Tofflan – the neverending story

Kära dagbok…

Frostigt och vackert, men snorhalt.

Det har blivit vinter i Uppsala plötsligt trots att höstlovsveckan startade idag. Jag vill att hösten ska dröja sig kvar. De flesta höstlöv ligger på marken, frostiga. Visserligen rätt vackra där också, men snorhala. Det gäller att vara rädd om lårbenshalsar och handleder. (Handledsbrott är den vanligast frakturen.) Vi har inte lust med fler sjukdomsfall i det mänskliga närområdet.

Svårast för tillfället är att hitta lämpliga kläder. Om jag tolkar väderappen rätt ska det bara vara vinter idag. I morgon ska det regna och sen stiger temperaturen igen. Men i morse gällde det att klä sig varmt. Jag tänkte ett tag ta rocken. Den fick hänga kvar i vår ”nya” klädkammare eftersom jag känner mig mer rörlig i jacka när jag ska promenera. Det blev min vanliga höstjacka och under den en luvatröja och en tischa. Runt halsen en av mammas varmare sjalar. Är det höstlovsvecka så är det – och inte vinter. Jag bestämde mig i alla fall för att utmana mig själv och sätta på mig mina nya vinterskor. Jag har inte gått in dem än och när jag hade packat upp dem ur skokartongen hemma efter själva inköpet insåg jag att jag hade tagit minst en halv storlek för små skor. Såg helt enkelt inte i affären – dum och fåfäng ville jag inte använda läsglasögon där. Men nöden har ingen lag och mina gamla Reebokskor är trasiga – inuti. Jag klämde ner fötterna i de nya och tog med mig ett par vanliga gympadojor i en påse till jobbet. Det gick ganska bra att gå. Min sämsta fot just nu, högern, fick jag lite ont i, men jag tror nog att de här skorna funkar, trots allt. De är mest trånga vid tårna och på bredden, längden är det egentligen inget fel på.

Nya och fina, men lite för små.

∼ ♦ ∼

Inte bara vädermässigt har det blivit andra tider. I helgen fick vi tillbaka den timme vi förlorade i våras när det blev normaltid igen. Jag tycker att det är mest irriterande med den där idiotiska timmen och vill enbart ha normaltid året om. Eftersom vi dessutom har så mycket omkring oss just nu kom varken Anna eller jag ihåg att ställa tillbaka några klockor innan vi gick och la oss i lördags. Det kändes i och för sig skitbra på söndagen eftersom vi vaknade så sent. Fast så sent var det alltså inte, dårå. Jag ställde om klockorna på i köket (vägguret, ugnen och micron) samt DVD-spelaren och min klockradio. Mitt armbandsur fick jag pillra extra med, för naturligtvis lossnade skruven igen. Det är ett fel som klockan alltid har haft och det är lagat två gånger. Jag tror inte att jag lämnar in klockan en tredje gång. Lite förvirrat och stressigt, kanske på grund av tiden, blev det nog tidigt i morse för vissa av oss som lyckades glömma sin mobiltelefon hemma.

Solen gick upp en timme tidigare idag. Här var den på väg upp just som jag passerade Odinslund.

I mina julplaner ingår litteratur.

Nä, jag får väl önska mig en ny klocka av jultomten. Men eftersom jag har varit så dum i år blir det jag som får agera jultomte till mig själv. Jag orkar inte tänka på julen och allt som den rör upp. Eftersom jag verkligen, verkligen behöver vila ansökte jag emellertid idag om några semesterdagar som annars fryser inne. Det innebär två veckors sammanhängande ledighet över jul och nyår, fram till och med trettonhelgen. Jag har skrotat planerna om att resa till Brighton över jul, för jag kan lika gärna sitta ensam hemma och uggla. Anna jobbar alla tre juldagarna och de flesta mellandagar. Hon är ledig nyårsafton, men börjar jobba tidigt på nyårsdagen. Jag får helt enkelt köpa en massa bra böcker, god mat och dito drycker så överlever jag även julen 2018. Ja, vi kanske äter ihop nån gång, så helt ensam blir jag inte. Dessutom har jag katterna till sällskap. Och så kan jag kanske besöka Annas snälla mamma och hennes L, för där känner jag mig alltid välkommen (om de inte ska ha andra gäster, för då vill jag inte tränga mig på). Under många år drömde jag om att fira jul i en stuga i skogen. I år tänker jag fira jul i Annas och min lägenhet i stan. Det är helt OK, men visst saknar jag mina nära och kära. Storhelger kan vara ganska känslomässigt jobbiga så där.

∼ ♦ ∼

Vi tog ett glas av denna igår kväll och det kanske blir ytterligare ett glas i afton mot kylan.

Höstlov märktes av sisådär på jobbet. Det var lite lugnare, men jag hade ett viktigt och långt möte idag på eftermiddagen som ger merjobb. Det jag åstadkom under mötet blev väldigt uppskattat och jag blev tackad. Sånt hör inte till vanligheterna. Förmiddagen ägnade jag mest med att förbereda mig inför det mötet genom att bland annat jobba på en kommunikationsplan och allt vad en sån innebär. Höstlov tar en del. För egen del ska jag jobba måndag till och med torsdag och sen vara flexledig hela den halvdag vi arbetar på fredag medan Anna jobbar till 14.30.

I kväll blir det kanske ett glas vin för att motverka kylan. Vi öppnade en av flaskorna jag köpte i lördags och tog var sitt glas till goda ostar och Springfloden på kvällen. Vinet har jag druckit en tidigare årgång av. Även denna från 2016 var helt OK. Vinet var inte så fylligt, men det funkade bra till ostarna.

TV-mässigt i afton ska vi titta på Annas styvmoster (efter tips från Annas snälla mamma) och självklart missar jag inte Vår tid är nu.

∼ ♦ ∼

Vad händer mer i veckan? Sjuklingarna ska besökas, Anna skulle titta in till en av dem idag efter jobbet. I morgon kväll kommer hemleveransen av matvaror som vi beställde igår, så den ska jag ta emot. På onsdag måste jag ta bilen till jobbet eftersom garaget ska städas. Vi har lite lösa planer på att gå på bio på onsdag kväll och se en riktigt sen föreställning av den nya Halloween-filmen… På onsdag är det nämligen just Halloween, medan det är Allhelgonadagen på torsdag och Alla helgons dag på lördag. Så, nu har vi rett ut det. Alla helgons dag hedrar jag mina nära och kära genom att tända ljus vid deras porträtt.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.