Kära dagbok…

Lite snurrig just nu...

Måndagskvällen var tröttig. Jag var riktigt jäkla sömnig och hängde mest över en och annan bok. Jag deklarerade lite snabbt innan också, men det vete 17 om det blev rätt. Just nu är jag snurrig. I morse hade avdelningsdirektören beviljat semester för resan i juni. Bara det att jag fick för mig att det gällde en dag i mars när jag bevisligen var på jobbet. Så jag mejlade löneenheten. Två gånger. De måtte tro att jag är helknäpp. Jag hade nämligen ansökt om rätt dagar för resan…

Fästmön hängde över sin mobil och såg lurig (!) ut igår kväll. Jag fick ur henne att hon hade fixat nåt hemligt till slutet av april, men det var tidigare på dan och på stan. Om aftonen satt hon och kollade hotell inför vår London-resa. Flyget är nu bokat till London. Hem flyger vi från Manchester eftersom vi ska hälsa på hos Annas snälla dotter och Boy Wonder innan vi lämnar England. Jag har ännu inte sett hur de bor och är väldigt nyfiken. Och glad att jag fick en inbjudan när vi träffades tidigare i år. Detta blir vår stora semesterresa den här sommaren, men jag funderar förstås på lite övrigt. Troligen blir det en tur ner till Metropolen Byhålan för oss båda. Som Anna sa igår är det mycket vi inte har sett än, till exempel porslinsmuseet.

∼ ♦ ∼

Idag fyller farbror Bosse år, men vi ska inte dit ut i kväll eftersom han blev opererad under dan. Det får bli en annan gång. Jag har haft lite glesare med möten på jobbet. Ibland är det skönt att inte bara ha pratmöten utan också möten där en faktiskt handgripligen gör saker. Ett sånt möte avslutade min arbetsdag. Ibland är det skönt när möten blir avbokade. Det skedde på förmiddagen. Lite extra mysigt var det att smyga iväg på ensamlunch idag, äta veggiebullar och läsa ut en bok om ett oroligt Europa. Nu blir det seriemördarna från Blue publishing i första hand.

Ensamlunch med veggiebullar och en bok.

Bokbyte från ett oroligt Europa 1930 till seriemördare genom tiderna.

Idag kom ytterligare en bok för recension, denna gång från Bonniers igen. Det kan bli så att jag växelläser igen, för den nionde delen i Jussi Adler Olsens Avdelning Q-serie, Natriumklorid, är något lättare att bära med sig. Bara 470 sidor jämfört med seriemördarnas 501… Första recensionsdag är den 1 april, vilket känns bra.  Tack till Bonniers!

Idag låg ett kuvert från Bonniers och väntade på mig hemma.

Jag har fått Jussi Adler Olsens bok Natriumklorid för recension.

∼ ♦ ∼

Plussaldot på flexen börjar byggas på. Eftersom Anna och jag ska ut på roligheter den 5 april i Stockholm aviserade jag idag att jag vill vara ledig den eftermiddagen och jobba hemifrån under förmiddagen. Anna är ledig hela den dan, men om vi kan åka in redan vid lunchtid blir det inte så stressigt för oss utan vi kan njuta lite av Stockholm. Sen ska vi ju dit senare i månaden också för att i förväg fira min födelsedag bara vi två och även i maj för en konsert.

Vi ska till Stockholm några gånger i både april och maj.

Nu ska jag emellertid ta ledigt för kvällen och bara… vara.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.