Onsdag kväll den 23 mars och torsdagen den 24 mars 2022: Måltider med seriemördare eller arbetskamrater och ketchup på jobbet

 



Kära dagbok…

Kvällsmat med seriemördare och lilla My

Kvällsmat med seriemördare.

Det är inte alla förunnat att supera med seriemördare. Det gjorde jag igår afton, när jag sent omsider slog mig ner vid köksbordet för att äta kvällsvard. Måltiden kan synas frugal, men två ostmackor och en macka med kalkonpålägg samt tre rädisor var en bra bas till svart kaffe och en faktabok om… folk som mördar hej vilt. Jag har nu passerat halva boken och har läst mer än 60 procent, enligt Goodreads.

Resten av kvällen blev det läsning och tvätt samt hängning av tvätt. Jag vet inte hur många maskiner jag körde och ändå är tvättunnan halvfull. Nåja, det är ju en kväll i kväll också… Fast då är jag strängt upptagen mellan klockan 20 och 21 för att amatörvärdera antikviteter i Antikrundan. Igår kväll såg jag också på TV, men som så ofta bara ett program, igår om entreprenörer som vill bli ihopkopplade med investeraren och entreprenören Gunilla von Platen (född Günil Anip). Fel person fick lämna dock, tyckte jag och Fästmön, som kom hem från jobbet och såg sista halvan av programmmet. Ja, det är ju ännu ett tävlingsprogram.

Citrus tittade en stund med mig, men sen använde hon Annas dator med kudde på som sovplats. Lucifer låg och sussade i en konstig ställning i Zebrafåtöljen formerly known as Farfarsfåtöljen.

∼ ♦ ∼

Ketchupflaska glasögonfodral penna

Sånt en behöver på jobbet…

I morse var det lite varmare, ett par plusgrader, och sol. Jag kände mig yr och illamående och undrar om det beror på stress eller bara är nåt tillfälligt. På jobbet har vi för miljonte gången försökt göra en fördelning av arbetsuppgifter. Vi får se hur länge det håller den här gången. Men jag har att göra och betar av det jag kan och ska tills jag får andra direktiv, ansvar och uppdrag. Glädjande nog väntar förstärkning i form av två personer till avdelningen. Dock inte till min kvartett, men till en annan som liksom min för tillfället är bemannad till 50 procent personalmässigt sett. Inte konstigt att det behövs ketchup på jobbet… (Rätt sort, dessutom.) Utöver det ovanliga sedvanliga har jag fått pedagogisk visning och skrivit ner instruktioner för att kunna ratta en viss kanal inom sociala medier som jag inte själv använder. I morrn ska jag få utbildning i en annan kanal för information som vi använder. Men vad gäller morgondagen ser jag mest fram emot en träff  med en arbetskamrat från min förra avdelning. Vi ska till Tropiska växthuset  med medhavd lunch. Kan det bli mysigare en fredag på jobbet?

Idag däremot blev det fisk till lunch och trevligt sällskap i form av två nya arbetskamrater, inga seriemördare (syns dock ej i bild). I kväll äter jag resterna av den kolgrillade kycklingen från helgen. Men först ska jag göra månadens räkenskaper.  Då är det bra att ha laddat med fisk för hjärnan, trevliga arbetskamrater för själen och sol för både knopp och kropp – jag gick hem från jobbet i bara luvatröja.

Panerad fisk med potatis remouladsås och citron

Dagens lunch (sällskapet, till lunchen inga seriemördare, är inte med på bilden).

∼ ♦ ∼

Och idag har jag lyssnat på en spännande podd, Krimtidpoddenför första gången. Malin Persson Giolito blev intervjuad av två av mina favoritförfattare, Anna Bågstam och Rebecka Edgren Aldén. Såväl podd som författare rekommenderas!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdag kväll den 22 mars och onsdagen den 23 mars 2022: Läser och jobbar

 



Kära dagbok…

Björn Fredrikssons bok Vita hajar svarta änkor och dödsänglar Seriemördare gnm tiderna

Seriemördarna är tunga att läsa om.

Även tisdagskvällen ägnade jag mest åt att läsa. Jag är nu nästan halvvägs bland seriemördarna som jag har fått från Blue Publishing för recension. Det är tung läsning, för de mord och brott dessa personer har begått är rent ut sagt hemska, vidriga. En kan ju fråga sig varför jag läser sånt här. Fästmön frågar mig ganska ofta varför, för jag sitter och stönar och fäller kommentarer under läsningen. Det finns inget enkelt svar. Framför allt vill jag förstå varför en del människor gör sånt här, varför de inte har några spärrar. Det känns som en gåta som behöver få ett svar så att vi som förstår kan bidra till att skapa en bättre värld. Fast… jag vet inte exakt hur just jag ska kunna bidra till detta, jag jobbar ju vare sig med rättspsykiatri eller i kriminalvården. Och ärligt talat vet jag inte om jag nånsin kan förstå. Det jag kan ana och se är vissa mönster som delvis påverkar hur människor blir som de blir. Arvssynd är nämligen nåt jag tror att en inte föds med, men det klart att vissa gener kan påverka, såsom benägenhet för missbruk.

Jussi Adler Olsens bok Natriumklorid

Lättare och bara 470 sidor, men också spännande läsning.

Igår trillade ytterligare en bok in för recension. Den började jag läsa lite i under frukosten idag och så fick boken följa med i ryggsäcken till jobbet. Ja, jag måste alltid ha en bok med mig (utom när jag är på pubrunda), men nej. Jag hann givetvis inte läsa boken under dan. Bonniers skickade mig vänligen ett recensionsexemplar av den nionde delen i Avdelning Q-serien. Den är lite lättare än seriemördarna att ha med sig – i vikt och omfång (470 sidor jämfört med 501 sidor seriemördare) men också på sätt och vis innehåll (serimördarna är verkliga, mördarna i Natriumklorid är fiktiva). Just denna bok är ännu inte utgiven, men ska finnas i handeln från och med tisdag nästa vecka. Första recensionsdag är inte förrän fredag nästa vecka och jag har inga krav på att bli klar med vare sig läsning eller recension till dess.

Läsa är alltså det jag gör när jag är ledig – förutom att städa, tvätta och sånt. Och igår kikade jag på ett TV-program också, Bäckström, tillsammans med Anna och Citrus. Efter programmet fortsatte jag med seriemördarna i sängen tills jag slocknade runt 23-tiden.

Katten Citrus bland soffkuddarna vaken

Citrus tittar på Bäckström.

∼ ♦ ∼

Bitmoji Tofflan obegripligheter vid datorn

Mer tid för operativt arbete.

Idag var det en grå, blåsig och lite trist morgon. Solen tittade emellertid fram senare, men gladde mig väl just inte så mycket eftersom jag satt i möten större delen av tiden. Nåja, jag är väldigt glad att jag får vara på just den här arbetsplatsen även om det är lite av en prövning för tillfället. Det är nyttigt och jag tvingas ta ansvar, tvingas våga, tvingas prova – och stärks av varje framgång. Motgångarna bär jag med hyfsat jämnmod, men de ger mig ibland en del sömnproblem. Jag är en ältare. Men ett av resultaten från ett av mötena blev… att jag ska ”slippa” delta i ett gäng återkommande möten ett tag framöver. Mer tid för operativt arbete alltså. Det låter ganska bra.

∼ ♦ ∼

Jag och FEM

Jag och vännen jag har känt längst i livet på en bild från hösten 2020. Vi är givetvis mycket snyggare nu.

Den vännen jag har känt längst av alla mina vänner hörde av sig idag. Hon har samma namn som min enhetschef och båda är de vänsterhänta – men bara äldsta vännen kommer resande hit till min födelsedag. Jag misstänker att hon förstår hur mycket det betyder för mig – jag har ju ingen familj i den meningen att jag saknar föräldrar, syskon, barn och andra nära släktingar. I min ursprungsfamilj är det bara jag kvar och ingen kommer efter mig. Så jag blev extra, extra glad, även om jag har förvarnat om att vi kanske inte hinner umgås så mycket bara vi två.

∼ ♦ ∼

I kväll är jag tvätterska. Tvättkorgen var ganska välfylld och jag får passa på att tvätta så mycket jag kan och hinner idag och i morrn eftersom jag behöver hänga tvätt i Matsalen. När Anna jobbar är det ingen som äter där inne, så den rena tvätten tar inte åt sig matlukt. Gymnasisten har visst redan ätit och jag ska bara äta mackor och kaffe till kvällsmat i köket. Vid min lilla retroköksmöbel.

Lucifer och Citrus på köksbordet

Lucifer och Citrus gillar också min retroköksmöbel. Här ligger det finaste mor har på bordet på en bild från julen 2019.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Måndag kväll den 21 mars och tisdagen den 22 mars 2022: Hägrande läsning och ledigheter

 



Kära dagbok…

Bitmoji Tofflan hand i ansiktet

Lite snurrig just nu...

Måndagskvällen var tröttig. Jag var riktigt jäkla sömnig och hängde mest över en och annan bok. Jag deklarerade lite snabbt innan också, men det vete 17 om det blev rätt. Just nu är jag snurrig. I morse hade avdelningsdirektören beviljat semester för resan i juni. Bara det att jag fick för mig att det gällde en dag i mars när jag bevisligen var på jobbet. Så jag mejlade löneenheten. Två gånger. De måtte tro att jag är helknäpp. Jag hade nämligen ansökt om rätt dagar för resan…

Fästmön hängde över sin mobil och såg lurig (!) ut igår kväll. Jag fick ur henne att hon hade fixat nåt hemligt till slutet av april, men det var tidigare på dan och på stan. Om aftonen satt hon och kollade hotell inför vår London-resa. Flyget är nu bokat till London. Hem flyger vi från Manchester eftersom vi ska hälsa på hos Annas snälla dotter och Boy Wonder innan vi lämnar England. Jag har ännu inte sett hur de bor och är väldigt nyfiken. Och glad att jag fick en inbjudan när vi träffades tidigare i år. Detta blir vår stora semesterresa den här sommaren, men jag funderar förstås på lite övrigt. Troligen blir det en tur ner till Metropolen Byhålan för oss båda. Som Anna sa igår är det mycket vi inte har sett än, till exempel porslinsmuseet.

∼ ♦ ∼

Idag fyller farbror Bosse år, men vi ska inte dit ut i kväll eftersom han blev opererad under dan. Det får bli en annan gång. Jag har haft lite glesare med möten på jobbet. Ibland är det skönt att inte bara ha pratmöten utan också möten där en faktiskt handgripligen gör saker. Ett sånt möte avslutade min arbetsdag. Ibland är det skönt när möten blir avbokade. Det skedde på förmiddagen. Lite extra mysigt var det att smyga iväg på ensamlunch idag, äta veggiebullar och läsa ut en bok om ett oroligt Europa. Nu blir det seriemördarna från Blue publishing i första hand.

Idag kom ytterligare en bok för recension, denna gång från Bonniers igen. Det kan bli så att jag växelläser igen, för den nionde delen i Jussi Adler Olsens Avdelning Q-serie, Natriumklorid, är något lättare att bära med sig. Bara 470 sidor jämfört med seriemördarnas 501… Första recensionsdag är den 1 april, vilket känns bra.  Tack till Bonniers!

∼ ♦ ∼

Plussaldot på flexen börjar byggas på. Eftersom Anna och jag ska ut på roligheter den 5 april i Stockholm aviserade jag idag att jag vill vara ledig den eftermiddagen och jobba hemifrån under förmiddagen. Anna är ledig hela den dan, men om vi kan åka in redan vid lunchtid blir det inte så stressigt för oss utan vi kan njuta lite av Stockholm. Sen ska vi ju dit senare i månaden också för att i förväg fira min födelsedag bara vi två och även i maj för en konsert.

Stadshuset Stockholm

Vi ska till Stockholm några gånger i både april och maj.

Nu ska jag emellertid ta ledigt för kvällen och bara… vara.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Catalana

Ett inlägg om den fjärde delen i Carl Hell-serien.



Lihammer och Hesselboms bok CatalanaPå jobbet gör en ibland fynd.
Det kan handla om (gamla) bibliotek som har gallrat böcker eller nån kollega som inte vill ha böcker hemma i hyllorna. Oavsett vem och varför hittade jag Anna Lihammers och Ted Hesselboms bok Catalana. I den fjärde fristående delen i Carl Hell-serien har alltså Anna Lihammer skaffat sig en medskribent.

Det är 1937. I Klarakvarteren i Stockholm exploderar det och efteråt hittas en kvinnokropp. Kommissarie Carl Hell tvingas avsluta sin semester med sin älskarinna. Tillsammans med polissyster Maria Gustavsson försöker han ta reda på vem kvinnan är. Samtidigt väntar nån på sin dotter och en man flyr genom Europa.

Genast inser jag att det här är en mer politisk del i denna historiska kriminalserie. Den här gången ligger inte fokus på sånt som att Maria Gustavsson är lesbisk. Nu är det 1930-talets Europa och det mörker som tycks hitta fram överallt. Och det är väl intressant i sig, men… för mig blir detta inte nån deckare i vanlig mening utan mer en historisk, fiktiv roman med inslag av romantik. I det här fallet känner jag att inte tilltalas lika mycket som av de tidigare delarna. Att boken har två författare är också väldigt tydligt.

Toffelomdömet blir medel.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Carl Hell-serien (länkarna går till mina inlägg om böckerna):

  1. Medan mörkret faller
  2. Än skyddar natten
  3. Där gryningen dröjer
  4. Catalana (läs inlägget ovan!)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Jobb, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Vårdagjämningskväll och måndagen den 21 mars 2022: Vår och halvkaos

 



Kära dagbok…

Asiatisk buffé och en Singhaöl

Asiatisk buffé och en Singha till söndagsmiddag.

Men asså jag fattar inte! Jag säger att jag vill skriva djupare texter, med mer substans, inte bara upprapningar av mitt liv och leverne. Och så missar jag att det var vårdagjämning igår. Snacka om noll koll. I vart fall har jag koll på att det blir sommartid nästa helg. Natten mellan lördag och söndag flyttar vi fram klockorna en timme. Idiotiskt, om du frågar mig, men det är det ingen som gör och nu är det som det är. Nåja, jag har visst lite koll i alla fall.

Gymnasisten och jag gick åt asiatisk buffé på Pong igår kväll. Vi älskar kycklingspett med jordnötssås, men vi åt lite annat också. Jag sänkte en Singha till maten och båda tog vi vaniljmjukglass till dessert. Två glassar igår, alltså. Det kan ju aldrig ge nåt bra resultat på vågen. Samtidigt… alla öl jag dricker… De påverkar nog vikten mer.

Vi promenerade fram och tillbaka och det var bra för ryggen. Ändå nyper det till nere vid ryggslutet då och då och gör rejält ont. Höger ringfingertopp är för det mesta avdomnad fortfarande. Den har inte gjort så ont i helgen, det är mest väldigt obehagligt.

Resten av kvällen satt jag vid datorn en stund och skrev. Läste gjorde jag också. Laddade för en ny arbetsvecka där vi är en grupp som plötsligt har blivit 50 procent mindre personalmässigt. Undras hur det ska gå… Eller… vill jag veta? Jag kollade i alla fall att jag får lön i mars och när jag ändå var inloggad ansökte jag om semester i juni för London-resan. Min kväll avslutades med Harry Palmer på TV.

∼ ♦ ∼

Måndagsmorgonen var solig och kall, så jag packade på mig rejält. Vilken skillnad mot söndagskvällen när jag gick endast iförd luvatröja som ytterplagg till Pong! På Kungsgatan mötte jag en person som har jobbat på min nuvarande avdelning och nån som jag gillar. Vi fick en trevlig pratstund under promenaden till dess att h*n skulle vika av.

På jobbet är det halvkaotiskt i min grupp. En person är sjukskriven och en är dedikerad till ett stort projekt. Vi är två kvar som försöker lösa ”allt”. Den ekvationen håller inte, som du förstår, kära dagbok. Vi kan bara göra vårt bästa och så gott vi kan. Måndagen var dessutom fulltecknad av möten. Sista mötet för dagen hade jag med min enhetschef. Hon är lyhörd, tack och lov! Jag fick också god hjälp av en arbetskamrat med ett par struliga saker. Plötsligt var det så att jag inte var varken dum eller korkad utan dels saknade behörighet, dels hade fått fel instruktion. Som tur är stod inget liv på spel.

Och utanför mitt fönster på jobbet är det vår i Barockträdgården

Vår i Barockträdgården

Det är vår i Barockträdgården utanför jobbfönstret!

∼ ♦ ∼

Jag har deklarerat på nätet, men mer nytta än så tänker jag inte göra i kväll. Det blir läsning om seriemördare.

Björn Fredrikssons bok Vita hajar svarta änkor och dödsänglar Seriemördare gnm tiderna

Kvällslektyr.

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Lördag kväll den 19 mars och söndagen den 20 mars 2022: Matfrågor och vårtecken

 



Kära dagbok…

Såser och röror för alla

Såser och röror för alla. Undras hur mycket vi sen får slänga…

Det är inte klokt hur mycket mat vi handlar i det här hemmet! Igår var jag iväg och köpte middag för tre och som jag skrev kostade det fem miljoner spänn. Och det är ju inte så konstigt när alla smaker ska tillfredsställas. Eller vad sägs om typ tre olika köpesåser/-röror? Ibland ifrågasätter jag starkt mitt eget beteende. Alltså att jag gör såna inköp när jag vet att vi inte lär äta upp allt och att vi med all säkerhet lär slänga en del senare i veckan. Detta när det finns människor som inte har en enda sås/röra att äta. Det är rätt… sjukt.

I nästa stund går jag iväg några ärenden och blir fikasugen. Det går att fika på konditori ensam. Jag gick till Ofvandahls. Där upptäckte jag att personalen och jag har olika uppfattning om vad en russintopp är. Det är ingen platt kaka i min värld, men uppenbarligen hos hovleverantören… Den smakade lite konstigt också, men pecanwienerbrödet fick kompensera det hela. Vid min förfrågan förnekade kassapersonalen att nån praktikant hade bakat kakan.

Väldigt platt russintopp o wienerbröd på Ofvandahls

Russintoppen var inte precis nån ”topp” på Ofvandahls…

Fågeldetalj

Fågelknåp.

Jag utförde ett viktigt ärende som jag knåpade lite med när jag kom hem. Därefter säkerhetskopierade jag filer. Medan detta pågick löste jag sudoku. Därefter styrde jag stegen ner i underjorden för att dammsuga min rena bil. Jag tror att mattorna inne i bilen hade blivit tvättade på fredagen, så det blev inte mycket jag behövde suga. Dammsugaren nere i källarförrådet funkade, för övrigt, så jag slapp släpa ner Fästmöns nya. Jag kan verkligen rekommendera Centralrekonden som tvättade min bil! Toppen för min del också att det är gångavstånd hemifrån – minst möjliga krångel vid hämtning och lämning av bilen. Dammsugningen av hemmet fick anstå till söndagen. Jag tyckte att jag for omkring som ett torrt skinn ändå min första lediga dag den här veckan. Men eftersom Anna jobbade till klockan 18 förberedde jag lördagsmiddagen lite och gjorde sallad, dukade etc. Ingen hjälp från nåt håll, övriga i det här hemmet tycks bara skrika efter mat jämt och ständigt. Citrus parkerar sig ofta vid högra skrivbordshurtsen, till exempel, för hon vet att jag har goda torrisar för katter i översta skrivbordslådan.

Jag hade köpt alldeles för mycket mat, som sagt, men… då blev det matlådor och/eller lunch till samborna. En ostbricka trollade jag också fram på middagsbordet. Det var gott, men inte heller ostarna hyfsade vi. Vi tog bara var sitt glas vin också, det liksom räckte så.

Både Anna och jag kämpade med att hålla oss vakna på kvällen. Jag läste Antiktidningen, men växelläser också en historisk deckare och en bok om seriemördare som jag har fått för recension. Hur spännande det nu än var gav jag upp tidigt. Vi låg i sängen runt 22.30 och jag sov nog nån halvtimme senare.

Lucifer nära

Lucifer var också trött igår och sov med öppna ögon.

∼ ♦ ∼

Självklart vaknade jag tidigt i morse. Men jag gick upp och gav katterna mat innan de började krafsa och skrika. Sen tömde jag kattpottor och sopade, fördelade veckans medicin samt tömde diskmaskinen på ren disk. Inte gick det att somna om efter det, så jag fixade kaffe när Anna hade vaknat. Jag ägnade mig åt växelläsning i sängen, det vill säga både historisk deckare och seriemördare.


Jag slog en signal till Annas snälla mamma,
medan hennes dotter ordnade blommor till sin pappa farbror Bosse som fyller år nästa vecka. Eftersom han ska opereras just den dan ska han inte ha nåt födelsedagsfirande. Då kanske en fin bukett piggar upp i stället. Sen dammsög jag och Anna fortsatte greja med mobilen för att boka flygresa åt oss till i juni när vi ska på ABBA-konserten utanför London. Jag tog en dusch innan jag åkte till ICA Gnista för att lufta bilen och handla. Det slog mig att min bil är så ren att den är blå till färgen nu.

Efter att ha packat upp de fyra kassarna mat till oss och katterna som jag kom hem med tog jag en promenad på lite mer än två kilometer. Det var soligt och 14 grader varmt, så jag gick i bara luvatröja. Vårtecken såg jag redan utanför dörren i form av snödroppar. Ett annat vårtecken var den glass jag intog vid ån.

∼ ♦ ∼

I kväll ansvarar jag för maten igen och det verkar vara svårt att ena oss. Mina alternativ handlar nämligen om att vi går ut och går till maten. Det verkar vara övermäktigt jobbigt, men jag tror också att matsuget tar överhanden så småningom. Det kan bli italienskt eller asiatiskt, vi får se. Den kriminella får nog sin vilja igenom. Alltså, jag skojar, men jag ser fan kriminell ut i mitt nya pass…

Passfotot

Den kriminella a k a Tofflans nya passfoto.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Epikuréiskt, Mat, Musik, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Fredag kväll den 18 mars och lördag förmiddag den 19 mars 2022: Litteratur och pubrunda

 



Kära dagbok…

Det blev ett struligt slut på arbetsdagen igår. Men sen blev det desto roligare efter jobbet. Just som jag hade loggat ur och plockat ihop jobbdatorn plingade brevbäraren på med ett tjockt blått kuvert. Paketet innehöll Björn Fredrikssons bok Vita hajar svarta änkor och dödsänglar. Seriemördare genom tiderna. Boken har jag fått från Blue Publishing för recension. Det är en riktig tegelsten (501 sidor), så jag har bett att få slippa tidspress. Men ärligt talat läste jag både förord och inledning i morse… Gissningsvis läser jag boken parallellt med en deckare eller roman.

∼ ♦ ∼

Sen blev det bråttom ner till stan för att träffa MimmiHappy Duck. Jag hade fattat att det skulle vara mycket folk i farten eftersom det pågår ett visst sportevenemang här. Det kom till exempel in en rejält påverkad person på puben och bara slog sig ner. Personen blev anmodad att gå, vilket skedde, men inte förrän efter en bra stunds argumenterande med tjejen som jobbade i baren.

Mimmi första ölen på Happy Duck

Mimmi tar första ölen på Happy Duck och luggen är iordning.


Vi traskade därför vidare och provade O’Neill’s.
Men där var det mesta reserverat och vi hade fått sitta en stund på en kant. Vi gick vidare till Bishops Arms. Där fick vi ett bord som var reserverat först tre timmar senare, så vi kunde sänka var sin öl till och äta. Första kisspausen klarades också av. Sen trängde sig folk på och vi beslutade oss för att gå vidare.

Mimmi envisades med O’Neill’s igen, men där var det ännu mer packat än tidigare. Vi hamnade på O’Connor’s, där jag inte har varit på många år. Var sin öl till blev det där – och nån försökte ringa Mimmi! –  innan vi lättade och stegade Drottninggatan upp till Taps.

Öl 3 på O Connors

Trean på O’Connor’s.


På Taps hade jag aldrig varit,
trots att det ligger nära min frisör. Riktigt trevligt öl-ställe. Där blev vi sittandes i fyra öl vardera ytterligare. Man ser att det börjar bli suddigt på sista bilden där Mimmis lugg är minst sagt ostyrslig.


Jag gick hem genom ett Uppsala fullt av folk.
Det var en märklig känsla, för det var länge sen sist. Trött var jag, men jag satt upp ett tag för att komma ner i varv efter en trevlig kväll. Jag behöver såna här kvällar och ett sällskap jag kan lyssna på och prata med, nån som inte bara är ytlig.

Ån och domkykan marskväll

På väg hem genom Uppsala. Just vid ån var det inte nåt folk.

∼ ♦ ∼

Ja det blev en rejäl pubrunda igår. Den som kan räkna och jag själv inser att jag drack sju öl. Alla öl var dock inte stora och alla var inte starka. Ändå hade jag liiite ont i huvet morse. Såg framför mig en rätt slapp dag, men som vanligt gick det om intet eftersom det alltid är tusen saker som ska göras hemma. På förmiddagen vek jag ren tvätt och la in, tömde kattpottor, gick med sopor, gav katterna mat. gick och handlade, sorterade sopor (nej, allt är inte plast) samt rev ur sängen i sovrummet för renbäddning senare. Klockan tolv hade jag ännu inte ätit nåt den här lördagen, men jag lovar att jag både tvättade av mig och borstade tänderna innan jag gick ut och handlade en middag för tre personer för runt fem miljoner kronor.

När det här inlägget är publicerat och klart ska jag inta frukost innan jag går ut på det ärende jag hade tänkt utföra idag.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis blev det faktiskt bokbyte i natt, från en spänningsroman om ett kraschat plan på Medis i december 2000 till en explosion i Klarakvarteren 1937. Men… Den som överlever har inte första recensionsdag förrän i slutet av månaden och det respekterar jag. En kortare version av min recension är skickad till Akademibokhandeln där jag fick boken och uppdraget som förhandsläsare.

Lucifer med böckerna Den som överlever och Catalana

Bokbytarkatten Lucifer med böckerna Den som överlever och Catalana.

∼ ♦ ∼

Utöver detta kan jag konstatera att även jag är en överlevare. Jag har blivit spådd att jag ska dö 59 år gammal. Idag är jag visserligen fortfarande 59 år, men jag är i alla fall en dag äldre än min mormor blev. Hon hann inte fylla 60 utan gick bort cirka en och en halv månad före sin sextionde födelsedag.

∼ ♦ ∼

PS Till Mimmi. Jag hittade inget inlägg om Carol. Antagligen ligger den osedd på hårddisken…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Torsdagen den 17 mars och fredagen den 18 mars 2022: Ljusare på jobbfronten

 



Kära dagbok…

Utsikten från konferenslokalen

Ljusare på jobbfronten! (Utsikt från konferenslokalen.)

Igår, torsdag, skulle jag för första gången delta i en heldagskonferens med min avdelning. Ungefär ett förlängt avdelningsmöte, alltså. Såna tillställningar har jag bevistat i olika konstellationer och på olika arbetsplatser under mitt yrkesliv. De flesta gånger har det ärligt talat känts som slöseri med tid. Inför gårdagen hade jag blandade känslor, men ändå åt det positiva hållet. Om inte innehållet i dagen skulle ge nåt så skulle åtminstone umgänget med arbetskamraterna göra det. Det är ju ljusare på jobbfronten på alla sätt och vis nu.

På plats i konferenslokalen avdkonf 17 mars 2022

Först på plats i konferenslokalen.

Samtidigt var jag trött så att jag mådde illa efter två jobbiga nätter. Den ena natten vaknade jag och kunde inte somna om förrän efter en två, tre timmar. Nästa natt väcktes jag av kattkrafs på sovrumsdörren. När jag återvänt till sängen och slumrat till vaknade jag 4.30 till ljudet av en spyende katt. Så jaaa… det var väl inte mitt piggaste jag som traskade upp till Clarion Hotel Gillet för konferens. Jag hade dessutom stämt träff med en resande arbetskamrat för att äta utlovad hotellfrukost. Den blev en besvikelse, för det visade sig vara bagels med bredbar ost och spygröna smoothies. Men jag behövde äta nåt eftersom jag inte hade gjort det hemma. Och sen blev det mer kaffe, förstås.

 

Kort You are special och kaffemugg

Jag känner mig speciell på avdelningen för jag har en väldigt inkännande och inkluderande chef.

Jag ska inte fördjupa mig i vad vi gjorde under dagen, men den omfattade presentationer av varje enhet men också av större projekt. Vidare hade vi gruppdiskussioner i olika frågor och konstellationer – en gång i blandad grupp, en gång med enheten.

Tiden gick snabbt och hela dagen får en enda stor tumme upp för mig. Det här är en avdelning där det definitivt är högt i tak. En avdelning som har en otroligt inkännande och inkluderande högsta chef. Jag har även den bästa enhetschefen. Men en kan inte älska alla. Detta till trots känner jag mig bekväm i allas sällskap.

Efter avslutad konferens bjöds vi och två som slutat på avdelningen på ett glas bubbel samt därefter middag nere i hotellets restaurang. Vid lunchen hade vi fått ljuvlig torsk, till middagen bjöds kamraterna på kalv och ett glas rött till huvudrätt. Jag fick mozzarellasticks till mitt rödvin och huvudrätten var den stora besvikelsen. Det kändes som nånting man gått och köpt i frysdisken på ICA, ärligt talat. Förrätten bestod av röding med ett glas vitt till. Gott! Men godast var nog desserten, en pannacotta. Utöver detta blev det många trevliga samtal kring middagsbordet. För mig blev det också ett kärt återseende när jag upptäckte ”en kändis” bland personalen. Jag insåg också att vi satt i en restaurangdel där Fästmön och jag hade vår första dejt. Bara det gör att jag funderar på att ge stället en ny chans att servera mig en god middag.

∼ ♦ ∼

I natt sov jag nog hela natten. Jag var helt slut. När jag kom hem igår hade jag nästan ont i halsen – för att jag hade pratat så mycket. Ryggen höll sig hyfsat OK, tack och lov. Jag försökte röra på mig så snart tillfälle gavs. I morse blev det däremot ingen promenad till jobbet. I stället startade jag jobbdatorn tidigt och jobbade en trekvart innan jag tog bilen och åkte för att få den handtvättad utvändigt. Promenaden hem tog bara tio minuter. En lika lång promenad skulle det bli för att hämta den rena bilen. Jag fick sms i morse om att mitt pass är klart och eftersom det var förhållandevis lugnt på jobbfronten idag gick jag iväg till polisen för att hämta det. Det blev också en skön promenad på cirka 30 minuter tur och retur. Tyvärr visade sig inte solen idag utan det har varit grått och fuktigt.

Fredagseftermiddagen avslutades lite abrupt när jag plötsligt förlorade mina behörigheter att jobba i bland annat intranätet. God natt jord, liksom.

∼ ♦ ∼

I kväll ska jag träffa vännen M för öl och mat, vilket ju är bra att det sker efter veckans vägning. Resultatet var inte särskilt upphetsande denna fredag, trots att jag tycker att jag har skött mig bra, inte fuskat eller ätit för mycket. Jag har gått ner hela 100 gram på en vecka. Positivt är dock att BMI har gått ner en tiondel och kroppsfettet har minskat med två tiondelar. Muskelmassan har ökat två tiondelar. Vattenmängden i kroppen var två tiondelar högre än förra fredagen. Bentätheten ligger oförändrad.

Och det här inlägget är förstås tidsinställt!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Idus Martiae kväll och onsdagen den 16 mars 2022: Dålig sömn, härligt väder

 



Kära dagbok…

Vardagsfrukost

Typisk vardagsfrukost för min del. Jag hinner läsa en stund.

Det finns inte så mycket att säga om kvällen till Idus Martiae. Jag tog reda på ren och torr tvätt, åt ett par mackor med kaffe vid skrivbordet hemma (det skulle stekas korv i köket och det har jag svårt för), såg Bäckström på TV samt läste boken jag har fått för recension. Det är en bra bok. Jag har påbörjat en recension till Akademibokhandeln, men den blir väldigt kort. Här på bloggen lägger jag ut en längre version, men inte förrän den 29 mars. Det är nämligen första recensionsdatum.

I morse vid frukosten hann jag läsa en stund till, trots att jag både skulle tömma pottor och bädda – där emellan duscha och sopa hallgolvet. Jag tog det ganska lugnt i morse, för jag hade en dålig natt. Vaknade vid halvtvå-tiden och var sen vaken ett par timmar. Det var omöjligt att somna om. Ryggen kändes av, men mest händer och fingrar så både domnade och värkte. I morse var jag därför ganska trött. Och tanken på att dagens sista möte klämts in klockan 16 gjorde mig inte lättare. Jag visste i förväg att jag skulle vara helt slut då.

Utsikt över ån mot Domkyrkan från St Olofsbron

Härlig promenad till jobbet i morse. Jag stannade till på S:t Olofsbron och tog den här bilden.

Men promenaden till jobbet är uppfriskande. I morse var det bara knappt två minusgrader och soligt. Det var skönt att gå och jag gick med långsamma steg. På upploppet fick jag sällskap av gårdagens lunchkompis samt en annan person jag har jobbat med tidigare. Det blev en härlig start på dan.

Annars blev det lite mindre härligt när jag avslöjade en sak som jag tycker att vi måste ta tag i och stävja eller försöka förbättra på jobbet. Vi gjorde lite planer för detta under morgonen. Till lunch fick jag sällskap av två av mina trevliga arbetskamrater. Eftermiddagen var helt vikt för möten från klockan 13 till slutet av arbetsdagen. Jag var inte hemma förrän runt 17.30. Dagens sista möte blev inte 30 minuter långt utan en timme långt. Men det var nödvändigt!

∼ ♦ ∼

I kväll blir det gissningsvis tidig sänggång, med läsning före och efter. I morrn kommer inget dagboksinlägg eftersom jag är borta hela dagen och deltar i en middag med min avdelning på kvällen. Det innebär att jag missar Antikrundan för andra gången den här säsongen. Det får jag leva med.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Måndag kväll den 14 mars och tisdagen den 15 mars 2022: Hektiskt, men rent!

 



Kära dagbok…

Det blev en hektisk måndagskväll, men… Som tur var hade Fästmön gjort iordning en rejäl portion mat. Jag hade bara fått i mig en macka och qwarj på jobbet och det var liiite för lite. Så underbart att bara värma indonesisk kyckling med ris i micron. Jag hade nämligen tusen saker att göra när jag kom hem och behövde desperat både mat och energi.


Efter maten strök jag en hög kläder
medan tvättmaskinen skötte om en svart tvätt. Sopor fick jag kasta manuellt.  Diskmaskinen skötte om disken. Den hann jag också senare plocka ur före läggdags.

Jag håller Victor Pavic Lundbergs bok Den som överlever

Verkar lovande. Jag har redan läst en femtedel…

Boken jag ska vara förhandsläsare av och skriva en recension om på uppdrag av Akademibokhandeln anlände igår. Den är på över 400 sidor. Recensionen ska levereras med viss tidspress, nästa vecka. Just omfång och tidspressen hade varit bra att få förhandsinformation om. Jag vill inte göra nåt hafsjobb, nämligen. Men… jag hade 100 sidor kvar av den sjunde Sebastian Bergman-boken. Snabbt bestämde jag mig för att läsa ut den först innan jag grep mig an Den som överlever. Nu blev det väldigt, väldigt spännande i slutet så jag läste ut boken – på en timme! Bokbytet gick därefter till en bok som kommer ut först på fredag nästa vecka. Det är också en kriminalroman. Och tack och lov börjar den riktigt bra och jag har i skrivande stund läst ungefär en femtedel redan. Jag tror inte att det blir nåt problem att hinna läsa, skriva och skicka in recensionen senast onsdag nästa vecka. Utöver den här boken har jag fått en förfrågan från samma förlag som ger ut Victor Pavic Lundbergs bok om jag vill recensera en annan av deras böcker. Det är också en kriminalroman, men den åttonde delen i en serie där jag har läst alla de tidigare böckerna och uppskattat mycket. Den boken släpps i lite närmare slutet av mars än Den som överlever.

Böckerna Som man sår och Den som överlever

Bokbyte från Sebastian Bergman till en ännu outgiven bok.


Tvätta, diska, stryka, läsa, kasta sopor och påbörja recensionsboken…
Ja, jag hann mycket igår kväll. Antiktidningen får ligga till sig till en kväll när det är kortare agenda. Jag avslutade måndagskvällen med att titta på brittiska kriminalserien Annika på SvT1. Den var lite i tramsigaste laget för min smak, tyvärr.

∼ ♦ ∼

Förbereder ett möte på jobbet med papper och penna

Mötesförberedelser med papper och penna.

Åter en kall, men solig morgon startade den här dagen. Idag hade jag ett par viktiga möten, bland annat mitt första medarbetarsamtal med min nya enhetschef. Det mötet gick jättebra! Utöver det jobbade jag på med inkommande ärenden av olika slag. Igår blev det klart att en av oss fyra i min grupp blir dedikerad till ett större projekt. Det innebär att vi andra tre måste se över rutiner och fördelning av arbetsuppgifter, bevakning av funktionsbrevlådor, kalenderieansvaret etc. Ja, det är mycket nu. Ganska pratigt stundtals där jag sitter och jobbar och det kan inte den fina utsikten skydda emot. Men jag gick ifrån och satte mig på annat håll en stund för att förbereda ett möte – med papper och penna.

Under lunchen hade jag ett avstämningsmöte med en bekanting som jag ursprungligen jobbade ihop med på samma avdelning – tills funktionerna delade på sig. Vi jobbar båda kvar i samma hus, dock och vid universitetsförvaltningen.

Raggmunk

Raggmunkslunch med en bekanting på jobbet.

∼ ♦ ∼

I kväll tänker jag inte göra mer än ta reda på gårdagens rena och torra tvätt och fortsätta läsa i boken jag har fått för recension. Vidare är det andra delen av Bäckström klockan 21. Jag har bokat tid för en utvändig handtvätt av bilen på fredag. Jag kan lämna på morgonen och hämta på lunchen. Det passar bra, för då blir det ett par lagoma promenader – jag ska jobba hemifrån då. Min rygg tackar mig för detta initiativ. Att själv tvätta bilen för hand låter sig inte göras just nu.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 6 kommentarer