Kära dagbok…
Stenkul på Retrolyckan! Det här bordet är som gjort för geologer.
Lördagsvädret var underligt. Vi ändrade våra planer och tog bilen ner till Vaksala torg i stället för bussen. Till ena hörnet av torget (fast på andra sidan gatan) har nämligen Retrolyckan (länken går till affärens Instagramkonto) flyttat. Den affären var vi nyfikna på när den fått ett mer centralt läge i större lokal. Lokalen är emellertid tillfällig medan affärsinnehavaren väntar på att den egentliga nya lokalen vid Torbjörns torg i Svartbäcken blir färdigrenoverad om cirka ett halvår. Hur som helst, nuvarande lokal är bara ypperlig och vi gjorde ett stenkul besök – som slutade med att Fästmön köpte en galge.
Det är luftigt och lätt att röra sig hos Retrolyckan. Även om det var strida strömmar av besökare under hela stunden vi var där var jag aldrig rädd att riva ner nåt av misstag. Varorna är snyggt placerade i färggrupper, precis som när affären fanns i Eriksberg. Som grädde på moset är affärsinnehavaren väldigt trevlig och småpratar gärna så att en som kund känner sig… speciell och lite utvald.
Här är några bilder från Retrolyckan, med priserna svartmarkerade. (Varför inte besöka affären och kolla, i stället?!)
Runt hörnet från Retrolyckan finns Uppsala Antik och Vintage, en butik som drivs av två väninnor som känt varandra länge. Butiken har funnits i lite mer än ett år. Eftersom ägarna är två blir det lite förvirrande när de använder sina Instagramkonton som idag fick nästan samma namn – därför vill jag inte länka här. Som kund bryr man sig verkligen inte om vem som säljer burken och vem som säljer lampan. En affär är EN affär, liksom. Men… även här blir en alltid trevligt bemött av den av väninnorna som råkar jobba just då. Affären är emellertid överbelastad och när antalet kunder är tre eller flera blir det trångt och svårt att gå omkring. Här finns många fina saker, men det känns som om jag alltid missar nåt varje gång – det är för mycket att titta på och ta in, helt enkelt. Jag gillar emellertid det udda och såg ett par roliga saker utan att köpa nåt. Anna köpte… en galge…
Här är ett par bilder från Uppsala Antik och Vintage:
Innan vi for vidare gled vi in på Kvarnen och köpte mat och vin.
Efter en snabbvisit hemma i New Village för att lägga vinet och bomben på kylning for vi vidare till Erikshjälpen. Påpassligt nog hade jag så dåligt med kontanter, så Anna fick bjuda på kaffe och nygräddat wienerbröd. Vederkvickta av detta tog vi en shoppingrunda. Och nu slog jag till – på ett par böcker, förstås. Den ena var helt oläst!
Eftermiddagen och kvällen tillbringade vi med böcker och dator, vin, räkbomb och ost samt lite slötittning på TV. Dan började också med läsning, men även med… ett stick i fingret… Jag tror bestämt att Anna gillade att ge mig ett bi-stick. Själv höll jag på att svimma av bloddroppen som sprang fram. Fast blodsockret, som var det som skulle mätas, var rätt OK.
Livet är kort. Galghumor och bi-stick blir roligare med lite vin.
Min mamma introducerade mig för 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 