Kära dagbok…

Dag två av vännen FEMs besök här i Uppsala startade vid femtiden för min del. Den tidiga timmen berodde förstås inte på FEM utan på att familjen Katt hade samlats utanför sovrumsdörren för en sångstund. Jag gick upp och gav dem mat och kröp tillbaka i sängen, men lyckades inte riktigt somna om. Under natten hade jag inte heller sovit särskilt bra. Det är liksom då tankarna kommer när inget finns att skingra dem.

Överenskommet med FEM var att mötas klockan elva utanför Presenta, så katterna och jag hade en lugn morgon. Jag tog med mig kaffe till sängen och låg och läste ett bra tag innan det var dags att göra sig redo för dagen. Innan jag stack tömde jag förstås kattpottorna och tog reda på gårdagens rena och torra tvätt.

Som alltid gäller att en får klicka med musen på bilderna för att se hela bildtexterna, kommentera bilder, se i bildspel och allt vad det nu är.

Seriemördarläsning och kaffe på sängen.

Citrus övervakar mig när jag äter frukost.

Lucifer övervakar mig när jag äter frukost.

Här är Lucifer bara söt.

Presenta säljer mycket Upsala-Ekeby. Det var också på Presenta som jag köpte köksmöblemanget i höstas, det som är snyggt och retro – och inte så bekvämt. Vi strosade runt en stund innan vi tog FEMs bil och körde till de tre loppisställen i Boländerna som vi inte besökte på fredagen. Först ut var Helping Hand. Vännen FEM plockade ihop en varukorg med grejor. Själv såg jag småskålar för fyra spänn styck som jag hade kunnat tänka mig att köpa – om de hade varit rena. De skålar som såldes var… fettiga. USCH!

Ett maffigt elefantfat från Upsala-Ekeby på Presenta kostade 7 000 kronor.

Dessa fettiga skålar fick stå kvar hos Helping Hand.

Girlpower indeed!

Här kunde Helping Hand ha ställt de odiskade glasskålarna.

Kanske skulle ha köpt den här på kul.

Nästa stopp på linjen blev Erikshjälpen. Det är ett stort och populärt ställe och där är ofta mycket folk och nästan alltid nån unge som spelar piano. Dagens unge kunde spela rätt hyfsat, men ändå. Jag blev… trött… Jag hittade en bok – till FEM – och en fin antik barnsäng för endast 700 spänn som en kollega till mig blev sugen på. Hade sängen varit för vuxna skulle jag ha slagit till direkt. Gott fika finns på Erikshjälpen och FEM bjöd på det. Vi tog kaffe och var sin morotskaka, nyttigt och bra. Vännen FEM hittade en hel del prylar som synes på bilden.

Vilken fin säng, men bara för barn.

Morotskaka var väl nyttigt?!

Gu så dant, FEM! GRATTIS, döh!

Tredje stoppet i Boländerna var på Röda korset. Jag hade gärna köpt den stora flaskan Grants – om det hade varit whisky i den. I stället nöjde jag mig med en pocketbok för en tia.

Denna hade jag gärna köpt – om den haft innehåll.

En bok för en tia.

Lucifer softade hemma och det gjorde vi också en stund.

Vi lämnade Boländerna och åkte till Main Street för en snabb paus och lite kattgos. Bilen fick stanna på parkeringen när vi traskade upp till stan för några ärenden. På Myrorna köpte även jag en sak trots att jag har så många – och det var inte en bok heller, trots att jag har så många såna också. Det var en liten mormorskruka för fyndpriset 49 spänn. Vännen FEM handlade lite hon också. Det jag skulle ha på Clas Ohlson fanns inte, men på Rituals shoppade vi båda två. För min del blev det duscholja och en refill av bodycream.

Den här boken på Myrorna fick mig att tänka på en vän och skratta.

Jag fyndade en mormorskruka.

Duscholja och bodycream från Rituals köpte jag och fick lite solsmörja för ansiktet på köpet.

Lördagsmiddagen intog vi på Churchill Arms. Men först försökte vi ta en wefie. Hur vi än försökte såg vi inte kloka ut. På bild nummer två blev det väldigt mycket tapet med. Kunde ha varit ännu mer, vi ser verkligen knäppa ut. Jag åt en förvånansvärt god kikärsburgare med pommes och dip och drack två härliga London Pride-öl. Desserten, en mumsig hallonpaj med vaniljglass, stod vännen FEM för, men den intog vi hemma några timmar efter att maten hade sjunkit undan. Vi softade och läste och hängde med katterna. Jag fick borsta Mini lite och det behövdes. FEM kände nog av katterna trots medicin, så hon traskade hem till hotellet ganska tidigt. Jag fortsatte att hänga med katterna och läsa och hade TV:n på som lite sällskap. Det var ovanligt tyst i Uppsala den här lördagskvällen…

FEM ser ju rätt normal ut, men jag snörper på munnen.

Vilka miner!

En förvånansvärt god kikärtsburgare!

Hallonpaj och vaniljglass till dessert på Main Street.

∼ ♦ ∼

I morgon är det dags för hemfärd för min vän FEM, men först kommer hon hit och vi tar en sista liten tur i bilen. Dagarna går så fort och vi har blivit så fulla av intryck att vi båda två blev alldeles trötta. Nej, vi är liksom inte 17 längre utan 57. I fredags berättade jag för en kollega att jag nyss hade fyllt 57 – och han trodde mig inte, han trodde jag var mycket yngre. Smickrande, men i kväll känner jag av alla de 57 åren, det lovar jag dig, kära dagbok…

To be continued…

∼ ♦ ∼

Livet är kort.