Kära dagbok…
Blå himmel och sol i morse gjorde att vintern nästan blev förlåten. Nästan.
I morse var himlen alldeles blå och vintern blev nästan förlåten på grund av skyn och solen som sken därpå. Men inte helt. Det var tio grader kallt, det snöade lätt och det var förrädiskt halt. Ingen verkar ta ansvar för att sanda utanför huvudentrén på jobbet och det tycker jag är anmärkningsvärt. Ska det bli en massa brott på lårbenshalsar och handledsfrakturer som arbetsskador först eller vadå?
Hur som helst och trots inledningen är jag på gott humör. Solen och ljuset gör underverk, tror jag. Veckoslutet närmar sig och Fästmön är ledig. Ursprungstanken var att flanera på stan, men med tanke på att ett visst sportevenemang går av stapeln här på lördag var det bara att glömma. En del sportevenemang tycks nämligen ha likhetstecken med fylla och detta är ett sådant. (Notera också personen på bilden på webbplatsen för sportevenemanget. Den bilden säger allt.) Fulla människor klarar vi oss utan. Vad vi i stället ska göra återstår att bestämma, men det kan bli lite införskaffande av inredning, storhandling och tavelhängning utan tjafs. Lite fulla kanske vi själva blir för jag har önskat sill, potatis och snaps till fredagsmiddag, men vi håller oss hemma och vi varken bråkar eller slåss eller skriker åt varandra efter ett par snapsar.
E ska till sin pappa i morgon, så nu blir vi ensamma med familjen Katt i två veckor. Jag har haft både frukostsällskap och promenadsällskap på vardagarna av E – och även kvällssällskap vid matbordet, förstås. Jag tycker att jag har fått ordning på matlagningen och kosten på den månad – igår, faktiskt – jag har varit sambo. Och promenaderna till och från jobbet gör att såväl jeans som klockarband sitter löst. Men jag måste säga att vi var lite fundersamma, E och jag, kring kvällsmaten i afton – det stod nämligen inget på menyn som sitter på kylskåpet… Vi är emellertid lyckligt lottade och vi fick mat även idag, trots att det inte blev det vi vuxna hade bespetsat oss på.
Vi är lyckligt lottade och fick mat idag också.
∼ ♦ ∼
Informera och involvera = kommunikation.
På jobbet idag har jag nästan bara gjort roliga saker. Dels har jag pratat kommunikation med en ny grupp teamledare och en enhetschef, dels har jag jobbat med mitt nyhetsbrev. När det gäller kommunikationspratet har jag nu också börjat få inbjudningar till längre övningar nere i teamen. Den första övningen är bokad om en vecka, nästa i april. Det blir teori, diskussion, quiz, mer diskussion och kakor. För tanken är att det ska vara trevligt och intressant att prata kommunikation. Och lite gott.
∼ ♦ ∼
På litteraturfronten är det nytt igen. Det har blivit bokbyte från en lättsammare berättelse i 1980-talets Stockholm till en otäck historia om en mördad pressekreterare. Jag läser också parallellt en bok om berömd svensk litteratur. Den boken är en sorts uppslagsverk och ger korta sammanfattningar av vissa viktiga svenska verk.
∼ ♦ ∼
Och avslutningsvis är det ju torsdag idag. Det innebär att jag amatörvärderar vid kvällens Antikrundan.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
För ett tag sen gick jag och hämtade ett paket på paketutlämningen i tobaksaffären i 
Avslutningsvis nåddes jag av en tråkig nyhet i morse. Inte bara att det var sista avsnittet nånsin av 
I slutet av sommaren 2017 gallrade före detta vännen Jerry ut sitt bokbestånd. Av böckerna han skulle skänka bort snodde jag åt mig 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 