Loppistripp: Smaklöst men skoj på Helping Hand

Ett sköj inlägg.


 

Eftersom jag var så nära slank jag in på Helping Hand efter fyndshoppingen på Jysk. När jag var arbetslös hände det ofta att jag besökte secondhand-affärer och loppisar och bara strosade runt för att få fylla på med intryck. Nu har jag inte samma behov, men jag kan ändå tycka att det är vansinnigt trevligt och kul att besöka den här typen av affärer. Idag låg emellertid betoningen mest på kul – och väldigt smaklöst. Redan i begynnelsen, vid ”konsten”, började det. Vad sägs om denna Hötorgskonst i kombo med självaste mr Uljanov a k a Lenin?!

 Gråtande barn och Lenin

Gråtande barn en masse och Lenin… Vad har de gemensamt?


Bland prydnadssakerna 
kan en ofta hitta både fina och roliga saker. Idag såg jag ett fint litet (ask)fat i vitt, svart och guld för 25 kronor, men det fick stå kvar. När jag såg den här prällen (?) tappade jag nämligen hakan… (OBS! Figuren följde INTE med mig hem!) Det är ju lite religiöst på Helping Hand, men jag undrar om nån köper denna.

Prästfigur

Prälle eller?


Nästa makalösa/smaklösa tingest 
var en mugg som jag allvarligt övervägde att köpa och ge bort till nån som behöver få känna sig uppskattad. Men 20 spänn skulle jag aldrig betala för denna, skulle du???

Mugg U R  the best

”U R the best”… ja, jag veeet!


När jag vände mig om 
misstänkte jag genast att nån hade försökt vara lite rolig. Nån som tycker att fruar pratar för mycket? Möjligen kan jag tänka mig att bokstaven Y saknas… Den som tänker helt igenom engelskt på ordkombon inser dessutom att Mrs Prat betyder Fru Idiot, ungefär..

Mrs Prat

Kombinationen Mrs och PRAT gjorde mig misstänksam.


Den enda jag nästan ångrar
att jag inte inhandlade är förstås… en bok. Men samtidigt har jag ju rätt många böcker (underdrift!) och dessutom gillar jag inte att baka. Tur att en kan KÖPA godis och kakor!

Boken I want chocolate cake and I want it now

Vilken underbar titel på boken ,”I want chocolate cake and I want it now”!

 


Livet är kort. Chokladkakor är gott. 

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt, Trams | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Prut, prutilut

Ett inlägg om en oanad talang.


 

Duntäcke

Idag köpte jag ett duntäcke för endast 650 kronor!

Jag visste inte att jag hade det i mig, men… nu har jag gjort bra affärer två dar i rad. Några snabba och stora klipp kan jag inte påstå att det handlar om. Det handlar snarare om det som står i rubriken – prut. (Nej, det saknas inget t!)

Efter gårdagens fyndrunda, när jag lyckades få totalt 800 kronor rabatt, kände jag att jag nog hade varit lite snål. Jag skulle ha köpt två duntäcken i stället för ett. Därför tuffade jag iväg idag igen till Jysk. Bara det att de hade höjt priset på täcket med 300 spänn sen igår… Idag kostade täcket 1 000 kronor och då var det ändå nedsatt från 1 400, men igår kostade det bara 750 kronor. När jag skulle betala påtalade jag det för tjejen i kassan och såg väl lite så där lagom sorgsen ut. Jag skämtade om att jag var lite dumsnål igår. Nånting triggade jag väl, för hon tyckte synd om mig och sänkte priset på dagens täcke – till 650 kronor! Tjolahopp! Så nu är det väl inte svårt att gissa vilken affär som är min favoritaffär..?

Eftersom jag gjorde såna lysande affärer idag igen blev det även en stenkul dörrmatta, att ha vid balledörren* från Jysk samt en tråkig, men funktionell tvättkorg från CityGross. Vid köpet av dörrmattan kan jag erkänna att inspirationen kom från min förra arbetsplats…

Detta bildspel kräver JavaScript.


PS Mindre lyckat var det förstås att jag bland annat köpte en deo på Årstahallen för rabatterat pris. Fast den glömde jag packa ner i kassen. Tänk, tolv spänn åt skogen…


*balledörren = balkongdörren

 


Livet är kort. Den som vågar kan vinna.

Publicerat i Jobb, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Den verkliga brottslingen

Ett inlägg om en bok.


 

Den verkliga brottslingenDet står fortfarande ett antal olästa deckare i min anglosaxiska bokhylla i gästrummet. Några av böckerna kommer från Siv och hamnade hos mig via hennes dotter Agneta våren 2015. Den verkliga brottslingen av Elizabeth George fick eller köpte Siv till julen 1999. I morse läste jag ut denna smärre tegelsten på nästan 600 sidor.

Den unga Nicola hittas mördad i en stencirkel. Inte långt därifrån hittas ytterligare ett mordoffer, en ung man. Kommissarie Lynley får i uppdrag – informellt av Nicolas pappa, en före detta polis – att hitta mördaren. Men den här gången har han inte Barbara Havers med sig. Barbara lydde inte order vid det förra fallet. Hon var nära att förlora jobbet, men undslapp med en degradering till konstapel. Lynley lyckades se till att Barbara inte blev arbetslös. Vänskapen dem emellan är emellertid hårt prövad. Naturligtvis kan Barbara inte låta bli att jobba med fallet ändå. Det visar sig handla om lögner, förstås, i musikalvärlden, men också om sado-masochism.

Jag gillar böckerna om Lynley och Havers, men tycker att de är aningen för tjocka. Det gör att handlingen skrider fram lite för långsamt för min smak. Det är inte riktig så att det är omfattande parallella historier som löper och att detta gör böckerna omfångsrika. Nej, det blir snarare lite… pladdrigt emellanåt. Författaren,  förvånande nog amerikanska (handlingen utspelar sig i England), har en otroligt stor produktion både före och efter den här boken. Den första boken om Lynley och Havers kom ut redan 1988. Den verkliga brottslingen kom ut 1999. Sen dess har författaren skrivit ytterligare elva böcker om paret.

Icke desto mindre är historien väl sammanhållen, om än i långsammaste laget. Toffelomdömet hamnar på medel.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Saknad, aldrig glömd

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Plötsligt är det TVÅ spännande brittiska serier som går nästan samtidigt på fredagar! Jag har ju tjatat länge om att jag saknar fredagsdeckare – nu har jag fått så jag tiger. Eftersom den ena gick på TV4 spelade jag in den. I stället tittade jag på premiäravsnittet av Saknad, aldrig glömd, en serie i tre delar från 2015 som SvT1 visar.

Saknad aldrig glömd

Karaktärerna Cassie Stuart och Sunny Khan gräver i ett mordoffers förflutna på fredag kväll.


Under ett källargolv hittas skelettdelar. 
Huset har funnits länge, men benen är väl bevarade. Ett gediget polisarbete och rättsmedicinskt dito gör att offrets identitet fastställs. Det är kvarlevorna efter en försvunnen 17-årig kille som har hittats. Eftersom han har ett hål i huvet är det ett mord. Tack vare en upphittad dagbok lyckas Poliserna Cassie Stuart och Sunny Khan ta sig framåt i fallet, trots att det är 39 år sen killen försvann. Bland annat hittar de namn och telefonnummer. Men ingen av personerna de söker upp vill minnas den döde Jimmy…

Det här är brittisk kriminalserie när den är som bäst! Det behövs inga tio delar, här ska det 39 år gamla fallet klaras av på tre avsnitt. Och det tror jag! De utredande polisernas arbete går raskt framåt, trots att mordet skedde för så länge sen. Det gör att det aldrig blir segt och tråkigt, trots att avsnittet är långfilmslångt (en och en halv timme).

Toffelomdömet blir det högsta!

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort. Britterna kan göra bra TV-serier, helt klart!

Publicerat i Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Fredagen den 12 augusti 2016: Andra bullar, ett järn och lite mjukvara

 



Kära dagbok…

 

Bulle med tugga tagen

Tilltugget till morgonens fest.

Gäspigt värre var det idag. Det blev ju lite sent igår med alla shoppingturer, allt soffhäng, kattgos och wienerbröd. Hoppade väl i sängen Skred till sängs runt midnatt, ungefär samma tid som nån i huset verkade tycka att det var en bra tid att möblera om. Det gnisslade, knakade, släpades, drogs… allt kompletterat med sedvanligt smällande i skåpsdörrar och gapflabb. JA! Det är lyhört där jag bor, MEN… inte är väl midnatt en vardag bästa tiden för att möblera om och flamsa och ha sig, eller?

I morse blev det andra bullar än gårdagens pecanwienerbröd. Wienerbröd kan en ju inte äta varje dag. Fredagsbullen på jobbet är tillbaka och det blev en härlig bullfest med prat om kyssande husdjur och många skratt i min och Mary Queen of Floods fikahörna med R, Palle Kuling och Zetalife. Å va jag gillar mina nya kollegor!!!

Lunchbuffé på Värdshuset Liljan

Jag plockade ihop det göttaste från värdshusets buffé.

Sen jobbade vi några timmar och jag fräste åt Felia Telia på Twitter så nu blir jag väl av med den fria surfen *gnolarhatahatahatlåten*. Plötsligt var det lunchdags. R, Mary Queen of Floods och jag knölade in oss i Clark Kent* som flög oss ner till Värdshuset Liljan. Idag åt jag helt underbar saffransaioli till grillade kycklingklubbor med mera. Det var så sanslöst gott, men jag nöjde mig med en enda tallrik mat idag. Och en kaka med lite grädde till kaffet på maten, förstås. Jag kan verkligen rekommendera lunchen här! Förutom att maten är underbart god är de som jobbar där trevliga och artiga. För 95 kronor blir en sen rejält mätt. Men åk dit så tidigt som möjligt, för vid tolv blir det smockat med folk.

Hashtag

Och nu… hashtag shopping, hashtag pruta, hashtag fynd!

Med såväl kardemummabulle som buffélunch och kaka med grädde i magen var det lite svårt att få plats bakom ratten när vi åkte tillbaka till jobbet. Dessutom erkänner jag villigt att paltkoman satte in direkt. Därför blev inga storverk gjorda under eftermiddagen. Men jag har varit ganska effektiv både nu i veckan och tidigare i sommar, så när de flesta kommer tillbaka nästa vecka är jag väl (för)beredd.

Eftersom jag inte kände mig direkt utsliten efter arbetsveckan åkte jag för att införskaffa ett järn efter jobbet. Och inte vilket järn som helst, utan ett strykjärn, nånting som alla människor behöver ha, enligt min mening, men inte enligt allas. (Var och en gör givetvis som de tycker!) På Elgiganten gjorde jag är bra fynd av ett OBH Nordica-järn i snigg-orange – jag lyckades PRUTA en hundring (egentligen 102 spänn)!!! Ha!

Strykjärn

Ett snigg-orange strykjärn prutade jag till mig idag.


Synnerligen nöjd med mitt järnfynd 
bestämde jag mig för att svänga förbi Jysk på vägen hem för att kolla lite mjukvaror, det vill säga underlakan. Men det bar sig inte bättre än att jag kom ut med inte enbart ett vitt underlakan utan också ett nytt duntäcke och en ny dunkudde! Nu slipper jag frysa när det blir kyligare och så får mitt lilla huvud vila på en fräsch, ny och mjuk kudde. Detta fyndade jag för strax under 1 600 kronor – för jag fick nästan 700 kronors rabatt!

Duntäcke dunkudde satinunderlakan

Som hittat för närmare 1 600 spänn, men till en rabatt för nästan 700 kronor.

 

Selfie med knivman iklädd cyklop

En fantastisk selfie, tagen med nya mobilen. Notera artikeln intill om cyklopen.

Inte nog med att jag fick närmare 800 spänns rabatt totalt var shoppingen klar på en timme. Så ska det gå, snabbt och bra! (Samtidigt kanske jag möjligen åker tillbaka i morgon och inhandlar ett duntäcke till när priset var så bra.) Sen for jag hem, läste instruktioner till mitt järn och bäddade med mina nya mjukvaror. Jag har betalat månadens bensinräkning också. Nu sänker sig fredagslugnet över mig och New Village. I kväll ska jag läsa – såväl min bok på gång som Antiktidningen som kom igår. Sen blir det… Saknad, aldrig glömd på SvT1, för jag spelar in Tyst vittne på DVD-hårddisken. På så vis kan jag snabbspola förbi reklampauserna sen.

Det är dags att hälla upp ostbågar i en skål, sprätta en fredagsöl och skåla med mig själv för dagens alla fynd. Jag är mycket nöjd!

En riktigt go’ helg önskar jag dig med den fantastiska selfien här ovan! Kolla in artikeln på anslagstavlan bakom mig – jag dog nästan av skratt när jag såg den på nätet (förlåt, polisen!).


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort. Gratis är gott, men rejäla rabatter är inte heller fel.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Media, Personligt, Sociala medier, Trams, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Hål i… gatan

Ett inlägg om vägarbeten – nödvändiga och rätt onödiga.


 

Mus

Jag tänkte lööövbööömba idag, men…

Tanken var att jag skulle vara snäll idag och löööövebööömba folk & fä. Men det är baske mig svårt. Jag inledde visserligen med att sända upp musen här intill till Instagram. Sen satte jag mig för att äta frukost och bläddra i UppsalaTidningen. Tidningen levererades igår morse – ända till min tidningshållare vid ytterdörren. Hurra! Men när jag började läsa satte jag de positiva utropen i halsen. Och det handlade inte bara om att flera sidor i tidningen var omöjliga att läsa…


Det grävs i Uppsala.
Uppsala kommun grääääääver. Mycket. Överallt. Vissa hål i gatan är mest… hål i huvet, enligt min mening. Ja, nu är jag elak. Men asså… Paradgatan… Är inte den bara världens löjl??? Fyller den nån funktion? Kommer det nåt bra av den? Den övre delen av paradgatan, som är färdiggjord, är precis likadan som tidigare. Tro mig, jag åker bil där varje dag utan att stöta på patrull parad. Ingen skillnad. Som skattebetalare kan ju bara undra vad kalaset kostar – att gräva hål i gatan och lägga ny asfalt och lite sånt. Varför inte fokusera på alla hål som redan finns här och var i stället och som inte ska vara där för att de är trafikfarliga? Men det kanske är Vägverkets Transportstyrelsens ansvar? Eller Trafikverkets? Eller??? 

Det enda allt detta grävande i centrum och dess utkanter skapar bara irritation. Men jag gissar att ett parti i kommunen jublar för allt grävande försvårar ju för bilisterna att framföra sina fordon. Synd bara att handeln i city minskar på grund av svårigheterna att ta sig fram (gäller ju även cyklister och fotgängare). Jag undrar hur många småföretagare som går i kånken den här gången när det fixas paradgata. Det var ju ett antal som gjorde det förra svängen när den övre delen gjordes… Dumheter!

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort. Och fyllt av trams ibland.

Publicerat i Diskutabelt, Media, Personligt, Sociala medier, Trams | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Torsdagen den 11 augusti 2016: Mobilt, piff, kakor och kattgos

 



Kära dagbok…

 

Augusti 2016

Så här olika kan augusti se ut. Den vänstra bilden tog jag förra året, den högra i morse.

I helgen var det två ambulanser som väckte mig. Igår kväll var polisen här. Mycket märkligt alltihop och jag vet inte vad nånting gällde. Det enda jag vet är att de jag bryr mig mest om i området är OK. I morse återvände nån till huset väldigt tidigt. Inte så kul att ytterligare en gång bli väckt av en bil utanför sovrumsfönstret. Men snart får jag nog sova med stängt fönster, för det har blivit kallt här. I min fotokalender i köket ser augustihimlen rätt sommarvarm ut. När jag fotade den i morse visade den höst. Tänk att det kan skilja så mellan ett foto från 2015 och verkliga livet idag.

NK* var hos mig igår och fipplade igång min nya mobil. Så här i efterhand inser jag med förnuftet att jag säkerligen skulle ha fixat det själv, men… Sen var det ju alltid kul att träffas – två dar i rad, dessutom. Jag har väldigt bra nya kollegor, men NK lär alltid vara den allra bästaste kollegan. Kompetent, omtänksam, hjälpsam, lugn och positiv – typ det jag tvivlar på att jag är i mina svartaste stunder…

 

 Selfie 10 aug 2016

Trött och blek med mörka ringar under ögonen igår, men första bilden med nya mobilkameran blev en selfie. En kan inte beskylla mig för att vara snygg, i alla fall, fast jag har ett ganska nöjt uttryck i ansiktet.

 

Lilla My-ask

Nya mobilen funkar som den ska och jag slipper vara Lilla My-arg. Men damma behöver jag, som synes…

Det är väldigt skönt att ha fått ordning på mobilen, även om jag sumpade skyddsfilmen till displayen igår. Mamma ringde senare på kvällen och berättade glädjestrålande att hon lyckats dammsuga även vardagsrummet. Hurra! Då var det mesta med mitt mobilfippleri efter att jag skjutsat hem NK klart – säkerhetsuppdatering och systemuppdatering dessutom. Nu provar jag nya kameran och kan direkt konstatera att… jag behöver damma…

Jag förvånade mig själv med att jag lyckades fixa inkopplingen till jobbets trådlösa nätverk. Vidare har jag fixat till ett par appar så att de gör som jag vill. Det trådlösa nätverket gäller på flertalet universitet såväl nationellt som internationellt. Men jag är mer än nöjd om det räcker för systeruniversitetet också dit jag for idag på lunchen för att träffa en före detta kollega. På måndag öppnar vår egen restaurang på campus, så sen lär det bli kortare luncher och färre utflykter. Som vanligt var det trevligt att träffa just den här före detta kollegan, men planera nån utgång med öldrickning hann vi inte med – det var så mycket annat att avhandla. Sen träffade jag ytterligare före detta kollegor som jag också hann prata en stund med. Och slutligen blev det en kaka till kaffet på maten… (Den som fattar, fattar. Övriga får leva i ovisshet.)

Detta bildspel kräver JavaScript.


Nog har jag jobbat idag också. 
Eftersom det är så få incidenter i våra system skapade vi en liten en. Eller den fanns redan och var även felanmäld, men inte åtgärdad. Det enda som händer är att det dyker upp ett felmeddelande trots att allt är rätt. Så ska det naturligtvis inte vara. Därför hoppas jag att nån startar en smärre blåslampa så att felet inte skapar förvirring. Lite annat sysslade jag också med och självklart fortsatte jag att piffa vår fikahörna – i morse kompletterade jag med en duk. En ostruken sådan. Jag har inget införskaffat nåt nytt strykjärn ännu.

Fikabord med duk

Dagens fikahörnspiffning – en duk!


Efter jobbet åkte jag till Fänriken
och plockade upp en lifterska. Vi hade båda två några ärenden på Stormarknaden, men jag tror att Annas mest blev misslyckade. Jag fixade i vart fall en ny displayfilm, öl och en flaska zinfandel. På vägen tillbaka till Fänriken gjorde vi ett par stopp, men sen landade vi vid Annas köksbord för att äta middag/kvällsmat.

Pecanwienerbröd

Min kvällsmat.


Kattgos och soffhäng och Agatha Raisin 
upptog resten av kvällen, men jag hann också bland annat med att kolla läget med en kompis som börjat nytt jobb i veckan.

Det var härligt att se att familjen Katt verkar trivas hos Fänriken. Faktum är att jag undrar var Stora Anna sover… Och på tal om att sova… Det ska jag göra nu! God nattis!

Detta bildspel kräver JavaScript.


*NK = Närmaste Kollegan på mitt förra jobb

 


Livet är kort. Katter är bra söta. Kakor också.

Publicerat i Dagbok, Familj, Jobb, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Mycket kriminellt på TV framöver

Ett inlägg om spänning.


 

Det är flera kriminalserier som verkar riktigt bra på gång på TV. På fredag startar en brittisk serie i tre delar, Saknad, aldrig glömd. Ett skelett hittas under golvet i en källare. Skelettet har legat där i 39 år. Kommissarie Cassie Stuart och hennes kollega Sunny Khan kallas in för att lösa fallet. Klockan 21.30 – 23 visas premiäravsnittet på SvT1, vilket innebär att det krockar med Tyst vittne på TV4. Hum…

Saknad aldrig glömd

Karaktärerna Cassie Stuart och Sunny Khan gräver i ett mordoffers förflutna på fredag kväll.


För den som vill ge danska Follow the money 
en andra chans går del två klockan 21 – 22 på söndag på SvT1. Jag kanske tittar trots att jag inte var så imponerad av första delen.

Follow the money

Follow the money imponerade inte på mig, men jag kollar nog ändå på del två på söndag.


Nästa tisdag sker det inga mord i Midsomer men väl på Island.
Då startar den isländska serien Fångade klockan 21.55 på SvT1. Totalt blir det tio avsnitt – i längsta laget, enligt min mening. Men en styckad kropp hittas i vattnet utanför en liten stad på ön. När stan blir helt isolerad på grund av en storm kommer brottsplatsteknikerna inte fram och lokalpolisen får ta hand om utredningen. Då dröjer det uppenbarligen tio avsnitt innan fallet är löst.

Fångade

Spänning och storm på Island på tisdag i stället för Mord i Midsomer.


Och så ett litet OBS!
för dem som liksom jag gillar Agatha Raisin – privatdetektiv. Vanligen letar hon mördare på torsdagar i TV4, men nästa vecka gör hon det redan på onsdag klockan 21. Om uppgifterna i TV-tidningen stämmer ser det ut att vara ett långfilmslångt avsnitt – naturligtvis minus reklampauser.

Agatha Raisin

Agatha Raisin kommer på onsdag nästa vecka i stället för på torsdag.

 


Livet är kort. En bra kriminalserie kan förhöja spänningen.

Publicerat i Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Onsdagen den 10 augusti 2016: Önskelistigt och piffigt

 



Kära dagbok…

 

Regnbågsfodral av getskinn till mobilen

Det enda som jag är riktigt nöjd med hittills efter nätshoppingen från Telia är regnbågsfodralet av getskinn till nya mobilen.

Frustration är mitt nya mellannamn. Besviken på mig själv för att självkänslan dalar för tillfället så att jag inte ens vågar försöka. Det blev en hel del törnar igår, men om dem vill jag inte skriva fullt ut och helt öppet utan bara för mig själv. Jag kan bara säga att det är tur att det finns goda vänner och kollegor som är omtänksamma och som ställer upp. Att teleföretag lovar kunder saker som de inte sen kan hålla är tyvärr inte ovanligt idag. Men jag hade faktiskt högre tankar om Felia Telia. NK* fick igång nya mobilen i kväll och då får jag dessvärre dras med Telia i ytterligare två år… Jag hoppas att de inte gör fler misstag. Under tiden funderar jag på om jag ska gå vidare med en anmälan eller inte…

 

 Önskelista 10 aug 2016

Dagens önskelista.

Jag försöker ta en stund då och då för att kolla strykjärn. En sån som jag måste bara ha ett strykjärn. I morse provade jag det gamla järnet och som om F*n själv hade flugit i det blev det varmt. Lite grann. När jag sen höjde temperaturen till tre prickar blev det inte varmare. Så ett nytt järn måste införskaffas. Jag tänkte ta lördagen till det, för efter den hemska nätshoppingen hos Felia Telia känner jag att jag vill ligga lågt och besöka fysiska butiker. Passar bra dessutom när jag även behöver köpa underlakan. Jag vill klämma och känna på kvaliteten och kolla så att jag verkligen köper rätt färg. Nu har jag liksom blivit lurad och bränd en gång för mycket.

 

Kräftljus

Kräftlyktor och kräftmåne saknas ännu.

Sen behöver jag helt klart ägna mer tid åt familjen. Men det är så svårt, jag är ju på jobbet fem dar i veckan till klockan 16.30 och sen är det ofta så att jag, precis som alla andra, behöver handla, städa, tvätta, äta, slappa… Min mamma mår inte bra och jag önskar att jag hade närmare till henne. Fästmön har jag fysiskt nära till numera, men det är ändå svårt att hitta tillfällen att ses. Igår blev det i alla fall en liten stunds samvaro och så har vi bestämt att ha kräftskiva lördagen den 20 augusti. Det är bra att ha nåt att se fram emot. Kräftor och hattar är inköpta, men kräftlyktor eller i vart fall en kräftmåne i papper måste inköpas.

 

Broccoligratäng ris vegetarisk gryta fisk

Lite broccoli- och gorgonzolagratäng, ris, fisk och vegetarisk gryta.

Dagens lunch blev en utflykt till Värdshuset Liljan. Jag lät R välja ställe idag, för det kom till min kännedom att det är R:s födelsedag. Då ville jag bjuda på lunch och det fick jag. Värdshuset ligger ganska nära jobbet, men bil behövs ändå om en ska hinna. Där serverades buffé, inte lika stor som på Heat, fullt tillräcklig ändå. Där fanns kötträtter, fisk och vegetarisk, salladsbuffé och kaffe och sockerkaka med hallon. Mycket gott, rikligt och bra variation och väl värda det lite höga lunchpriset 95 kronor. För mig som inte äter middag på kvällen utan bara smörgås var det suveränt. Ögat ville naturligtvis ha mer än magen vid tallrik två. Detta innebar att jag fick lämna potatisen, men den goda broccoli- och gorgonzolagratängen åt jag upp!

På jobbet har jag tragglat med några texter till intranätet, men jag har också sysslat lite med relationer. Det här med kommunikation är svårt, som sagt. Tur att de flesta av oss agerar vuxet i det sammanhanget. Sen barnslade jag mig med fikahörnan. En av gårdagens fikagäster tyckte inte att jag hade piffat tillräckligt, men R vidtalade vaktis på mitt uppdrag och förhoppningsvis kommer det nånting ytterligare till vår hörna. Idag levererades frukt till jobbet. Eftersom det fortfarande är så få i tjänst får vi som jobbar äta/ta desto mer av detta. Jag tog lite frukt till bordet på mitt kontor liksom till ”fikabordet”. De röda och granna äpplena tycker i alla fall jag piffar upp arkivskåpet som fungerar som bord.

Äpplen plastväxt ljus

Ljuset och plastväxten har kompletterats med röda äpplen i en skål.


Mobilinstallationen har gått bra 
och jag har även gjort en ny säkerhetskopia, uppdaterat systemet, hämtat Bank-ID etc. En del appar blev jag tvungen att logga in i igen och då gällde det att anstränga hjärncellen så att jag kom på lösenorden. Det enda som sket sig var skyddsfilmandet. Först blev det så bra, men sen skulle jag ta bort nåt skräp som fastnat på insidan – och då blev det… inte så bra. Därför blir den tur till Stormarknaden (INTE Teliabutiken!) i morgon för att inhandla ny skyddsfilm. Det är tur att en har lön. NU ska jag in i duschen, ba! 


*NK = Närmaste Kollegan på mitt förra jobb

 


Livet är kort. Äntligen har jag en ny och fungerande mobil. 

Publicerat i Dagbok, Familj, Jobb, Mat, Personligt, Trams, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lösenordsskyddad: Känningar

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att visa det, ange lösenordet nedan.

Publicerat i Personligt | Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.