.

Det är emellertid ännu söndagskväll. Jag ska se gårdagskvällens dubbelavsnitt av Mr Selfridge, som är de sista två nånsin. Nån mat behöver jag inte tillaga, för Anna och jag åt sill och potatis för tredje dan i rad innan jag åkte hem.

Det har förekommit en och annan bild på sill och potatis här, liksom av Annas söta katter. Nu lär jag inte se de senare på ett tag så här kommer ett par avslutande bilder på kattflickan Citrus. Hon är som en virvelvind – lika svårfångad och kvick. Sen är hennes tänder mer sylvassa än vindens precis som hennes klor. Det ser ut som om jag har plockat slånbär, minst.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Ha en fin söndagskväll och en ny härlig vecka med oanade möjligheter! De finns där, bara DU är lyhörd…

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Familj, Jobb, Krämpor, Personligt, Sociala medier, Trams, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Gårdagens citat den 25 juni 2016

Ett citerande inlägg.


 

Boken jag läser just nu handlar lite för mycket om sport. Men ett och annat läsvärt finns där. Som detta citat:

 Jag är ingen toffel


Det känns väl tryggt att veta
att en överlever trots att en inte är nån toffel..?

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt, Trams | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Midsommardagen 2016: Värmen slog till

 



Kära dagbok…

 

 Lucifer gäspar

Vi var trötta idag.

Midsommardagen slog värmen till. Midsommarafton hade varit sisådär, inget väder att till exempel äta utomhus i. Midsommardagen blev så varm att det inte heller gick att äta utomhus. Men tack vare Fästmöns uppfinningsrikedom kunde vi inta frukost på ballen*. Tänk så gott det smakar att få sitta i friska luften och smaska! Sen kan en ju förstås ifrågasätta att vi åt frukost… Andra skulle säga lunch. Vi vaknade nämligen inte förrän två minuter i halv elva… Vi var väldigt trött idag, uppenbarligen. Det tog väl på krafterna att äta såsom vi gjorde igår.

 Balkongfrukost

Balkongfrukost smakade gott!


Efter frukost tuffade jag in till stan 
för att hämta öl. Det verkade bli en het dag och då är det inte fel med öl. Öl fanns det hemma i förrådet. När jag ändå var hemma passade jag på att vattna mina krukväxter, göra månadens räkenskaper och ringa mamma.

Åter i Förorten blev det ett besök på ICA Solen. Som vanligt handlade vi alldeles för mycket. Ögat ville ha en massa smaskens, men sen blev dan för varm. Det blev glass till eftermiddagslunch.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Katterna hängde med oss på ballen hela dan. 
De tyckte också att det var varmt och låg mest i skuggan som de hittade under stolar och i hörn.

Lucifer och Citrus på balkongen

Lucifer och Citrus spanar på balkongen.

 

När det blev för varmt skuttade de pälsklädda in. I vardagsrummet blev det lite drag, men annars var det svettigt värre. Jag är väldigt glad att jag inte har nån päls utan bara skinn.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Det blev sillmiddag idag igen. 
Det passar så bra med det salta när det är varmt ute. Jag hittade dessutom rädisor för en krona knippan. De är så goda att snitta i botten och doppa i salt. Anna gjorde ny gubbröra. Tre snapsar var gjorde att sillen simmade fint i magarna.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Det blev inte riktigt lika mycket ätet idag,
men tillräckligt för att en ska känna ett lätt illamående och att till och med shortsen sitter lite tajt… Jag hoppas att DU har haft en skön midsommardag – det har jag haft!

*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Midsommarafton 2016: Mord, rökare och ätande på Morgonen

 



Kära dagbok…

 

Sudden death och ben

Helgläsning i sängen UTAN kaffe?!

Det har varit ett ätandets dag. När jag nu sitter och försöker sammanfatta årets midsommar går det inte att undvika fakta: den här midsommarafton var dagen jag åt mig igenom. Lite sovmorgon började den med, men av nån anledning var det dåligt med kaffe. Jag fick helt enkelt nöja mig med min bok på gång och sen kliva upp ur sängen och inte kaffe vid frukostbordet.

Frukosten fick bli lätt – vi skulle ju till Morgonen och äta sillunch, eftermiddagsfika, godis och middag. Fästmön hade köpt fil till mig. Den slank ner fint med Annas hemgjorda äpplemos och flingor. Katterna var intensiva åskådare även om de låtsades att de höll på med annat…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Ett par timmar senare 
hade vi bänkat oss i Morgonköket. Yngsta bonussonen hade vi släpat med, medan äldsta bonussonen föredrog ett mer jämnårigt sällskap. Sill var väl inte så populär mat heller – utom för oss tre vuxna. Underbart gott! Dessutom hade Anna gjort nån sorts gubbröra som jag skulle kunna sleva i mig hur mycket som helst av. Som avrundning blev det kaffe och jordgubbar och glass. Jag tvingade på Maja* ett halsband med en bjällra – ifall hon skulle råka smita ut. Det var inte så populärt och jag fick Onda Majaögat ett tag. Sen vande hon sig.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Efter jordgubberiet blev vi bara tvungna att röra på oss. 
Min häl är jädrigt handikappande, men vi gick i alla fall ner till badplatsen.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Jag blev förvånad
över att folk är så slarviga med sina kläder. Först såg jag en luvatröja med Kalle Anka på, sen två par kalsonger.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Åter på Morgonen blev jag vittne till Mordet på Midsommarafton. 
Maja mördade ett får som aldrig slutade bräka. Fåret hade varit ett av barnens leksak. Jag slutar aldrig att undra över föräldrars val av leksaker som LÅTER… Och medan Maja begick mord började Anna och värden fixa middagen och jag råkade öppna en godispåse. Katten Felix bänkade sig förväntansfullt vid bordet på uteplatsen.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Grillmästaren och hans assistent startade tillagningen av köttet. 
Eller assistenten stod mest bredvid och fotade och kommenterade (och jag fotade samspelet och åt godis – vi har alla våra roller).

Detta bildspel kräver JavaScript.


Vad jag gjorde? 
Tja, jag fotade en pion och åt lite mer godis före maten. Avslutningsvis sjönk vi utmattade ner i TV-soffan och fes och glodde på Hyacinth, skrattade, spelade Wordfeud, fes lite till och vädrade.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Ett stort TACK till Jerry och Maja för en trevlig midsommarafton!

Maja i fönstret

Maja vilar ut när gästerna har gått.


*Maja = Citrus och Lucifers storasyster

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Krämpor, Personligt, Trams, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Torsdagen den 23 juni 2016: Klibbigt, överraskande och rätt effektivt

 



Kära dagbok…

Ett glas vin och en bok

Jag fick njuta inomhus och rätt sent igår kväll.

Den här dan började klibbigt. Jag duschar regelbundet, men uppenbarligen är luftfuktigheten hög. Det är en tryckande värme och regnet hänger i luften. Det vore ju inte helt fel om regnet kom idag i stället för i morgon på midsommarafton… Då kanske jag skulle slippa huvudvärken som jag har vandrat omkring med i tre, fyra dar.

Jag hade ganska mycket att hinna med på onsdagskvällen, men om jag tar saker i tur och ordning blir de gjorda. Det hade varit jätteskönt att sitta på ballen* och läsa, så jag får väl vara glad att somliga gjorde det omöjligt för mig att finna nån njutning i det. Som kompensation tog jag rätt sent ett glas rött och några bitar ost, allt rester från den gångna helgen, och läste en stund i bästefåtöljen. Nån fotboll såg jag inte på TV, men jag slapp inte undan sport i alla fall – boken jag läser handlar om… fotbollsspelare…

I morse fick jag två överraskningar (snart börjar jag låta som reklamen för Kinder Egg). Den ena var trevlig, den andra otrevlig. Den otrevliga var att jag känner av venen i vänsterbenet, den jag har haft trombofblebit i ett par omgångar. Det gör ont när jag går och smärtan sitter högt upp på låret. Jag får hoppas att det är nåt tillfälligt och att det går över, för jag lovade mig själv sist jag hade tromboflebit att jag skulle åka till sjukhusets akutmottagning och sätta mig nästa gång, inte skena till nån husläkare som svamlar om åderbråck. Dessvärre har jag inte nån lust att besöka Sjukstugan i Backen med tanke på viss personal de har återanställt trots upprepade… kränkningar. Jag får väl ta bilen till Stockholm eller nåt och låtsas lite…

 UppsalaTidningen i min tidningshållare

Vilken överraskning! UppsalaTidningen hittade hem till mig idag – och till och med uppför trappan till min tidningshållare!

Den andra överraskningen var… roligare, eller vad jag ska säga. Det gjorde i vart fall inte ont att UppsalaTidningen satt i min tidningshållare utanför dörren i morse! Det är nu cirka två månader som UNT Distribution har haft svårt att dela ut tidningen till mig här i Sahara New Village, tre kilometer från centrum, i ett vanligt bostadsområde i Uppsala. Tyvärr hinner jag inte läsa tidningen den här gången, för jag har annat för mig – det är ju midsommar. Men roligt att det fungerade – och att jag till och med fick tidningen i tidningshållaren, inte i postboxen – i alla fall en gång av åtta. Hurra! För övrigt har jag skrivit till UNT Distribution/reklamations-e-postadressen och tackat – och fått svar! Hum… de svarar i varje fall på positiva mejl. Det är värre när reklamationsmejlboxen får… reklamationer, uppenbarligen…

På jobbet började min dag med ett möte redan klockan åtta. Vissa människor känner en att en jobbar extra bra och effektivt med. Det här var en sån människa jag mötte. Vi ska kommunicera ett par smärre, men viktiga förändringar. Det är viktigt att vi når målgrupperna som är två och stora och att budskapet blir kort, koncist och korrekt. Allt förbereddes på morgonen och slutfördes på eftermiddagen. På måndag kommer en nyhet på intranätet till alla anställda.

Ibland kan det vara jobbigt att universitetet är så utspritt i stan som det är. Men ibland är detta fördelaktigt. Det gjorde inte alls ont att träffa intranätansvariga redaktörer på en lunch i Botaniska trädgården. På Café Victoria (i Trillers regi) intill Tropiska växthuset fann vi en lagom skuggig plats. Tyvärr var stolarna allt annat än bekväma, fast det gjorde oss nog bara mer effektiva. Det finns inget som slår personliga, enkla möten i trevlig miljö. Alla inblandade blir avslappnade, bjussar på sig själva och taket blir plötsligt väldigt högt. Kort sagt hade jag ett mycket bra möte – med en väldigt god lunchmacka också. Och inte grät jag när jag fick veta att jag som universitetsanställd har gratis inträde till Tropiska växthuset och universitetets museer som till exempel Gustavianum.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Sen körde det ihop sig. Under lunchen hade det trillat in några mejl med ett antal jobb. Det ena fattade jag nästan ingenting av, men försökte lösa problemen enligt bästa förmåga. Det visade sig vara omöjligt – ingen behörighet. Ett annat ärende var oklart formulerat, men frågeställaren svarade varken på mina mejl eller telefonsamtal. Då får det vänta till efter midsommar. Irriterande, för jag vill gärna ha ett rent skrivbord även på datorn när jag går på långledig helg.

 

Midsommarstång

Min egen midsommarstång.

Jag har fått en sån fin inbjudan till midsommarafton – och då var det jag själv som bjöd in mig och ett par till ursprungligen… Det ska bli så skönt att bara få vara och få äta gott i trevligt sällskap där inte behöver förställa sig.

 


Innan jag rundar av vill jag förstås önska dig som har läst ända hit en riktigt glad och fin midsommar! Du får gärna lämna en hälsning i en kommentar här, för datorn är med mig i helgen även jag självklart inte har den påslagen hela tiden! 

 

*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Media, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 10 kommentarer

Böcker, appar och livet i solen

Ett varierat inlägg.


 

Här hade jag ursprungligen skrivit en skitsur ingress om hur skönt det vore att få kunna sitta ute på sin balkong i solen och läsa i lugn och ro. Jag tog bort den. Jag får bara ha åsikter i vissa frågor.


 

NorstedtsIdag snappade jag upp att Norstedts har blivit uppköpt av Storytel. Norstedts är alltså förlaget där jag planerade att ge ut min debutbok. Så blir det inte. Men som vanligt handlar allt om pengar. Norstedts har varit till salu i tre år och Kooperativa förbundet får 152 miljoner kronor för förlaget. Enligt Alexandra Borg på Svenska Dagbladet har det gått dåligt ganska länge för Norstedts. Dessutom har KF varit…

[…] en trött, oengagerad ägare, med få visioner och marginell framåtanda. […]

StorytelSå kanske det är. Jag tycker att den där tröttheten och oengagemanget genomsyrar hela Coop sen ett antal år tillbaka. Men frågan är om det blir bättre på bokfronten efter Storytels köp. Att Storytels aktie rusar må så vara – allt handlar ju om pengar. Sen tidigare har företaget även Massolit Media och B Wahlströms. Storytel i sig gör ljud- och e-böcker till mobilen. Nä tack, inte intresserad. Jag vill läsa böcker på riktigt och vanligt sätt – så länge mina ögon tillåter!

Mobilt bankIDDå blev jag gladare av en annan nyhet idag, nämligen att Apple gör undantag i sina regler för BankID. Företaget bakom BankID, Finansiell ID-teknik, har uppenbarligen förhandlat med Apple ett tag. Idag kom beskedet, som enligt företagets vd Johan Eriksson innebär att det går att fortsätta använda appar som Swish.

[…] Mobilt BankID är från och med idag och framöver undantaget från den regel som gjort att appar blivit avvisade i Apple app review för App Store på grund av beroende till annan app […]


AppleApples huvudregel,
att ingen app får vara beroende av nån annan app, finns emellertid kvar. Apple menar att situationen i Sverige är unik och därför görs ett undantag. Men bara här.

 


Livet är kort. Ibland tar det lång tid i affärsvärlden, ibland går det snabbt.

Publicerat i Böcker, Diskutabelt, Media, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdagen den 22 juni 2016: Spökerier och tokerier på arbetstid

 



Kära dagbok…


Idag hände det igen. Nåt oooförklaaarligt.
Jag funderar på om vi inte ska tillkalla Caroline Giertz och hennes crew av vise män och kvinnor. Idag var jag emellertid inte ensam om min upplevelse. Jag satt i ett av de största mötesrummen på jobbet. Rummet var fullsatt till sista stol när nån plötsligt ryckte i dörren. En av enhetscheferna såg sig omkring och undrade vem som saknades, reste sig upp och gick och öppnade. Utanför stod… Ingen…

Igår eftermiddag satt jag och jobbade på mitt rum när tystnaden bröts av ett asgarv. Garvet kom tillbaka då och då under en lång tid. Det var faktiskt lite… störande. Men naturligtvis blev jag nyfiken och sprang uppför trappan för att höra efter hos T-sektionen vad det var som var så himla kul. Inte en käft där uppe… När jag kom ner till kontoret hördes… ja, gissa vad, uppifrån. Till saken hör att endast sex personer vid T-sektionen sitter på våningen över mig. Till nästa våning är det väääldigt lååångt. Det är helt enkelt omöjligt att asgarvet kom därifrån.

 Sol himmel motljus

Kusligt! Vem är det som spökar på Polacksbacken???

 

När vi inte leker Ghostbusters på jobbet jobbar vi. Jag får fortfarande göra roliga saker och jag får så gott som alltid återkoppling. Det gör mig så glad att mina tjänster efterfrågas och min kompetens uppskattas. Jag känner mig behövd på jobbet – så behövd att det börjar bli svårt att få tiden att räcka till.

För att sticka ut lite jobbar jag rätt ofta analogt. Det är ganska ovanligt på min arbetsplats där mycket börjar med e som i elektroniskt. Det finns inget fel alls i att skriva anteckningar på en projektplan för hand – bara en kan läsa sin handstil, förstås…. Ibland hjälper inte glasögonen… Jag skriver verkligen fult och illa, men nån sa för ett tag sen att det vittnar om intelligens – tanken går så snabbt att handen (som skriver) inte riktigt hinner med. Bra tolkning, tycker jag. 

Papper penna och kaffemugg

Jag jobbade lite analogt idag också. Det är ovanligt på min arbetsplats.

 

Banan och air duster

Varför står det en luftspray tillsammans med en banan intill vattenmaskinen?

Idag har jag bland annat gjort den sista ändringen på våra externa webbsidor samt vidtalat ansvarig för migreringen. Migreringen sker vecka 29 och jag ska få sitta bredvid och titta och lära mig. En annan rolig sak jag har gjort idag var att ta ett snabbt och kort uppdrag vid eftermiddagsfikabordet – när vi samtidigt avhandlade tunt toapapper som en får frimärksstora bitar av samt frifräseri av shoppingnatur. Det är stimulerande med livfulla diskussioner om högt och lågt med glada människor som vågar vara lika kufiska som jag själv. Det var nästan så jag inte reflekterade över varför luftsprayen och en banan stod tillsammans – intill vattenmaskinen… Nån som har en förklaring???

 

Vegetariska vårrullar ris o grönsaker

Vegetariska vårrullar med tillbehör blev det till lunch idag.

God lunch hann jag med mellan uppdragen, spökerierna och tokerierna. Jag käkade vegetariska vårrullar med jordnötssås, jasmineris och grönsaker, som vanligt i sällskap med min bok på gång. Just nu läser jag syskona Holts bok Sudden death, en födelsedagspresent från Fästmön. Boken är tung och tjock och så hårt inbunden att den är svår att hålla uppslagen. En får ta till de tyngder som bjuds såsom glasögonfodral och mobiltelefoner.

På tal om Anna hann jag ringa henne en snabbis också för en snabbrapport. Det uppstod nämligen en tämligen stor förvirring mellan klockan 12 och 13 när min bank plötsligt ringde efter att jag hade undrat över en avisering som inte stämde enligt mina räkenskaper. Det visade sig att mina fem amorteringsfria år på bolånet har tagit slut. Tack banken för att ni inte förvarnade om detta! (<== ironi)

Ljusblåhimmel med lätta småmoln

De flesta av dagens moln är skingrade.

Den största förvirringen gällde emellertid inte amorteringen utan vem som skulle ringa upp mig för att reda ut frågan. Mot slutet av dan, när jag hade världens bråttomgrej på gång, redde vi ut saken. Nästa vecka ska jag ha ett telefonmöte med banken. Innan dess hinner jag med all säkerhet ansöka om en förnyad period av amorteringsfria år. Eftersom jag har så lågt bolån är det sannolikt att min ansökan beviljas, enligt Petter som jag talade med idag. Inte Carina. (Insatta förstår vad det handlar om, andra får leva i ovisshet.)

Nu är de flesta av dagens tokerier utredda och molnen skingrade. Spökerierna däremot… Det är dags att ta sig en macka och sen parkera sig en timme med mamma i telefonluren. Sen ska jag packa inför midsommar som jag ska tillbringa med familjen i Förorten. Vi kanske åker in hit nån av dagarna också om det behövs av nåt skäl. Hämta regnkläder, typ..?

Nån som har nåt för sig i midsommar och gärna vill berätta om det är välkommen att göra det i en kommentar.

 


Livet är kort. Spöken och kufar finns det gott om.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Ironi, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer