Tofflan – the neverending story

Kära dagbok…

Jag fick resa mig några gånger och gå ifrån skrivbordet.

Det var så skönt igår kväll att inte behöva göra en massa. Men stackars Fästmön hade hållit på och grejat hela sin lediga dag. Inte mycket vila där. (Hon hade till och med bytt sida på sin bena i håret! Idag bytte hon tebax.) Bära ner en låda adventsgrejor är inte så jobbigt, kanske, men ekstolar är tunga. Dessutom stod de längst in i vårt långsmala vindsförråd med snedtak… Blotta tanken på detta får det att hugga i min rygg. Jag ville emellertid känna att ryggen är lite bättre idag. Lite. Eftersom jag jobbade hemifrån var jag noga med att inte sitta för långa stunder vid datorn utan reste på mig och gick omkring då och då. Jag hade också en del saker att göra utanför Main Street och bortom morfars skrivbord. Det var bra.

Men min morgon började tidigt. Jag hade svårt att sova. Den här natten var det inte ryggen som bråkade. Jag kunde bara inte sova. Detta fick till följd att jag gick upp tidigt. För en gångs skull hade lokalblaskan redan landat på hallmattan tillsammans med en gratistidning av samma utgivare. Jag kunde läsa båda i lugn och ro efter kattutfodring, tömning av pottor, dusch och hårtvätt.

Jag inledde arbetsdagen med att läsa och besvara en del mejl. Ibland får jag ett och annat mejl från min förra avdelning som jag blir lite trött på. Jag jobbar liksom inte där längre. Sen publicerade jag en artikel om lästips till jul. Den var bara ett nöje att skriva! Lucifer kom och höll mig sällskap. Han la sig på leopardfilten så småningom och sov och spann.

Lucifer höll mig sällskap vid skrivbordet.

I min närmaste arbetsgrupp var det annars manfall idag. En var sjukanmäld, en ledig och jag jobbade hemifrån. Endast en av oss var på plats på jobbet. Det är bara att konstatera att det är sjukdomstider igen. Jag var ju själv tvungen motverka ontet i ryggen. Det gjorde jag genom att gå upp och studsa ibland och passa på att sopa och vattna krukväxterna och sånt.

På förmiddagen blev det en timmes friskvård när jag fick hjälp med mina onda fötter. Därefter traskade jag iväg till optikern för att OK:a beställningen av jobbglasögon. Brevbäraren levererade förresten mina nya linser på eftermiddagen. Det var perfekt, för jag hade bara ett par kvar.

Efter hjälpen med onda fötterna skuttade jag vidare till optikern.

Den här blåa bågen har jag valt till nya jobbglasögonen.

Jag åt två mackor och kaffe till lunch i sällskap av min bok på gång. Innan Anna gick till jobbet åt vi middag tillsammans, citronkyckling med sesamfrön, rotfrukter och gurkröra från Hello Fresh. Mästerkockan var Anna. Jag orkade inte äta upp min portion, så den tar jag i morrn till lunch.

Mackor, kaffe och en stunds läsning till lunch.

Citronkyckling med sesamfrön, rotfrukter och gurkröra till middag.

Anna jobbar till klockan 20 i kväll och då passar jag på att tvätta eftersom tvättunnan är påfylld. Det blir ett par maskiner. Det enda annat jag ska göra är att gå upp med en ganska tom låda till vinden och fixa lite bättre i en av deckarhyllorna. Jag behöver inte ge mig ut och handla och det känns rätt skönt, för jag tyckte att det var kallt när jag var ute tidigare på dan. På söndag ska jag handla kattmat i stora lådor. Det kan tänkas bli simning i morrn. Middagsmat har vi klar att värma till lördagskvällen, men jag köper eventuellt nåt gott att tugga på och dricka.

∼ ♦ ∼

Men ännu är det fredag och det betyder vägning. Jag trodde nog att siffrorna skulle peka åt bra håll och för en gångs skull hade jag rätt. Sen förra fredagen har jag gått ner 1,1 kilo och BMI har minskat med tre tiondelar. Fettprocenten hade minskat med sex tiondelar, medan muskelmassan hade ökat med fem tiondelar. Mängden vatten i kroppen var fyra tiondelar högre. Bentätheten låg på samma värde som förra veckan. Jag är mycket nöjd. Äntligen börjar min kostomläggning synas lite mer på vikten.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.