Tofflan – the neverending story

Kära dagbok…

Eftermiddag lördagen den 9 juli i Uppsala. Ja… inte var det soligt, precis…

En helg går så fort. Den gångna hade Fästmön och jag lagt upp så att vi skulle göra lite roligheter på lördagen och nyttigheter idag på söndagen. Och visst fick vi gjort det vi skulle och ville, men det blev ändå inte riktigt som vi hade tänkt oss. Strax innan vi skulle gå till busshållplatsen igår för att låta oss bussas in till stan kom det både åska och regn. Vi såg hur våra planer att sitta på en uteservering efter utförda ärenden och släcka törsten med var sin drink bara… spolades bort… Då är det tur att vi kan ha rätt kul ihop ändå. Och det var ganska skönt att solen inte gassade stekhet när en skulle skena i en massa affärer på jakt efter födelsedagspresenter till den i familjen som står på tur att fylla år efter morgondagens födelsedagsbarn.

Svart kaffe och läsning i sängen är en skön start på helgen.

Min lördagsmorgon inleddes på sedvanligt vis med svart kaffe och bok. Jag läser nu ytterligare en födelsedagsbok från Anna, Elly Griffiths De öde fälten. Som jag skrev i gårdagens citat gillar jag böckerna om Ruth Galloway mycket. De är spännande och framför allt Ruth har en sorts humor som jag gillar mycket. Jag är fullkomligt övertygad om att det finns många likheter mellan författaren och hennes romanfigur, förresten. Det är bara en känsla jag har, men… Den här boken kom ut på svenska i början av augusti förra året och vid samma tid i år kommer den åttonde boken om Ruth Galloway ut, En kvinna i blått. Den som gillar deckare, arkeologi och brittisk, ironisk humor gillar med all säkerhet den här serien!

Nånstans mitt på dan på lördagen tuffade Clark Kent* och jag ut till Himlen för att hämta Anna. Det blev lite kattgos både i Himlen och på Morgonen, för Anna ser till att bröderna Kex och Citrus och Lucifers storasyster Maja får mat. På lördagen var det emellertid bara Anna som gosade med kattgubbarna och Maja – jag laddade busskort och köpte kattgubbar jordgubbar på ICA Solen. Jordgubbarna på ICA Solen är av betydligt bättre kvalitet än dem som Tokerian säljer, nämligen.

Kattgänget i Himlen undrar nog vad som försiggår, för nu börjar det bli tomt här och var på hyllor etc och det står kartonger och lådor överallt. Men kartongerna är ganska bra att ligga på, tycker somliga. Jag blev väldigt glad för ett par målade katter som jag fick av Anna på en söt liten burk. Anna tyckte att jag kunde få en kattburk nu när jag inte längre är rädd för katter.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Efter mellanlandning i New Village anlände vi till stan. Det regnade och åskade och Anna använde sin tröja som huckle, medan jag som är äldre och visare struntade i regnet – det är ju bara vatten. Efter ett besök på The English shop kom vi ut med godsaker. Därefter köpte vi ett par födelsedagspresenter. Men sen blev det ju dags att försöka simma över till Kafferummet Storken och ta en vrålfika. Lite återhållsamma var vi och delade på en gigantisk räkmacka. Desserten sparade vi inte på, det blev var sin morotskaka med grädde. Underbart gott!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Att shoppa och framför allt, att shoppa kläder, är inte min favoritsysselsättning. Men det blir alltid roligt tillsammans med Anna, för då kan en barnsla sig och flamsa som världens fjortis när det blir för trist. Jag såg en enda tischa jag kunde tänka mig, fast den fick vara kvar på Carlings – det är ju inte jag som fyller år… En tripp ner till Household blev det också. Där fanns mycket att skratta åt och mycket att sukta efter. Fast plåster som bacon tror jag inte att jag vill köpa. Men jag höll tyst att trampade inte i nåt klaver med min onda och nytejpade lilla väldigt stora fot. Vi gick ganska mycket och en kan väl säga att foten lät mig veta att jag levde.

Detta bildspel kräver JavaScript.

När samtliga planerade presenter var inköpta behövde vi en rejäl vätskepaus. Det var kvavt och varmt, men regnade av och till. Det gick ändå att sitta utomhus under en markis. Vi intog drycken hos Magnussons och häpnade över den fantastiska variationen på människor som passerade. Ingen nämnd, ingen glömd. (Men den person vi inte lär glömma i första taget var den som la av inte bara en utan minst två rejäla rökare på bussen in till stan. Det var som ett femtonspel på bussen och INGEN ville sitta bredvid fjärtaren…) Det blev två prosecco och två starköl hos Magnussons medan vi planerade vår middag.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi äter gärna grekiskt eller italienskt, men väljer ofta samma ställen. Sist vi var på Il Forno blev vi emellertid så förbannade på att vi tvingades äta på tid att vi verkligen inte ville gå tillbaka dit. Vi spanade in en annan italienare på stan och träffade i samma veva på en pizzasugen kollega till mig. Ingen av oss valde sagda italienare utan vi gick åt skilda håll. Anna och jag gick till China river. Där åt vi INTE buffé utan var sin stark räk-/scampirätt. Jag fick min på rykande planka till bordet så hela restaurangen fick nackspärr. Eller också hade de käkat kinesisk blängsylta. Hur som helst var min mat väldigt god, men efteråt var vi väldigt överens om att friterade bananer och glass till dessert var överkurs. Ändå tryckte vi i oss det. När jag hade betalat fick jag var sin förpackning med lyckokakor till Anna och mig av en söt liten glasögonorm. I mitt paket låg det TVÅ kakor – de tyckte väl att jag såg väldigt undernärd ut. I den ena kakan stod det att jag i princip kan fortsätta svulla och i den andra nånting om att visa tänderna fast inte för att morra utan för att le.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det var tur att det var nerförsbacke hem, för två tjocka tanter (i alla fall en, jag) gjorde bussen tyngre. Men hem kom vi och landade i vardagsrummet där vi glodde på Indian summers som jag hade spelat in och en thriller. Vi orkade inte peta i oss var sin liten kola ens.

Denna tjusiga mexikanska var med mig in på toa.

Nätterna är ljusa och varma och jag sover dåligt på grund av detta. I morse sov jag i alla fall lite längre, men längst sov Anna. Jag gjorde inte bara kaffe på sängen, jag fixade frukost åt oss också fast vid köksbordet. Sen gav vi oss ut på dagens äventyr. Det var ännu mera kvavt idag och det var inte roligt att bära otympliga kartonger och tunga förpackningar med kattsand. Men vad gör en inte för den än älskar??? (Ja hum… jag skulle nog inte klia den mest älskade i baken, men annars gör jag nog det mesta om det skulle kunna underlätta.) Vi träffade E och jag fick veta att D fick ett nytt hjärta i april och mår så mycket bättre. Det låter fantastiskt bra!

Anna och jag pratade lite flytt och intog sen en tidig middag vid 15-tiden på Taco Bar. Den här gången tog vi Quesadillas grandes så att vi skulle vara säkra på att bli mätta. Var sitt stort glas vatten kändes tillräckligt då, men nu i kväll har jag druckit flera liter vatten. Det är som om jag har drabbats av en törst omöjlig att stilla. Men såserna till maten var ganska heta och härliga. Det var extremt lite guacamole som ingick, så jag köpte extra åt oss. Annars bjöd Anna på maten idag.

Quesadillas grande. Rikligt med mat, men inte så mycket guacamole, så jag köpte extra åt oss.

Mamma har fått ett samtal och tyvärr är hon fortfarande lite deppig. Jag hoppas att innehållet i det blå paketet från Uppsala ska pigga upp henne på födelsedagen i morgon, men det är självklart inte detsamma som att nån kommer och grattar en eller så.

I kväll kom jag ihåg att tvätta. Den första maskinen är klar och hängd och medan den andra jobbar vidare tänkte jag hoppa in i duschen och fräscha till mig inför starten på arbetsveckan i morgon.

En god söndagskväll önskar jag dig samtidigt som jag hoppas att du har haft en bra helg! Vill du dela med dig lite av vad du har ägnat dig åt så gör gärna det i en kommentar nedan!

*Clark Kent = min lille bilman

Livet är kort.