Tofflan – the neverending story | Ur näbbstövelns mörker, upp i ljuset

Onsdag kväll den 26 juni och torsdagen den 27 juni 2019: Nåt gott att tugga vidare på och slapphet

Publicerat den 27 juni, 2019 av Tofflan

Kära dagbok…

Kanske inte det nyttigaste tacotillbehöret, men väldigt gott sådant, är tacochips.

Igår kväll blev jag bjuden på kvällsmat av min sambo. Vi brukar inte äta tillsammans på vardagskvällarna eftersom jag i vanliga fall alltid äter mitt huvudmål mitt på dan, på lunchen. Nu har ju min lunchrestaurang semesterstängt och igår blev det en trist köpesmörgås och en sur yoghurt som smakade fan till lunch. Därför var jag inte sen att tacka ~~nej~~ ja till tacos som Anna och vår tvåveckorssambo skulle äta. Det är emellertid nåt i tacokryddan jag dessvärre hänger upp mig på och inte gillar, men Anna kryddade det varma jag skulle äta varsamt. I övrigt är det ju perfekt mat: var och en kan plocka ihop det just den vill äta. Jag rullade in svamp, lite kyckling, Annas guacamole, paprika, rödlök, tomat, majs, riven ost och salsa med bortplockat mögel i en tortilla. Sen åt jag tacochips och cheddardip också. Kanske inte det nyttigaste tillbehöret till tacos, men väldigt gott.

Så gott de smakade – och så annorlunda!

Mätt och belåten och efter instuvade varor var det dags att ta tag i strykhögen. Lite trött blev jag för att en av de viktigare grejorna, ett storpack kattmat, hade restnoterats och ingen ersättningsvara fanns. Det är tungt att bära för dålig rygg, men å andra sidan billigare att köpa på Nya Tokerian. Får väl fixa det i helgen, kanske eftersom jag ändå måste fixa lite annat då också som jag glömde köpa häromdan när jag var på stan. Nåt som däremot kom med fast ”inte stod på lappen” var björnbär. Så gott de smakade – och så annorlunda mot vad vi trodde att de skulle smaka! Jag åt ju ofta Robertson’s björnbärsmarmelad när jag bodde i England, men den var väldigt, väldigt söt. (Den görs visst inte längre, för den delen.) Björnbär är syrliga i själva verket.

Medan vi väntade på att andra delen av Sju sidor av sanningen skulle köra igång dammsög vi internet på var sitt håll efter en semestergrej. Till sist gick det runt i skallen och inget blev bokat mer än att vi resonerade kring innehåll och tak. Anna surfade vidare under dagen idag eftersom hon var ledig och rodde förstås det hela i hamn. I kväll ska vi för övrigt också se på TV, för då går Wisting. Serien Babylon Berlin går givetvis samtidigt, men vi spelar in även kvällens avsnitt (del två) eftersom vi ännu inte har hunnit se första delen. Vi räknar kallt med att det kommer regniga kvällar framöver.

∼ ♦ ∼

Det regnade ganska mycket igår kväll, så i morse var det en helt annan luft och kyligare. Visserligen var det soligt, men termometern visade bara tolv grader när jag skulle gå till jobbet. Katterna gick och la sig på sina olika favoritställen efter frukost och sov. Lucifer kan verkligen konsten att se helt avslappnad ut…

Lucifer sover och ser helt avslappnad ut.

Själv var jag lite sen i morse eftersom jag inte bara duschade utan även behövde tvätta håret. Nu har jag inte så mycket hår att tvätta, men ändå, det ska stajlas lite. I entrén till jobbet mötte jag till min stora glädje Lizbeth*. Det visade sig att även hon jobbar ett tag till, så vi ska luncha på Café Victoria i Botaniska trädgården nån gång nästa vecka. Utöver detta att se fram emot fick jag mig ett gott gapflabb när hon berättade om hur hon och Min man** vill bekämpa myror i trädgården. Galna kvinna!

Resten av dagen försökte jag vara seriös på jobbet. I morgon publicerar jag terminens sista nyhetsbrev och idag jobbade jag därför mest med att lay outa det. Några textändringar blev det också i sista minuten. Även idag hade jag ett enda möte. Jag blir förslappad!

Förslappad kan en väl säga att vissa andra också är. Nä, det är sannerligen inte nån helt vanlig familj som bor i vår lägenhet på Main Street: två kvinnor 50+, tre katter och en tvåveckorssambo. Jag försöker smitta av mina boktokerier på resten av gänget. Anna är redan periodare på böcker och med Lucifer känns det som jag är på väg att lyckas. Han trivs i alla fall i Bokrummet och ligger gärna på Annas brudkista vid en av bokhyllorna – och sussar förslappad…

Lucifer ingår inte i En helt vanlig familj, precis, men han verkar gilla böcker. I vart fall att slappa bland böckerna i Bokrummet.

∼ ♦ ∼

*Lizbeth är en vän och kollega som i själva verket heter nånting heeelt annat.
**Min man är i själva verket Lizbeths man, men kallas Min man eftersom hon presenterade hon som det första gången vi sågs. ”Det här är Min man”, typ.

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt äta, Babylon Berlin, bekämpa myror, billigare, björnbär, björnbärsmarmelad, bjuden på kvällsmat, bokhylla, bokrummet, boktokeri, Botaniska trädgården, brudkista, brukar inte äta tillsammans, Café Victoria, cheddardip, dammsuga internet, dålig rygg, duscha, En helt vanlig familj, England, entré, ersättningsvara, ett gott gapflabb, favoritställe, förslappad, fixa, frukost, galen kvinna, gå runt i skallen, guacamole, helg, huvudmål, inget bokat, innehåll, inte stå på lappen, katter, köpesmörgås, krydda, kvinnor, kyckling, kyligt, lay out, lägenhet, ledig, ledig regniga kvällar, Lizbeth, Lucifer, lunch, Main Street, majs, mätt och belåten, mögel, möte, Min man, nya Tokerian, nyhetsbrev, paprika, periodare, presentera, publicera, rödlök, regn, resonera, Restaurang Feiroz, restnotera, riven ost, ro i hamn, Robertson's, rulla in, salsa, se helt avslappnad ut, semestergrej, semesterstängt, sen, seriös, Sju sidor av sanningen, smaka fan, smaskigt och gott, smitta av mig, sova, stajla, storpack kattmat, sur, surfa vidare, sussa, svamp, syrlig, tacokrydda, tacos, tacoships, tak, termin, termometer, textändring, tomat, tortilla, trädgård, trist, tungt att bära, tvätta håret, vardagskvällar, varsamt, Willys, Wisting, yoghurt | 2 kommentarer

Onsdagen den 26 juni 2019: EN sida av sanningen, det vill säga min

Publicerat den 26 juni, 2019 av Tofflan

Kära dagbok…

Det ser inte så farligt ut, men det gjorde skitont att skrapa fingret i sopskåpet.

Gårdagskvällen är inte så mycket mer att orda om. Jag gjorde det jag hade föresatt mig att göra och klockan var närmare 20 innan jag kunde hasa ner en stund i bästefåtöljen. Då hade jag även fyllt på sand i kattpottorna, för i kväll levereras mer sand och det gäller att skapa utrymme för kartongerna. Sambon gjorde en beställning på hemkörning av varor igår och kattsand, kattmat och annat tungt levereras från ICA Maxi Stenhagen i kväll ända till innanför vår ytterdörr. Suveränt för två som har onda ryggar! Synd att de inte kan ta med sig sopor också, för det blir det massor av. Framför allt plast, märkligt nog. Jag tycker att alla tjatar om att plastförpackningar ska minska. Har jag inte sett ett spår av, snarare tvärt om.

För övrigt var jag väl inte världens gladaste igår när jag tömde diskmaskinen och diskstället på ren disk, samt diskbänken och diskhon på smutsig disk. Men det är inte så mycket att säga om det, nån måste göra det. Munnen skrattade inte heller mer när jag skulle lyfta ur kompostpåsen och det visade sig att den var trasig i botten. Hur äckligt kan det bli i en komposthink?! Som grädde på moset skrapade jag mitt pekfinger mot en vass kant i sopskåpet. Inget blodvite uppstod och skadan såg inte så farlig ut. Icke desto mindre gjorde det skitont. Då tog jag en Dubbel-Dajm som ~~plåster på skrapsåret~~ jag vräkte i mig innan jag åkte och hämtade sambon från jobbet samt tankade.

∼ ♦ ∼

Idag regnar det, men så lite att det nästan var löjligt att använda paraply.

Idag regnar det! Det behövs för våra grödor och eftersom det inte regnade hårt när jag skulle gå till jobbet var det bara skönt. Jag tog tröja och paraply, men det kändes nästan löjligt att använda det senare. Samtidigt vill jag inte komma till jobbet med blöta kläder. Vår lilla (!) strukturförändring på intranätet igår har inte fått mer än en komplikation som tack vare våra duktiga medarbetare snabbt kunde lösas redan igår. Idag har jag filat lite till på strukturen och försökt förbättra informationen på sidorna med tillägg av till exempel bilder och användbara länkar. Ett enda möte hade jag och det var det sedvanliga, korta morgonmötet. Jag har mest jobbat med mitt nyhetsbrev där jag ska ha tio texter klara till i morgon för lay out då och publicering fredag förmiddag.

∼ ♦ ∼

I kväll levereras som sagt våra varor och eftersom vi är hemma båda två hjälps vi åt med att plocka rätt på och ställa undan dem där de ska stå. Jag funderar på att ta tag i lite strykning jag har. Klockan 21 ska jag se på TV för första gången på många dagar, för då går andra delen av Sju sidor av sanningen på SvT1. I kväll är det psykiatrikern Alex tur att ge sin sida av sanningen. Den där TV-serien är riktigt intressant, för den visar så på pricken hur sju olika personer upplever just Sanningen. Jag hoppas också kunna fortsätta läsa i den av böckerna jag fick av vännen FEM som är baserad på just en sann historia. Boken är emellertid fiktiv, men visar nåt som skulle kunna förklara mysteriet med den försvunne Carl-Eric Björkegren.

Sju olika personer ger sju olika bilder av sanningen.

Ola Lauritzsons bok Miljardären som försvann

∼ ♦ ∼

Grillrök är fortfarande tillåtet, fast goda grannar brukar visa hänsyn.

På måndag är det halvårsskifte. I Sverige innebär det att det kommer en massa nya lagar. Det blir till exempel höjt tak för Rut-avdrag för personer som inte fyllt 65, sänkt moms på e-publikationer och särskild löneskatt för äldre slopas. Men mest omtalat är nog att rökförbudet utomhus utvidgas. Förbud mot rökning gäller från och med måndag på uteserveringar, entréer, vid områden som användas av kollektivtrafikresenärer, lekplatser, idrottsplatser med mera. Förbudet gäller även e-cigarretter och vattenpipor. Det införs även en tillståndsplikt för försäljning av tobaksvaror. Bland annat måste man ansöka om att få tillstånd att sälja tobak. Ansvaret för att reglerna följs och att det inte röks på dessa platser ligger på den som ansvarar för utrymmet. Det tror jag blir knepigt om det inte ska skapas ett nytt yrke, rökvakt. Samtidigt välkomnar jag lagen oerhört mycket. Det är upp till var och en om de vill lukta illa eller förstöra sin egen hälsa genom att röka, men de ska fan inte göra mig sjuk. Så tycker jag.

∼ ♦ ∼

Eftersom jag inte röker och dessutom har namnsdag nästa vecka har jag nätshoppat (förlåt fysiska bokhandeln!) några nya böcker. Efter helgen, tror jag, kommer den här kvartetten hem till mig (dvs jag får gå och hämta på utlämningsstället):

Kjell Erikssons bok Den skrattande hazaren

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis en glimt från hur familjen Katt tillbringade den här regniga dagen.

Mini härskade över klätterställningen på balkongen.

Lucifer på Annas köksbord i Djungelrummet

Lucifer hittade ett köksbord MED duk.

När Mammisen fällt ner filten kröp Citrus in under farfarsfåtöljen.

∼ ♦ ∼

Och nu ska jag bli bjuden på tacos så här på onsdagen. Det är min sanning

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt ansöka om tillstånd, ansvar, äckligt, balkong, baserad på en sann historia, bästefåtöljen, beställning, bilder, bjuden, blöta kläder, Carl-Eric Björkegren, citrus, diskbänk, diskho, diskställ, Dubbel-Dajm, duk, duktig medarbetare, e-cigarretter, e-publikationer, efter helgen, entré, familjen Katt, farfarsfåtölj, förbättra informationen, förlåt, försäljning, Försvunnen, fiktiv, fila, filt, fredag, fylla på sand, fysisk bokhandel, gör mig inte sjuk, göra skitont, goda grannar, grödor, grillrök, halvårsskifte, hasa ner, hämta, höjt tak för Rut-avdrag, hemkörning av varor, hemma, hjälpas åt, ICA Maxi Stenhagen, idrottsplats, inget blodvite, inte världens gladaste, intranät, kartong, katter, kattpottor, köksbord, klätterställning, kollektivtrafikresenär, komplikation, komposthink, kvartett, lay out, länkar, löjligt, lekplats, litteratur, Lucifer, lukta illa, lyfta ur kompostpåsen, Mammisen, möte, Miljardären som försvann, Mini, minska, morgonmöte, mun, mysterium, namnsdag, nätshopping, nya lagar, nyhetsbrev, nytt yrke, ont i ryggen, paraply, plast, plastförpackingar, plåster på skrapsåret, plocka rätt på, psykiatriker, publicering, röka, röker inte, rökförbud utomhus, rökning, rökvakt, regn, ren disk, sanningen, sänkt moms, särskild löneskatt för äldre, Sju sidor av sanningen, skada, skapa utrymme, skrapa pekfinger, skratta, smutsig disk, som grädde på moset, sopor, sopskåp, spår, struktur, strukturförändring, stryka, Sverige, Sveriges Television, SvT1, tacos, tänka, tömma diskmaskinen, texter, tillståndsplikt, tjata, tobak, trasig i botten, tröja, tungt, upp till var och en, uppleva, uteservering, vass kant, vattenpipa, vännen FEM, visa hänsyn, ytterdörr | Lämna en kommentar

Tisdagen den 25 juni 2019: Nej då, allt är inte perfekt, men det är good enough

Publicerat den 25 juni, 2019 av Tofflan

Kära dagbok…

Nej, ingenting är perfekt,men rätt mycket är good enough just nu.

Nej då, ingen behöver oroa sig eller tolka in saker i rubriken. Jag bara ville meddela att livet är som det är. Det är inte perfekt just nu, men det är good enough. Det vill säga lagom bra. Varje dag kommer puffar som gärna trycker mig neråt. Med näbbar och klor och ett bättre ”allmäntillstånd” försöker jag stå emot. Alla strider behöver en inte ta på så blodigt allvar, trots att en inte gillar vissa människors samtliga beteenden. Det här att det är skillnad på vad som gäller för ”dig” och vad som gäller för ”mig” irriterar mig till exempel till vansinne, men det är bara att lägga band på mig. Tills vidare. När rätt tillfälle ges ska jag inte skräda orden, för att bli behandlad som skit accepterar jag inte. Även jag har skäl till mina göranden och låtanden, precis som andra jag har lyssnat på. Varför kan vi inte bara acceptera att vi tycker olika, att vi uppfattar ”sanningen” på skilda sätt? Varför måste jag tryckas till och tvingas tåla? Och varför måste vi vara barnsligt elaka mot varandra? Jag biter mig i tungan/handen för att inte berätta om alla barnsligheter. För jag vill inte vara en sån. Jag skäms när jag själv beter mig så barnsligt.

Det seglade upp ett orosmoln under gårdagskvällen och dagen, nämligen, och det är därför inledningen på det här inlägget inte är… perfekt. Men jag kan och ska hantera delar av det inom den närmaste framtiden, för jag måste få klarhet och ett slut på det som tär. Det måste vara min tur snart att få ha det 100 procent bra, inte bara good enough. En stund, i alla fall.

∼ ♦ ∼

En källa till välmående är i alla fall alla de härliga böcker jag har förmånen att få läsa. Jag köper ganska mycket litteratur och den sista tiden har jag även fått en del, både second hand för vanlig läsning och nya böcker för recension. På ingång nu för recension är en spänningsroman på engelska. Perfekt att läsa under semestern! Under juni månad har jag läst och recenserat två kanonbra nyutkomna böcker. Igår kväll läste jag ut en av dem. Tänk att jag bara älskar litterära antihjältinnor som har distans till sig själva! Igår sa jag hej då till en sån, Harriet Vesterberg, för att säga hej till Eric Palmér, en fiktiv person som är baserad på en verklig. Och i samband med det kan jag förstås inte låta bli att undra om Harriet har nån levande människa som förebild..?

Böckerna Skuggspelet och Miljardären som försvann

Igår kväll blev det bokbyte från en antihjältinna till en fiktiv person, baserad på en verklig.

∼ ♦ ∼

På jobbet får jag läsa andra saker än skönlitteratur. Idag har jag kollat igenom en kommunikationsplan som snart ska antas, till exempel. Vidare har jag deltagit i tre möten där jag inte har läst så mycket utan mest skrivit. Jag och Duktiga Annika har också publicerat – och fabulerat! – på vårt intranät. Det är roligt att jobba ihop med henne!

∼ ♦ ∼

Igår kväll gick jag igenom månadens räkenskaper och passade även på att nätshoppa lite nödvändigheter (nej, faktiskt inga böcker!). Idag efter jobbet blev det en tur ner till stan för jag tyckte att vår tvåveckorssambo skulle ha nåt både skönt och klädsamt till sommaren. Det är tur i oturen att familjen Katt har päls! Tur för att de slipper köpa kläder, otur för att de nog är ganska varma den här årstiden. Till mig själv köpte jag lunchmat eftersom min vanliga lunchrestaurang har semesterstängt. Den ovanliga lunchrestaurangen, den som finns i huset där jag jobbar, undviker jag så mycket jag kan. Konstig mat och sällan vällagad fisk – inte ens good enough! – för dyr penning klarar jag mig utan.

Lucifer-pojken slipper tänka på kläder eftersom han har päls.

Ett par shorts och tre tischor till en mänsklig kille.

∼ ♦ ∼

Nu ska jag tömma diskmaskinen, äta kvällsmat (en köpemacka med kyckling) och försöka orka gå ett varv med Helvetesmonstret* när katterna har fått mat. Sen är det väl dags att åka och hämta hem sambon från jobbet. Good enough!

∼ ♦ ∼

*Helvetesmonstret = familjen Katts namn på dammsugaren

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Jobb, Personligt | Märkt accepterar inte, allmäntillstånd, antihjältinna, årstid, barnsligt elak, baserad på en verklig person, berätta alla barnsligheter, beteende, bil, bita mig i tungan eller handen, bli behandlad som skit, dammsugaren, Duktiga Annika, dyr penning, engelska, Eric Palmér, fabulera, familjen Katt, få ett slut på det som tär, få ha det 100 procent bra, få klarhet, förebild, förmån, fiktiv person, göranden, good enough, ha distans till sig själv, hantera, Harriet Vesterberg, härlig, hej, hej då, Helvetesmonstret, inledning, inom den närmaste framtiden, inte skräda orden, intranät, irritera mig till vansinne, juni, köpemacka, klara mig utan, klädsamt, kommunikationsplan, konstig mat, kvällsmat, kyckling, lagom bra, lägga band på sig, läsa, låtanden, levande människa, litteratur, livet, Lucifer, lunchrestaurang, lyssna på, möte, med näbbar och klor, nätshoppa, nödvändigheter, nyutkommen bok, orka, oroa sig, orosmoln, päls, perfekt, publicera, puffa, räkenskaper, recension, Restaurang Feiroz, Restaurang Segerstedt, sällan, segla upp, semester, semesterstängt, skäl till, skönlitteratur, skönt, skillnad, skriva, slippa köpa kläder, sommar, spänningsroman, stan, strider, ta på blodigt allvar, tömma diskmaskinen, tolka, trycka ner, tryckas till, tvingas tåla, tycka olika, uppfatta sanningen, varm, vällagad fisk, välmående | 2 kommentarer

Recension: Skuggspelet

Publicerat den 25 juni, 2019 av Tofflan

Ett inlägg om en bok.

En antihjältinna med skarp hjärna och god iakttagelseförmåga. Så skulle jag etikettera Anna Bågstams huvudkaraktär Harriet Vesterberg, civilutredare i serien Morden i Lerviken. Den första delen, Ögonvittnet, fick jag för recension förra våren, uppföljaren Skuggspelet, hittade hem till mig nu i juni. Liksom Harriet goffar Dumlekolor eller letar nödproviant i sin handväska eller sitt skrivbord kastade jag mig över den nya boken. Det här är godis på riktigt för mig! Tack Norstedts förlag för recensionsexemplaret!

Harriet har blivit kvar i Lerviken hos sin lätt förvirrade (?) pappa och nya kärleken Rikard. När bästa vännen Lisa försvinner och lämnar efter sig ett desperat meddelande har Harriet inte rätt i sin roll som utredare men ickepolis att jobba med fallet. Men givetvis kan hon inte låta bli att rota i saken. Samtidigt försvinner även annat folk och i Lerviken flyter ett lik i land. Ovanpå det ska det bli EU-toppmöte med Europas högst uppsatta politiker samlade på ett enda ställe. Och Harriets chef Margareta tycks ha lovat en politiker lite för mycket. Plötsligt blir det en kamp mot klockan.

Uppföljaren till Ögonvittnet har behållit en alldeles lagom dos av humor i kombination med spänning. Jag, som läser många deckare, kan störa mig på att det ibland blir för tramsigt. Det blir det inte här, det blir sarkastiskt roligt. Harriet har till exempel många beröringspunkter med Ruth Galloway i Elly Griffiths böcker. Både Harriet och Ruth skildras utan förskönande drag, vilket gör dem mycket mänskliga och lätta att se framför sig. Harriet är dessutom väldigt lik mig själv. Jag ser mig som inte bara godisråtta utan också teknisk idiot och lyckades vid ett tillfälle låsa in mig i en kollegas bil. Harriet är på samma nivå:

”[…] ‘Du kan skjuta bak sätet så att du slipper sitta som ett dragspel.’
‘Perfekt.’ Harriet trevar efter sidospaken. När hon drar i den fälls ryggstödet bakåt.

Jag skrattar högt när Harriet får ett desperat godissug och vi tänker lika om felköp och näring:

”Harriet drar ut översta skrivbordslådan där gömman med nödproviant finns. Just nu innehåller lådan tre bars, en påse M&M och en halv påse Dumle med banansmak. Det sistnämnda var ett typiskt felköp men M&M:s innehåller i alla fall nötter, alltså bra näring, tänker Harriet […]

Men… för att återgå till den egentliga handlingen så är det här en spännande kriminalroman med aktuella teman som handel med anabola steroider (jag har alltid sagt att träning är farligt!) och rasism, för att nämna några. Jag tycker också att författaren lyckas gott med skildringen av övriga karaktärer. Chefen Margareta, Myggan, kallad av sina medarbetare, har en utsatt position samtidigt som hon är både vass och ganska hård – men även mänsklig med sitt ständiga letande efter lypsyl. (Harriet registrerar allt.) Pappa Eugen är varsamt skildrad i sin tidiga demens (?) och brorsonen Albin likaså i sin ADHD (?). Men vår receptionist Lena är tack och lov inte alls är skvallrig och jobbig som bokens! Nåt jag också gillar är den lagoma skildringen av Harriets kärleksliv. Den tar liksom inte över även om den har en väsentlig roll i bokens handling.

En bra deckare ska enligt mig vara spännande rakt igenom. Slutet i den här boken är extra spännande. Jag som läsare ska under läsningen få ledtrådar, men jag ska inte lyckas klura ut mördare, motiv etc utan bli överraskad. Anna Bågstam gör mig inte besviken den här gången heller. Jag fattar inget – förrän allt avslöjas i slutet. Och slutet gör mig hoppfull – det kommer en tredje del.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla mini

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt ADHD, aktuella teman, Anna Bågstam, antihjältinna, avslöja, Ögonvittnet, överraskad, bär, brorsonen Albin, civilutredare, deckare, desperat godissug, desperat meddelande, Dumle med banansmak, Dumlekolor, Elly Griffiths, EU-toppmöte, fall, fällas bakåt, försvinna, felköp, flyta i land, gör mig inte besviken, god iakttagelseförmåga, godis, godisråtta, goffa, handel med anabola steroider, handling, handväska, Harriet Vesterberg, hård, hoppfull, ickepolis, juni, kamp mot klockan, karaktär, kasta mig över, kärlek, kärleksliv, klura ut, kriminalroman, lagom dos humor, lagom skildring, läsa, läsare, lätt förvirrad pappa, låsa in mig i en kollegas bil, ledtrådar, Lena, Lerviken, leta, leta nödproviant, lik, lik mig själv, Lisa, litteratur, lypsyl, Margareta, mänsklig, mänskliga, mördare, medarbetare, MM, Morden i Lerviken, motiv, Myggan, näring, nödproviant, nötter, Norstedts förlag, omdöme, pappa Eugen, politik, politiker, rasism, recension, recensionsexemplar, receptionist, registrera, Rikard, rota i saken, Ruth Galloway, ryggstöd, samma nivå., sarkastiskt roligt, säte, serie, sidospak, skarp hjärna, skratta högt, skrivbord, Skuggspelet, skvallrig, slutet, spännande, spänning, tack, tänka lika, teknisk idiot, tidig demens, tramsigt, träning är farligt, trilogi, utan förskönande drag, utredare, utsatt position, vass, väsentlig roll, vår | Lämna en kommentar

Söndag kväll den 23 juni och måndagen den 24 juni 2019: Måndagspigg och världsberömda grönsaker

Publicerat den 24 juni, 2019 av Tofflan

Kära dagbok…

Måndag morgon dansade jag in på mitt roliga jobb.

En härlig midsommarhelg är förbi. Jag skulle tycka att det var rätt tufft att så här på måndagen kliva upp skittidigt efter tre dagars ledighet och knata iväg – i morse i ett av mina två par nya skor! – till ett jobb där jag inte trivs. Men jag tillhör de lyckligt lottades skara som inte bara har jobb utan har ett jobb som är roligt och stimulerande. Nu ska jag erkänna att det var väldigt skönt att vara ledig när vädret är så härligt som det är. Det är också väldigt skönt att slippa gå upp klockan sex och inte behöva passa tider. Samtidigt, utan vardag skulle helg och ledighet inte betyda nånting. Jag vet ju alltför väl hur det kan vara. Jag har inte glömt. Jag glömmer aldrig. Och nånstans nån gång tror jag att karma drabbar den som gör andra illa. Sen vet jag att folk tänker så om mig också, att även jag ska drabbas av karma. Det kan de få tänka, de som inte har hela bilden. Dessutom är sanningen i vissa fall vars och ens. Men det gäller att vara klok nog att fatta det. Det gäller att tänka utanför boxen, utanför mig. Det kan ju vara fler än jag inblandade.

Mina nya ”promenadskor”. De funkade alldeles utmärkt att gå till jobbet i. Fötterna log.

∼ ♦ ∼

Igår kväll avnjöt vi söndagsmiddag i Djungelrummet. Vi äter rätt ofta där på helger och när vi är tre. Anna och jag åt kallskuren kalkon med färskpotatis från midsommardagen, mimosasallad och grönsallad som inkluderade våra egna rädisor och ruccola. Vår tvåveckorssambo fick varm mat och grönsaker. Jag är så fascinerad att jag har lyckats med dessa grönsaker (rädisor och ruccola), jag som är rätt så värdelös på praktiska ting! Det är faktiskt jag som har sått dem som små, små frön – och de har växt upp till grönsaker som vi alla tre inte bara äter utan även gillar att äta.

Egna rädisor och ruccola i salladsskålen!

Söndagsmiddag kallskuren kalkon mimosa potatis grönsaker

Söndagsmiddag med kallskuren kalkon, mimosa, färskpotatis och grönsaker.

∼ ♦ ∼

Packed lunch, lunchlåda – och en bok förstås.

Dagen på jobbet har varit lugn. Det märks att folk börjar trappa ner. Jag har rätt mycket att göra den här veckan. Bland annat ska jag göra terminens sista nyhetsbrev och i morgon ska vi delvis göra om en del struktur bland våra sidor på intranätet samt publicera några nya. Därefter väntar ett par veckor med bara ett enda viktigt möte inbokat. Och det mötet handlar om kommunikationen inför bildandet av och i den nya organisationen. I projektet har jag som är avdelningens kommunikatör inte varit kommunikatör. Det hade varit konstigt och fel. Men som det verkar får jag följa med in i det nya. Då blir det rätt mycket mer att göra, för avdelningen växer. Enligt förslaget ska 186 medarbetare bilda den nya avdelningen och därtill kan komma nyrekryteringar. Idag är vi cirka 115. Jaa, det var nog tur att jag tog med mig en rejäl packed lunch, en lunchlåda med paj, sallad inklusive mina världsberömda rädisor och ruccola, en nektarin och två Ballerinakex. Fast i morrn ska jag nog packa ner lite mer grönsaker, jag blev inte helt mätt.

∼ ♦ ∼

Citrus på leopardfilten i farfarsfåtöljen

Tittut bakom kudden, Citrus!

I kväll borde jag gå ett varv med dammsugaren, men jag tog ett kvarts varv på midsommardagen och det får räcka nån dag till. Strykhögen växer, fast jag orkar inte ta tag i den i värmen. Jag har i stället betalat månadens räkningar, rensat och säkerhetskopierat en mapp med bilder samt förnyat mitt antivirusskydd.

Nu ska jag läsa, för den senaste boken jag fick för recension börjar närma sig slutet. Jag har ungefär 100 sidor, cirka en fjärdedel av boken, kvar.

Och känner jag mig riktigt pigg tänker jag gå och möta Anna efter jobbet klockan 20, inte ta bilen. Kanske lyckas jag lura med mig ett tvåbent sällskap.

Ett av de fyrbenta sällskapen hemma har hittat ett nytt ställe bland andra ”katter” i farfarsfåtöljen. Den lilla, lilla kissen är bara för söt där hon tittar fram bakom kuddarna.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt | Märkt antivirusskydd, avdelning, äta, Ballerinakex, bil, citrus, dammsugare, de lyckligt lottades skara, den som gör andra illa, Djungelrummet, egna rädisor och ruccola, farfarsfåtölj, fatta, färskpotatis, förnya, fötter, foto, frö, fyrbent, gå och möta, gilla, glömmer inte, grönsaker, grönsallad, ha hela bilden, helg, hemma, inblandad, inte behöva passa tider, intranät, kallskuren kalkon, karma, katt, kliva upp skittidigt, klok, kommunikatör, kommunikation, konstigt och fel, kudde, läsa, le, ledighet, litteratur, lunchlåda, mapp, måndag, medarbetare, midsommardag, midsommarhelg, mimosasallad, mycket att göra, närma sig slutet, nektarin, ny organisation, nya skor, nyhetsbrev, nyrekryteringar, packed lunch, paj, pigg, praktiska ting, projekt, promenadskor, recension, rensa, roligt, sanning, säkerhetskopiera, så, söndagsmiddag, skönt, Skuggspelet, stimulerande, struktur, strykhög, tänka utanför boxen, termin, trappa ner, trivas, tufft, tvåbent sällskap, vardag, väder, värdelös, världsberömd, värme, växa, viktigt möte | Lämna en kommentar

Midsommardagens kväll och söndagen den 23 juni 2019: En liten värld

Publicerat den 23 juni, 2019 av Tofflan

Kära dagbok…

Det blev rester till middag igår kväll, men inte fan klagar jag! Jag älskar sill och färskpotatis med tillbehör som knäckebröd, ädelost, öl och snaps. Allra godast är det förstås när det är varmt ute och det är det ju just nu. Efter middagsröjning och en stunds vila var det en glad trio som gav sig ut på kvällspromenad. Vi ville visa vår tvåveckorssambo Höganäsparken och Den Hemliga Trädgårdsföreningen, bland annat. Och det var lika fint igår. Lördagskvällen avslutade sen familjen Katts mamma och mammis med kaffe och lördagskarra samt var sin GT när värmen blev för mycket. Katterna är loja i värmen och Lucifer har kräkts idag igen, en hårboll, visserligen, men ändå. Jag tror att de påverkas av värmen precis som vi människor. Tänk att gå omkring med päls mitt i sommaren… Själv går jag med jeansshorts och visar mina blåvita ben och traktordäcket runt linningen. När jag är privat. I morgon ska jag jobba och då blir det långa jeans.

Rester. Fast inte potatisen och rädisorna.

Citrus söker svalka mot bästefåtöljen.

Loj Lucifer.

Lucifer vill bara sola benen.

Så här blå var himlen igår kväll.

Vad händer här?

De här två! ❤

Portal till parken.

En liten gul stuga med en katt i fönstret i Den Hemliga Trädgårsföreningen.

∼ ♦ ∼

Idag sov vi länge. Ärligt talat fattar jag inte hur jag ska palla att stå upp 6.15 i morgon bitti, men det måste jag. Det återstår 15 såna uppstigningar innan fem veckors ledighet väntar. Jag fördelade min uppmärksamhet på söndagsmorgonen mellan Anna och Harriet. Fast den senare är förstås fiktiv. Ändå är hon väldigt mänsklig. Harriet är min typ av människa helt enkelt. Och hon finns i böckerna Ögonvittnet och Skuggspelet. (Det är den senare jag läser ett recensionsexemplar av just nu, så jag ska inte avslöja för mycket ännu.) Anna är min sambo. Min mänskliga sambo och fästmö.

Söndagsmorgon…

Jag började läsa kapitel 15 i morse.

Att ligga i sängen en hel solig junidag går förstås inte. Efter frukost och dusch var jag ner med sopor och så tog vi en promenad upp till stan för några ärenden. Ett var att äta glass. (Vår tvåveckorssambo valde att äta glass hemma.) Det blev en skön promenad längs floden. Ärendena uträttades och ytterligare ett skedde liksom helt spontant. Då fick jag möjlighet att via C framföra en hälsning till en av mina före detta frilansare. Ibland är världen liten. Och det får den gärna vara understundom.

I skuggan under ett träd vid floden.

Anna bjöd på glass vid ån.

World Wide Web fast i den lilla världen.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Mat, Personligt | Märkt alkohol, avslöja, Ögonvittnet, ädelost, ärenden, öl, bästefåtöljen, blå himmel, blåvita ben, C, citrus, Den Hemliga Trädgårdföreningen, en liten värld, familjen Katt, färskpotatis, fästmö, fördela min uppmärksamhet, före detta frilansare, fiktiv, flod, framföra en hälsning, Fyrisån, glass, GT, gul stuga, Harriet Vesterberg, hårboll, Höganäsparken, jeansshorts, kaffe, katt, katt i fönstret, knäckebröd, kräkas, kvällspromenad, långa jeans, lördagskarra, ledighet, ligga i sängen, linning, litteratur, loj, Lucifer, mamma, mammis, mänsklig, mänsklig sambo, middag, palla, päls, påverkad av värmen, portal, privat, promenad, rädisor, recension, recensionsexemplar, rester, sill, skugga, Skuggspelet, snaps, sola benen, solig junidag, sommar, sopor, sova länge, spontant, svalka, traktordäck, under ett träd, uppstigning, vila, World Wide Web | 2 kommentarer

Torsdag kväll den 20 juni, midsommarafton och midsommardagen 2019: Härlig midsommar!

Publicerat den 22 juni, 2019 av Tofflan

Kära dagbok…

Torsdag kväll

Torsdagen svischade förbi och jag gick ju hem lite tidigare från jobbet. Det blev en städkväll, men SEN… åkte jag och hämtade hem sambon från jobbet. Min rygg har nu blivit bättre, så då var det tur för Annas rygg att bråka. Jag körde mitt vanliga knep, det vill säga GT. Sen mötte vi ett mattspöke, det vill säga Lucifer som gömde sig för mammas sax (han har tovor som vi tvingas klippa och det gillar han inte) och så var det god natt. Pelargonbilderna slänger jag också med i bildgalleriet. Det är min lilla pelargon på jobbet som nu blommar finfint. Jag hoppas att den överlever helgens hetta.

Vi har ett eget mattspöke hemma.

Blommande pelargon i kontorsfönstret.

Knoppar har den också.

Anna kureras med GT.

God natt!

∼ ♦ ∼

Midsommarafton

Vi vaknade tidigt, förstås, på midsommarafton. Det gör vi alltid när vi är lediga. Katterna utfodrades, kaffe bryggdes och distribuerades och jag läste ut en deckare om trafficking. Sen bytte jag till den hett efterlängtade senaste boken om Harriet, den som jag har fått för recension. Hade jag haft tid skulle jag ha läst och läst och läst, men midsommarafton var det mycket annat trevligt som skulle ske. Efter frukost packade vi ihop mat och dryck i våra ryggsäckar och marscherade till Slottet. Det blåste tack och lov, annars hade promenaden på drygt 45 minuter varit outhärdig. Drycken kylde min rygg och proseccon var faktiskt kall när vi kom fram och den serverades på en av uteplatserna i Slottsträdgården. Ljuvligt!

Denna lästes ut.

Bokbyte från trafficking till Harriet.

Citrus på bottenvåningen i sitt lilla lådhus.

Jag tjuvläste på toa.

Det ska va tunna skivor…

Midsommarprosecco.

~~Tre små gummor~~ Tre snygga tjejer traskade iväg till midsommarfirandet. Slottsherrn blev hemma för att ~~vakta spriten~~ vila, den yngre generationen anslöt till firandet. Stången restes av endast fyra herrar och det gick bra ändå. Vi sjöng nationalsången och jag brände bakbenen och pannan, konstigt nog. Folkdansarna dansade ännu längre än förra året. H och sambo kom förbi och vi pratade en stund.

Den skulle upp…

Den restes…

Den fixerades…

Svenska flaggan i topp och den resta stången midsommarafton 2019.

Återkomna till Slottet gjorde vi ett toalettbesök. Jag försökte ta en vettig selfie och en dito wefie, men som vanligt såg vi inte kloka ut. I själva verket var vi faktiskt extra snygga igår med ny skjorta med blommor, inte svart (= min) och ny vit blus med musslor i rött och blått (= Annas).

Extra snygg, fast ser inte klok ut.

Extra snygga, fast ser inte kloka ut.

Slottsfrun bjöd på jordgubbspaj och kaffe. Stärkta av detta deltog vi i fyrkamp, arrangerad av en mormor och hennes barnbarn. Jag tänker inte säga så mycket om tävlingen, eftersom jag inte vann på grund av att ~~somliga fuskade~~ jag var för dålig, fast jag fick ett pris ändå.

Jordgubbspaj!

Boulekloten…

Mormor och barnbarn fusk… kastar ringar.

Mitt pris!

Tomatplantorna överlevde fyrkampen.

Medan Slottsfrun och min sambo fixade till den finfina midsommarmiddagen förde Slottsherrn och jag viktiga samtal, bland annat på finska. Sen blev det äntligen dags att äta härlig sill, laxpaj, matjestårta, sallad med mina rädisor med mera. Slottsherrn och jag hade tränat på snapsvisor och ett antal såna sjöngs. Men… det var rejält med Östgöta sädes kvar i flaskorna – bilden tog jag i förmiddags hemma. Midsommarkvällen avslutades och även hemfärden gick i marschtakt, om än inte så rak sån som tidigare på dan.

Midsommarmiddag med sill och gott.

Men se! Det var slattar kvar!

Det var, precis som förra året och året före det, en fin midsommarafton. Jag är så glad att jag får vara med och att vi har trevligt och roligt tillsammans.

∼ ♦ ∼

Midsommardagen

Idag sov vi lite längre och jag vaknade med huvudvärk. Men det var faktiskt inte så farligt och gick snabbt över. Jag kastade mig över ~~min sambo~~ Harriet och över de världsberömda, übergoda rädisorna på frukostmackan. Sen åkte vi till Slottet och hämtade resterna från igår, blev bjudna på kaffe med jordgubbar och glass och åkte och handlade. Och nu ska vi strax koka potatis och avnjuta sill (Anna och jag) samt lax och kycklingklubbor (tonåringen).

Harriet på sängen.

Världsberömda och übergoda rädisor på frukostmackan.

Livet må vara kort, men ibland är det extra gott. Tack alla som förgyller mitt liv och som får mig att känna mig välkommen och delaktig både till vardags och till fest!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Trams | Märkt alkohol, Östgöta sädesbrännvin, übergod, bakben, barnbarn, bildgalleri, blå, blåsa, blomma, blommor, blus, bokbyte, bottenvåning, citrus, deckare, delaktig, extra snygga, föra viktiga samtal, förgylla mitt liv, finska, flaskor, folkdansare, frukost, frukostmacka, fuska, fyrkamp, glad, god natt, GT, H och sambo, Harriet Vesterberg, helg, hemfärd, hetta, huvudvärk, inte så rak, inte svart, jordgubbar och glass, jordgubbspaj, kaffe, katter, känna mig välkommen, klippa, koka potatis, kycklingklubbor, kyla min rygg, lax, laxpaj, läsa, lådhus, litteratur, Lucifer, mammas sax, marschera, marstakt, mat och dryck, matjestårta, mattspöke, midsommar, midsommarafton, midsommarfirande, midsommarmiddag, midsommarstång, mormor, mussla, nationalsången, ny, ont i ryggen, packa, panna, pelargon, prata, pris, promenad, Prosecco, rädisor, röd, recension, rester, ryggsäck, sallad, selfie, ser inte klok ut, sill, sjunga, skjorta, Skuggspelet, slottet, Slottsfrun, Slottsherrn, Slottsträdgården, solbränna, sova lite längre, svenska flaggan, tack, tacksam, tävling, Tills bara aska återerstår, toalettbesök, tomatplantor, torsdag, tova, trafficking, träna på snapsvisor, trevligt och roligt tillsammans, uteplats, vakta spriten, vann inte, världsberömd, vit, wefie | 6 kommentarer

Tills bara aska återstår

Publicerat den 21 juni, 2019 av Tofflan

Ett inlägg om en bok.

Fem spänn… Det är vad jag betalade på Återbruket en fredag i maj när jag köpte Lisa Bjurwalds kriminalroman Tills bara aska återstår i pocketutgåva. Uppenbarligen har jag missat författaren. Glad blev jag då för att jag hittade den första boken i serien om Rebecka Born – för en sån ringa penning dessutom. Deckarläsning ägnar jag mig gärna åt även om jag tycker att det än mer hör till sommaren. Vilken tur att det har blivit sommar dessutom dårå så att jag kunde ägna mig åt min nya författarbekantskap via en second hand-bok i rättan tid.

Början av boken har lite olika ingångar, från olika karaktärers perspektiv, men det som rullar igång berättelsen som sådan är när två stympade och brända kvinnokroppar hittas utanför Karlstad. Uppenbarligen handlar det om mord. Märkligt nog har ingen anmält nån kvinna som saknad… Rebecka Born är polis i Stockholm i en specialstyrka och kommer ursprungligen från Karlstad. Hon får i uppdrag att ta itu med fallet. Rebeckas gamla släktgård är numera flyktingboende och gården väcker obehagliga minnen till liv. Utöver det motarbetas hon av lokalpolisen – och hotas anonymt. Och vad har den skräckslagna unga kvinnan på psyket för roll i det hela?

Författaren är journalist och har skrivit flera reportageböcker. Det här är emellertid hennes skönlitterära debut och den gjorde hon 2016. Efter det har ytterligare en del i serien kommit ut. Ganska snart inser jag att det här är en deckare med väldigt realistiska och högaktuella inslag. Liksom i författarens reportageböcker är huvudtemat högerextremism. Det torde göra att boken nått en viss framgång, så det är märkligt att jag har missat den. Det kan ha att göra med att den mest lyfts fram som ljudbok – såna läser inte jag. Bland annat var boken nominerad till Stora Ljudbokspriset 2016.

Men vad tycker jag då? Inledningen är minst sagt rörig med de olika ingångarna. När Rebecka Born kommer i fokus får jag mer ordning på berättelsen. Huvudpersonen är emellertid lite av en stereotyp i nutida deckare: kvinnlig polis, psykiska problem, obehagliga händelser bakåt i tiden, missbruk (här ett uns sexmissbruk) och så vidare. Nä, Rebecka Born sticker inte precis ut. Inte heller gör huvudtemat det idag: främlingsfientlighet och högerextremism. Men det är en obehaglig och spännande historia som rullas upp. Det som är mest obehagligt är att det skulle kunna ha hänt – det händer! – i verkligheten. Den biten lyckas författaren mycket bra med. Men… jag tror att den här boken faktiskt är bäst som just ljudbok.

Boken har sannerligen fått varierande recensioner. Jag har som vanligt inte läst sånt innan jag har läst boken, men jag har sett omdömen i form av stjärnor. En del har gett boken en enda stjärna, medan andra har gett den fyra av fem.

Här delas inte ut några stjärnor utan rosa tofflor. Toffelomdömet blir medel. Ett hett och engagerande ämne, ändå saknar jag deckarrafflandet.

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt Återbruket, berättelse, deckare, deckarrafflande, engagerande ämne, författare, flyktingboende, fokus, framgång, främlingsfientlighet, fredag, högerextremism, hett, hotas anonymt, huvudperson, huvudtema, i rättan tid, inledning, journalist, karaktärer, Karlstad, kriminalroman, kvinnlig polis, kvinnokropp, läsa, Lisa Bjurwald, litteratur, ljudbok, lokalpolis, lyckas, lyftas fram, maj, missa, missbruk, mord, motarbetas, nutida deckare, ny författarbeskantskap, obehaglig, obehaglig händelse, olika ingångar, omdöme, ordning, perspektiv, pocketbok, polis, psyket, psykiska problem, rörig, realistiska och högaktuella inslag, Rebecka Born, reportagebok, ringa penning, roll, rosa toffla, sakna, serie, sexmissbruk, skönlitterär debut, skräckslagen, skriva, släktgård, sommar, spännande, specialstyrka, stereotyp, sticker inte ut, stjärna, Stockholm, Stora Ljudbokspriset, stympad och bränd, Tills bara aska återstår, ung kvinna, uppdrag, varierande recensioner, väcka obehagliga minnen till liv, verkligheten | 4 kommentarer

Onsdag kväll den 19 juni och torsdagen den 20 juni 2019: Midsommarfirande på gång!

Publicerat den 20 juni, 2019 av Tofflan

Kära dagbok…

Gårdagskvällen blev ganska händelselös efter det jag berättade om i förra inlägget. Det var – och är! – väldigt varmt och det är jobbigt att jobba och jobbigt att göra saker i hemmet. Att gå och hämta bokpaketet efter promenaden hem från jobbet var precis vad jag mäktade med. På hemvägen från utlämningsstället köpte jag jordgubbar (för Annas pengar). Jordgubbar, grädde och smörgås blev vår kvällsmat. Och efter det läste vi lite och slöglodde på TV. Bland annat såg vi en ny australiensisk dramaserie på SvT 1, Sju sidor av sanningen. Serien handlar om en liten pojke som försvinner, men kommer tillrätta efter några timmar. Sanningen kring detta skildras sen, vad jag förstår, ur sju personers synvinkel. Igår var det pappans. Lite långsam, men ändå spännande, tycker jag.

Lite långsam, men spännande.

∼ ♦ ∼

Det har verkligen blivit fint väder. Soligt, varmt, men kvavt. Hoppas det laddar ur ordentligt innan morgondagen, så att vi får en fin midsommarafton. Vi är ganska slöa, som sagt, i värmen. Hemmet förfaller, men jag har dammsugit i kväll. Badrummet behövde också torkas av och tre golv har jag torkat samt vattnat krukväxterna. VISST ÄR JAG VÄRD EN GT I KVÄLL??? Anna körde en maskin tvätt igår och en idag. Jag kör i skrivande stund en diskmaskin. Det är verkligen suveränt att ha egen tvättmaskin, det underlättar mycket för oss. Vi fick ett generöst ekonomiskt bidrag till den av Annas snälla mamma och hennes L. Och nu ska vi för tredje – eller fjärde? – gången fira midsommar med dem i Slottet. Vi hoppas att vi kan sitta i Slottsträdgården och äta midsommarsillen i år. Förra året fick vi sitta på den inbyggda verandan. Det var trevligt det också, men utomhus är förstås bäst. Vi har också funderat på att sova kvar, Anna, jag och vår tvåveckorssambo som kommer i morgon. Problemet är då bara att katterna behöver oss. Katterna kan tyvärr inte vara med oss när vi besöker Slottet. Kanske blir det så att vi sover över i Slottet två åt gången under sommaren så att en alltid är hemma och ger katterna mat, tömmer pottor etc. I morgon sover vi emellertid inte kvar utan vi går hem alla tre. Träna på sovning gör för övrigt både Lucifer och Citrus. Det händer att de sover ihop, som här på Annas köksbord i Djungelrummet. Tills det blir för mycket för en av dem, vanligen Citrus. Hon har vissa autistiska drag, den lilla.

Syskona Lucifer och Citrus, a k a Tisslingarna, sover ihop ibland. Tills en av dem får nog…

∼ ♦ ∼

Min arbetsdag har varit ganska lugn. En del har redan gått på midsommarledighet och andra går på semester nästa vecka. Själv ska jag jobba ytterligare 15 arbetsdagar innan fem veckors sammanhängande ledighet väntar. Vi har inte gjort så många och stora planer för semestern, men vi inleder den med en tur ner till Motala. När vi kommer hem packar Anna om för en semestertripp med yngste sonen, medan jag och familjen Katt stannar hemma. Jag tycker att det är viktigt att uppleva nånting, göra nåt som en vanligen inte gör, men också att ta det lugnt och slippa passa tider. Det är semester om jag får välja. I år vill jag inte bara resa litterärt – och det ska jag inte heller, det blir ju åtminstone en verklig resa för mig. Och vem vet… kanske Toffeltån doppas i Vättervatten. Håll med om att playan (= Varamon) inte går av för hackor!

Playa Varamon.

∼ ♦ ∼

Men ännu är semestern inte här. Jag önskar dig, som läser mina enkla dagboksinlägg, boktankar och vinfunderingar

…en riktigt go’ och gla’ midsommar

med det bästa firandet för just dig!

Ringdansen kring midsommarstången förra året.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Personligt, TV | Märkt Annas snälla mamma och hennes L, arbetsdagar, australiensisk, badrum, citrus, dammsuga, diskmaskin, Djungelrummet, doppa Toffeltån, ekonomiskt bidrag, en verklig resa, familjen Katt, få välja, försvinna, fira, gå hem, grädde, GT, hämta bokpaket, hem, hemmet förfaller, inbyggd veranda, jobbigt, jordgubbar, katter, köksbord, komma tillrätta, kvavt, kvällsmat, ladda ur, läsa, långsam, ledighet, Lucifer, mäkta med, midsommarafton, midsommarsill, midsommarstång, Motala, pappa, pengar, planer, playa, pojke, resa litterärt, ringdans, sammanhängande ledighet, sanningen, semester, semestertripp, Sju sidor av sanningen, slö, slöglo på TV, slippa passa tider, slottet, Slottsträdgården, smörgås, soligt, sova ihop, sova kvar, spännande, SvT1, tömma pottor, Tisslingarna, torka av, torka golv, trevligt, tvätt, tvättmaskin, uppleva, ur sju personer synvinkel, utlämningsställ, utomhus, Varamon, varmt, vattna krukväxter, väder, Vättern, vård, vissa autistiska drag | 4 kommentarer

Tisdag kväll den 18 juni och onsdagen den 19 juni 2019: Dum, tjatig, störande, men hyfsat uppfostrad

Publicerat den 19 juni, 2019 av Tofflan

Kära dagbok…

Jag skötte varuvagn och scanner. Den skarpögde ser att det sista jag scannade på bilden var en citron, passande nog.

Igår skulle vi inhandla vår del av midsommarmaten. En sån typ av handling, det vill säga av det större slaget, kräver ett besök på Stormarknadens ICA-affär eftersom en måste ha bil för att frakta det hela. Det började inte alls bra. Sura och irriterade redan innan vi kom iväg. Men att vara sur och irriterad hjälper föga, snarare tvärtom. Det var bara att ta sig samman och försöka vara den vuxna människa jag är. Jag rullade varuvagnen och skötte scannern medan min nästan lika vuxna sambo (hon är fem år yngre än jag) gjorde själva urvalet av varor. Sen belönade vi oss med en rejäl räkbomb till kvällsmat. Den smockade vi i oss runt halv åtta-tiden på kvällen. Innan dess hade vi varit till Slottet och lämpat av två kassar med sill och sånt. Efter omhändertagande av ett lass med ren och torr tvätt blev det en kaffe och en knapp timmes sittning i bästefåtöljen, som ännu inte är död. Men jag kände mig mer död än levande och gick till sängs för att svetta mig igenom natten. Åskluft…

Jag vet inte vad det är med mig och ICA Kvantum, men jag mår ofta riktigt dåligt när jag är där – och det känner jag av både före och och efteråt också. Det är ett ställe som helt enkelt är för rörigt för mig. Folk överallt, folk knuffar en, kör på en, står i vägen, ljud, irritation, omgjort, hittar inte… Mitt köksbord illustrerar alldeles utmärkt hur jag känner!

Mitt köksbord är en god illustration av hur jag känner inuti när jag är på ICA Kvantum.

I morse var sagda köksbord – med duk – ockuperat av ett fyrbent frukostsällskap. Det var ett trött kisse som låg där och bara ville ha sällskap. Före frukost tömde jag kattpottorna. Det var OK med ryggen. Sen kom två åskknallar och kattögonen spärrades upp av rädsla. Det blev som tur var bara två knallar. Lucifer och Citrus brukar inte vara så rädda för åska som deras mamma Mini, så jag gick och tittade till de andra två innan jag lämnade hemmet. En hade krupit in under farfarsfåtöljen och en låg på Annas kökssoffa. Båda var mest slöa, inte rädda.

Slö lillkille på köksbordet ville ha sällskap.

∼ ♦ ∼

Det är nånting som gnaver och som jag har funderat över. Jag tycker att människor har blivit så dåliga på att kommunicera, främst skriftligt. Alltså… svara på mejl och sånt. I jobbet återkopplar jag alltid på uppdrag jag har fått. Det kan vara allt från att jag vill diskutera och behöver mer kött på benen för att kunna komma vidare till att jag har fixat det hela, att det är klart. Privat skickar jag också mejl och sms när jag får vissa uppdrag. Jag svarar, bekräftar, fyller på med information. Men allt som oftast skiter folk i att svara. Då blir jag lite fundersam och undrar om mitt mejl/sms, min information har kommit fram. Vad jag förstår har den för det mesta gjort det, men vederbörande anser det inte nödvändigt att svara. Då känner jag mig dum, tjatig och störande. Tänker att det kanske har med min uppfostran att göra. Gammeldags… Att det hör till vanligt hyfs att svara.

Är det nödvändigt att svara på mejl?

Så i morse blev jag indragen i en muntlig dialog som pågick mellan två personer angående ett mindre jobb som av olika struliga anledningar tog hela dan igår att få rätsida på. En person undrade om jag tyckte att h*n var petig i frågan och jag svarade ”nej, det ska ju vara korrekt”. Sen berättade jag vad jag tänkte och tyckte och vad jag var frustrerad över eftersom jag ville motivera mitt svar. Plötsligt säger den andra personen att ”här hjälps vi åt” – och sen började h*n prata om nånting heeelt annat som inte hade med jobbet att göra. Då kände jag mig så där dum, tjatig och störande igen. Uppenbarligen är det mig det är fel på (som vanligt). Det är jag som måste ändra på mig – eller svälja min frustration. Och sluta fiska efter bekräftelse, jag får inte den jag skulle önska och det är bara att acceptera. Den felande, den onda är som vanligt jag. Suck…

∼ ♦ ∼

Rött hus och blå himmel på St Olofsgatan

Himlen blev klarblå – ett tag i alla fall.

Idag har det ändå varit en bättre dag på alla sätt. Jag har även fört goda dialoger med kollegor där vi har både lyssnat på varandra och återkopplat. Vidare har jag träffat två kollegor som jag har haft bra möten med. Båda mötena ska följas upp med ytterligare möten innan jag går på semester. På eftermiddagen blev det en härlig glassrast med Fina F. Och efter morgonens mindre bra dialog och två åskknallar blev himlen klarblå. Sen varierade förstås vädret under dagen. Det var mulet, blåsigt och väldigt, väldigt kvavt.

Varje kväll efter jobbet har jag haft ärenden hittills den här veckan, så också i kväll. Igår hittade jag en avi från CityMail om ett brev som varit för stort för att delas ut. Detta skulle jag få hämta på sedvanligt utlämningsställe efter klockan 11 den 19 juni. Klockan hann bli mer än 11 idag innan jag hämtade paketet. Fast det var det sannerligen, sannerligen värt! Tack Norstedts! Extra glad blev jag också för hälsningen från författaren på försättsbladet i den här efterlängtade boken jag har fått för recension. Jag vill fan börja läsa genast, men jag ska träna min tålmodighet och läsa ut boken jag läser just nu först.

Det var också extra glädjande att få post från Uganda och mitt fadderbarn Oscar. Det är första gången han skriver till mig för egen hand. För varje brev blir jag så rörd och får mig en tankeställare. Denna gång kring grönsaksodling – sånt som jag gör för nöjes skull och Oscar och hans familj för att överleva…

Ett paket från Norstedts förlag anlände…

Anna Bågstams bok Skuggspelet och min hand

…med den här hett efterlängtade boken för recension…

Hälsning från Anna Bågstam i boken Skuggspelet

…och en hälsning från författaren.

Som bonus fick jag ett kärt brev från Oscar också.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt acceptera, Anna Bågstam, avi, ändra på mig, ännu inte död, åskknall, åskluft, återkoppla, önska, bästefåtöljen, behöva mer kött på benen, bekräfta, belöna, bil, blåsigt, brev, citron, citrus, CityMail, dålig på att kommunicera, den felande, den onda, dialog, diskutera, dum, efteråt, en bättre dag, extra glad, fadderbarn, farfarsfåtöljen, få rätsida på, följas upp, för att överleva, för nöjes skull, för rörigt, före, författare, försättsblad, försöka vara vuxen, fel på mig som vanligt, Fina F, fixa, folk, frakta, frustrerad, fundera över, fundersam, fylla på med information, gammeldags, gnava, goda dialoger, Gränby centrum, Gränby köpstad, Gränbystaden, grönsaksodling, hälsning, härlig glassrast, hittar inte, hjälpas åt, ICA Kvantum, illustrera, information, inte nödvändigt att svara, irriterad, kaffe, kasse, katt, kattögon, känslor, köksbord, kökssoffa, köra på stå i vägen, klarblå himmel, klart, knuffa, kollega, kommit fram, korrekt, kvavt, kvällsmat, läsa, ljud, Lucifer, lyssna på varandra, må dåligt, möte, midsommarmat, Mini, motivera mitt svar, mulet, muntlig dialog, Norstedts, omgjort, omhändertagande, Oscar, paket, petig, post, prata om nånting helt annat, privat, rädd, rädsla, räkbomb, rörd, recension, ren och torr tvätt, rulla varuvagn, rygg, semester, sill, sittning, skarpögd, sköta scanner, skita i att svara, skriftligt, skriva, slö, slottet, sluta fiska efter bekräftelse, smocka i oss, sms, störande, storhandla, strulig, sur, svara, svara på mejl, svälja frustrationen, svettas, ta hela dagen, tack, tankeställare, tömma kattpottor, Tills bara aska återstår, tjatig, träna min tålmodighet, Uganda, uppdrag, uppfostran, utlämningsställe, vanligt hyfs, variera, väder, värt | 2 kommentarer

Vem fan är Tofflan?

En rätt tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med.

Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig.

Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till
mejlaulrika(snabel-a)gmail.com
Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte!

Om du ser annonser här i högerspalten och mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry! Skaffar du ett WordPress-konto slipper du se dem.
På den här bloggen…
- är det Toffelredaktionen som ger dig möjlighet att kommentera. Att kommentera är ingen automatisk rättighet du har. Din kommentar ska beröra inlägget den handlar om.
- får du vara anonym utåt sett, men redaktionen måste kunna verifiera att du är den du utger dig för att vara. Påhittade e-postadresser och URL:er innebär att din kommentar inte publiceras.
- din e-postadress syns inte utåt, men sparas backend för att du ska slippa fylla i ett formulär varje gång du kommenterar.
- genom att lämna en kommentar här godkänner du alltså att din e-postadress sparas i systemet.
Läs mer om vad som gäller på sidan Reglerna!
Sök efter:
Sociala medier
- Visa Tofflisens profil på Twitter
- Visa Tofflisens profil på Instagram
- Visa Tofflans profil på Pinterest
- Visa ulrika-hurtig-99063376s profil på LinkedIn
- Visa TofflansOscarss profil på YouTube
Följ Tofflans blogg via E-post

Ange din e-postadress för att följa Tofflans blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

E-postadress:

Gör som 26 andra, prenumerera du med.
Follow Tofflan – the neverending story on WordPress.com
Translate/översätt
Tofflan läser just nu
Tofflan på LinkedIn

Gå till Toffelprofilen
Tofflan på Goodreads
Ämnen
Antikt-retro-secondhand-loppis Böcker Dagbok Diskutabelt Epikuréiskt Familj Film HBTQ Ironi Jobb Krämpor Mat Media Musik Okategoriserade Personligt Radio Sociala medier Trams TV Vin Vänner
Mest lästa inlägg
- Mitt bokår 2026: Omtumlande oktober
- Alla helgons dag 2026: Vem kan man lita på?
- Innan natten tar oss
- Släktfeber
- Hembiträdet

	Tofflan om Mitt bokår 2026: Omtumlande…
	Lottens Bokblogg om Mitt bokår 2026: Omtumlande…
	Tofflan om Alla helgons dag 2026: Vem kan…
	Berit om Alla helgons dag 2026: Vem kan…
	Tofflan om Fredagen den 30 oktober 2026:…
	Ewa om Fredagen den 30 oktober 2026:…
	Tofflan om Grenar av gift
	Lottens Bokblogg om Grenar av gift
	Tofflan om Recension: Väv av lögner
	Lottens Bokblogg om Recension: Väv av lögner
	Tofflan om Fredagen den 23 oktober 2026:…
	ELIZA om Fredagen den 23 oktober 2026:…
	Tofflan om Fredagen den 23 oktober 2026:…
	Lottens Bokblogg om Fredagen den 23 oktober 2026:…
	Vidunder av Ulrika E… om Recension: Vidunder: En roman…

Läsvärt hos andra!
- Hett i hyllan #457 på Lottens Bokblogg
- Nya bokförvärv - Oktober 2026 på Lottens Bokblogg
- En smakebit på søndag - Istapp… på Lottens Bokblogg
- Böcker att se fram emot i nove… på enligt O
- Sverigefamiljen av Susanna Ala… på Mösstanten
Dagarna
november 2026

M T O T F L S

1

2 3 4 5 6 7 8

9 10 11 12 13 14 15

16 17 18 19 20 21 22

23 24 25 26 27 28 29

30

« Okt
Arkiv
- november 2026
- oktober 2026
- september 2026
- augusti 2026
- juli 2026
- juni 2026
- maj 2026
- april 2026
- mars 2026
- februari 2026
- januari 2026
- december 2025
- november 2025
- oktober 2025
- september 2025
- augusti 2025
- juli 2025
- juni 2025
- maj 2025
- april 2025
- mars 2025
- februari 2025
- januari 2025
- december 2024
- november 2024
- oktober 2024
- september 2024
- augusti 2024
- juli 2024
- juni 2024
- maj 2024
- april 2024
- mars 2024
- februari 2024
- januari 2024
- december 2023
- november 2023
- oktober 2023
- september 2023
- augusti 2023
- juli 2023
- juni 2023
- maj 2023
- april 2023
- mars 2023
- februari 2023
- januari 2023
- december 2022
- november 2022
- oktober 2022
- september 2022
- augusti 2022
- juli 2022
- juni 2022
- maj 2022
- april 2022
- mars 2022
- februari 2022
- januari 2022
- december 2021
- november 2021
- oktober 2021
- september 2021
- augusti 2021
- juli 2021
- juni 2021
- maj 2021
- april 2021
- mars 2021
- februari 2021
- januari 2021
- december 2020
- november 2020
- oktober 2020
- september 2020
- augusti 2020
- juli 2020
- juni 2020
- maj 2020
- april 2020
- mars 2020
- februari 2020
- januari 2020
- december 2019
- november 2019
- oktober 2019
- september 2019
- augusti 2019
- juli 2019
- juni 2019
- maj 2019
- april 2019
- mars 2019
- februari 2019
- januari 2019
- december 2018
- november 2018
- oktober 2018
- september 2018
- augusti 2018
- juli 2018
- juni 2018
- maj 2018
- april 2018
- mars 2018
- februari 2018
- januari 2018
- december 2017
- november 2017
- oktober 2017
- september 2017
- augusti 2017
- juli 2017
- juni 2017
- maj 2017
- april 2017
- mars 2017
- februari 2017
- januari 2017
- december 2016
- november 2016
- oktober 2016
- september 2016
- augusti 2016
- juli 2016
- juni 2016
- maj 2016
- april 2016
Besökare
- 1 061 480 besök
RSS inlägg
RSS kommentarer
Twinglylänkare
- Ett fel har uppstått, webbflödet är förmodligen nere. Försök igen senare.
Tjolahopp

Tjolahej
Follow Tofflan – the neverending story on WordPress.com
Följ Tofflans blogg via E-post

Ange din e-postadress för att följa Tofflans blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

E-postadress:

Gör som 26 andra, prenumerera du med.
Tofflan på LinkedIn

Gå till Toffelprofilen
Sök efter:
Mest lästa inlägg
- Mitt bokår 2026: Omtumlande oktober
- Alla helgons dag 2026: Vem kan man lita på?
- Innan natten tar oss
- Släktfeber
- Hembiträdet
Dagarna
november 2026

M T O T F L S

1

2 3 4 5 6 7 8

9 10 11 12 13 14 15

16 17 18 19 20 21 22

23 24 25 26 27 28 29

30

« Okt

november 2026
M	T	O	T	F	L	S
	1
2	3	4	5	6	7	8
9	10	11	12	13	14	15
16	17	18	19	20	21	22
23	24	25	26	27	28	29
30

november 2026
M	T	O	T	F	L	S
	1
2	3	4	5	6	7	8
9	10	11	12	13	14	15
16	17	18	19	20	21	22
23	24	25	26	27	28	29
30

	Tofflan om Mitt bokår 2026: Omtumlande…
	Lottens Bokblogg om Mitt bokår 2026: Omtumlande…
	Tofflan om Alla helgons dag 2026: Vem kan…
	Berit om Alla helgons dag 2026: Vem kan…
	Tofflan om Fredagen den 30 oktober 2026:…
	Ewa om Fredagen den 30 oktober 2026:…
	Tofflan om Grenar av gift
	Lottens Bokblogg om Grenar av gift
	Tofflan om Recension: Väv av lögner
	Lottens Bokblogg om Recension: Väv av lögner
	Tofflan om Fredagen den 23 oktober 2026:…
	ELIZA om Fredagen den 23 oktober 2026:…
	Tofflan om Fredagen den 23 oktober 2026:…
	Lottens Bokblogg om Fredagen den 23 oktober 2026:…
	Vidunder av Ulrika E… om Recension: Vidunder: En roman…

Besökare
- 1 061 480 besök
Arkiv
- november 2026
- oktober 2026
- september 2026
- augusti 2026
- juli 2026
- juni 2026
- maj 2026
- april 2026
- mars 2026
- februari 2026
- januari 2026
- december 2025
- november 2025
- oktober 2025
- september 2025
- augusti 2025
- juli 2025
- juni 2025
- maj 2025
- april 2025
- mars 2025
- februari 2025
- januari 2025
- december 2024
- november 2024
- oktober 2024
- september 2024
- augusti 2024
- juli 2024
- juni 2024
- maj 2024
- april 2024
- mars 2024
- februari 2024
- januari 2024
- december 2023
- november 2023
- oktober 2023
- september 2023
- augusti 2023
- juli 2023
- juni 2023
- maj 2023
- april 2023
- mars 2023
- februari 2023
- januari 2023
- december 2022
- november 2022
- oktober 2022
- september 2022
- augusti 2022
- juli 2022
- juni 2022
- maj 2022
- april 2022
- mars 2022
- februari 2022
- januari 2022
- december 2021
- november 2021
- oktober 2021
- september 2021
- augusti 2021
- juli 2021
- juni 2021
- maj 2021
- april 2021
- mars 2021
- februari 2021
- januari 2021
- december 2020
- november 2020
- oktober 2020
- september 2020
- augusti 2020
- juli 2020
- juni 2020
- maj 2020
- april 2020
- mars 2020
- februari 2020
- januari 2020
- december 2019
- november 2019
- oktober 2019
- september 2019
- augusti 2019
- juli 2019
- juni 2019
- maj 2019
- april 2019
- mars 2019
- februari 2019
- januari 2019
- december 2018
- november 2018
- oktober 2018
- september 2018
- augusti 2018
- juli 2018
- juni 2018
- maj 2018
- april 2018
- mars 2018
- februari 2018
- januari 2018
- december 2017
- november 2017
- oktober 2017
- september 2017
- augusti 2017
- juli 2017
- juni 2017
- maj 2017
- april 2017
- mars 2017
- februari 2017
- januari 2017
- december 2016
- november 2016
- oktober 2016
- september 2016
- augusti 2016
- juli 2016
- juni 2016
- maj 2016
- april 2016

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

”[…] ‘Du kan skjuta bak sätet så att du slipper sitta som ett dragspel.’ ‘Perfekt.’ Harriet trevar efter sidospaken. När hon drar i den fälls ryggstödet bakåt.

”Harriet drar ut översta skrivbordslådan där gömman med nödproviant finns. Just nu innehåller lådan tre bars, en påse M&M och en halv påse Dumle med banansmak. Det sistnämnda var ett typiskt felköp men M&M:s innehåller i alla fall nötter, alltså bra näring, tänker Harriet […]

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

Torsdag kväll

∼ ♦ ∼

Midsommarafton

∼ ♦ ∼

Midsommardagen

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

…en riktigt go’ och gla’ midsommar

med det bästa firandet för just dig!

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Vem fan är Tofflan?

På den här bloggen…

Sociala medier

Följ Tofflans blogg via E-post

Translate/översätt

Tofflan läser just nu

Tofflan på LinkedIn

Tofflan på Goodreads

Ämnen

Mest lästa inlägg

Senaste kommentarer

Läsvärt hos andra!

Dagarna

Arkiv

Besökare

RSS inlägg

RSS kommentarer

Tjolahopp

Följ Tofflans blogg via E-post

Tofflan på LinkedIn

Mest lästa inlägg

Dagarna

Senaste kommentarer

Besökare

Arkiv

”[…] ‘Du kan skjuta bak sätet så att du slipper sitta som ett dragspel.’
‘Perfekt.’ Harriet trevar efter sidospaken. När hon drar i den fälls ryggstödet bakåt.