Ett inlägg om det goda i livet.
Ibland på fredagskvällar tycker vi att det passar bra med skaldjur och med ett vitt vin till. Jag är inte så bra på vita viner och inte så bra på matlagning. Då är det perfekt att Korgtassen erbjuder Helgens goda (tyvärr em länk till förra veckans meny! Det är det enda som är lite dåligt med Korgtassen att de inte är så bra på att uppdatera sin webbplats) i form av en kasse fisk- och skaldjursdelikatesser. I fredags var temat svenska västkusten. För 199 kronor per person fick vi var sin fullpackad påse med gott inklusive skånsk choklad till dessert. Beställningen gjorde jag på torsdagen före lunchtid.
En påse Helgens goda från Korgtassen.
Med varje kasse följde en meny som även inkluderar tips på vin och öl till måltiden. Detta ingick i gårdagens Helgens goda:
Vilken meny! Temat svenska västkusten inkluderade även dryckestips och skånsk choklad.
Vi följde förstås nästan menyn och började med den väldigt matiga och krämiga fisksoppan. Till soppan åt vi det grova bröd som medföljde i stället för att ta det till räkorna. Lite kaka på kaka blev det med smörrebröd efter det, men det var gott och slank ner fint. Vi rundade av med räkor och vitlöksmajonnäs. Chokladen sparade vi till kaffet på maten som vi intog senare i salongen. Tyvärr är jag inte så förtjust i mörk choklad, så jag tog bara en ruta.
(Som vanligt gäller att klicka på bilderna för att se dem i större format, hela bildtexten, se i bildspel eller kommentera varje enskild bild.)
Vi valde inte nån av de drycker som tipsades om, utan plockade på oss en flaska Ernst 2018 för endast 89 kronor bara för att vi ville prova. Druvorna var sauvignon blanc och chardonnay. Systembolaget rekommenderar vinet till fisk och skaldjur och skriver så här på sin webbplats om vinets smak och doft:
”Ungdomlig, fruktig, mycket frisk smak med inslag av päron, örter, ananas och citronskal. […] Ungdomlig, fruktig doft med inslag av päron, örter, ananas och mandarin.
Ungdomligt och friskt var vinet sannerligen. Smaken av päron och ananas kände jag tydligt, liksom doften av nån citrusfrukt. Vinet fungerade alldeles utmärkt till alla de små rätter vi intog – från den krämiga soppan via smörrebrödet till de salta räkorna. Även om vinet är billigt passade det perfekt till vår delikatesskasse.
Ungdomligt, friskt och prisvärt.
Toffelomdömet blir det högsta för det här prisvärda vinet. Och även för Korgtassens Helgens goda, förstås!
Livet är kort.
Avslutningsvis… Jag har tänkt på andras och mitt eget bloggande. Det är skönt att skriva den här bloggen med inriktning på mig själv och i syfte att komma ihåg dagarna. Folk har tidigare blivit så uppretade på att jag skriver om dem – eller inte skriver om dem. Det senaste är att de suckar över att jag fokuserar på mig själv… Eftersom det inte händer så jättemycket i mitt liv är det jag bloggar om mest intressant för just… mig själv. Men visst kan jag bli lite avis på de gäng bloggare som så uppenbart har gått ihop. En av dem anger ett ämne och de andra hakar på och skriver om samma sak. De kommenterar så gott som uteslutande hos varandra, flera svarar inte på kommentarer. Och så läser nästan alla samma bok samtidigt. Ja, avis blir jag, men samtidigt känner jag att det kan bli väldigt likriktat och mindre intressant för mig att läsa dessa bloggar. Jag har följt några av dem under en tid. Nu slutar jag läsa vissa och fortsätter läsa de bloggar jag tycker innehåller välskrivna inlägg med texter som jag berörs av och fina bilder. Och jag kan bara igen och igen och igen säga att den som inte gillar eller intresserar sig för vad jag bloggar om här är inte tvingad att läsa. I övrigt när det gäller mitt eget bloggande kör jag på utan att ha nån större fanclub, enormt kompisgäng eller familj som läser, kommenterar och gillar. De som läser mina dagboks- och bokinlägg gör det helt frivilligt och kanske för att nåt av det jag skriver om intresserar dem. För att citera en boktitel… ”Mig äger ingen”…
Det var slumpen som gjorde att jag hittade 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 