Tofflan – the neverending story

Kära dagbok…

Bulle och kaffe på eftermiddagen på jobbet.

Igår blev det hela två kanelbullar för min del på Kanelbullens dag. Magen har noterat detta och är inte förtjust. Dessutom glömde jag ställa mig på vågen i morse, så nu har jag ingen koll på ingångsvikten till helgen. På jobbet fick vi bullar redan på morgonen. Jag sparade min till eftermiddagen, för då brukar jag bli trött. Bulle två åt jag efter gårdagskvällens kulturevenemang.

Natten innan hade jag inte sovit så mycket. Tanken på att ge mig iväg på författarträff på kvällen igår var inte så lockande. Inte för att det var ett trist evenemang utan för att jag var trött. Jag tycker att böcker och läsning är viktiga av många skäl. Den som läser böcker blir allmänbildad, till exempel. Det skulle inte skada om en och annan person läste en bok nån gång ibland, alltså. Dessutom är läsning förenat med nöje och avkoppling för min del – även när jag läser böcker jag har fått för recension. För Annas del kom kallelsen till ett annat viktigt evenemang ganska sent. Detta evenemang krävde prioritering. Att gå ensam till författarträffen kändes inte så kul, men jag är vuxen och har inte svårt att vara social och trevlig gentemot okända personer – tro det eller ej, alla besserwissrar. Först gick jag i alla fall hem och lämnade min jobbväska och utfodrade katterna. Anna hade hämtat ett paket som hade kommit till mig via Förlagssystem. I övrigt är avsändaren okänd. Troligen är det förlaget som har gett Förlagssystem i uppdrag att skicka mig boken. Innehållet var inget jag hade beställt och dessutom hade paketet tagit vägen om min gamla brevlåda. Men nyfiken var jag och jag slet upp kartongen – och fann en förtjusande, om än väldigt manlig bok inuti… Stort TACK – vem jag nu ska tacka! Den här boken ska blir riktigt spännande och annorlunda att läsa.

Ett spännande paket…

…med en manlig bok inuti.

Sen gav jag mig iväg igen till centrum. Det tog två minuter.Jag inledde med en pratstund med A på Myrtos innan jag tog trappan upp till Kafferummet Storken. Där var kanelbullarna slut, men jag klippte den sista vegetariska mackan. Till den blev den en stor, härlig latte. Därefter var jag redo att traska ner till Akademibokhandeln och författarträffen med Maria Ernestam och Stina Wollter. Nedre våningen i bokhandeln blev full och det var cirka 99,9 procent kvinnor i publiken. (Den manliga delen utgjordes av Stinas man samt en lång kille som satte sig framför mig.) Jag tog en stenhård plats (hemska stolar!) vid en kvinna som hade kommit dit ensam precis som jag. Det blev en stunds trevligt småpratande innan Maria Ernestam fick ordet. Hon både läste ur och berättade om sin nya bok Innanför murarna och den har jag nu satt upp på min inköpslista. Efter föredragningarna var det nämligen alldeles för lång kö för signering och köp. Jag har tidigare läst en bok av Maria Ernestam, Busters öron. Om den skrev jag på gamla bloggen att den gav mig ”en stark läsupplevelse” och att det var ”en omtumlande historia”. Innanför murarna verkar vara precis lika bra – och dessutom kuslig.

På dessa två lyssnade jag igår kväll.

Stina Wollter höll ingen sedvanlig presentation utan blev intervjuad av Elisabeth (?) som jobbar på Akademibokhandeln. Men frågorna var få, svaren längre och Stina tog över. Det var intressant att få höra om bakgrunden till Kring denna kropp liksom om dess innehåll förstås. Jag har jobbat med Stinas mamma en gång i tiden och fick då vissa inblickar i familjen, så att säga. (Och jag erkände aldrig för Stina att jag faktiskt har SJF:s presskort, jag var inte där i rollen som journalist.) Även den här boken satte jag upp på min inköpslista.

(Bilderna nedan är rätt dåliga, men de blir större och hela bildtexterna går att läsa om en klickar på dem. Det går också att kommentera varje bild då.)

Macka och latte blev bra kvällsmat.

Maria Ernestam pratar om sin nya bok som även den verkar vara en riktigt stark läsupplevelse.

Stina Wollter ser rätt ilsk ut -månntro hon tänkte på journalister?

Nej då, Sina var go och glad – om än väldigt oskarp på den här bilden….

∼ ♦ ∼

Hemma på Main Street har Anna påbörjat arbetet med våra krukväxter. Jag ska inte fortsätta det i helgen utan fokusera på återvinning via secondhandaffär, slänga grovsopor, renbäddning och matmarknad. (Gissningsvis städa lite också.) Katterna var inte helt förtjusta i krukväxtprojektet. Lucifer kom inte upp i köksfönstret i morse utan låg och surade på köksgolvet först. Därefter hoppade han upp på fönsterbrädan i Mellanrummet – och krafsade missnöjt i en kruka. Citrus la sig mellan datorn och tangentbordet på mitt skrivbord och Mini la beslag på skrivbordsstolen.

Lucifer fick inte plats i köksfönstret, så han la sig och surade på köksgolvet i morse.

Efter att ha krafsat ut lite blomjord satte sig Lucifer i fönstret i Mellanrummet.

Citrus – mellan dator och tangentbord.

Mini hade lagt beslag på skrivbordsstolen i morse.

∼ ♦ ∼

Det har varit varmt idag och jag har varit fortsatt trött. Det har verkligen känts som fredag. Mycket har hänt på jobbet och vad jag förstår fortlöper införandet av det nya systemet bra. Själv har jag gjort ett nyhetsbrev och jobbat lite i vårt intranät. Jag har ringt bilverkstan och bokat tid för service och skifte till vinterhjul i mitten av november. Det känns avlägset, men… I kväll är Anna ledig och vi ska äta nåt gott tillsammans. Resten av helgen jobbar hon – i morgon mastodontpasset klockan 7 – 21 med två timmars ledighet mitt på dan. Jag ska som ovan nämnt fixa lite hemma. Belöningen blir Annas hemgjorda kycklingköttbullar med gräddsås, potatis och lingon på lördag kväll. Det längtar jag efter!

∼ ♦ ∼

Goodreads har en kul mardrömsgenerator. Testa den får du se vad som spökar i dina mardrömmar i natt. I mina spökar… en frustrerad vampyr i ett rostigt badkar…

∼ ♦ ∼

Livet är kort.