Tofflan – the neverending story | Ur näbbstövelns mörker, upp i ljuset

Madeleine F.

Publicerat den 27 november, 2019 av Tofflan

Ett inlägg om en roman.

I slutet av februari i år besökte jag Myrorna. Med mig hem följde en pocketbok av Lena Einhorn, denna författare som jag har blivit mer och mer intresserad av. Lena Einhorn, som inte bara är författare utan även filmare, regissör och forskare. Boken jag köpte för nån tia var Madeleine F., en av författarens mindre kända verk, tror jag. I inbunden form kom boken ut 2016, i pocket ett par år senare. Nu har jag läst boken och lagt den till handlingarna. Nästan. Jag måste ju blogga lite om den också.

Vem är den mystiska Madeleine F.? Tja, Hanna har börjat en skrivarutbildning efter att i all hast ha avbrutit sina konststudier. Hennes första uppgift blir ett projekt som alla på skrivarkursen ska delta i. Läraren tar fram sju lappar som visar sig vara åtta år gamla annonser från Gula tidningen. Det är annonser som Madeleine F. har satt in. Och hon erbjuder lektioner i naturvetenskap, balett, konst, musik och översättning från flera språk. Dessutom erbjuder hon sig att städa människors lägenheter. I en annons vill hon hyra en stuga på landet till sig och sin dotter. Tanken är att eleverna i skrivarkursen ska skriva Madeleine F:s liv. Hanna blir närmast besatt av kvinnan. Vem 17 är denna männsika som kan så mycket, men som uppenbarligen inte finns nånstans?!

Det här är en riktigt underlig bok. En kan tro att fokus skulle ligga på personbeskrivningar, framför allt av den mystiska Madeleine F. I själva verket tycker jag att det är i miljöskildringarna författaren briljerar den här gången. Personerna blir ganska intetsägande, faktiskt. Jag tycker att det här är en konstig historia och den faller mig inte riktigt på läppen – även om jag förstås vill veta hur det går. Hittar Hanna Madeleine F. och vem är Madeleine F.?

Toffelomdömet blir medel.

Rosa toffla mini

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt annonser, översättning från flera språk, balett, besatt, blogga, briljera, dotter, elev, faller mig inte riktigt på läppen, författare, februari, filmare, fokus, forskare, Gula tidningen, Hanna, hitta, hyra, inbunden, intetsägande personer, konst, konstig historia, konstutbildning, lapp, lägenhet, lärare, läsa, lektioner, Lena Einhorn, litteratur, liv, Madeleine F., miljöskildringar, mindre känt verk, Musik, Myrorna, mystisk, naturvetenskap, omdöme, personbeskrivningar, pocketbok, projekt, regissör, skriva, skrivarkurs, skrivarutbildning, städa, stuga, underlig, vill veta hur det går | Lämna en kommentar

Måndag kväll den 25 november och tisdagen den 26 november 2019: Fredagsfamilj på måndagen, tillgänglighet och influencers (?) på tisdagen

Publicerat den 26 november, 2019 av Tofflan

Kära dagbok…

En sista middag – på ett tag – med familjen Fredag.

Igår kväll var det lite sorgligt, för jag tillbringade åter några timmar med en kompetent kollega som tyvärr slutar. Eller, herr Fredag är pappaledig fram till sommaren med sin lilla dotter medan frun och sonen ska jobba och gå i skolan i Newcastle. Jag tror inte att herr Fredag kommer tillbaka till jobbet igen. Han har visserligen inte fått nån avtackning, vilket tycks bli allt vanligare. Men jag vet förstås inte säkert. Oavsett om det blir ett kort avsked eller långt, gillar jag inte avsked. Alltså avsked från människor jag tycker om. Inte heller gillar jag den förlust av kompetens jag anser att min arbetsplats drabbas av just nu. Förutom det var det en trevlig kväll där hela familjen Fredag deltog, vaccinationer, känselbortfall och snuviga näsor till trots. Av unge herr Fredag fick jag två helt underbara kramar – en när han kom och en när han gick. Tänk att det finns barn som gillar den här elaka tanten! (Hon kanske bara är mänsklig, bemöter som hon blir bemött, till exempel i många fall.) Prinsessan var med på ett hörn och hade kameran samarbetat skulle du, kära dagbok, ha fått se den lilla dansa på bordet, nästan. (Nu skymtas hon enbart i sin vagn.) Men de första bilderna jag tog blev förfärliga, det ser ut som om jag äter middag med en familj från andra sidan… Några senare bilder blev bättre och bilden ovan har jag tillstånd att publicera. Jag önskar er alla fyra lycka till, men vill också säga till er att vi ses igen. Snart. Det bara vet jag! Tack för att jag fick hänga med er igår kväll och tack för att fru Fredag så generöst betalade notan på Churchill Arms.

Nä, det blev inget vrålfestande igår, det var minderåriga i sällskapet. Den elaka (?) tanten kände sig trött och orkeslös och traskade hem tidigt – för att dricka kaffe och se på TV (Vår tid är nu och Paradiset Iris). Tantvarning verkligen!..

∼ ♦ ∼

Elefanten var i rummet idag.

Ett annat skäl till att jag bröt upp tidigt igår kväll var att jag skulle på kurs idag. På förmiddagen var det korta föreläsningar kring tillgänglighetsanpassningar av webbplatser och den tvingande lagen som träder i kraft den 23 september nästa år. Det var inte alltför många nya praktiska kunskaper jag förvärvade. Även om det har gått tio år sen jag jobbade med tillgänglig kommunikation har det faktiskt hänt förvånansvärt lite. Men det är däremot alltid nyttigt att repetera – och att få ställa lite ledande frågor, kommentera etc. De första föreläsningarna började inte så bra. Tillgängligheten var inte god i lärosalen på EBC där vi höll till: föreläsarna använde inte mikrofoner. Men som av en händelse korrigerades detta efter fikat. Det kan ha berott på att en av eleverna är nån sorts influencer i sociala medier, hon som så ofta tangerar den där elefanten i rummet. Eller så kan det ha berott på att två av mina duktiga kollegor från avdelningen skulle prata.

Efter föreläsningarna och före eftermiddagens workshop lunchade jag tillsammans med några av föreläsarna. Det blev en trevlig stund vid ett runt bord. Extra spännande var det att notera att två av oss har speciella kunskaper i antik kultur, framför allt mytologin med de gamla gudasagorna. Såna här samtal har en liksom inte med vem som helst och var som helst utan ofta på… ett universitet. Där det ibland, i alla fall när det gäller antiken, kan vara rätt högt i tak.

Ibland kan det vara rätt högt i tak på jobbet, i alla fall när det gäller antiken.

∼ ♦ ∼

Redan tisdag och det är full fart. Idag var utbildning, i morgon är det nätverksträff för universitetets kommunikatörer och på onsdag i nästa vecka har jag anmält mig till ett frukostmöte i Sveriges Kommunikatörers regi. Frukostmötet ska handla om ifall offentlig verksamhet kan använda sig av… influencers. Hum jahaja. *tittar längre upp i texten* Nåja, jag gör det jag kan för att förändra min situation på jobbet, som sagt, och det omfattar kompetensutveckling som är gratis (förutom att den kostar min tid).

∼ ♦ ∼

I kväll har jag grejat med ett paket som har lyst med sin frånvaro. Nu är det på väg söderut. Annars är det inte mycket som lyser (förutom den nya lysrören i vår badrumsarmatur). Det har varit grått och dystert och småregnigt hela dan. Till fredag utlovar emellertid appen snö. Helgen kan bli fin men kall. På lördag ska jag träffa en kompis tillika kollega och försöka anstränga mig för att hitta The Christmas Spirit i form av några julklappar. Därefter blir det både drink och middag. Fantasin är dålig när det gäller klappar. Det duger inte med färska rosor som bara dör…

Färska rosor bara dör och duger inte som julklapp.

Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV, Vänner | Märkt alkohol, antik kultur, antiken, app, arbetsplats, avsked, äta middag, badrumsarmatur, bemöta som en blir bemött, betala notan, bryta upp tidigt, Churchill Arms, dansa på bordet, dålig fantasi, dö, de gamla gudasagorna, den här elaka tanten, dotter, dricka kaffe och se på TV, drink, duktig kollega, elefanten i rummet, elev, en familj från andra sidan, Evolutionsbiologiskt centrum, familjen Fredag, färska rosor, förändra min situation kompetensutveckling, förfärlig, förlust av kompetens, fika, foto, fredag, Fru Fredag, frukostmöte, generös, gillar inte, gratis, grått och dystert, greja, högt i tak, helg, herr Fredag, influencer, ingen avtackning, inget vrålfestande, inte god tillgänglighet, julklappar, kall, kamera, känselbortfall, kommentera, kommunikatör, kompetent kollega, korrigera, kort föreläsning, kosta min tid, lärosal, lördag, lunch, lycka till, lysa, lysa med sin frånvaro, mänsklig, middag, mikrofon, minderåriga, mytologi, nätverksträff, Newcastle, nya lysrör, nyttigt att repetera, offentlig verksamhet, onsdag, orkeslös, paket, pappaledig, Paradiset Iris, på väg söderut, praktiska kunskaper, prata, Prinsessan, runt bord, samtal, skola, småregnigt, sno, snuvig näsa, sommar, sorgligt, speciella kunskaper, ställa ledande frågor, Sveriges kommunikatörer, tack, tantvarning, The Christmas Spirit, tillgänglig kommunikation, tillgänglighetsanpassad webbplats, tillstånd att publicera, tisdag, traska hem tidigt, trött, tvingande lag, tycka om, underbara kramar, unge herr Fredag, universitet, utbildning, vaccination, väder, Vår tid är nu, vi ses igen, workshop | Lämna en kommentar

Söndag kväll den 24 november och måndagen den 25 november 2019: Söndagsmiddagar, flytande språkbruk och glidande begrepp

Publicerat den 25 november, 2019 av Tofflan

Kära dagbok…

Kycklingkorv och pommes m räksallad bostongurka och öl

Söndagsmiddag på Main Street.

Vissa kanske äter fin söndagsmiddag med stek och sånt. Det är lite svårt att göra hos oss eftersom jag är matkrånglig. Matkrånglig så tillvida att jag äter fågel (kyckling och kalkon) samt leverpastej (periodvis) – that’s it när det gäller kött för min del. Rött kött och korv av gris eller nöt är väl sånt jag har svårast för även när det gäller lukter. Men… nu lever jag som jag gör och jag vill inte hindra andra från att äta det de vill. Andra äter inte heller alltid det jag äter. Igår ensade vi oss så gott vi kunde. Paradrätten pommes frites och korv blev köttkorv för mina sambor och kycklingkorv för mig samt färska grönsaker och kall sås för Gymnasisten och räksallad och bostongurka för mig och Anna. Det blev så bra så – och väldigt gott, trots att det inte var stek.

Söndagskvällen avslutade jag med att trycka i mig en chokladkaka om 100 gram till kvällskaffet så att jag sen skulle orka ta tag i min strykhög. Näst sista avsnittet av Innan vi dör tittade jag på – innan det var läggdags för arbeterskor och gymnasister. Att det skulle vara läggdags för katter lurades jag till att tro när jag sa god natt till herr Lucifer Katt. Så fel jag hade…

Han lurade mig att tro att det var läggdags…

Lucifer tyckte att det var dags för frukost nånstans vid halv två-tiden. Sen hörde jag honom leva om, jama, krafsa och skrika fram till dess att Anna klev upp före klockan sex. Nu är det farligt nära att katten ställs ut på gatan med Skänkes-skylt! Särskilt som han i morse var extra gosig och tröttmössig och la sig på köksbordet för att sova när jag skulle äta frukost i morse. Jaa, katten är helt klart sällskapssjuk. Jag börjar undra om han är mörkrädd också…

Tröttmössa i morse.

∼ ♦ ∼

Mer grön sparris i tillvaron!

Måndagar är som bekant inte roliga längre. Eller… jag försöker följa det råd jag fick av en chef på förvaltningen: ”försök att hitta roliga och stimulerande arbetsuppgifter att utföra. Sånt som är oklart får vara oklart tills det kommer riktlinjer.” Bara det att riktlinjer uppenbarligen kan ha lite flytande språkbruk. Det som jag uppfattade som en tydlig och klar avgränsning och som jag blev nöjd med häromdan hette idag nåt ”i huvudsak” annat. Men jag bara kände att jag inte vet om jag orkar tjafsa en gång till. Egentligen borde jag göra det, för det som pågår är fan i mig inte rätt. Frågan är bara om jag orkar. Det tycks vara utnötning och glidande begrepp som gäller uppifrån också. Jag får se. Jag ska ju faktiskt prata mer med facket. Och söka ett par jobb. För nu har jag gjort det jag kan. Mitt förtroende att korthuset ska stå pall är lika med noll. Jag tar några dar för att fundera över nästa steg. Nåt liv i beige vill jag inte ha, det ska vara mer grön sparris i tillvaron. (Snygg omskrivning som bara jag fattar.) I fredags såg jag några duktiga medarbetare som redan har lämnat skutan och kväll träffar jag ytterligare en kompetens som vi går miste om. Det blir i sanning ett gravöl. (Den här texten skrev jag på lunchen. Kokt fisk går ganska snabbt att sleva i sig.)

Mamma Anna får ge pojkarna och flickorna mat i kväll. Om nu pojken kan hålla sig vaken…

Vaknar pojken till kvällsmaten, tro?

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, TV | Märkt arbeterskor, äta, bostongurka, chef, choklad, det som pågår är fan i mig inte rätt, duktig medarbetare, facket, farligt nära, färska grönsaker, fågel, förtroende, förvaltning, fel, flickor, flytande språkbruk, frukost, fundera över nästa steg, göra det jag kan, glidande begrepp, god natt, gravöl, grön sparris, gris, hålla sig vaken, hitta roliga och stimulerande arbetsuppgifter, i huvudsak, Innan vi dör, inte rolig, jama, kalkon, kall sås, katt, köksbord, kött, kokt fisk, kompetens, korthus, korv, krafsa, kvällskaffe, kyckling, läggdags, leva om, leverpastej, lika med noll, liv i beige, Lucifer, lukt, lunch, Main Street, matkrånglig, måndag, mörkrädd, nöjd, nöt, oklart, orka, orka tjafsa, paradrätt, periodvis, pojkar, pommes frites och korv, räksallad, rött kött, riktlinjer, sällskapssjuk, söka jobb, söndgsmiddag, Skänkes-skylt extra gosig, skrika, skriva, sleva i sig, snygg omskrivning, sova, ställas ut på gaten, stå pall, stek, strykhög, text, tröttmössa, tröttmössig, tydlig och klar avgränsning, uppifrån, utnötning | 4 kommentarer

Söndagen den 24 november 2019: English och vääärry sviiidish indiid

Publicerat den 24 november, 2019 av Tofflan

Kära dagbok…

Den här söndagen fick en ovanlig start. Men först en vanlig:

Kaffe på sängen och kapitel 31…

…i boken Madeleine F.

Sen kom den ovanliga: vi skred till verket – i köket. Eller mästerbagerskan bakade scones och jag tömde kattpottor. Innan jag tog över spisen tvättade jag händerna. Noga. Jag stekte tomater och svamp, Anna gjorde äggröra. En väldigt English breakfast indeed – förutom att det var kaffe i muggen, inte te. (Jag klämde ner ett rostat bröd också.)

Väääry English breakfast med äggröra, rostat bröd och stekta tomater och svamp.

Annas scones (i min brödkorg).

Mitt scone såg ut som ett hjärta när jag delade det. Ett delvis brustet hjärta…

Som ett hjärta, delvis brustet sånt till vänster.

Vilken tur att hjärtat gick att laga med hallonsylt och Philadelphiaost…

Sconeshjärtan med hallonsylt och Philadelphiaost

Lagat sconehjärta – och väldigt gott, sen!

∼ ♦ ∼

Tomtemor och katten Ulva julmarknad 2019

Tomtemor och katten var i alla fall på Ulva julmarknad i år.

Två snabba maskiner tvätt senare tuffade vi ut till Ulva julmarknad och parkerade på leråkern. Väääry sviiidish indiiid. Anna saknade tomtar, glögg och musik. Det hjälpte inte att jag försökte sjunga nån Christmas carol (av okänt ursprung).

Jag har svårt att hitta the Christmas Spirit i år. Det är sorgligt men sant: så många som tänker uteslutande i stället för inkluderande, tvärt emot julens budskap. Men det finns en och annan raring som tänker på andra. En av dessa köpte jag årets första julklapp till. Och nej. Det kan ju inte bli nåt bildbevis här, för här på bloggen är det alltför många som snokar och som kan skvallra (för skvallrar gör ju fölk).

Jag hittade en fin sak till Anna för ett bra pris, men eftersom hon var med kunde jag ju inte köpa det till henne i julklapp. Hon fick helt enkelt köpa saken själv. På Instagram visar hon upp den (@krumelutten).

På vägen hem tittade vi på Retrolyckan. Vi handlade lite på ICA och nu har jag startat ugnen för att tillreda vår fantastiska söndagsmiddag bestående av pommes frites och korv piffat med räksallad.

∼ ♦ ∼

Jag lämnar dig med Family Får – eller Ull-Rika (som vissa skriver som inte stavar så bra.) Family Får var också på marknaden.

Family Får eller Ull-Rika på Ulva julmarknad 2019.

Ha en fin söndagskväll, kära dagbok!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Mat, Personligt, Sociala medier, Trams | Märkt äggröra, årets första julklapp, baka, bildbevis, bra pris, dela, delvis brustet hjärta, English breakfast, Family Får, fin sak, glögg, hallonsylt, hjärta, ICA, inkluderande, Instagram, inte te, julens budskap, kaffe, kaffe på sängen, kök, korv, laga, leråker, litteratur, Madeleine F., mästerbagerskan, mugg, okänt ursprung, ovanlig, parkera, Philadelphiaost, piffa, pommes frites, raring, räksallad, Retrolyckan, rostat bröd, sakna, söndag, söndagsmiddag, scones, shopping, sjunga Christmas carol, skrida till verket, skriva, skvallra, snoka, sorgligt men sant, spis, start, stavar inte så bra, steka, svamp, tänka, tänka på andra, tömma kattåpottor, The Christmas Spirit, tomater, tomtar, tvätta händerna noga, Ull-Rika, Ulva julmarknad, uteslutande, vänlig | Lämna en kommentar

Fredag kväll den 22 november och lördagen den 23 november 2019: Klang och jubel, varde ljus och italienskt

Publicerat den 23 november, 2019 av Tofflan

Kära dagbok…

Sarah Klang, november 2019 på Katalin.

Fredag kväll. Som jag längtat! Den blev inte sämre av att Anna hade fixat biljetter till Sarah Klang på Katalin. Det var ungefär ett år sen vi såg/lyssnade på henne där och jag var extra spänd på att höra om hon hade utvecklats. Jag hade inte hunnit lyssna på hennes nya låtar i förväg, tyvärr, men efter konserten vet jag att det ska bli bättring från min sida.

Förbandet bestod av en man, en märklig, svulstig typ som väldigt överdrivet framförde sina låtar. Nej, inte min smak alls, Bo Mehr.

Mini fick lyssna på Sarah på Spotify.

God bättring, Bo Mehr.

Hon!

Lite mörka låtar…

Efter konserten…

God bättring önskar jag inte bara Bo Mehr utan även Katalin vad gäller maten. Det jag åt var inte värt 140 spänn – en halv skiva kavring med skagenröra, någon paprikabit, massor av rödlök och ta mej fan ett helt salladshuvud under paprikan och rödlöken. Anna åt chèvre och rödbetor, med all säkerhet burkrödbetor. UFF! Det var inte värt pengarna – varken gott eller mättande.

Ölen var OK…

…men maten…

…är inte bra på Katalin.

Konsertlokalen lämnade också en del att önska igår. Vi fick bra platser långt fram, men hamnade i nån sorts utblås från toaletterna. Dragigt och illaluktande. Det blev till att gå och värma oss med var sin Irish coffee efter konserten. Svindyr Irish coffee på Park Inns restaurang…

Efter Klang blev det…

…Irish coffee för två trötta och frusna.

Tur att Sarah överglänste allt det dåliga igår kväll. Lyssna bara!!!

∼ ♦ ∼

Lördag morgon och två sega vaknade med huvudvärk. Grinigt nästan hela dan. Tröttigt. Inte blev det bättre av läsning och kaffe på sängen, för sen när en skulle in i badrummet hade lysrören ovanför badrumsskåpet pajat. Och det var inte det lättaste att få ur dem. Anna lyckades så småningom och jag köpte nya på Clas Ohlson. Anna lyckades dessutom få dit de nya rören. De fungerade och lyste upp så pass att jag starkt misstänker att bara ett av lysrören nånsin har funkat…

Lördagssatart.

Verktyg och lysrör.

De nya funkade!

På stan blev det också en go-fika på Landings. Vi var ärligt talat lite bakis och då passade det bra med nåt riktigt sött. Att Anna spillde ut kaffe med sin darrande hand gjorde inte så mycket – hon lyckades bara spilla på bordet och sin lilla hand, inte på kläderna.

Herr Fredag hörde av sig när vi precis hade fikat klart. Planerna ( ja, jag är ju så planeeerande…) för kvällen var emellertid andra, så vi ska ses på måndag efter jobbet och ta en öl – innan han flyttar till Newcastle.

På Hemköp köpte vi med oss lite gott till kvällen innan vi gick hem, men känner jag oss väl finns merparten av det kvar i morgon. Fast vi köpte å andra sidan gosaker till söndagsfrukosten också. Den ska gå i engelsk stil.

Mums!

Anna i sina nya brillor bjöd på fika.

Efter mellanlandning hemma (och montering av lysrör) traskade vi bort till Alex. Där var vi inte ensamma. Bord hade vi inte heller bokat, men som vanligt lyckades de trixa och fixa. Vi bjöds på en fläskig förrätt, åt pasta och drack vin. Kaffe och dessert (kolaremmar) tog vi hemma.

En riktigt fläskig dessert bjöds vi på!

Canneloni med spenat och ost Trattoria Alessandro

Jag åt canneloni.

Podere till maten…

…årgång 2017.

Dessert hemma.

∼ ♦ ∼

Nu har jag kört två maskiner tvätt. Båda är klara och hängda, denna fantastiska lördagskväll.

Sänder en extra varm tanke till vännen FEM som råkade illa ut i skogen idag!!!

Citrus hälsar till tant FEM att hon ska krya på sig!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Mat, Musik, Personligt, Vänner, Vin | Märkt alkohol, öl, överdrivet, badrum, bakis, bättring, bjuda, Bo Mehr, bord, bra platser, chèvre, citrus, Clas Ohlson, dessert, dragig, en halv skiva kavring, engelsk stil, fixa, fläskig förrätt, fredag, fungera, go-fika, god bättring, gott, grinig, Hemköp, hemma, herr Fredag, huvudvärk, illaluktande, inte bokat bord, inte gott, inte mättande, inte min smak, inte värt pengarna, Irish coffee, kaffe på sängen, Katalin, katt, kläder, kolarem, konsert, krya på sig, Landings, läsning, liten hand, lysa, lysrör, Madeleine F., märklig, mörka låtar, mellanlandning, Mini, Newcastle, paprika, Park Inn, pasta, planer, planerande, Podere 2017, råka illa ut i skogen, rödbetor, rödlök, salladshuvud, Sarah Klang, söndagsfrukost, seg, Skagenröra, spilla, svindyr, svulstig, toalett, Trattoria Alessandro, trixa, tvätta, utblås, utvecklas, vännen FEM, värma oss | Lämna en kommentar

Torsdag kväll den 21 november och fredagen den 22 november 2019: Fina fisken, men dags att dra!

Publicerat den 22 november, 2019 av Tofflan

Kära dagbok…

Det är inte alla som får fina fisken när en kommer hem en torsdagskväll. Somliga får sina fiskar varma och det betyder, enkelt förklarat, att de får ovett. Jag fick varm fisk – på riktigt. Det vill säga utan vare sig ovett eller lök på laxen. Anna gjorde laxsida i ugnen och till det serverade hon kokt potatis, romsås och grön sparris. Gymnasisten var tveksam till sparrisen och fick egna grönsaker samt egen sås. Hon är bra omtänksam, vår Anna. Till kvällskaffet fick vi dessutom saffransgifflar. Jag var väldigt hungrig när jag kom hem – fyra tunna pannkakor på lunchen räckte inte långt. Mycket smaskig kvällsmat vägde dock upp. Tack, älskling ifall du läser detta!

Lax potatis grön sparris romsås och Staropramen

Lax till kvällsmat.

Saffransgifflar till kvällskaffet.

Resten av gårdagskvällen tillbringades mest i fåtöljen. Jadå, jodå, jag betalade en räkning också och gick snabbt igenom månadens räkenskaper – det är ju lön nästa vecka. Slötittade lite på TV, bland annat på SvT 1 där ett arvingar sökes-program visades samt Veckans brott. Jag undrade varför de bara letar arvingar utomlands, finns det inga svenskar som har okända arvingar i Sverige? Kanske inte. Kanske är det lättare att hitta oss i det här landet där många uppgifter om oss är ganska offentliga – men inte lika roligt/spännande att det funkar att göra TV-program. (Vem orkar fundera över GDPR ijenklien..?) Eller också tycker programledarna att det är roligare att få åka utomlands i tjänsten. Vad vet jag…

För mig blev det även bokbyte igår kväll. Jag läste ut en sydafrikansk deckare och bytte till en bok jag hittat second hand i februari i år. Av nån anledning har Lena Einhorns Stockholmsroman blivit liggande till nu.

Bokbyte igår från en sydafrikansk deckare till en Stockholmsroman.

∼ ♦ ∼

Fredag. Äntligen. Ja, så känner jag som bekant numera. Med duggregn i ansiktet gick jag till jobbet. Två möten på förmiddagen, ett på eftermiddagen, jobb däremellan. Jag sliter som en iller just nu eftersom straffet för att jag hållit fast vid min uppfattning inte har låtit vänta på sig. Det går så länge det går, jag jobbar på så länge jag orkar. Sen känner jag så här (se bilden nedan!) när jag lämnar jobbet varje fredag… Så kände jag inte för ett år sen.

Dags att dra!

I kväll är vi på konsert, sambon och jag, så Gymnasisten får lite ledigt från oss. Kan han behöva. Ha en fin start på helgen, kära dagbok! Vi startar vår helg i kväll med Sarah Klang.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Personligt, TV | Märkt 7 dagar, ansikte, Arvinge okänd, äntligen fredag, åka utomlands i tjänsten, betala räkning, bokbyte, duggregn, få sina fiskar varma, fåtölj, fina fisken, GDPR, grön sparris, grönsak, hålla fast vid min uppfattning, helg, inte lika roligt, jobba på, kärlek, kokt potatis, konsert, kvällskaffe, lax, laxsida, lämna, lök, lön, Lena Einhorn, leta arvingar, litteratur, lunch, Madeleine F., möte, offentliga uppgifter, omtänksam, orka, ovett, på riktigt, programledare, räkenskaper, romsås, saffransgifflar, Sarah Klang, sås, slötitta, slita som en iller, smaskig kvällsmat, smaskigt, spännnande, Stockholmsroman, straff, svenskar, Sverige, SvT1, sydafrikansk deckare, tack, torsdagskväll, tunna pannkakor, tveksam, ugn, utomlands, väga upp, Veckans brott | Lämna en kommentar

7 dagar

Publicerat den 22 november, 2019 av Tofflan

Ett inlägg om en bok.

I maj var vännen FEM här i Uppsala och hälsade på. Med sig till mig hade hon en hel hög med pocketböcker som nån på hennes jobb hade rensat ur. Den allra sista boken ur den högen har jag nu läst ut, boken 7 dagar av sydafrikanske författaren Deon Meyer. Det här är för övrigt den tredje delen i serien om polisen Bennie Griessel. (Det finns fem utgivna på svenska i serien samt nio böcker totalt sett av författaren.) Trots det gick det alldeles utmärkt att läsa boken, men jag inser förstås att jag har missat en del som gäller Bennies privatliv. Som så många andra litterära snutar är han (nykter) alkoholist. Frågan är om boken i övrigt skilde sig från andra kriminalromaner – på positivt sätt eller negativt.

Det går en polisskjutare lös. Denne skjuter inte poliser för att döda dem, men givetvis stryker en och annan med. Skytten skickar däremot underliga mejl med referenser till Bibeln och svammel om kommunister. Mejlen handlar om ett ouppklarat mord, det på en snygg, kvinnlig och framgångsrik advokat. Det som finns i fallet är bland annat en serie nakenbilder på advokaten, men mycket mer har Bennie Griessel inte att gå på. Vid sidan av polisjobbet och fallet har han en exfru och två halvvuxna barn samt sin flickvän Alexa, känd sångerska men också hon alkoholist som Bennie.

Det var jätteintressant att läsa en deckare som inte är skriven av nån amerikan eller europé. Skillnaderna som märks är förstås dem som rör samhället historien utspelar sig i. Utöver det sker sedvanligt polisarbete. Ganska spännande är det och ganska irriterad blir jag på alla i Bennies närhet som utsätter honom för sina problem när han faktiskt själv har ganska stora egna.

Jag tycker att det här var en ganska underhållande deckare. Även om den inte direkt överraskade läser jag gärna fler böcker i Bennie Griessel-serien.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla mini

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt, Vänner | Märkt 7 dagar, advokat, Alexa, alkoholist, amerikan, överraskade inte, barn, Bennie Griessel, Bennie Griessle-serien, Bibeln, deckare, Deon Meyer, en hög med pocketböcker, ett ouppklarat mord, europé, exfru, flickvän, framgångsrik, halvvuxen, irriterad, känd, kommunist, kriminalroman, kvinnlig, litteratur, litterär snut, mejl, nakenbilder, negativt, nykter alkoholist, omdöme, polis, polisskjutare, positivt, privatliv, problem, referens, samhälle, sångerska, skilja sig, skillnad, snygg, spännande, svammel, svenska, sydafrikansk författare, underhållande, underlig, Uppsala, utan att döda, utgiven, vännen FEM | Lämna en kommentar

Onsdag kväll den 20 november och torsdagen den 21 november 2019: Jag vill bara lägga mig ner

Publicerat den 21 november, 2019 av Tofflan

Kära dagbok…

Igår var det full rulle från morgon till kväll. Och det funkade faktiskt för mig. Men jag slaknade framåt 21.30, redan. I natt var både Anna och jag vakna. Jag lyckades somna, ja, men sen vaknade jag. Och Anna. Jag öppnade sovrumsfönstret och trots allt väsen utanför från tågen, främst, tror jag att det var ett bra recept. Sval luft gör lite nytta. Sen är luften mitt i stan inte så frisk, men…

Det var perfekt att åka och handla tidigt igår kväll. Då funkade till och med jag på Stormarknaden. Nu skulle jag inte ha så många saker, men tunga. Det blev två vändor bärning från bilen. Den sista vändan utnyttjade Anna som jag hade hämtat hem från jobbet. Kattsand och kattmat är tungt. Bara en kartong med tio liter kattsand väger åtta kilo. Jag köpte två igår – och två lådor kattmat på påse. Nåja, nu är förrådet påfyllt – för ett tag. Sanden räcker kanske två veckor, maten inte riktigt lika länge…

Kattsand

Kattmat Kattmat

∼ ♦ ∼

Min arbetsdag startade med att rensa lite luft. Jag inser att det är bra att alla inte är nya på jobbet, men jag gillar också att det är nytt på jobbet. Nu gäller det att hitta rätt balans i det. Och det är inte helt lätt. Jag vill inte stå till svars för saker jag inte har gjort/gör eller inte har varit/är ansvarig för. Men jag vill att ögon och öron ska vara öppna såväl bakåt som framåt. Balansgången är svår, men Rom byggdes inte på en dag. Samtidigt är jag en doer och om jag inte får göra finns det stor risk att jag ledsnar ur.

Även den här dagen har jag mött folk som har pyst sitt missnöje. Vi behöver alla pysa, så också jag. Det är inte helt lätt för mig att försöka vara neutral när jag har åsikter – och faktiskt är en ganska empatisk person.

På eftermiddagen hade jag ett möte som jag var lite spänd inför. Av det mötet utkom att jag måste försöka vara professionell och smidig, men ändå stå på mig. Det finns stöd från flera håll, bland annat rena fakta. Utöver det har jag till exempel granskat en handbok och en text om ett digitaliseringsverktyg.

Jag kan inte skriva mer än så här. Förhoppningsvis förstår du ändå, kära dagbok, hur mycket kraft och energi en arbetsdag slukar rent psykiskt. Jag känner att jag vill göra som familjen Katt, bara lägga mig ner…

Lite trött.

Mini är energislukad.

Lucifer är helt slut.

Citrus är lite piggare än vi andra, men håller sig ändå i horisontalläge på matten.

∼ ♦ ∼

I kväll blir det brott efter laxen. Jag borde tvätta och stryka, men det får vänta till helgen. Och helgen den närmar sig, tack och lov. Bara en dag till att överleva, därefter två dagars frist.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, TV | Märkt ansvarig, arbetsdag, åsikt, öppet sovrumsfönster, öppna ögon och öron, överleva, bakåt, bära, bil, brott, citrus, digitaliseringsverktyg, doer, empatisk person, energi, ett bra recept, fakta, familjen Katt, framåt, frist, full rulle, granska, Gränby centrum, Gränbystaden, handbok, helg, hitta rätt balans, kartong, kattmat, kattsand, kraft, lax, ledsna ur, Lucifer, möte, Mini, missnöje, neutral, ny på jobbet, påfyllt förråd, påse, perfekt, professionell, pysa, rensa luft, risk, Rom byggdes inte på endag, skriva, slakna, smidig, somna, spänd, stå på mig, stöd, stryka, sval luft, svår balansgång, tåg, tunga saker, tvätta, vaken, väsen, Veckans brott, vill inte stå till svars | Lämna en kommentar

Onsdagen den 20 november 2019: När det blåser snåla vindar…

Publicerat den 20 november, 2019 av Tofflan

Kära dagbok…

Det betyder allt att ha vänner när det blåser snåla vindar

Tack!

Vissa saker kan en inte säga tillräckligt ofta och det är TACK till alla de vänner som står en bi när det är tuffa tider. Jag nämner er inte här vid namn av olika skäl, men ni vet vilka ni är. Jag hoppas, jag hoppas att ni känner hur otroligt tacksam jag är att ni finns. Nej, ni är inte många och det vore inte svårt av kvantitetsskäl för mig att räkna upp här. Skälen är andra och de handlar om att alla som läser här inte vill mig väl. Och de ska inte få veta vilka de goda personer som vill mig väl är. Jag kan avslöja att vännerna finns i privatlivet förstås, men det finns också (flera till antalet) goda kollegor och chefer på jobbet (såväl avdelningen som på andra avdelningar) som jag har fått och får stöd av. Det är såna som ni – vänner i privatlivet och kollegor och chefer på jobbet – som ger mig kraft att orka fortsätta. Inte vet jag om det går i rätt riktning nu, men jag kan klappa mig själv på axeln i alla fall och säga att jag har gjort vad jag har kunnat för att förändra ~~saker~~ min situation. Det kanske inte räcker eller så blir resultatet nåt som jag inte vill eller kan jobba efter. Därför är jag dessvärre tvungen att vidga mina vyer under tiden och se mig omkring lite bredare – ifall jag blir besviken igen och ifall jag känner att det blev fel för mig. Men till vänner, kollegor och chefer skickar jag här nåt så lustigt som en fiktiv persons ord. Tomas Hartman i Anna Janssons böcker må vara påhittad, men just de här orden är inget påhitt alls. Ta till dig!!!

∼ ♦ ∼

Och nu nånting helt annat…

Lilla pojkkatten (=Lucifer) är faktiskt i 30-årsåldern omräknat i människoår, men se han är väldigt, väldigt mammig. Då är det bra att han har två människomammor som daddar honom lite. Hans kattmamma Mini brukar mest slå honom eller vända honom ryggen, den elakingen. Hon har lite svårt för empati, Minimamman…

Mini i Annas fåtölj med ryggen mot kameran

Mamma Mini har lite svårt för det här med empati.

Här ligger vi inte längs med utan rakt över.

Lucifer – och även hans syster Citrus, förstås – är mycket gulliga, men när Lucifer sätter igång och jamar och krafsar/bankar på sovrumsdörren vid halvtretiden på natten… då har i alla fall jag lust att ställa ut katten på gatan tillsammans med en skylt som det står SKÄNKES! på. Sen gör jag det förstås inte, för jag älskar ju den katten, hans syster och hans mamma. Katterna är väl så nära egna barn jag kan komma, men jag har åtminstone ett och annat bonusbarn som verkar tycka att jag är rätt OK. (Jag hoppas ingen får problem nu för att jag skriver som jag gör.)

Jag klev upp före klockan sex, men då var sambon vaken sen länge. Nog hade jag hoppats på att få sova till en kvart över i alla fall. Nu var emellertid katten väldigt envis så jag hällde upp tonfiskmat i skålarna. Efter dusch och påklädning återvände jag till köket för att inta frukost. Då hade den unge mannen i 30-årsåldern parkerat sig på köksbordet. Inte längs med utan rakt över. Det gjorde att såväl yoghurtskål och kaffe som bok på gång fick plats – men den lilla tassen och rumpan hängde över bordskanten…

Den lilla tassen och rumpan hängde över bordskanten.

Med blicken lyft mot taket i lärosal X i Universitetshuset…

Det hade utlovats regn på morgon, men det kom inget. Däremot har det varit fuktigt i luften hela dan och nu i kväll är det disigt. På förmiddagen rev jag av tre möten på raken och sen jobbade jag järnet resten av förmiddagen. Jag har fått bakläxa på ett uppdrag, men jag tänker att vi pratar om det på fredag när vi stämmer av jobb. På eftermiddagen hade vi ett förlängt och mycket pratigt avdelningsmöte i Universitetshuset. Jag lyfte blicken mot taket en stund i lärosal X. Gott fika smockade jag i mig och det vägde till viss del upp.

Efter det gick jag faktiskt hem. Jag skjutsade sambon till Äldreboendet där hon jobbar i kväll och sen åkte Clark Kent* och jag till Stormarknaden för att köpa kattsand och kattmat. Det behövs bil till det. Och en rygg som pallar. Den senare är jag osäker på. En stor låda kattmat och två åttakiloskartonger med kattsand står kvar i bilen. Nån av lådorna tar jag upp när jag åker för att hämta hem Anna vid 21-tiden.

Gymnasisten har fått kycklingkebab till middag, katterna har fått lamm och jag har ätit leverpastejmackor (behöver järn). Diskmaskinen är tömd och ett par kastruller är handdiskade. Nu ska jag slänga mig i fåtöljen en stund och fundera över vad som kan gå tokigt i morgon. För idag blev det sammantaget sett inte riktigt så bra som jag hade hoppats på. Funderar jag nu i kväll kanske jag inte funderar i natt.

Bokus har mejlat att de har skickat mitt paket. Det var på tiden…

∼ ♦ ∼

*Clark Kent = min lille bilman

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Personligt, Vänner | Märkt 30-årsåldern, 7 dagar, alla som läser här vill mig inte väl, Anna Jansson, Äldreboendet, älska, åttakiloskartong, bakläxa, banka, besviken, bil, Bokus, bonusbarn, chefer, citrus, Clark Kent, dadda, disigt, dusch, egna barn, elaking, en fiktiv person, envis, få problem, fåtölj, förändra saker, förlängt avdelningsmöte, fel, fika, fredag, frukost, fuktigt i luften, fundera, gå hem, gå tokigt, goda kollegor, Gränby centrum, Gränby stormarknad, Gränbystaden, gullig, handdiska, hänga över bordskanten, inte räcka, jama, järn, jobba järnet, kaffe, kastrull, katt, kattmat, kattsand, kärlek, kök, köksbordet, klappa mig själv på axeln, krafsa, kraft, kvantitetsskäl, kycklingkebab, lamm, lärosal X, läsa, leverpastejmacka, litteratur, Lucifer, lust, lyfta blicken mot taket, mammig, matskål, människoår, människomammor, möte, middag, Mini, mycket pratigt, namn, natt, ord, orka fortsätta, otroligt tacksam, paket, parkera sig, på tiden, påhittad, påklädning, prata, privatliv, rakt över, rätt OK, rätt riktning, regn, resultat, rumpa, rygg, se mig omkring lite bredare, shopping, skänkes, skål, skicka, skylt, slå, smocka i mig, sova, sovrumsdörr, ställa ut katten på gatan, stämma av, stå en bi, stöd, Stormarknaden, svårt för empati, syster, ta till dig, tack, taklampor, tass, tömd diskmaskin, Tomas Hartmann, tonfisk, tonfiskmat, tuffa tider, universitetshuset, uppdrag, väder, vända honom ryggen, vidga mina vyer, yoghurtskål | 2 kommentarer

Tisdagen den 19 november 2019: Livet som ett Kinderegg

Publicerat den 19 november, 2019 av Tofflan

Kära dagbok…

Det är populärt att tala i bilder, har jag noterat. Men det är inte alltid så att alla förstår bildspråk. Igår skrev jag om det göttaste på en bulle, det i mitten. Idag ska jag tala bildspråk igen. Nu försöker jag förklara vad jag menar med mina liknelser. Om du inte förstår, kära dagbok, får du gärna fråga – det är sånt som kommentarsfältet finns till för.

Livet är fullt av överraskningar.

Ibland är livet som ett Kinderegg också. Det är smaskigt, det innehåller en ”överraskning” och överraskningen i sig är nåt en kan sysselsätta sig med en stund. Igår letade sambon fram var sitt Kinderegg till kvällskaffet. Mitt innehöll en katt som kan spotta vatten – om jag nu ville hälla i några droppar i dess mage. Tror inte det, va. Vi har tre levande katter hemma som håller oss sysselsatta med mat och pottömning, bus och lek och en massa gos.

På jobbet blir jag överraskad varje dag. Två timmar in på arbetsdagen idag hade jag fått flera överraskningar. Alla var inte av den goda arten. Alltså, hur kan man glömma bort personalen i ett förändringsarbete??? Jag skriver inget mer om detta, för jag blir bara så arg, så arg. Den positiva överraskningen var att en kollega till mig försvarar och framhåller mig gentemot chefer som inte tycks vilja förstå att jag jobbar som kommunikatör på avdelningen. Vissa människor är bra goa! Och envisa. Och ettriga – på ett bra sätt. Det har jag tackat för många gånger.

∼ ♦ ∼

Rena värmeböljan i Uppsala just nu. Tidigt i morse var det hela åtta grader varmt.

Tisdagen började inte mycket bättre än de senaste dagarna – vädermässigt. Uppsala tycks emellertid ha drabbats av en värmebölja. Det var hela 8 grader varmt i morse och framåt lunchtid tittade solen faktiskt fram. Inte konstigt att folk faller som käglor av förkylningsvirus med dessa temperatursvängningar. Fallit som en kägla hade en person gjort som jag skulle ha träffat idag på eftermiddagen för att få lite råd och dåd om framtiden av. Nu har mötet flyttats fram, men tyvärr utan att närmare bestämma exakt när.

I stället fick jag lite annat gjort. Jag jobbade vidare med ett material som chefer och (ny)anställda förhoppningsvis kan ha nytta av, råddade lite med var man kan fixa var, jobbade med en text som inte var helt enkel att förstå, agerade blåslampa utan större framgång etc. En vanligt dag på jobbet, alltså. Eller vanlig och vanlig… Inget är vanligt längre på jobbet. Det är knappt så att hjärtat i vår verksamhet slår eftersom de(t) gamla inte värderas särskilt högt. Men vi är många som gör vad vi kan för att hålla verksamheten vid liv med lite operativ hjärt-lungräddning.

∼ ♦ ∼

Sarah Klang på Katalin 2018.

Den här veckans höjdpunkt blir en konsert på fredag kväll. Anna och jag ska gå till Katalin och lyssna på Sarah Klang igen, precis som vi gjorde för nåt år sen. Det gäller att ha saker att se fram emot i tillvaron så att den inte bara är tung och grå och utan trevliga överraskningar. För min sambos del väntar en resa i december och det är henne väl unt. Vi hade planerat att resa då, men eftersom saker och ting är som de är får den resan flyttas fram till våren. Vem vet, vi kanske firar våra födelsedagar utomlands eller rentav påsken. Inget blir nånsin som det alltid har varit för min del, men även en sån som jag har väl rätt att få vara lite, lite lycklig, om än bara för en dag eller några stycken?

Lyckliga vet jag inte om katterna är, men Lucifer var sällskapssjuk i morse och Citrus partajade med Gymnasistens skor. Var och en blir salig på sitt sätt, även en katt…

Citrus partajade med skor.

Lucifer låg på bordet och tittade på mig och min bok.

Är du lycklig, lille kattman?

Operakisse?

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Jobb, Musik, Personligt | Märkt agera blåslampa utan framgång, arbetsdag, arg, överraskning, bildspråk, bus, chef, citrus, december, det gamla, det göttaste på en en bulle finns i mitten, droppar, envis, ettrig, falla som en kägla, förändringsarbete, förklara, förkylningsvirus, förstå, försvåra, fira födelsedag, fixa, flytta fram, framhålla, framtiden, fråga, glömma bort, go, gos, hålla verksamheten vid liv, hjärt-lungräddning, hjärtat i vår verksamhet, inget blir nånsin som det alltid har varit för min del, inte av den goda arten, Katalin, katt, Kinderegg, kollega, kommentarsfält, kommunikatör, konsert, kvällskaffe, lek, levande, liknelse, Lucifer, mage, material, möte, notera, nyaställd, nytta av, operativ, partaja, påsk, personal, positiv, pottömning, rätt att få vara lite lycklig, råd och dåd, resa, salig, Sarah Klang, sällskapssjuk, se fram emot, skor, skriva, smaskigt, sol, spotta vatten, sysselsätta sig, tacka, tala i bilder, temperatursvängningar, text, tisdag, trevliga överraskningar, tung och grå, Uppsala, utomlands, vanlig dag, väder, väl unt, värderas inte högt, värmebölja, vår | 2 kommentarer

Vem fan är Tofflan?

En rätt tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med.

Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig.

Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till
mejlaulrika(snabel-a)gmail.com
Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte!

Om du ser annonser här i högerspalten och mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry! Skaffar du ett WordPress-konto slipper du se dem.
På den här bloggen…
- är det Toffelredaktionen som ger dig möjlighet att kommentera. Att kommentera är ingen automatisk rättighet du har. Din kommentar ska beröra inlägget den handlar om.
- får du vara anonym utåt sett, men redaktionen måste kunna verifiera att du är den du utger dig för att vara. Påhittade e-postadresser och URL:er innebär att din kommentar inte publiceras.
- din e-postadress syns inte utåt, men sparas backend för att du ska slippa fylla i ett formulär varje gång du kommenterar.
- genom att lämna en kommentar här godkänner du alltså att din e-postadress sparas i systemet.
Läs mer om vad som gäller på sidan Reglerna!
Sök efter:
Sociala medier
- Visa Tofflisens profil på Twitter
- Visa Tofflisens profil på Instagram
- Visa Tofflans profil på Pinterest
- Visa ulrika-hurtig-99063376s profil på LinkedIn
- Visa TofflansOscarss profil på YouTube
Följ Tofflans blogg via E-post

Ange din e-postadress för att följa Tofflans blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

E-postadress:

Gör som 29 andra, prenumerera du med.
Follow Tofflan – the neverending story on WordPress.com
Translate/översätt
Tofflan läser just nu
Tofflan på LinkedIn

Gå till Toffelprofilen
Tofflan på Goodreads
Ämnen
Antikt-retro-secondhand-loppis Böcker Dagbok Diskutabelt Epikuréiskt Familj Film HBTQ Ironi Jobb Krämpor Mat Media Musik Okategoriserade Personligt Radio Sociala medier Trams TV Vin Vänner
Mest lästa inlägg
- Lindvalls kaffe Royal blandning för kungabröllopet 1976
- Ett vitt vin: Terre di Mario Bianco
- Svärdfisk med limeaioli
- Konfirmand i vitt inkl kjol 1976
- Lucia hos farmor o farfar i Västervik december 1967

	Tofflan om Fredagen den 25 april 2026: Lå…
	uppsalaewa om Fredagen den 25 april 2026: Lå…
	Tofflan om Recension: Psykiatern
	ELIZA om Recension: Psykiatern
	Tofflan om Skuggriket
	Lottens Bokblogg om Skuggriket
	Bittert, amore av Ca… om Recension: Bittert, amore
	Tofflan om Recension: Familjehemligheter
	Merete om Recension: Familjehemligheter
	Tofflan om Recension: Familjehemligheter
	Lottens Bokblogg om Recension: Familjehemligheter
	Tofflan om Väninnorna på Nordiska Ko…
	Lottens Bokblogg om Väninnorna på Nordiska Ko…
	Vintereld av Anders… om Vintereld
	Tofflan om Blodland

Läsvärt hos andra!
- Döda drömmars ö på BOKHYLLAN I PEPPARKAKSHUSET
- Få dem att lyda av Nina de Gee… på Lottens Bokblogg
- Mellan Ljungskile och Istanbul… på BokCissisBokRecensioner
- Tisdagstrion: Antiken på BOKHYLLAN I PEPPARKAKSHUSET
- Hur jag läser nu när jag är äl… på Mösstanten
Dagarna
april 2026

M T O T F L S

1 2 3 4 5

6 7 8 9 10 11 12

13 14 15 16 17 18 19

20 21 22 23 24 25 26

27 28 29 30

« Mar
Arkiv
- april 2026
- mars 2026
- februari 2026
- januari 2026
- december 2025
- november 2025
- oktober 2025
- september 2025
- augusti 2025
- juli 2025
- juni 2025
- maj 2025
- april 2025
- mars 2025
- februari 2025
- januari 2025
- december 2024
- november 2024
- oktober 2024
- september 2024
- augusti 2024
- juli 2024
- juni 2024
- maj 2024
- april 2024
- mars 2024
- februari 2024
- januari 2024
- december 2023
- november 2023
- oktober 2023
- september 2023
- augusti 2023
- juli 2023
- juni 2023
- maj 2023
- april 2023
- mars 2023
- februari 2023
- januari 2023
- december 2022
- november 2022
- oktober 2022
- september 2022
- augusti 2022
- juli 2022
- juni 2022
- maj 2022
- april 2022
- mars 2022
- februari 2022
- januari 2022
- december 2021
- november 2021
- oktober 2021
- september 2021
- augusti 2021
- juli 2021
- juni 2021
- maj 2021
- april 2021
- mars 2021
- februari 2021
- januari 2021
- december 2020
- november 2020
- oktober 2020
- september 2020
- augusti 2020
- juli 2020
- juni 2020
- maj 2020
- april 2020
- mars 2020
- februari 2020
- januari 2020
- december 2019
- november 2019
- oktober 2019
- september 2019
- augusti 2019
- juli 2019
- juni 2019
- maj 2019
- april 2019
- mars 2019
- februari 2019
- januari 2019
- december 2018
- november 2018
- oktober 2018
- september 2018
- augusti 2018
- juli 2018
- juni 2018
- maj 2018
- april 2018
- mars 2018
- februari 2018
- januari 2018
- december 2017
- november 2017
- oktober 2017
- september 2017
- augusti 2017
- juli 2017
- juni 2017
- maj 2017
- april 2017
- mars 2017
- februari 2017
- januari 2017
- december 2016
- november 2016
- oktober 2016
- september 2016
- augusti 2016
- juli 2016
- juni 2016
- maj 2016
- april 2016
Besökare
- 975 666 besök
RSS inlägg
RSS kommentarer
Twinglylänkare
- Ett fel har uppstått, webbflödet är förmodligen nere. Försök igen senare.
Tjolahopp

Tjolahej
Follow Tofflan – the neverending story on WordPress.com
Följ Tofflans blogg via E-post

Ange din e-postadress för att följa Tofflans blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

E-postadress:

Gör som 29 andra, prenumerera du med.
Tofflan på LinkedIn

Gå till Toffelprofilen
Sök efter:
Mest lästa inlägg
- Lindvalls kaffe Royal blandning för kungabröllopet 1976
- Ett vitt vin: Terre di Mario Bianco
- Svärdfisk med limeaioli
- Konfirmand i vitt inkl kjol 1976
- Lucia hos farmor o farfar i Västervik december 1967
Dagarna
april 2026

M T O T F L S

1 2 3 4 5

6 7 8 9 10 11 12

13 14 15 16 17 18 19

20 21 22 23 24 25 26

27 28 29 30

« Mar

april 2026
M	T	O	T	F	L	S
	1	2	3	4	5
6	7	8	9	10	11	12
13	14	15	16	17	18	19
20	21	22	23	24	25	26
27	28	29	30

april 2026
M	T	O	T	F	L	S
	1	2	3	4	5
6	7	8	9	10	11	12
13	14	15	16	17	18	19
20	21	22	23	24	25	26
27	28	29	30

	Tofflan om Fredagen den 25 april 2026: Lå…
	uppsalaewa om Fredagen den 25 april 2026: Lå…
	Tofflan om Recension: Psykiatern
	ELIZA om Recension: Psykiatern
	Tofflan om Skuggriket
	Lottens Bokblogg om Skuggriket
	Bittert, amore av Ca… om Recension: Bittert, amore
	Tofflan om Recension: Familjehemligheter
	Merete om Recension: Familjehemligheter
	Tofflan om Recension: Familjehemligheter
	Lottens Bokblogg om Recension: Familjehemligheter
	Tofflan om Väninnorna på Nordiska Ko…
	Lottens Bokblogg om Väninnorna på Nordiska Ko…
	Vintereld av Anders… om Vintereld
	Tofflan om Blodland

Besökare
- 975 666 besök
Arkiv
- april 2026
- mars 2026
- februari 2026
- januari 2026
- december 2025
- november 2025
- oktober 2025
- september 2025
- augusti 2025
- juli 2025
- juni 2025
- maj 2025
- april 2025
- mars 2025
- februari 2025
- januari 2025
- december 2024
- november 2024
- oktober 2024
- september 2024
- augusti 2024
- juli 2024
- juni 2024
- maj 2024
- april 2024
- mars 2024
- februari 2024
- januari 2024
- december 2023
- november 2023
- oktober 2023
- september 2023
- augusti 2023
- juli 2023
- juni 2023
- maj 2023
- april 2023
- mars 2023
- februari 2023
- januari 2023
- december 2022
- november 2022
- oktober 2022
- september 2022
- augusti 2022
- juli 2022
- juni 2022
- maj 2022
- april 2022
- mars 2022
- februari 2022
- januari 2022
- december 2021
- november 2021
- oktober 2021
- september 2021
- augusti 2021
- juli 2021
- juni 2021
- maj 2021
- april 2021
- mars 2021
- februari 2021
- januari 2021
- december 2020
- november 2020
- oktober 2020
- september 2020
- augusti 2020
- juli 2020
- juni 2020
- maj 2020
- april 2020
- mars 2020
- februari 2020
- januari 2020
- december 2019
- november 2019
- oktober 2019
- september 2019
- augusti 2019
- juli 2019
- juni 2019
- maj 2019
- april 2019
- mars 2019
- februari 2019
- januari 2019
- december 2018
- november 2018
- oktober 2018
- september 2018
- augusti 2018
- juli 2018
- juni 2018
- maj 2018
- april 2018
- mars 2018
- februari 2018
- januari 2018
- december 2017
- november 2017
- oktober 2017
- september 2017
- augusti 2017
- juli 2017
- juni 2017
- maj 2017
- april 2017
- mars 2017
- februari 2017
- januari 2017
- december 2016
- november 2016
- oktober 2016
- september 2016
- augusti 2016
- juli 2016
- juni 2016
- maj 2016
- april 2016

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Vem fan är Tofflan?

På den här bloggen…

Sociala medier

Följ Tofflans blogg via E-post

Translate/översätt

Tofflan läser just nu

Tofflan på LinkedIn

Tofflan på Goodreads

Ämnen

Mest lästa inlägg

Senaste kommentarer

Läsvärt hos andra!

Dagarna

Arkiv

Besökare

RSS inlägg

RSS kommentarer

Tjolahopp

Följ Tofflans blogg via E-post

Tofflan på LinkedIn

Mest lästa inlägg

Dagarna

Senaste kommentarer

Besökare

Arkiv