Tofflan – the neverending story

Kära dagbok…

Stenhårda tankar.

Det är redan söndag kväll. Den gångna helgen har bjudit på gott och blandat och den har varit bra, även om fredagskvällen ägnades åt en del funderingar och stenhårda tankar. Jag tänkte på det här med att folk kritiserar det jag skriver om här på bloggen. Skriver jag om att jag har det tufft bär jag offerkofta, skriver jag om min mormor får jag höra att jag inte var värd henne, skriver jag om min familj i övrigt rackas det ner på dem och deras livsval och skriver jag om mitt jobb är jag tråkig och enformig. Och så vidare, och så vidare. Men… då har jag ett gratis tips och förslag: sluta läs. Jag menar vem fan tvingar dig att läsa min dagbok? Den skriver jag för att jag ska komma ihåg vad mina dagar har innehållit. Att jag har valt att lägga den på nätet, i bloggform, har en praktisk funktion. Men jag ska erkänna att det också är en bonus att till exempel få tack för lästips och liknande! Däremot fattar jag inte den där jävla gilla-grejen. Alltså, att gilla precis allt jag skriver här – även kommentarer – nä, det köper jag inte. Det känns bara oärligt mot mig. För allt jag skriver här är inte ”bra”, mycket är min dagbok, händelser ur mitt liv. Vem är du att värdera dem? Du är bara en åskådare som får vissa delar.

∼ ♦ ∼

Jag läste på fredagskvällen och var snortrött. Nån middag orkade jag inte laga, så det fick bli GT*, chips och Dumlekolor. Nä, jag tänker inte bli 100 år, jag lever här och nu och GT, chips och Dumlekolor är livskvalitet för mig.

Måltidsdryck = GT

Middag = chips och lektyr

∼ ♦ ∼

Ett långsamt uppvaknande kurerade värken.

På lördagen vaknade jag tidigt. Eller… det var så här att jag faktiskt gick och la mig tidigt på fredagskvällen och somnade. Sen vaknade jag med 45-minutersintervaller och hade jordens kramp i båda underbenen, på framsidan/utsidan. När jag sen vaknade för att möta lördagen var jag jättetrött och seg. Huvudet dunkade och såsom musklerna kändes i kroppen var jag övertygad om att jag hade blivit körd genom en mangel under natten. Klumpvärken gick att kurera med ett långsamt uppvaknande i sängen med starkt svart kaffe, lite läsning och en Ipren.

Helgplanerna var lite vaga, men mitt på dagen hämtade jag Fästmön. Vi åkte till Ulva marknad. Betalade 50 pix – hutlöst pris! – för att bilen skulle få stå 40 minuter medan vi skenade mellan stånden och efter en kvart jagades av regnet. Nåja, vi hann köpa rikligt med lördagsgodis från Augusta Jansson och det var faktiskt värt den annars rätt misslyckade utflykten.

Heja Augusta Jansson!

Mums!

Nougatboll.

Chokladbräck med hasselnötter rules!

Kaffesugna var vi så vi for till Odinsborg i Gamla Uppsala. Vi tänkte fika luncha och sen gå och kolla hos Antikmannen med arga hunden samt en loppis vi såg skylt för i närheten. Fast… Vi blev kvar inne på fiket ganska länge, för himlen fullkomligt öppnade sig och släppte ut allt vått den hade. Det var inte lite… Men all tid med Anna är bonus, så jag klagar inte!

Gamla Uppsala var magiskt som vanligt, men regnigt.

Anna fikar.

I kväll hade jag behövt en räkmacka, men det blir hemgjorda mackor med ost och kalkon.

Anna bar min mammas kaméring och jag blir så glad och rörd när jag ser det.

Anna berättade att Citrus och Lucifer, katterna, fyllde två år. Det var ju lite synd att inte fira dem, så jag köpte en leksak som såg ut som en bajskorv med gul svans samt lite godisbitar av kyckling till dem medan vi gjorde några andra ärenden. Sen åkte vi till Fänriken och provade vår nya parkeringsplats och gick upp och grattade de små liven. Barnmorskan fick också lite gott att snaska på. Annas grannar, som är normala jämfört med… andra grannar, hade satt upp en rolig skylt som jag passade på att fota innan vi åkte hem till Slummen i New Village.

Normala grannar hade satt upp en rolig skylt.

Lucifer ville hellre in till Johan än leka med leksaken som ser ut som en bajskorv med gul svans.

Citrus gillade leksaken…

…och satte glatt tänderna i den.

Det var försent för eftermiddagsfika (kaffet och räkmackan i Gamlis var ju lunch!), men alldeles lagom Gin o’clock. Vi sippade och läste och när klockan var 19 satt vi vid köksbordet och åt en kalkonmiddag som jag hade lagat till. Till maten drack vi mitt födelsedagsvin från Zeta. Vinet smakade för övrigt nästan ännu bättre till chokladbräck med hasselnötter, som blev mitt lördagsgodis.

Gin o’clock!

Ljuvligt till ljus choklad med hasselnötter.

Vem bar skulden till prinsessans död?

Resten av kvällen såg vi på en två timmar lång dokumentär på TV4 om dagarna efter prinsessan Dianas död. Den här dokumentären hade en helt annan vinkling än den jag såg häromdagen. I den här försvarades kungafamiljens val att stanna på Balmoral i stället för att komma till London. Medias och framför allt paparazzis skuld i prinsessan Dianas död togs upp liksom frågan om media medvetet försökte flytta fokus på just skulden från sig själva genom att anklaga den brittiska kungafamiljen för känslokyla.

Idag på eftermiddagen såg vi ytterligare en dokumentär (<==Länk till SvT Play). Den gick igår på SvT1 samtidigt som den på TV4, så vi spelade in på DVD-hårddisken och tittade idag. Där diskuterades också skuldfrågan, för det var ju dessutom så att Dianas chaufför inte var nykter när han körde den där kvällen… Oavsett tycker jag att det är ledsamt och tragiskt. Prinsessan Diana lämnade två söner efter sig. Hon blev bara ett år äldre än den äldste sonen William är idag. Livet är kortare för somliga.

∼ ♦ ∼

Vi var fortfarande jättetrötta idag, fast vi försökte hålla oss uppe.

Söndagen var seg. Både Anna och jag var jättetrötta även idag. I stället för att hitta på nåt som skördefest i Slottsträdgården eller shopping tog vi det lugnt. Det viktiga var att vi höll oss uppe och inte sov bort dagen, för i morgon är det ju arbetsdag igen och dags att vara alert.

Jag läste ut en deckare och började på en bok jag fyndat på loppis. Den var nog sannerligen ett fynd, för författaren har även skrivit Broadchurch. Jag har inte läst den boken, men väl sett TV-serien i två säsonger och den är skitbra. Sen kollade vi som ovan nämnt på Diana. Och pratade om framtiden, till exempel. Vi har börjat sondera en viss terräng och om nån vecka ska vi försöka samla lite intryck.

Bokbyte från en försvunnen flicka till en försvunnen baby.

∼ ♦ ∼

Elefantjakt?

Den här söndagen avslutade vi med… elefantjakt. Eller nja, trots att vi inte hade gjort så mycket under dagen var i alla fall jag så hungrig framåt kvällen att jag hade kunnat äta en elefant. Vi hamnade på en liten indisk restaurang i Svartbäcken, Taste of India. Där åt vi, ensamma i lokalen förutom folk som kom och hämtade mat, en tvårättersmiddag som var helt fantastisk god. Till förrätt tog vi papadom med chutney och till huvudrätt tog jag en härligt het Chicken Vindaloo. Vi drack var sitt stort glas alkoholfritt bubbelvatten. Notan stannade på strax över 400 kronor.

Min kära.

Vatten i glasen.

Papadom och chutney till förrätt.

Min huvudrätt – Chicken Vindaloo.

Hit går vi definitivt igen, men kanske utan bilen nästa gång så att vi kan dricka indiskt öl till maten.

Nu har jag skrivit om min helg medan tvättmaskinen har tvättat några av mina blåa kläder. Det är dags att hänga tvätt och därefter förbereda sig för en ny arbetsvecka. Inte mig emot!

∼ ♦ ∼

*GT = gin och tonic

Livet är kort.