Ett inlägg om viner.
Billigt ocvh ungt vin med hög fruktsyra.
Vi fortsatte att prova viner även på fredagen, men då provade vi bara två sorter. Tre röda och två vita viner följde med hem från Systembolaget. Vi skulle äta skaldjur och goda ostar och även om vi blev lite överbevisade på vinprovningen, tror vi inte till hundra procent på att vitt vin och goda ostar går ihop.
I min ungdom köpte jag ofta Verdicchio-viner. De var goda och torra. Som 57-åring plockade jag igår en flaska Moncaro Verdicchio dei Castelli di Jesi Classico Organic 2018 från hyllan. I matkassen fanns rökta räkor och aioli samt ett smörrebröd med vanliga räkor. Systembolaget tycker att vinet går bra att servera till fisk och skaldjur, så vi gjorde rätt val. När det gäller rökta räkor kan det emellertid vara lite knepigt att hitta bra tillbehör och dryck, så det var lite av en chansning. Men flaskan kostade bara 79 kronor.
Systembolaget skriver så här om vinets smak och doft:
”Ungdomlig, fruktig smak med inslag av gråpäron, persika och limeskal. […] Ungdomlig, fruktig doft med inslag av päron, honungsmelon, örter och citrus.
Vi inledde förstås med att doppa näsorna i glasen. Jag kände en tydlig doft av lime och citrus. Vid avsmakningen noterade jag päron och melon. Vinet var verkligen ungt. Det hade hög fruktsyra och var allt annat än sött, tack och lov. Vi lyckades kyla ner det hyfsat, först i frysen, sen i kylen, men det hade gärna fått vara kallare för mig.
Det här var ett helt OK vin till såväl rökta räkor som vanliga. Det var inget vin som fick mig att jubla eller sjunga – mer än när det gäller priset.
Toffelomdömet blir medel.
∼ ♦ ∼
Choklad, vanilj och kaffe i smak och doft, men inte särskilt fylligt.
Kvällens röda vin kom också det direkt från Systembolaget hem till oss igår. Tanken var att välja var sitt vin, men också att välja lite olika prisklasser. De två Amaronevinerna stoppade vi in i vinskåpet. Kvällens röda blev därför Replica Zinfandel Old Vines 2017. En sån flaska betalade vi endast 89 kronor för. Både sambon och jag har en svaghet för Zinfandelvinerna, möjligen för min del för att jag gillar vanilj och gärna hög sockerhalt. Nu var sockerhalten på det här vinet inte skyhög, men väl 8 gram per liter.
Systembolaget rekommenderar en serveringstemperatur om 16 grader. Jag föredrar varmare röda viner, snudd på ljumma. Det åstadkom vi inte igår eftersom vinet luftades ovanpå en kall spis och ugn. Enligt Systembolagets webbplats passar vinet som sällskapsdryck eller till grillade rätter av ljust kött, typ fågel eller fläsk. Vi drack det till tre sorters ostar – en mogen, men ganska smaklös Brie, en mogen S:t Agur och en sträv Gruyère.
Så här skriver Systembolaget om vinets smak och doft:
”Mycket fruktig smak med liten sötma och tydlig fatkaraktär, inslag av vanilj, kaffe, björnbär, blåbär, kokos och choklad. […] Mycket fruktig doft med tydlig fatkaraktär, inslag av kaffe, björnbär, mörk choklad, blåbär och vanilj.
Jag tyckte inte vare sig doft eller smak var fruktig. Däremot kände jag tydligt såväl choklad som vanilj och kaffe i smak och doft. Vinet var inte särskilt fylligt och det hade ingen eftersmak som dröjde sig kvar.
Även det här vinet var ganska OK, men jag tror att det kanske hade passat bättre till kyckling eller bara att smutta på.
Toffelomdömet blir samma som gårdagens vita vin, det vill säga medel.
Livet är kort.
Jag vet exakt vad det var som gjorde att jag ville läsa 
För mer än ett halvår sen fick jag upp ögonen för en bok. Jag läste nånstans om 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 