Mitt bokår 2016: Augusti

Ett litterärt inlägg.


 

I början av februari ställde jag upp några mål för min läsning. Det handlade om en sorts TBR-lista. (TBR står för To Be Read, en att-läsa-lista, alltså). Jag satte ett mål bakåt för januari och det målet var att läsa julklappsböcker från 2015. Jag läste hela nio julklappsböcker i januari (och ytterligare nån bok), så en kan verkligen säga att jag uppfyllde målet. I februari var bokmålet att läsa fler andra böcker än deckare och det målet nådde jag. Mars månads bokmål var att läsa böcker av svenska författare. Det målet nådde jag också. I april månad skulle jag läsa brittiska deckare och även det bokmålet nådde jag. Målet för maj månad var att läsa böcker från loppis och second hand. Under maj läste jag tolv böcker och majoriteten av dem var från loppis och second hand, nio stycken. Bokmålet för juni månad var att läsa böcker av skandinaviska författare. Alla åtta böcker jag läste i juni var skrivna av skandinaviska författare och alltså nådde jag mitt bokmål. Bokmålet för juli månad var att läsa fritt vilka böcker jag vill. Det blev tio lästa böcker i juli.

Juli månads böcker

Skärmdump av de böcker jag läste i juli samt de två böcker jag hann påbörja innan månaden var slut.


Bokmålet för augusti månad var samma som för juli, det vill säga läsa fritt vilka böcker jag vill. 
Trots att jag har jobbat heltid hann jag med att läsa tio böcker och påbörja en elfte i morse. En bok var ett recensionsexemplar, en bok en födelsedagspresent från Fästmön, en bok köpte jag för ett presentkort och en bok fick jag. Jag köpte en ny bok förutom den jag köpte för presentkortet och fyndade fem böcker second hand. TACK alla givare!

De här böckerna läste jag i augusti (om du klickar på böckerna kommer du till mina inlägg om dem):

Den felande länken Gloria Den verkliga brottslingen

Mästare väktare lögnare vän Akutbjällran I tystnaden begravd

Vecka 36 I stället för dig Pianostammaren

Ur vulkanens mun


Tio böcker blev lästa i augusti, som sagt 
och det är jag mycket nöjd med. Sen var bara tre av böckerna andra böcker än deckare och spänningsromaner och där behöver jag bli bättre på att variera mig – det är målet för årets resterande månader. Jag har nu påbörjat uppföljaren till Ur vulkanens mun och det är inte nån deckare – även om det är mycket spänningar i den här serien…

Anna och Mats bor inte här längre

 


Livet är kort. Att läsa är gott.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Familj, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdagen den 31 augusti 2016: Lite trött, lite nöjd och lite ont

 



Kära dagbok…

 

Selfie 30 aug 2016

Jag är lite trött. Den här selfien tog jag igår kväll, typ två minuter innan jag somnade.

Jag är lite trött. Och det beror på flera saker. Medtagen trött är jag för att inget jag äter verkar stanna kvar i kroppen utan passerar inom 30 – 60 minuter. En skulle då kunna tro att jag håller på att bli väldigt smal. Fel! Magen är uppsvälld och bubblig. Trött är jag också på grund av farten och fläkten på jobbet. Men jag är också trött-nöjd, för i eftermiddags tryckte webbkontrollanten B ut webbplatsen jag har jobbat med. Nu har den ett nytt och fräscht utseende (till skillnad från den där varelsen här intill…) och innehållet är uppdaterat. Sen är det mitt uppdrag att hålla webbplatsen levande med nyheter, aktuella saker etc. På gång närmast är att få alla sidor översatta till engelska. Varsågod att hoppa in och titta! Webbplatsen funkar utmärkt att kika på i mobil och surfplatta, men den är förstås snyggast via en dator, tycker jag.

Uppdatering av iPhone

Medan tjänstemobilen uppdaterade sitt system pausade jag.

Under dan har jag också äntligen fått klarhet i ett material till ett projekt, jag har pratat med översättare, jobbat med nyhetsbrevet (jagat underlag, skrivit texter etc), diskuterat möblemang med vaktis, bytt tangentbord med mera. Idag hann jag luncha med Mary Queen of Floods och jag hann även ta två snabba raster för en halv mugg kaffe. Det är rätt fantastiskt ovanligt numera… Att kunna ta rast, menar jag… Men En man som heter Ove och Duktiga Annika är bra på att påminna mig när jag bäst behöver pausa. Jag kom också själv på att jag kunde pausa en liten stund medan min iPhone uppdaterade sitt system.
I morse hann jag läsa ut en bok och börja på en ny. Ja, det senare hann jag väl knappt, det var mer att jag valde ut en ny bok och la bokmärket i den. Jag fortsätter som sagt med Anna och Mats och deras trasiga äktenskap, kan jag avslöja. Lite trött blir jag allt på strulande heteropar. Därför blev jag rörd och tyckte att det var så gulligt att finna en riktigt lesbisk bok på kontoret när jag återvände efter en utflykt i nån korridor. Det var Zetalife som hade sållat ut boken ur sin samling. Eftersom jag både har läst Kyssa sammet och äger boken bestämde vi att den skulle upp i de gemensamma bokhyllorna i lunchrummet.

Helena von Zweigbergks böcker om Anna och Mats

Bokbyte från del ett till del två av Helena von Zweigbergks böcker om Anna och Mats.


Som grädde på moset 
har jag ont i nacken på höger sida, ner i axeln. Därför ska jag faktiskt inte skriva mer nu utan gå och fixa en macka. Vi får se hur länge den stannar kvar… Sen blir det telefoni med mamma, Och nu ringde mamma så då får jag hålla luren i vänster hand.

Ha en bra onsdagskväll och kom ihåg att det inte är förbjudet att lämna en kommentar så länge du håller dig till Reglerna! 

 


Livet är kort. Ibland är det lite fyllt av krämpor.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, HBTQ, Jobb, Krämpor, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ur vulkanens mun

Ett inlägg om en bok.


 

Ur vulkanens munMin mamma introducerade mig för Helena von Zweigbergks böcker, i alla fall de böcker hon har skrivit som inte är spänningsromaner. Men ofta skildrar författaren spänningar av andra sorter i sina böcker. På Röda Korset i juni fyndade jag Ur vulkanens mun, en bok om ett äktenskap i upplösning. Det var väl inte precis världens gladaste och bästa bok att läsa just nu, men vad säger att en bok alltid måste göra en på gott humör? Jag blev beklämd och illa till mods.

Anna och Mats reser med sina barn till Sicilien. De har haft en tuff tid bakom sig. Ingen av dem verkar särdeles nöjd med sina liv, men Anna har hittat en källa till glädje i inredningsböckerna hon gör tillsammans med en gammal väninna. Egentligen har paret inte råd med resan. De gör den ändå, uppenbarligen för att försöka hitta tillbaka till varandra. Vistelsen blir emellertid allt annat än bra. De är båda sura och otrevliga mot varandra och barnen känner självklart av stämningen mellan föräldrarna. I stället för att svetsas samman som familj driver Anna och Mats varandra till en gräns där de nästan går till handgripligheter. Anna ägnar sig åt sexdrömmar per sms och Mats hånglar med en av hotellgästerna, dessutom.

Det här är inte bra. Eller nej. Boken och skildringarna är bra, men äktenskapet är åt skogen. Så fort en av parterna säger eller gör nåt tar den andra det som en anklagelse, ungefär. Sarkasmerna flyger i luften och respekten ligger på noll. I mina ögon är äktenskapet slut. Intressant är dessutom frågan om var gränsen för otrohet går. Går den vid tankar och ord i sms eller vid lite hångel?

Det här är en jobbig bok och det går inte att låta bli att känna igen sig. Det jag emellertid saknar är Mats tankar om saker och ting – i boken får läsaren hela tiden bara Annas. Men jag gillar uppenbarligen det svåra, för jag har nu gripit mig an uppföljaren!

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort. Ibland är det svårt.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Familj, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdagen den 30 augusti 2016: Sneaky preview, olag och totalt kaos

 



Kära dagbok…

 

Skärmdump fr mobilen av nya webben

Sneaky preview i form av en skärmdump i mobilläge.

Nu har jag hittat kontrollen igen. Men det har kostat på i form av dålig nattsömn, yrsel och lite annat. Lik förbaskat kan jag inte hänga kvar i det tuffa utan gläds åt att jag kom upp i ljuset igen. Jag har fått god stöttning från ett av mina favoritteam och jag har varit blåslampa och producerat parallellt. Kanske, kanske ger det resultat under morgondagen i form av ett nytt utseende på avdelningens webbplats. Håll gärna en tumme, jag vill så mycket! Som tack för tummen får du se en liten, liten sneaky preview av webben i en skärmdump i mobilläge. 

Annat jag har roat mig med under dagen är att ta en tjur vid hornen, hålla i ett möte samtidigt som jag föredrog ärenden och minnesantecknade samt påbörja fredagens nyhetsbrev. Förra fredagen hade jag svårt att få fatt i tio punkter, nu är jag uppe i… sju, tror jag (inklusive två som jag får i morgon).

 

Grönsaker

Väldigt vegetarisk lunch idag. Under alla grönsaker ligger en vegetarisk moussaka.

Magen är i olag som alltid under arbetsveckan. Det är nånting den protesterar mot och jag är säker på att det inte är stress. Under vardagarna kan jag inte äta nånting utan att det blir snar output, så att säga. Det är liiite jobbigt när det sker på jobbet. Jag försöker tänka på vad jag äter under veckorna. På luncherna äter jag vanligen fisk eller vegetariskt, men jag undviker vissa grönsaker som jag vet att jag reagerar på. Ändå…

Idag blev det en lunch i sällskap med min bok på gång. Det var skönt att krypa undan en stund, för förmiddagen var intensiv och under eftermiddagen skulle jag göra klart webbsidorna för granskning. Tyvärr är boken jag läser rätt deprimerande – den handlar om en familj och ett äktenskap i kris. Dålig kommunikation, skuldbeläggning, drömmar om ett annat liv, kort stubin, tjurighet, sarkasmer… Det är saker jag påminns om från ett liv jag en gång hade, men klarade mig undan från, tack och lov! Jag är så glad att Fästmön och jag inte har det så i vårt förhållande. Det är väldigt sällan vi grälar och tjurar.

 

Moln och sol och en kant på himlen

Min sol hann gå i moln…

Eftersom det är tisdag idag veckohandlade jag på hemvägen. Bilköerna på utsidan av stan är enorma, så jag får tyvärr åka rakt igenom stan både till och från jobbet. Sista biten hem tvingas jag ta en liten omväg förbi Heidenstams torg eftersom filerna före gamla E4:an har blivit alldeles för korta för att rymma alla bilar och bussar. Det råder totalt kaos där och nån planerare har uppenbarligen varken undersökt trafikbelastningen i området eller tänkt. Den lilla sol jag upplevde på min himmel idag hann gå i moln på grund av detta. På grund av omvägen stannade jag vid ICA Heidan och handlade min fil, min mjölk och mitt bröd. Och Expressens TV-tidning, förstås…

Jag har snabbläddrat igenom den och gläds åt att SvT1 säsongstartar sex nya avsnitt av brittiska deckarserien Grantchester på fredag klockan 21.30 – där en präst och en polis löser fall ihop under 1950-talet. På söndag klockan 22 kör Happy Valley igång, också det på SvT1, i sex delar och brittiskt, men klassat som thrillerserie. Övrigt sevärt den kommande veckan är förstås isländska Fångade på tisdagskvällar, även detta på SvT1.

Det är dags att ta en smörgås och hoppas att den stannar. Sen ska jag in i duschen och om eksemen är hyfsade kanske jag tejpar min hälsporrefot.
Jag önskar dig en bra tisdagskväll!

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Det bästa i livet går inte att köpa

Ett inlägg om sånt som går att köpa och sånt som inte går att köpa.


 

Under många år lärde jag mig att leva på nästan ingenting. Eller mindre än en tredjedel av vad jag har i lön idag – netto, efter att skatten är dragen. Tro inte att jag klagar nu, det har varit en lärorik tid och jag är stolt över att jag har klarat ekonomin trots allt. Lite spännande har det varit, ibland har det varit… nära desperation. Men jag har klarat det! Det har varit en utmaning. Den största utmaningen jag håller på med idag är att hitta snabbaste resvägen till och från jobbet. Med bil. Då kan du ana skillnaden.

Den sista tiden har jag handlat en del… Ett visst uppdämt behov, men också gamla och trasiga saker som behövde bytas ut…

Strykning

Mitt strykjärn gick sönder och jag kunde köpa ett nytt.


Och så den lyxiga parfymen… DEN
var ju… inte nödvändig. Men härlig!

Gucci Guilty

Den lyxiga parfymen heter Guilty och lite skyldig känner jag mig allt att jag köpte den…


En sån sak som kaffe
behöver jag inte längre köpa på extrapris. Jag slipper billigt kaffe som jag får ont i magen av och har råd att köpa gott och ja… lyxigt kaffe också.

Kaffe

Kaffe av dyrare sorter.


Mitt duntäcke och min kudde
var totalt utslitna. Jag kunde köpa nytt! Jag behöver inte frysa när jag ska sova i vinter.

Duntäcke dunkudde satinunderlakan

Ett nytt duntäcke, en ny kudde och ett underlakan har jag köpt. Nu slipper jag frysa i vinter.


I lördags köpte jag mig en jacka.
En höstjacka. Jag, som nästan aldrig köper kläder… Nu slipper jag använda tunna luvatröjor när temperaturen kryper neråt och jag behöver inte heller låta min fina skinnjacka (som jag köpte för en lön för ett tillfälligt arbete jag hade för tre år sen) bli förstörd av ösregn.

 Jacka

Min höstjacka är varm och står emot regn.


En ny mobil köpte jag den här månaden.
Inte den värstaste värsta, men en bra och pålitilig mobil med mycket minne så att jag kan fota och spara bilder. Min gamla fick jag ladda hela tiden och många appar fungerade inte optimalt på den.

iPhone SE

En iPhone SE blev min i början av månaden.


Jag har arbetat hårt och länge
för att kunna köpa den senaste tidens saker. Jag har slitit i Sju Svåra År och nu vill jag njuta en liten, liten stund av Ett (?) Gott År, i alla fall.

Men… jag tänker också dela med mig. Om min provanställning övergår i en tillsvidareanställning ska jag skaffa minst ett fadderbarn. Vidare ska jag ta hand om en del av mammas räkningar, för hon har verkligen ingen fet pension.

Och sen glömmer jag aldrig att det bästa i livet faktiskt inte går att köpa för pengar – kärlek, vänskap, lojalitet, omtanke… Den här underbara rosen som växer utanför min port får symbolisera just detta att det bästa i livet inte går att köpa för pengar men är samtidigt gratis. Den står som en symbol för vännerna som inte svek i motgång och för kärleken, för Anna, som inte lämnade mig trots De Sju Svåra Åren. Vänta bara, jag ska dela med mig till er alla, på ett eller annat sätt. För att ni aldrig gav upp hoppet när min tro var så svag att jag bara ville göra slut på den underbaraste gåvan av alla: livet. Tack!

Orange ros närbild

Den här tillhör det bästa i livet. Rosen går inte att köpa, men den är gratis att beskåda.

 


Livet är kort. Det är en gåva.

Publicerat i Familj, Jobb, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Måndagen den 29 augusti 2016: Jobbet och livet utanför det

 



Kära dagbok…


Helgen tog slut och arbetsveckan startade
. Jag trodde att det var ett skämt när jag kom till stan i bilen i morse – det var vägarbete på min vanliga väg till jobbet och gatan var stängd för biltrafik! (Det börjar bli väldigt svårt att ta sig till och från jobbet, kan jag meddela…) Det var tur att jag hade startat tidigt hemifrån, för jag skulle ju ha ett möte med min chef direkt på morgonen. Chefen brukar vara tidig och dessutom glömde jag mobilen hemma – det är tredje gången på lika många dar – men kom på det innan jag rullat ut ur garaget. Sen var det gatuavstängningen. Men… jag var faktiskt på plats före chefen.

Vägarbete nästa 5 miles

Skylten borde inte vara snigg-orange utan illröd.

 

Botaniska trädgården entré och blå himmel

En halv dag i veckan ska jag sitta mitt emot Botaniska trädgården.

Samtalet blev bra. Jag fick klart för mig vad jag ska prioritera, men också varför. När min chef säger det låter det så självklart. När jag själv försöker göra det är det inte alltid lika lätt. Jag vill göra ”allt” och jag vill göra det bra. Vidare blev det bestämt att jag ska vara en halv dag i veckan på Blåsenhus, huset där jag brukar låna ett kontor med utsikt mot Botaniska trädgården. Detta för att teamet där borta har många jobb igång och behöver mina insatser, men också för att vi ska lära känna varandra lite bättre. Det är inte helt lätt att veta vilka människorna är, hur de jobbar, vad de jobbar med etc när en sitter i två olika hus som inte finns på samma område. Jag är inte helt nöjd med att ägna en halv dag i veckan åt ett enda team, men det är chefen som bestämmer och jag protesterar inte. Dessutom var jag själv inne på att föreslå detta om det inte fanns nån annan lösning. Nu får vi se hur det blir. Det är i vart fall värt att prova. Dessvärre är det så tjockt i kalendern att jag inte vet från och med när jag ska börja med den där halvdagen. Det blir troligen inte förrän i mitten av månaden.

Av yrseln kände jag inget idag, men jag har inte sovit så bra i natt. Trots att det regnade hela natten, vilket brukar söva mig, kände jag mig varm och vaknade flera gånger. Sista gången var det inte lönt att försöka somna om, så jag klev upp 5.45. Hälsporren i högerfoten jävlas och på grund av eksemen kan jag inte tejpa foten – eksemen är som brännskador. Magen är i olag och bland annat mådde jag illa efter lunchen. Mary Queen of Floods och jag traskade över till Rullan för att luncha tillsammans. Det är gott att ha en kompis på jobbet! Framöver, troligen nästa vecka, ska vi ta en öl nån kväll eller på helgen.

Vegetarisk lunch

Dagens lunch var nånting obeskrivligt vegetariskt med rödlök på.


Arbetsdagen har inneburit allt från information 
om förändringar kring studenternas e-post, via webberier och engelska sidor, till ett projekt där jag har skrivit ner några tänkbara frågor till en FAQ-sida*. Och sen en massa annat också. Men jag känner att jag är på banan igen och det är bra.

Min nya jacka – som förresten inte är tjockis-svart utan mörkblå! – var till stor nytta och glädje idag. I lördags när jag köpte den var det uppåt 30 grader varmt här i Uppsala, men i morse var det bara elva grader och regnigt. Det har regnat hela dan. Jackan är varm och skön, den stod emot regnet bra och jag behövde inte ha nån tröja under. Fast jag tog med tröjan till jobbet, ifall jag skulle frysa på kontoret. Det verkar emellertid som om värmen har kommit igång lite och jag kunde jobba i t-shirt hela dan. Till min nya jacka har jag förresten två finfina snusnäsdukar som jag har fått av Fästmön och som jag kan alternera med. Vilken tur!

Detta bildspel kräver JavaScript.


Jorå, jag har ett liv vid sidan av jobbet faktiskt. 
På fritiden ägnar jag mig till exempel åt att blogga. I helgen kunde jag konstatera att det var första gången den här nya bloggen hade fler besök(are) än den gamla. Det har tagit knappt tre månader och det är jag nöjd med. Jag tror också att mina nuvarande läsare är andra än tidigare, även om vissa gamla godingar har fortsätt att följa mig även här. Tack! 

På fritiden är jag också själv läsare, som bekant. Jag läser ett urval andra bloggar åtminstone två gånger i veckan. Och så läser jag många böcker ifall nu nån har missat det… Bilden nedan tog jag igår kväll. Den föreställer de två av mina TBR-hyllplan** som jag har i bokhyllan i sovrummet. Ser DU nåt intressant där??? Kommentera gärna!

TBR-hyllor

Två av mina nuvarande TBR-hyllplan.

 

*FAQ-sida = en frågor-och-svar-sida. Förkortningen FAQ är engelsk och står för Frequently Asked Questions, det vill säga Vanligt förekommande frågor

*TBR-hyllplan = hyllplan med olästa böcker. Förkortningen TBR är engelsk och står för To Be Read, underförstått Böcker som ska läsas.

 


Livet är kort. Mitt liv är fullt av spännande företeelser.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Söndagen den 28 augusti 2016: Lugn fortsättning

 



Kära dagbok…

 

Laxmiddag

En fantastisk söndagsmiddag med bok och vitt vin.

Det blev en lugn dag med fortsatt tänkande. Jag hade ingen lust alls att gå ut, men tvingades linka över till Tokerian eftersom jag hade glömt att köpa orange rom till middagssåsen. Hälsporren trycker på och gör ont och jag är bara skittrött. Det var knappt så jag orkade gå över och handla. Men jag gjorde’t i alla fall. En får bita ihop ibland. Och sen får en öppna kakhålet när det är dags att äta den fantastiska söndagsmiddag (<== ironi) en har lagat till. Jag hittade fyra halvmjuka små potatisar i kylen. Dem kokade jag medan jag grillade två laxfiléer i grillpannan. Såsen gjorde jag på crème fraiche, ovan nämnda rom och en rödlök. Till maten serverade jag mig, förutom en ny bok på gång, även ett glas svalt vitt vin. Idag smakade Villa Garros perfekt till firren!

Nånstans mitt på dan läste jag ut Pianostämmaren och bytte bok till Ur vulkanens mun. Nu har jag läst så många deckare på raken att jag behöver få mig lite mer seriös litteratur till livs. Samtidigt har den här relationsromanen börjat rätt tungt… Mamma ringde på eftermiddagen och hon har tidigare tipsat mig om andra böcker av samma författare, Helena von Zweigbergk. De böckerna har varit bra, så det blir säkert den här också – om än inte nån feelgood (som jag kanske hade behövt läsa i stället). Detta är den första delen av två om Anna och Mats och boken kom ut 2008. Sen skrev författaren ytterligare nån bok innan uppföljaren Anna och Mats bor inte här längre kom ut 2012. Böckerna hittade jag på Röda Korset i juni och de kostade typ fem spänn styck eller nåt.

Böckerna Pianostämmaren och Ur vulkanens mun

Bokbyte idag från svensk deckare till svensk relationsroman. Spänning på olika sätt, alltså.


Under eftermiddagen tittade jag färdigt på Tyst vittne. 
Jag spelade in fredagsavsnittet på DVD-hårddisken, men började titta så sent igår att jag inte orkade se klart. I fredags slutade båda TV-deckarna som har visats. Det lär bli trista kvällar framöver. Söndagskvällar är också rätt trista TV-mässigt. Men jag tar nog en dusch och hoppar i säng tidigt och läser.

Igår ringde jag till en god vän/bloggläsare som har varit så gullig mot mig på flera sätt. Lite fundersam blev jag när h*n inte svarade, men så i kväll fick jag samtal om att h*n varit på en weekendresa till Kungliga Hufvudstaden. Då sänkte sig lugnet över mig också. Jag kan inte oroa mig för alla möten i morgon heller – det är en kväll och en natt först. Min tillit till mig själv blir sakta men säkert starkare. Jag är övertygad om att jag ser med nya och kloka ögon på saker och ting i morgon.

Så värst kloka ögon har emellertid inte alla – och jag har det definitivt inte alltid, vill jag påtala! Men den som gjorde den här loggan måtte ha varit… full eller nåt. Jisses, så yr i skallen jag blev när jag fösökte läsa den!

Logga Fyrisgården

Fyrgådenris? Nä, Fyrisgården. Yr i skallen blir en när en försöker läsa den här loggan.


Och lokalblaskan är inte mycket sämre den! 
Ull är mjukt, men jag tror tyvärr inte att cyklisten i notisen som rubriken nedan puffade för klarade sig helt utan skador…

Misstänkt rattull

Rattull… är det sånt ULLrika har om ratten???

 


Livet är kort. Ibland blir det för mycket, ibland blir det tokigt och nån gång blir det lugnt.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Familj, Ironi, Krämpor, Mat, Media, Trams, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Pianostämmaren

Ett inlägg om en bok.


 

PianostammarenStefan Tegenfalks (grattis två dar i efterskott på 51-årsdagen!) böcker upptäckte jag förra året. Jag läste Vredens tid och Nirvanaprojektet och fick sen inte tag i Den felande länken, den avslutande delen i trilogin, förrän i år. Dessförinnan hade jag införskaffat Pianostämmaren, som är en fjärde och fristående del om poliserna Walter Gröhn och Jonna de Brugge, på Myrorna för en tjuga. Denna den fjärde delen kom ut 2012 och stod oläst i nästan ett år i min TBR-hylla*. Idag vid lunchtid läste jag ut den.

Jonna de Brugge söker sina rötter – sina biologiska föräldrar. Detta sökande efter sanningen kopplas ihop med ett pågående fall. En tonårstjej hittas mördad. Mördaren har använt en stämgaffel på tjejen. Under jakten på den skyldige/a blir en efter en misstänkta. Tonårstjejen Linnea, till exempel. Hon är en sån som drar till sig bråk. Det polisen inte vet, men läsaren känner till, är att Linnea är mobbad i skolan. Dessutom är hon en väldigt duktig pianist. Hennes föräldrar, däremot, lyser med sin frånvaro och verkar inte känna till varken det ena eller det andra, som att Linnea har ett självskadebeteende. Kan mobbningen vara ett mordmotiv? När ytterligare ett ungt mordoffer hittas trappas jakten upp. Men vem är ärlig och vem är det inte? Och varför berättar inte Linnea allt?

Det här är en brutal bladvändare! Jag är så glad att jag hade helgen på mig att läsa den, för jag slukade den på två dar trots att jag också hann med att göra annat i form av både nytta och nöje. Boken är riktigt spännande och personteckningen av framför allt Linnea känns så på pricken att jag ser tjejen framför mig. Spänningen håller i sig till slutet och när inte ens en sån van deckarläsare som jag har nån som helst aning om vem mördaren är… då är det bra. Riktigt bra.

Toffelomdömet blir det högsta. 

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini


*TBR-hylla = To Be Read, hylla med ännu olästa böcker

 


Livet är kort. Tack för att det finns så många bra böcker!

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndagen den 28 augusti 2016: Kontemplation eller grubblerier

 



Kära dagbok…

 

Jag på läger 1970

Ett av fyra foton på mig från sommaren 1970 när jag var åtta år. Här är jag på läger och har skadat mig lite. Pappa tog bilden som senare hamnade i ett fotoalbum han gav mig när jag fyllde 30 år.

Strax efter klockan sex vaknade jag i morse. Det är inte OK en ledig söndagsmorgon. Jag somnade om och vaknade ett par timmar senare. Låg och kontemplerade. Eller grubblade, skulle andra kanske säga. Jag blev väldigt glad när vännen ringde igår kväll, men det fick mig att tänka bakåt i tiden. Hela 46 år bakåt i tiden, då, när jag hade lämnat min andraklass för att hoppa över den till klass 3D.

Hoppet innebar inte bara nya klasskamrater, det innebar en ny skola och en ny lärare. Jag var åtta år och jag upplevde för första gången stress. Stressen handlade om att allt var så nytt, klasskamraterna kändes så mycket större och äldre, fröken var inte nån barnfröken. Och så var det det här med matten. Matte var det enda ämne jag hade svårt för. Det var också det enda ämnet jag fick plugga under sommarlovet fram tills jag skulle hoppa över en klass. I min nya klass var matte ett viktigt ämne. Varje vecka skulle alla på egen hand jobba med vissa avsnitt i en särskild mattebok. Det stressade mig oerhört. Till sist gjorde jag mig sjuk. Ont i magen. Hamnade på sjukhus. Blindtarmsopererades. Det var nåt fel på blindtarmen, visade det sig. Men ändå. Jag tror att stressen och min egen press på mig själv hade stor del in det hela.

Moln utanför fönstret

Jag tänker lite grann utanför ramarna för jag vill göra ett bra och professionellt jobb och får inte sumpa mina chanser.

Nu är jag lite i samma läge. Jag är fortfarande ganska ny på jobbet, jag är provanställd och vill göra rätt och jag har mycket att göra. Dessutom får jag inte sumpa den här chansen, för det här jobbet är det roligaste jag har haft sen det jag hade i början av 2012 på en av institutionerna på SLU. Stressen och pressen har tagit sig fysiska uttryck som yrsel och huvudvärk. Jag tror inte att det finns några fysiska skäl. I morgon bitti ska jag ha ett samtal med min chef. Det sker på mitt initiativ, men jag är glad att hon uppfattade att det var angeläget. Jag vill nämligen göra ett bra och professionellt jobb. Kanske gjorde jag nåt helt galet som bad om det här samtalet, kanske är det rätt gjort. Jag har en viss idé om hur stressen och pressen kan lätta, tänker lite grann utanför ramarna, men jag har ingen färdig lösning.

Kaffe och boken Pianostämmaren

Kaffe och boken Pianostämmaren vid sängen. Notera budskapet på underlägget också! Det såg jag inte förrän jag tagit bilden.

Nu kan jag inte göra nåt mer kring jobbet förrän i morgon. Samtidigt tumlar tankarna runt kring morgondagens möten (fyra stycken) och det jag ska utföra däremellan. Genom att kontemplera – eller grubbla – och även skriva ner det jag tänker på i det här inlägget har jag kommit framåt trots att det inte verkar så för utomstående. Jag läser en bra och spännande bok och har också tillåtit mig två timmars läsning i sängen fram till lunchtid när det blir frukost – som vanligt på helgen.

Det är lite sämre väder idag och ingen direkt sol. Jag borde ta en promenad, men eftersom foten inte är tejpad vågar jag inte det. Hälsporren har plågat mig ganska mycket den senaste veckan. Så jag blir väl hemma och läser och ser det inspelade avsnittet av Tyst vittne från i fredags. I kväll ska jag grilla lax i pannan jag fick i julklapp från mitt förra jobb.


Jag önskar dig en skön söndag! Och som alltid är du som är den du utger dig för att vara välkommen att kommentera det här inlägget.

 


Livet är kort. Läsning ger annat att tänka på.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Ett vin: Amarone Classico 2010

Ett inlägg om ett vin.


 

Ca' Montini Amarone

Ca’ Montinis Amarone Classico från 2010 var fantastiskt gott!

I Valpolicella i provinsen Verona, öster om Gardasjön, görs några av Italiens finaste viner. Min dröm är att nån gång få besöka platsen och avsmaka dessa gudadrycker där de produceras. Tills vidare får jag emellertid gå på Systemet och shoppa. I mitt vinskåp hittade jag ett Amarone Classico från 2010 gjort av Ca’ Montini. Vinet säljs inte längre i den årgången på Systemet, men så här kan en läsa om 2012:an:

”Kryddig, aningen utvecklad smak med inslag av fat, torkade körsbär, choklad, pinjenötter, romrussin och örter. Serveras vid cirka 18°C till robusta kötträtter av nöt- eller viltkött eller till lagrade hårdostar. Doften [är] kryddig, utvecklad […] med inslag av fat, torkade körsbär, romrussin, choklad, vanilj och pinjenötter.

 

Kyckling potatis grönsaker vin bok

Kyckling med hot béa och tillbehör blev väldigt robust stekt med rökig grillkrydda.

Nån robust kötträtt av ko eller vilt åt jag naturligtvis inte till vinet. Däremot stekte jag en kycklingfilé och kryddade den med bland annat lite rökig grillkrydda. Tillsammans med hot béarnaiseås blev köttet nog minst lika robust som kött av annan art. Genom att servera det varmare än 18 grader (närmare 22 grader) trollades den mycket speciella kryddiga smaken fram. Ett helt fantastiskt gott vin!

 

Vad 2010:an kostade minns jag inte. Flaskorna i årgång 2012 kostar 199 kronor styck. Och det är 199 väl spenderade kronor.

 

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort. Amaroneviner rule!

Publicerat i Epikuréiskt, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar