Tofflan – the neverending story

Kära dagbok…

Det går mot sen eftermiddag/kväll i livet.

Jag vet inte vad som hände, men min pingstafton slutade med att jag var både arg och ledsen. Kanske beror det på att jag har varit ensam för mycket. Isolering – vare sig den är självvald eller påtvingad – är inte bra för mig. Ändå har jag sällskap av katterna. Vi har hängt med varandra sen i fredags. Och så har jag sällskap av mina böcker, min läsning. Både katter och böcker går ju bra att prata med om en vill det, fast en får ju inte direkt några talade ord till svar. Katterna brukar jama i alla fall, böckerna förblir stumma trots alla sina ord.

Det är bara att inse att jag går mot seneftermiddag/tidig kväll i mitt liv. Umgänge med andra människor är svårt. Jag känner mig alltid underlägsen, ändå pratar jag för mycket. Sen gör jag misstaget att lita på helt fel personer och sånt straffar sig, det vet en ju.

Pingstafton slutade med ett krossat vinglas. Det var inte med vilje och det var inte för att jag var berusad. Det bara slank ur handen, hårt, i diskhon och gick sönder. Sönder lite så där som jag själv är inuti.

∼ ♦ ∼

Jag fick mycket gjort hemma igår, men redan idag ser jag att det behövs städas igen. Det går väl an nu när det är lite svalare och Lucifer verkar återställd att gå ett varv med dammsugaren. Vi hängde en hel del på ballen* igår, jag och katterna. Alla tre katterna sov där ute då och då. Mini fick äta där på kvällen eftersom Lucifer och Citrus har en tendens att knycka hennes mat när deras egna skålar är tomma. Lucifer får fortfarande skonkost uppblandat med vanlig blöt kattmat, men han får små portioner och ofta. Igår kväll åt han och Citrus i alla fall sida vid sida ur var sin matskål, precis som i vanliga fall. Själv tog jag eftermiddagsfika på ballen bestående av en GT med flamin’ hot cheez cruncherz till och framåt kvällen micrade jag min upptinade hemgjorda pizza och åt även den på ballen.

Min eftermiddagsfika.

Mini fick äta på ballen.

Min middag = upptinad och micrad hemlagad pizza.

Speciell sovstil. Lucifer sover med tassen över ena ögat.

Dagen igår var varm på ballen, kvällen desto behagligare. Jag läste och katterna sov mest. Alla tre blev kardade och jag provade även borsten som tunnar ut pälsen. Den tycker jag är lite läskig, så det blev bara några tag på alla tre. Ja vi får ju inte ha osnygga husdjur här i bostadsrättsföreningen.

Katterna sover mest när det är varmt och jag förstår dem. Sen tror jag att de är nattdjur, för om en vaknar nattetid kan en höra att det försiggår lekar och bus här i hemmet. Det är så skönt att Lucifer mår bättre och att de båda andra har blivit lite snällare mot honom igen. Citrus, a k a Fräsa-Stina Hult, fräser inte längre, men mellan Mini och Lucifer pågår lite av en maktkamp. Ja det är sannerligen ett skådespel med katter.

Citrus sätter sig gärna under byrån i hallen när hon ska smyga på nån av de andra katterna.

Syrenerna i Svartbäcken doftade ljuvligt.

När klockan började gå mot 21 tog jag på mig gympadojorna för att möta min sambo som hade jobbat sen klockan sju. Det var en skön kväll och syrenerna doftade underbart när jag gick genom Svartbäcken. På många bakgårdar hade människor det trevligt. Det fick mig att reflektera över det minimala umgänget jag har – igen. Tidigare i livet var kompisar så viktiga. Sen blev jag sviken av dem jag trodde var mina närmaste. Att arbeta upp förtroende för människor efter det har varit svårt och jag gör som sagt många felbedömningar. Detta innebär att jag ibland återvänder till ruta ett.

Hemma på Main street igen blev det ett glas vin före läggdags. (Jag har druckit en tidigare årgång av vinet.) Bara ett glas blev det – och det krossade jag.

∼ ♦ ∼

Ett försök till avkoppling med läsning och kaffe på sängen.

Pingstdag idag. Förr om åren var även måndagen röd dag eftersom den var annandag pingst. Nu är den helgdagen borttagen till förmån för den 6 juni. Idiotiskt om du frågar mig, för en längre sammanhängande ledighet är bättre än en ledig dag mitt i veckan som det blir ibland, i år, till exempel. I morse vaknade jag av och till många gånger. Före klockan åtta gav jag upp försöken att sova lite till. Fixade kaffe, som vanligt, och tog med mig in för att läsa en stund. Lucifer var sugen på att hänga med in i sovrummet, men det är ju en katthårsfri zon. Och faktiskt har inte katterna varit jätteenvisa på att gå in dit. De har liksom lärt sig.

Boken jag läser är min näst sista födelsedagsbok. Den är riktigt otäck. Boken har stått på min inköpslista ganska länge. Faktiskt så länge att det snart kommer en uppföljare. Den boken, Falco, är emellertid skriven av Mons Kallentoft med Anna Karolina medan de fyra första i Herkulesserien är skrivna tillsammans med Markus Lutteman.

Vår egen Boll-Kalle – inte Bollhuvud***! – Lucifer sover på klätterställningen.

Jag klev upp strax efter klockan nio och kollade kattläget samt tömte pottor. Några spyor hittade jag inte, men det var gott om bako**. Katterna låg och sov – Citrus och Lucifer på ballen, Mini i skrivbordsstolen. Lucifer har fått frukost nummer två. Vi trappar ner skonkosten och mattillfällena var fyra igår och blir fyra idag. I morgon är Anna ledig och hemma och gissningsvis blir det då ännu mer återgång till normal kost och normala mattider för vår kattkille.

Nu är det dags för min egen något sena frukost. I eftermiddag bär det iväg till Slottet för fika i Slottsträdgården. Slottsherren fyller år, men vill inte fira på annat sätt än med go-fika. Go-fika i solen med gott umgänge med goa nära och kära gör inte ont precis och vi får tillfälle att vattna våra odlingar också. Ont har jag däremot i min vänstra fot. Inte bra inför morgondagens promenader till och från jobbet.

Citrus har även hon en speciell sovstil.

Och Mini sover helst här i skrivbordsstolen.

∼ ♦ ∼

*hänga på ballen = vara på balkongen
**bako = ett bonusbarns variant av bajskorv
***Bollhuvet = otrevlig person med runt huvud som var ganska tomt inuti

Livet är kort.