Tisdag kväll den 5 mars och onsdagen den 6 mars 2019: Lådor, leksaker och skitkallt

 



Kära dagbok…

Läsplattan är igång

Input behöver en och jag läser annat än bara min egen blogg, numera även på min nya leksak.

Nej igår var en sån dag och kväll när jag hade fullt upp. Därför hann jag inte besöka de bloggar jag läser, vilket jag har gjort idag. För hur det än är behöver en input och det skaffar i alla fall jag mig genom att läsa – böcker, bloggar, nyheter med mera. Och så pratar jag med människor i den mån det blir tid till det. På jobbet jobbar en ju, men vissa stunder behöver en interagera. Mötet jag hade igår eftermiddag, vid den tid när en är som segast, blev faktiskt ett väldigt lyckat möte och jag har återkopplat detta till berörda. Återkoppling är viktigt!

I går på hemvägen bar jag hem en låda. Lådan tog för övrigt Lucifer hand om och gjorde en Man Cave av när jag tömt den på innehåll. Det visade sig, som jag avslöjade i gårdagens inlägg, att lådan innehöll en läsplatta. Stor låda för en tiotums platt sak. Det var den (plattan alltså, inte lådan – den tog ju Lucifer!) som gav mig fullt upp även igår kväll alltså. (Ja ja, jag gjorde en del saker hemma, men inte så många.) Det gick finfint att installera och komma igång med min nya leksak. Jag tänker att den är praktisk att ha vid bästefåtöljen ifall jag vill svara på bloggkommentarer, läsa bloggar, kolla nåt på nätet, läsa mejl eller så. Mobilen har lite för liten skärm för mina skruttiga ögon. Vid datorn sitter jag helst när jag skriver, för där har jag en separat skärm.

Men nu kan jag alltså sitta och småsurfa i bästefåtöljen och ändå ha sällskap av katterna och en och annan sambo. Lucifer la som sagt var beslag på lådan, men Citrus byggde en Woman Cave av kuddarna i soffan. Där låg hon och plirade och tittade undrande på mig. Jag hade skällt lite på henne tidigare eftersom hon var uppe på fönsterbrädan i vardagsrummet och spankulerade bland våra fina Upsala-Ekeby-krukor…

∼ ♦ ∼

Minus 10 komma fyra grader den 6 mars 2019

Vinter igen.

Vintern och kylan gjorde comeback igår. När jag åkte och hämtade Anna vid 21-tiden var det neråt sex grader kallt. I morse var det elva minusgrader när jag klev upp. Skitkallt, med andra ord. Temperaturen steg emellertid under tiden jag duschade, bäddade och tömde kattpottorna. Vid halv åtta-tiden när vi skulle gå var det ”bara” -10,4 grader. Det blev dunjacka, med andra ord. Jag känner mig som Mårran i den, men jag fryser aldrig.

Onsdagen på jobbet var snudd på lika intensiv som tisdagen. Slutversionen av översättningen kom och ingen blev sur över mina kommentarer och påpekanden. Eftersom en person ställde in ett möte för tredje gången (h*n ställde inte ens in, h*n dök bara inte upp…) hann jag lägga ut nästan alla texter. Övrigt fokus la jag på texterna till mitt nyhetsbrev, eftersom råtexterna ska skickas vidare redan i morgon bitti för att våra teamledare ska vara informerade i förväg om saker.

∼ ♦ ∼

I kväll leker vi fettisdag hemma. Det passar bättre med semlor och bulle morotskaka (morötter är nyttigt!) då eftersom vi är hemma alla tre – igår var ju bara två av tre hemma. Jag gissar att katterna blir helgalna eftersom det är grädde på semlorna. Igår kväll var jag lite sugen på nåt och plockade fram några ostringar. Lucifer blev helt till sig, han älskar ostbågar i alla dess former. Men han och Citrus fick bara var sin ring, eftersom jag inte tror att ostringar från OLW är det bästa för deras små magar…

Lucifer med stora ögon

Vafalls? Ostringar på gång?

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fettisdagen 2019: Vi tar’t i morrn, för vintern stannar ett tag

 



Kära dagbok…

Semla biljett

Viktiga grejor på jobbet.

Idag är det fettisdagen. Jag är visserligen en fettis, men jag gillar INTE semlor. Därmed inte sagt att min sambor inte ska få semlor. En annan dag. Den ena är emellertid måttligt förtjust, den andra äter inte sötsaker i vanliga fall. Själv har jag bespetsat mig på en riktigt god… bulle. I morrn. För i morgon kväll är vi hemma alla tre och kan fika tillsammans.

På jobbet hade det gått ut en semmelbiljett – se bilden här intill – till var och en (och ytterligare några personer) via e-post (massutskick). Jag vet inte riktigt hur de tänkte där, men jag förstod att detta med semlor är überviktigt. Själv klarar jag mig utan, som sagt, och jag kan inte låta bli att skratta lite åt hur allvarligt vissa tar på det hela. ‘Naf said!

∼ ♦ ∼

Vinterutsikt från kontorsfönstret

Det är vinter igen i Uppsala som hade barmark så sent som i lördags. Här utsikten från ett av mina kontorsfönster.

Vinter var det idag också. I morse var det nästan tre minusgrader och på förmiddagen började det snöa. Det blåste nordlig vind och att kämpa sig uppför Mördarbacken* var inte det roligaste. Vilken tur att jag gick ifatt en kollega redan på en av Ågatorna! Då kunde vi småprata oss uppför backen och längs med trista Dag Hammarskjölds väg ända till jobbet. Stegen blev lätta.

Jag skulle ha tre möten på förmiddagen, men det ena mötet ställdes in för andra gången. Eftermiddagens möte var också nära på att ställas in. Översättningarna jag hade beställt kom i morse via e-post och min beställare, som egentligen var upptagen med annat, och jag, som egentligen var upptagen med annat, gick igenom materialet. Jag skickade sen över våra synpunkter till översättaren för att h*n skulle få fundera lite till. Utöver detta har jag skrivit några texter, minnesantecknat, förberett en dagordning, jobbat med mitt nyhetsbrev, försökt hitta bra lösningar etc. Dagens sista möte höll jag i mellan klockan 15 och 16. Ingen av oss var väl jättepigg just då, men vi fick ändå gjort det vi hade tänkt. En kan sammanfatta dan med att det var lite mycket att göra på jobbet.

Bitmoji på språng

Lite mycket på jobbet idag…

∼ ♦ ∼

Min sambo är smart. Själv är jag påverkad av de trollerier jag har i bagaget. Minns du att jag berättade om att jag hade fått sms OCH påminnelse om att jag hade ett paket att hämta ut från Elgiganten? Idag kom en pappersavi – och Anna listade ut vad det var. På hemvägen kunde jag hämta en rätt stor låda som innehöll… en premie i form av en padda läsplatta av märket Yoga. Jag är med i en matinköpsundersökning (dagligvaror) hos GfK Panel. Som tack för alla registreringar av inköp kunde jag välja denna förnämliga premie för ett tag sen. Nu ska vi bara se om IT-stjärnan får igång den. Annars får hon väl ta den till nån expert på jobbet…

∼ ♦ ∼

Temperaturen sjönk framåt kvällen. Väderappen visade elva minusgrader som prognos på onsdagsmorgonen. Sen ska det visst bli regn och plusgrader ett par dar och därefter kallt och snö igen. Typiskt vårväder, alltså. Det gäller att stå ut. Jag värmer mig med lilla Minan a k a Mini i bästefåtöljen i kväll och glor på Auktionssommar innan jag åker och hämtar Anna efter jobbet.

MIni hos mig

Lilla Minan värmer mig.

∼ ♦ ∼

Nånstans läste jag idag att det är lätt att få lägenhet nu i Uppsala – om en kan betala för sig. Precis som jag befarade, alltså. Kommunen har inte tänkt, bara låtit bygga en massa bostäder som inte ens normalinkomstagare** inte råd att bo i. Tröttsamt.

 

*Mördarbacken = Carolinabacken
**normalinkomsttagare = vanliga människor som arbetar och får en lön som inte är enorm men OK


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Dagbok, Diskutabelt, Jobb, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 6 kommentarer

Måndagen den 4 mars 2019: Somligt passar, annat inte

 



Kära dagbok…

Reebokskor

De funkade jättebra i morse!

Ja fan, det blev ju vinter igen. Inte alls kul. Det som oroar mig mest är om jag måste använda vinterbootsen som jag fick så förskräckligt ont i fötterna av. Hälsporren i höger fot gjorde sig påmind. Sen det blev barmark har jag använt gympadojorna, jag har stretchat hälsenan och jag har använt Linnex. Och foten är bättre! Däremot har jag numera nästan ständig värk i höger knä i stället. Det värker uppåt baksidan av låret ända till rumpan. Även där försöker jag stretcha och smörja med Linnex. Kanske har jag fått ett väderknä?

I morse låg snön kvar och det var ett par minusgrader. Jag beslutade mig för att prova om jag kunde ha de svarta Reebok-skorna jag köpte i höstas, de som kom hem i en för liten storlek. Faktum är att skorna funkade finfint idag! Har mina fötter krympt på längden, tro? Det var ju mina långa pektår (ett tecken på att en är smart, har jag hört. Och smart är jag ju, det finns det ju papper på. 😛 ) De var inte hala och jag frös inte i dem heller. Enda nackdelen är snören som jättelätt går upp. Jag fick stanna och knyta om skorna flera gånger på vägen. Men det var underbart att jag inte fick ont i fötterna av dem! De här skorna ska jag ha om det inte blir flera meter snö.

Multifokala linser

De funkade inte bra på avstånd.

Så bra att skorna passade. Det gjorde däremot inte de multifokala linserna jag hämtade i fredags och provade igår. Inte nog med att de skavde – det är ju månadslinser och jag är van med endagslinser – jag såg inte bra på långt håll med dem. Det var roligt att kunna läsa utan läsglasögon. Men att sitta vid en dator, kolla på TV eller köra bil skulle aldrig funka. Därför blir nästa steg att kolla om det går att operera ett eller båda synfelen jag har. Jag råkade se att de multifokala linserna kostar 1 200 kronor. En operation kostar lite mer. Idag betalar jag mellan 700 och 800 kronor för tre månaders linser. Läsglasögon köper jag på billighetsaffärer och bildskärmsglasögon betalar jobbet. Så… vi får se (!). Jag kan vara rätt snål när det gäller mig själv.

∼ ♦ ∼

Glad ängel

Jag blev blad och nöjd av att få saker utredda – och få veta en hemlis.

Det snöade inte i morse när vi gick, men det har snöat av och till hela dan. Alla såg molokna ut på jobbet med tanke på vädret. En person var emellertid glad – och det blev jag också. Inte för att h*n avbokade ett möte vi skulle ha i eftermiddag utan för att h*n berättade varför h*n var avogt inställd till en förändring som jag försöker driva igenom. På några minuter kunde vi reda ut saken – och både h*n och jag var glada och nöjda efteråt. Jag fick dessutom veta en hemlis.

Jag har skrivit en dagordning och förberett vissa saker kring ärendet ovan samt påbörjat veckans nyhetsbrev. Tre av tio notiser är klara. Det gäller att ha framförhållning. Detta har visat sig bli en mötesrik vecka. I morgon har jag till exempel tre möten. Då kan det bli svårt att hitta tid att ”jobba” däremellan.

∼ ♦ ∼

I kväll är vi ensamma med katterna, min tvåveckorssambo och jag. Det blir lugna puckar för vår del, lite kvällsmat för somliga, mackor för andra och en stunds läsning i bästefåtöljen medan tvättmaskinen tvättar svart. Citrus brukar ligga på fällen i soffan och sussa och purra och hålla mig sällskap.

∼ ♦ ∼

Idag blir det ingen kaka. Vi sparar oss till i morgon när det är fettisdagen. Jag ska äta bulle och min tvåveckorssambo vill ha semla.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Jobb, Krämpor, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Ett vin: Amarone Classico 2013

Ett inlägg om ett vin.



Kanske var det 2017
som jag fick flaskan Amarone Classico 2013? Jag vet att jag också köpte en sån flaska själv, men hittar inte nån provning/smakning av den nånstans. Hur som helst, årgången var nog lite speciell, för flaskan hade ett brunt papper omkring sig med en text om något tjugoårigt samarbete. Idag säljs endast 2014 års årgång på Systembolaget. Priset är 119 kronor.

Vi slog på stort igår och öppnade vinet till söndagsmiddagen – pizza. Under lördagen hyfsade vi det som var (kvar var sitt glas) i en Zensaflaska vi öppnat under veckan, till några goda ostar. Det är ett bra och prisvärt rött vin som vi ofta köpte förr. På fredagen drack jag ett glas vitt vin till laxen. Det var helt klart vinbrist i helgen som behövde åtgärdas!


Så här skriver Systembolaget på sin webbplats om smak och doft på vinet av årgång 2014, notera:

”Kryddig, utvecklad smak med inslag av fat, körsbär, choklad, nougat, romrussin och kanel. […] Kryddig, utvecklad doft med inslag av fat, körsbär, romrussin, choklad, vanilj och nougat.

Systembolaget rekommenderar vinet till robusta kötträtter av nöt- eller viltkött eller till lagrade hårdostar. Jag kan meddela att det fungerade hur bra som helst till pizza. Efter middagen tog jag ytterligare ett halvt glas till en mugg starkt kaffe och en rejäl bit frukt & mandel. Det var suveränt gott! Jag håller med Systembolaget om att vinet både smakar och doftar kryddigt och choklad. Att dricka det till en Quattro formaggi-pizza (fyra ostar-pizza) och en choklad som består av torkad frukt och mandel var suveränt. Vaniljdoften anade jag, smaken av kanel var tydlig. Vinet var kraftfullt, lagom fylligt och hade lång eftersmak.  Det här var ett mycket gott vin och jag är självklart nyfiken på den årgång av vinet som nu säljs.

Toffelomdömet blir förstås det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndagen den 3 mars 2019: Idegång

 



Kära dagbok…

Snö den 3 mars 2019

Bakslag och ett skäl till idegång idag.

Det väntade bakslaget med vädret kom idag – snö. Eller i natt. Det började nog snöa redan då och så har det hållit på hela jävla dan. Lika bra att gå i ide, alltså, och det hade jag både tänkt ut och planerat för i förväg. På golvet i Bokrummet har det stått en låda märkt Släkthemligheter sen Anna och jag röjde på vinden. Igår kväll öppnade jag den och plockade lite i den – och höll på att få en bror i Kungsängen! Tyvärr (?) var det inte så och efter att ha gått igenom hela lådan idag kan jag bara konstatera att några närmare blodssläktingar än mammas kusiner och deras barn, det vill säga mina sysslingar, har jag inte. Det jag hittade i ett kuvert om mannen som kunde ha varit min bror gjorde ont att läsa. Nån var inte snäll mot min pappa!..

Låda Släkthemligheter att gå igenom

Den här lådan var dagens projekt att ta itu med.


Söndagen inleddes med sedvanligt kaffe på sängen
och bokläsning. Jag började på kapitel 14 i min bok på gång och läste kanske 50 sidor. Hade ingen ro i kroppen eftersom Släkthemlighetslådan pockade på min uppmärksamhet. Men vi åt frukost tillsammans och Anna kokade ägg åt oss i vackra färger. Det syns dåligt på bilden, men ett ägg var ljusgrönt! Anna köper ”hemgjorda” ägg av en kollega och de är så himla fina och goda.

(Som alltid gäller att klicka på bilderna för att se hela bildtexterna och bilderna större eller i bildspel. Det går då också att kommentera varje enskild bild.)


Eftersom jag hade visst hum vad som var i lådan 
behövde jag rensa åtminstone en av mina Viktiga papper-pärm. Vissa saker i lådan, som gravbrev, skulle nämligen sättas in där. Men när jag ändå var igång gjorde jag också pärm nummer två. En och en halv påse blev det med papper att slänga. Bara några papper från en pärm hamnade i en tredje pärm. Jag lånade vårt matsalsbord a k a Annas gamla köksbord som nu står i Djungelrummet. Lucifer höll mig sällskap, men lyfte inte en tass för att hjälpa till. Han helgade verkligen vilodagen.


Sen grep jag mig an lådan… 
Jag började med att sortera i högar vartefter jag packade upp. Vissa saker var nyare, andra gammalt. Min farfar Mansfield släktforskade och längst ner i botten låg två tunga böcker med titeln Min släktbok. Min farfar hade påbörjat den ena. Mycket av hans forskning finns även i hans sista bok ”Karl Hurtig: en livsgärning i Guds rikes tjänst” (1972). Farfars släktbok hade sen min pappa fortsatt att uppdatera. Den andra släktboken tror jag att farfars pappa Karl hade påbörjat. I den finns mest en del gamla fotografier. Tyvärr är jag ibland osäker på vilka personer bilderna föreställer – eller deras ”position” i släkten. När jag nyligen dök ner i farfars bok visade det sig att hans pappa Karl inte bara hade en bror utan två systrar också. Karls pappa Adolf var för övrigt gift tre gånger och pappas farfar Karl och hans bror John hade både halvsyskon och styvsyskon.


På min mammas sida har det inte forskats så mycket, 
men mammakusinen B har gjort en del på sina föräldrar. Eftersom hennes pappa och min morfar var bröder har även jag fått ta del av mycket av materialet. Spännande! Kanske skulle jag forska mer på morfar och mormor när jag blir pensionär? För släktforskning är väl sånt en ägnar sig åt då..? Min morfar hade många syskon och mamma hade många kusiner. På den bild jag hittade från en kusinträff år 2002 lever idag tyvärr bara tre av dem. Så ledsamt!

En annan sak jag fann som också fick tårarna att komma var mammas kort till pappa på deras 30-åriga bröllopsdag. (Mamma skulle bli galen om hon visste att jag la ut det här…) Vilken kärlek! 

Jag hittade även ett brev till pappa, inte till båda föräldrarna, om hans ”mycket väl begåvade dotter” som efter psykologträffar, kunskapstester och läkarundersökningar fick hoppa över en klass i grundskolan. Det var så dottern (= jag) träffade vännen FEM första gången. Vi var åtta år, FEM blev nio i december. Nästa år har vi känt varandra i 50 år. Och ja. Jag vet att jag har skrivit om det förut här, men det är så himla häftigt att ha haft en vän så lång tid.

∼ ♦ ∼

Citrus har hjälpt Anna med hennes söndagsprojekt. Jag har förutom rensning av två pärmar och en låda också strukit, tömt kattpottor och bäddat. Men vet du… jag har inte tvättat mig idag, bara borstat tänderna! Emellanåt har jag suttit ner en stund och fikat med Anna, bland annat, och spelat Wordfeud. Jag kan väl säga att Wordfeud inte är särskilt logiskt. Häromdag godkändes inte SNORRE, men idag godkändes BALLE.

Igår åt vi indiskt, det vill säga Annas chicken tikka masala till middag. Idag ville ingen av oss gå utanför dörren för att handla middagsmat, så det blev italienskt (pizza och ett Amarone från 2013). Pizza och vin är bra idegångarmat.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Mat, Personligt, Trams, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredag kväll den 1 mars och lördagen den 2 mars 2019: Prydhet och kaffe vid Slottet

 



Kära dagbok…

När middagens manliga deltagare dragit sig tillbaka igår kväll gjorde även jag det. Kvällen blev en mix av läsning (bokbyte från en pappa med dubbelliv till en kvinna som levt kändisliv), Wordfeudspelande och TV-tittning. Jorå, båda två höll vi oss vakna så att vi kunde se Tyst vittne, men för min del var det knappt. Efter programmet blev det tandborstning och god natt. Kanske var jag så pigg på fredagskvällen på grund av…

  • den trevliga och goda middagen
  • elefanten i rummet och Lucifer
  • pryda Wordfeud
  • att Minihöll koll på mig?

Vem vet, inte du, vem vet inte jag för att citera Lisa den Visa. Och när fredagen gled över i lördag sov jag. Hårt.

∼ ♦ ∼

Boken Red Carpet Blues och kaffe på sängen

Lördagsstart.

Idag blev det lite sovmorgon. Min första lediga dag den här veckan inleddes på vanligt sätt, det vill säga med en bok och kaffe på sängen. Boken är riktigt snuskig och jag rodnar eftersom jag vet att jag har lånat den av Annas snälla mamma – och hon har läst boken. Här är det visst jag och inte Wordfeud som är pryd…

Vi diskuterade lite fram och tillbaka planerna för dagen. Till sist blev det bestämt att Anna skulle traska iväg till Kvarnen och hämta sitt paket och handla till middagen, medan jag skulle ge katterna lite mer mat och fixa nytt kaffe till en termos med mera för en utflykt till Slottet. Vi kände att vi ville åka dit och kolla läget. Idag hade vi tur, för på förmiddagen och mitt på dagen var det soligt. Sen mulnade det på och i kväll och i natt och i morgon ska det snöa. Då kan vi göra andra saker inomhus, som till exempel greja med gamla foton, riva bland släkthemligheter, stryka, skrapa bort tejp från Annas vitrinskåpsdörrar med mera.

Himlen var blå och solen värmde i lä, men vinden var nordlig. Vi tittade lite trädgården, men kom fram till att det inte just fanns nåt att göra idag – det är lite tidigt än. Inne i stugan Slottet var det också svalt. Vi plockade ut var sin stol och ställde mot stugväggen slottsväggen och så fikade, vi helt enkelt. Diskuterade lite hur högt vi ska lägga ribban – inte för högt eftersom detta med Slottet och Slottsträdgården är på prov en säsong. Fokus blir därför på trädgården och sen att ta tag i det mest akuta underhåll som behövs av huset. Där får vi liksom ha en dialog med Slottsfrun och Slottsherrn. Men jag ser så fram emot att få vara utomhus i vår och sommar. Förra sommarens lägenhetsvistelse var inte precis den semester jag hade drömt om.

(Som vanligt – och även för de första bilderna i inlägget – gäller att klicka på bilderna för att kunna se dem större och i bildspel samt läsa hela bildtexterna. Klicka också på en bild för att kommentera den.)


Uppfyllda av frisk luft och ljus 
orkade vi åka till Nya Willys och handla lite extra gott till kvällen. Anna sköter aftonens matlagning medan jag ska ta ett varv med Helvetsmonstret*. I kväll är vi tre människor och tre katter som väl bänkar oss för att se Melodifestivalens andra chans. Tur att det är en brittisk deckare efter detta elände.

∼ ♦ ∼

Men vänta nu… Ingen helgfika utan nåt gott till kaffet, eller hur?! Jag fick återfall för Anna hade köpte Ballerina chokladboll. Räcker långnäsa åt vännen FEM! 😛

Dagens kaka intogs utomhus, i vårsolen…

Ballerina chokladboll

∼ ♦ ∼

*Helvetesmonstret = dammsugaren, enligt familjen Katt


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Personligt, Trams, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Ett vitt vin: Cono Sur Chardonnay 2018

Ett inlägg om ett vin.


Cono Sur Chardonnay 2018

Fruktigt, friskt och svalt chardonnayvin.

På fredagar är en rätt trött i skallen. Då passar det bra med mat som inte är för tung – och gärna ett vin av den lättare sorten till maten.

Anna bjöd på laxsida och potatisklyftor och hade köpt en flaska Cono Sur Chardonnay 2018. Vinet blev hastigt, men väl kylt i frysen. Sånt gillas!

Det här ett ekologiskt vin från Chile. Priset för en flaska är 89 kronor. Systembolaget rekommenderar att det serveras kylt till mellan åtta och tio grader och till fiskrätter eller skaldjur. Detta efterföljdes alltså.

 

Vidare kan en läsa följande på Systemets webbplats om vinets smak och doft:

”Mycket fruktig smak med inslag av päron, honungsmelon, persika och lime. […] Mycket fruktig, ungdomlig doft med inslag av ananas, persika, päron och citrus.

Vinet var verkligen mycket fruktigt och jag kände tydligt smaken av päron, men även citrus. Det var svalt, friskt, torrt och lättdrucket till den lite feta fisken.

Toffelomdömet blir högt. Det här är ett prisvärt vitt vin.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Kunzelmann & Kunzelmann

Ett inlägg om en bok.



CJ Vallgrens bok Kunzelmann och KunzelmannNya författarbekanskaper gillar jag att göra.
Står de hemma i bokhyllorna desto bättre. I slutet av februari började jag läsa Carl-Johan Vallgrens bok Kunzelmann & Kunzelmann, en bok jag lånade av min sambo. Det finns tre till av samme författare och dem tänker jag också beta av. Men först lite om denna märkliga tegelsten som jag inte riktigt vet i vilken genre jag ska placera.

Joakim Kunzelman är en märklig ung man som lever betydligt över sina tillgångar. Så nås han av beskedet att hans far Viktor är död. Viktor har blivit förgiftad. Låter som en spänningsroman, eller hur? Vidare: Viktor visar sig ha levt lite av ett dubbelliv. Utåt sett är han en duktig tavelkonservator, han är änkling och har förutom sonen Joakim även dottern Jeanette. I verkligheten är han en bedragare.

Enligt baksidestexten är boken en skälmroman och jag är delvis benägen att hålla med. Boken utspelar sig både i nutid i Sverige och i Tyskland mellan och under krigen, vilket ju inte är nåt direkt skälmskt med, men… Beskrivningen av det riktigt låga och vidriga hos människor, som snorkråketuggande och mumsande på sårskorpor ger en lustig touch åt romanen. Äckelförtjust läste jag just om snorkråkor och sårskorpor vid en frukost. Förutom äckliga ting finns ett antal HBTQ-teman i boken.

Detta är inte alls författarens debutroman. Den här boken kom ut 2009, men Carl-Johan Vallgren debuterade som författare redan 1987. Och förutom författare är han även artist och låtskrivare. Han är född i Linköping, uppväxt i Falkenberg, har bott i Berlin och bor nu i Stockholm.

Jag tycker ändå att detta känns lite som en debutroman. Det är lite för många teman och trådar för att passa mig och hoppen i tiden gör det också svårt för mig att hänga med i svängarna. Trots det tänker jag inte ge upp om författaren utan plockar ner en ny bok av honom ur våra hyllor efter att jag läst lånade böcker av andra först.

Toffelomdömet blir medel.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Torsdag kväll den 28 februari och den första dagen i mars 2019: Ibland är livet bara som det är

 



Kära dagbok…

Leende krokodil

Ett leende och ett ”god morgon” kostar så lite. Den här leende krokodilen kostar bara 15 spänn på nån loppis nånstans.

Inte vet jag varifrån jag hittade energin igår kväll, men det är onekligen så att även om jag understundom har ett rätt krävande jobb får jag uppskattning där också. Och jag kommer alltid dit på morgonen och hälsar alla jag möter i huset med ett leende och ett ”god morgon”. Det kostar så lite. Även om jag är genomledsen eller urförbannad är det för övrigt ärligt. För jag gillar mitt jobb. Men jobbet är trots kontorstider inte bara enkelt. Jag tänker på mycket, bearbetar mycket även utanför arbetstid. Jobbet tar energi. Men det ger också energi. Visst finns det personer på jobbet jag sannerligen skulle undvika utanför husets väggar. Men det finns också personer jag önskar att jag hade möjligheten att lära känna mer. Med det jag har i mitt bagage har jag emellertid valt att inte hålla nån för nära vän. Det gjorde så ont den gången för tio år sen och under De Sju Svåra Åren. Möjligen är Lisbeth* undantagen, hon som blev min kollega för åtta år sen på en annan arbetsplats.

∼ ♦ ∼

Antikkunnig i Borgholm 28 feb 2019

Antikkunnig är väl att ta i, men det var vad jag fick diplom som i Borgholm den 28 februari.

Det blev lite fram och tillbaka med vissa saker igår kväll, men efter att jag hade tvättat, dammsugit, gett katterna mat, kört en maskin disk, hängt tvätt, bäddat rent hos vår tvåveckorssambo och ätit ett par knäckemackor och en halv rulle Ballerinakex slog jag mig ner för att amatörvärdera vid Antikrundans andra besök i Borgholm den här säsongen. Denna gång var det svårare och jag fick bara två fullpoängare och inte ens hälften rätt poängmässigt sätt. Ändå fick jag diplom som Antikkunnig. Hmmm…

Så mycket läst blev det inte igår kväll, alltså. Jag tömde diskmaskinen på ren disk och åkte ner med sopor i soprummet i pauserna medan jag såg ytterligare ett TV-program, Svenska fall på TV3. Sen stupade jag i säng och somnade nästan innan jag hade lagt ner huvudet på kudden. En sammanställning av februari månads lästa böcker hann jag också lägga handen vid och tidsinställde publicering för här på bloggen i morse.

Varför jag for fram som ett jehu igår kväll? Dels därför att det behövdes, dels för att vår tvåveckorssambo kom i kväll. Och så skulle vi bli fyra vid middagsbordet i afton. Inte ville jag att det ska se ut som ett bombnedslag hemma då. Det var inte dammsuget sen i helgen.

∼ ♦ ∼

I morse vaknade jag av en smäll. Katterna hade haft ner nåt och jag gick upp för att titta vad. Ingen större skada skedd, det var bara en av mina mindre ömtåliga prylar. Passade på att ge dem mat eftersom jag ändå var uppe och gick sen och la mig igen. Givetvis kunde jag inte somna om, så när jag blivit ensam i sovrummet en dryg halvtimme senare läste jag en stund. Därefter klev jag upp och tömde kattpottorna och sopade och upptäckte att en liten kisse hade kissat utanför på mattan. Jag rullade ihop mattan och la den i badrummet. Som tur var luktade den inte, för jag hann inte tvätta den förrän i kväll. Efter en dusch skurade jag golvet i kattoan och la på en ren matta. Sen fick jag bråttom med dusch och frukosten innan jag rusade till jobbet. Jag anlände med fem minuters marginal. Visserligen har jag flextid, men mycket stod på dagordningen idag.

Nån av de skyldiga till mattkisset. Men vem?

∼ ♦ ∼

Ett glas öl

Dricka för många öl hade inte varit dumt i kväll.

Förmiddagen tillbringade jag i ett möte och med mitt nyhetsbrev. När det var publicerat fick jag ställa om för att förbereda en dragning om 20 minuter som jag skulle hålla efter lunch om nånting helt annat. Detta blev jag inbjuden till igår, så förberedelsetiden var inte särskilt stor. Men mötet gick över förväntan – och enligt min plan. Så trillade det in jobb och frågor där jag ska ha åsikter och gärna expertkunskaper om typ ”allt” – och jag har inte riktigt det. Ibland känner jag mig dum, i vart fall när jag tassar utanför mitt eget specialistområde.

Ärligt talat var jag mer som ett utskitet päron än en Toffla när jag gick hem för att ta helg. Helst av allt hade jag lagt mig ett badkar och medtagit en rejäl whisky. Eller gått på after work med eller utan sällskap (jag bryr mig inte) och druckit för många öl. Men jag är ju så jävla so-so att det fanns inte på kartan. I stället gick jag och hämtade en ny sorts kontaktlinser som jag ska prova och sen kunde jag i princip sätta mig vid dukat laxbord för fyra. Ett härligt chardonnay i glaset var inte alls fel.

∼ ♦ ∼

Som två mejl i inboxen fick jag några vänliga rader från Tom i England och ett erbjudande om en bostad med uteplats. Ibland är livet bara… som det är. Typat.

∼ ♦ ∼

*Lisbeth = före detta och nuvarande kollega som egentligen heter nånting heeelt annat


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Mitt bokår 2019: Festlig februari för fiktionslysten

Ett inlägg om böcker.


 

Tänk att två månader av 2019 redan har passerat. Jag är fortfarande inne i ett riktigt läsflöde. Februari är nog den månad jag tycker minst om, men tack vare böckerna och mitt läsande blev den riktigt festlig. Att fly den gråbruna verkligheten, in i fiktionen… Nåja, alla böcker jag läser är inte fiktion och inte heller av den trevligare sorten rent innehållsmässigt. Goda intentioner till trots kan jag förstås inte låta bli att läsa deckare och kriminalromaner. Det är vägen till gåtans lösning och motivet som triggar mig. I verkligheten är jag allt annat än våldsam och mordlysten.

Klickar du på en bild nedan öppnas inlägget jag skrev om just den boken i ett nytt fönster i din webbläsare! 

Februariböcker 2019:

Stefan Ahnhems bok Den nionde gravenGunilla Lindbergs bok Profiler i dag i mitt Uppsala

Stefan Ahnhems bok Arton grader minusStefan Ahnhems bok Motiv X

Hjorth och Rosenfeldts bok En högre rättvisaKrysten Ritters bok Rökridå

Carolina Setterwalls bok Låt oss hoppas på det bästa

Påbörjad i februari:

Carl-Johan Vallgrens bok Kunzelmann & Kunzelmann


Även i årets andra månad blev den första boken en spänningsroman 
(Den nionde graven). Totalt läste jag fem böcker i genren spänningsroman/deckare (Den nionde graven, Arton grader minus, Motiv X, En högre rättvisa, Rökridå). En av månadens böcker är biografiska (Profiler i dag i mitt Uppsala). En av böckerna är självbiografiska (Låt oss hoppas på det bästa). En av böckerna köpte jag nya för en julklappspeng (En högre rättvisa) – tack Annas snälla mamma och hennes L! Två av böckerna köpte jag nya i pocket (Rökridå, Låt oss hoppas på det bästa). Fyra av böckerna lånade jag (Den nionde graven, Profiler i dag i mitt Uppsala, Arton grader minus, Motiv X).

Nya författarbekantskaper blev det även i februari (Krysten Ritter, Carolina Setterwall) och precis som i januari läste jag många bra böcker. Fyra böcker fick högsta omdöme (Den nionde graven, Profiler i dag i mitt Uppsala, En högre rättvisa, Låt oss hoppas på det bästa). Två böcker fick högt omdöme (Arton grader minus, Motiv X). En bok fick lågt omdöme (Rökridå).

Totalt läste jag sju böcker i februari. Det flesta mycket bra eller bra och bara en mindre bra.

Månadens bästa bok är givetvis Låt oss hoppas på det bästa

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar