Kära dagbok…

Såser och röror för alla. Undras hur mycket vi sen får slänga…

Det är inte klokt hur mycket mat vi handlar i det här hemmet! Igår var jag iväg och köpte middag för tre och som jag skrev kostade det fem miljoner spänn. Och det är ju inte så konstigt när alla smaker ska tillfredsställas. Eller vad sägs om typ tre olika köpesåser/-röror? Ibland ifrågasätter jag starkt mitt eget beteende. Alltså att jag gör såna inköp när jag vet att vi inte lär äta upp allt och att vi med all säkerhet lär slänga en del senare i veckan. Detta när det finns människor som inte har en enda sås/röra att äta. Det är rätt… sjukt.

I nästa stund går jag iväg några ärenden och blir fikasugen. Det går att fika på konditori ensam. Jag gick till Ofvandahls. Där upptäckte jag att personalen och jag har olika uppfattning om vad en russintopp är. Det är ingen platt kaka i min värld, men uppenbarligen hos hovleverantören… Den smakade lite konstigt också, men pecanwienerbrödet fick kompensera det hela. Vid min förfrågan förnekade kassapersonalen att nån praktikant hade bakat kakan.

Russintoppen var inte precis nån ”topp” på Ofvandahls…

Fågelknåp.

Jag utförde ett viktigt ärende som jag knåpade lite med när jag kom hem. Därefter säkerhetskopierade jag filer. Medan detta pågick löste jag sudoku. Därefter styrde jag stegen ner i underjorden för att dammsuga min rena bil. Jag tror att mattorna inne i bilen hade blivit tvättade på fredagen, så det blev inte mycket jag behövde suga. Dammsugaren nere i källarförrådet funkade, för övrigt, så jag slapp släpa ner Fästmöns nya. Jag kan verkligen rekommendera Centralrekonden som tvättade min bil! Toppen för min del också att det är gångavstånd hemifrån – minst möjliga krångel vid hämtning och lämning av bilen. Dammsugningen av hemmet fick anstå till söndagen. Jag tyckte att jag for omkring som ett torrt skinn ändå min första lediga dag den här veckan. Men eftersom Anna jobbade till klockan 18 förberedde jag lördagsmiddagen lite och gjorde sallad, dukade etc. Ingen hjälp från nåt håll, övriga i det här hemmet tycks bara skrika efter mat jämt och ständigt. Citrus parkerar sig ofta vid högra skrivbordshurtsen, till exempel, för hon vet att jag har goda torrisar för katter i översta skrivbordslådan.

Jag hade köpt alldeles för mycket mat, som sagt, men… då blev det matlådor och/eller lunch till samborna. En ostbricka trollade jag också fram på middagsbordet. Det var gott, men inte heller ostarna hyfsade vi. Vi tog bara var sitt glas vin också, det liksom räckte så.

Kolgrillad kyckling med röror till middag…

…ostbricka med druvor och päron till dessert.

Både Anna och jag kämpade med att hålla oss vakna på kvällen. Jag läste Antiktidningen, men växelläser också en historisk deckare och en bok om seriemördare som jag har fått för recension. Hur spännande det nu än var gav jag upp tidigt. Vi låg i sängen runt 22.30 och jag sov nog nån halvtimme senare.

Lucifer var också trött igår och sov med öppna ögon.

∼ ♦ ∼

Självklart vaknade jag tidigt i morse. Men jag gick upp och gav katterna mat innan de började krafsa och skrika. Sen tömde jag kattpottor och sopade, fördelade veckans medicin samt tömde diskmaskinen på ren disk. Inte gick det att somna om efter det, så jag fixade kaffe när Anna hade vaknat. Jag ägnade mig åt växelläsning i sängen, det vill säga både historisk deckare och seriemördare.

En historisk deckare till första muggen kaffe…

…och seriemördare till andra muggen.

Jag slog en signal till Annas snälla mamma, medan hennes dotter ordnade blommor till sin pappa farbror Bosse som fyller år nästa vecka. Eftersom han ska opereras just den dan ska han inte ha nåt födelsedagsfirande. Då kanske en fin bukett piggar upp i stället. Sen dammsög jag och Anna fortsatte greja med mobilen för att boka flygresa åt oss till i juni när vi ska på ABBA-konserten utanför London. Jag tog en dusch innan jag åkte till ICA Gnista för att lufta bilen och handla. Det slog mig att min bil är så ren att den är blå till färgen nu.

Efter att ha packat upp de fyra kassarna mat till oss och katterna som jag kom hem med tog jag en promenad på lite mer än två kilometer. Det var soligt och 14 grader varmt, så jag gick i bara luvatröja. Vårtecken såg jag redan utanför dörren i form av snödroppar. Ett annat vårtecken var den glass jag intog vid ån.

Vårtecken 1: snödroppar utanför dörren.

Vårtecken 2: en glass vid ån.

∼ ♦ ∼

I kväll ansvarar jag för maten igen och det verkar vara svårt att ena oss. Mina alternativ handlar nämligen om att vi går ut och går till maten. Det verkar vara övermäktigt jobbigt, men jag tror också att matsuget tar överhanden så småningom. Det kan bli italienskt eller asiatiskt, vi får se. Den kriminella får nog sin vilja igenom. Alltså, jag skojar, men jag ser fan kriminell ut i mitt nya pass…

Den kriminella a k a Tofflans nya passfoto.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.