Kära dagbok…

Kvällsmat med seriemördare.

Det är inte alla förunnat att supera med seriemördare. Det gjorde jag igår afton, när jag sent omsider slog mig ner vid köksbordet för att äta kvällsvard. Måltiden kan synas frugal, men två ostmackor och en macka med kalkonpålägg samt tre rädisor var en bra bas till svart kaffe och en faktabok om… folk som mördar hej vilt. Jag har nu passerat halva boken och har läst mer än 60 procent, enligt Goodreads.

Resten av kvällen blev det läsning och tvätt samt hängning av tvätt. Jag vet inte hur många maskiner jag körde och ändå är tvättunnan halvfull. Nåja, det är ju en kväll i kväll också… Fast då är jag strängt upptagen mellan klockan 20 och 21 för att amatörvärdera antikviteter i Antikrundan. Igår kväll såg jag också på TV, men som så ofta bara ett program, igår om entreprenörer som vill bli ihopkopplade med investeraren och entreprenören Gunilla von Platen (född Günil Anip). Fel person fick lämna dock, tyckte jag och Fästmön, som kom hem från jobbet och såg sista halvan av programmmet. Ja, det är ju ännu ett tävlingsprogram.

Citrus tittade en stund med mig, men sen använde hon Annas dator med kudde på som sovplats. Lucifer låg och sussade i en konstig ställning i Zebrafåtöljen formerly known as Farfarsfåtöljen.

Datorer är bra att sova på.

Somliga föredrar dock Zebrafåtöljer.

∼ ♦ ∼

Sånt en behöver på jobbet…

I morse var det lite varmare, ett par plusgrader, och sol. Jag kände mig yr och illamående och undrar om det beror på stress eller bara är nåt tillfälligt. På jobbet har vi för miljonte gången försökt göra en fördelning av arbetsuppgifter. Vi får se hur länge det håller den här gången. Men jag har att göra och betar av det jag kan och ska tills jag får andra direktiv, ansvar och uppdrag. Glädjande nog väntar förstärkning i form av två personer till avdelningen. Dock inte till min kvartett, men till en annan som liksom min för tillfället är bemannad till 50 procent personalmässigt sett. Inte konstigt att det behövs ketchup på jobbet… (Rätt sort, dessutom.) Utöver det ovanliga sedvanliga har jag fått pedagogisk visning och skrivit ner instruktioner för att kunna ratta en viss kanal inom sociala medier som jag inte själv använder. I morrn ska jag få utbildning i en annan kanal för information som vi använder. Men vad gäller morgondagen ser jag mest fram emot en träff  med en arbetskamrat från min förra avdelning. Vi ska till Tropiska växthuset  med medhavd lunch. Kan det bli mysigare en fredag på jobbet?

Idag däremot blev det fisk till lunch och trevligt sällskap i form av två nya arbetskamrater, inga seriemördare (syns dock ej i bild). I kväll äter jag resterna av den kolgrillade kycklingen från helgen. Men först ska jag göra månadens räkenskaper.  Då är det bra att ha laddat med fisk för hjärnan, trevliga arbetskamrater för själen och sol för både knopp och kropp – jag gick hem från jobbet i bara luvatröja.

Dagens lunch (sällskapet, till lunchen inga seriemördare, är inte med på bilden).

∼ ♦ ∼

Och idag har jag lyssnat på en spännande podd, Krimtidpodden, för första gången. Malin Persson Giolito blev intervjuad av två av mina favoritförfattare, Anna Bågstam och Rebecka Edgren Aldén. Såväl podd som författare rekommenderas!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.