Trettondagsafton 2019: Det blir bara värre…

 



Kära dagbok…

Fan, det var visst ett riktigt jävla virus jag har åkt på. Visserligen släpade jag mig upp för att ge katterna mat i morse, men sen dog jag en stund i sängen. Ända tills klockan var över tio, närmare halv elva. Jag har svårt att andas, huvudet värker, rethostan från helvetet och fryser och svettas om vartannat. Ärligat talat trodde jag inte heller idag att jag skulle komma ur sängen, men så stack Anna till mig ett paket engelska tabletter (nej, inte amfetamin). Jag tog två och efter en stund började livsandarna återvända. Detta i kombination av övervakningen av min egen mormor (strax ovanför nässprejen på bilden!) och Alex Schulmans mormor (vid näsduken – tack lilla mamma för att du hade köpt så många pappersnäsdukar! – och kaffemuggen) gjorde mig långsamt levande igen. Fast jag var faktiskt så dålig i morse att jag inte orkade läsa i sängen, nästan inte ens dricka kaffe. Sen gjorde som sagt tabletterna nog sitt till, för jag kom inte bara upp ur sängen, jag åt frukost, tog en dusch och bäddade. Efter det var jag förstås helt slut igen, så Anna fick ta med sig annat sällskap för att köpa lördagsmiddag och -godis. För egen del ska jag äta smörgås till middag. Det får jag nog ner.

Sjukbord

På mitt sjukbord vid sängen finns de engelska tabletterna och jag övervakas både av min egen mormor och Alex Schulmans.

∼ ♦ ∼

Jag försöker komma på saker som inte är tabletter, men som piggar upp. Det finns mycket att glädjas åt, men det hjälper inte mot mancold. Idag premiäranvänder jag ett par strumpor ur nya Happy Socks-boxen, ett par färggranna med fåglar på.


Igår kväll drack jag ett svindyrt och fint vin, 
till maten och till några bitar ost senare. Det piggade inte heller upp, men det var gott. Ett separat inlägg om vinet publiceras under dagen, det är tidsinställt.

Amarone Selezione Antonio Castagnedi 2015

Svindyrt och fint vin.


Jag hittade en tomte i köket 
som jag tyckte ser smått pervo ut. Han verkar i vart fall vara släkt med Läskiga Tomtarna, eller hur?

Läskig kökstomte

Anna har en läskig kökstomte också. Han ser smått pervo ut, tycker jag.


Lite uppspelt igår blev jag i alla fall av telefonsamtalet Anna fick. 
På torsdag levereras och installeras vår tvättmaskin! Tvättkorgen är så full att locket står på vid gavel… Maskinen är så efterlängtad. Det är tack vare Annas snälla mamma och hennes L som vi kunde köpa den. Anna är ledig på torsdag. Själv är jag allt mer säker på att jag inte går och jobbar på måndag, i alla fall. Bävar lite för morgondagen när jag ska vara chaufför, men det ska jag väl orka.

Tvättmaskin Whirlpool tdlr 60230

En sån här tvättmaskin har vi köpt!

∼ ♦ ∼

Lucifer beter sig lite märkligt gentemot Citrus understundom, men i morse var de så goa vänner och tiggde fint tillsammans vid frukostbordet.


Det var lite sol tidigare och då låg båda två på balkongen och solade. Lucifer 
låg på klättersträdet och Citrus på lådan med vinteräpplen. Deras mamma Mini har mest galopperat omkring och inte gått att fånga på bild.


Anna kom tillbaka med åtta (8) nya Trisslotter, 
så nu tänker hon väl skrapa fram nån storvinst. Sen har hon pratat om att slänga ut granen, men då blev jag bara trött och sjukare igen. Ikväll blir det Stjärnorna på Slottet på TV och därefter kanske nån film på Netflix.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Personligt, Trams, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Tredjedagsemester 2019 lunchtid: Kraxande och handling, mest på nätet

 



Kära dagbok…

Regnig januari 2019

Oskarpt och regnigt.

Idag har jag nästan ingen röst. Eller låt oss säga att jag inte kan sjunga, än mindre prata. Skönt tycker väl katterna, som är de jag umgås mest med. Har svårt att andas också – såväl näsa som hals är täppta. Kör med både Otrivin och Bricanyl. Huvudet är tungt trots att det mest innehåller luft, jag är orkeslös. Inte ser jag bra heller eftersom jag inte kan ha mina kontaktlinser + läsglasögon. Nu går jag omkring i mina tio år gamla glasögon. Det är väl inte jättesmart att köra bil, men jag kör bara korta sträckor och hämtar hem Anna från jobbet, typ. Kort sagt: jag har en rejäl mancold. Frågan är om helgen räcker för att jag ska piggna till.

Boken bränn alla mina brev näsdukar nässpray o kaffe på sängen

En halvtimme med bok, kaffe, näsdukar och nässprej i sängen.

Uppsala är regnigt. Det började redan igår kväll. Nu har vi fyra grader plus. Inte nåt skönt väder att vara ute i precis, men tack och lov ingen snö. Jag skulle helt klart kunna gå i ide på vintern. I morse vaknade jag strax efter klockan åtta. Hade ingen lust att gå upp, men masade mig ur sängen, ut i köket för att sätta på kaffe. Medan perkolatorn gjorde sitt vattnade jag gröngölingen som snart är helt barrlös enligt allt jag sopar upp. Jag tömde kattpottorna och sopade kattsand och barr. Ett jävla evighetsgöra. Det blev en halvtimme med läsning och kaffe på sängen, som jag återvände till, innan jag klev upp igen för att duscha. Hemleveransen från ICA Maxi skulle komma klockan 9.51, enligt sms från Anna. Killen och varorna kom 9.43. Det tog sin lilla tid att få in det mesta i vårt mikroskopiska kylskåp. Anna ville kika igenom allt innan eventuellt kött och sånt fryses.


Det var mycket ansträngande att trycka in alla varor
 i kyl, frys, skafferi och skåp. Därför schasade jag bort en katt ur skrivbordsstolen och kollade lite mejl. Igår bytte jag bok från den där läskiga om seriemördaren till Alex Schulmans senaste biografi, den om hans mormor. Båda böckerna fick jag i julklapp, av vännen Jerry respektive Annas snälla mamma och hennes L. Nu handlar boken fortfarande efter ett antal kapitel mest om Alex Schulmans morfar, men… Jag nappade på Bokus mellandagsreaerbjudanden där jag bland annat också hittade Alex Schulmans bok om sin mamma. Av rena farten shoppade jag fyra böcker till. Totalt fem böcker blev det, utöver den ovan nämnda även Anna Janssons bok Döden är alltid sann, Mons Kallentofts och Anna Karolinas bok Falco, Carin Gerhardsens bok Det som göms i snö och Agatha Christies bok Konstiga huset. Notan slutade på under femhundringen. Nu klarar jag mig ett tag till. Jag vet att jag borde ha avlagt ett nyårslöfte om att köpa fler böcker i vanliga handeln, men det är inte ekonomiskt försvarbart för mig att betala mer för två böcker i den fysiska handeln än för fem böcker på nätet.

∼ ♦ ∼

Igår kom en avi om ett paket som jag behövde gå och hämta. Utvilad efter nätshoppingen klädde jag på mig och drog iväg till Kvarnen. Passade på att köpa julknäcke också som var slut på Maxi, men till extrapris på Korgtassen. Paketet var från Nederländerna – och visade sig innehålla de glada strumpor jag nätshoppade härom kvällen. Frågan är nu bara var Annas strumpor är – vi shoppade precis samtidigt…


Nu ska jag läsa i en kvart
innan jag åker och hämtar hem Anna från jobbet. En stunds vila efter det så kanska jag orkar släpa runt Helvetesmonstret* också innan jag dör.

∼ ♦ ∼

*Helvetesmonstret = Katternas namn på dammsugaren


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Ironi, Krämpor, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Hantverkaren

Ett inlägg om en bok.


Sharon Boltons bok HantverkarenDet nya året inledde jag med att läsa den andra julklappsboken jag fick 2018. Vännen Jerry gav mig två böcker och nu när jag har läst ut Hantverkaren av Sharon Bolton har jag läst båda. Tack!

Boken inleds i nutid med begravningen av en seriemördare. Larry Glassbrook begravde 1969 sina unga offer levande i likkistor som han själv hade tillverkat. Att fallet löstes innebar början på en lysande karriär för polisen Florence Lovelady. Florence, som var ganska motarbetad 1969 under arbetet med fallet, lyckades lösa det. Florence reser tillbaka till den lilla stan Sabden och går alltså på seriemördarens begravning 30 år senare. Men… vissa saker börjar upprepa sig, nåt som får Florence att undra om hon fick fast fel mördare. Eller är det nåt annat som pågår..?

Det här är en ganska tjock bok och jag kan ibland tycka att den är lite för omfångsrik. Samtidigt bygger författaren, en ny författarkontakt för mig för övrigt, upp en riktigt kuslig stämning. Det känns som om en som läsare inte vet vem en kan lita på, riktigt. Stämningen är det allra bästa med boken, medan karaktärsteckningarna är något mindre lyckade. Eller diffusa, snarare. Jag får inte några tydliga bilder av människorna i boken. Men kanske är det också meningen..? Det övernaturliga inslaget i form av häxor känns tyvärr helt fel för mig. I vart fall är det här en mycket bra spänningsroman. Jag hade turen att kunna sluka den eftersom jag var ledig från jobbet.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Andra semesterdagen 2019: Mancold, livsmål, läsmål och andra mål

 



Kära dagbok…

Lucifer med tassen i pannan

Önskar jag kunde vila som Lucifer

Nä fy. Jag är verkligen inte bra på att vara sjuk. Trots att jag snorar, hostar, svettas, fryser och mår illa har jag svårt att ta det lugnt och bara vila. Jag är rastlös. Och inte var det så här jag hade tänkt mig årets tre första semesterdagar…

Nåja, jag får vara glad att det bara är en förkylning – även om det är en mycket svår sådan, en så kallad mancold. Önskar jag kunde göra som Lucifer här ovan, det vill säga lägga tassen över pannan och bara slappna av.

Men men, idag hade jag bestämt mig för att inte göra många knop så att viruset snabbt försvinner ur kroppen. Det enda i hushållsväg jag har gjort är att tömma diskmaskinen, bädda, tömma kattpottorna, sopa (typ fem gånger på förmiddagen, på eftermiddagen syns inte barren), vattna krukväxter, duscha, stryka en liten hög tvätt, gå med sopor och skriva in Annas jobbtider i mobilkalendern en månad framöver. Inget tungt och inget jobbigt, med andra ord.

Kapitel 50 och kaffe på sängen

I morse började jag läsa kapitel 50 i Hantverkaren.

Anna hade sovmorgon i morse, men studsade upp och gav katterna mat vid sjutiden. Jag bara sov och sov och sov. När jag sen vaknade var klockan över nio och precis som igår kände jag att jag inte visste hur jag skulle orka ta mig ur sängen. Men det gjorde jag, för kaffe ville jag ju ha. Vi läste och drack kaffe på sängen en stund när jag hade tömt pottor och sopat första gången. Jag började läsa kapitel 50 i Hantverkaren, så i kväll blev det bokbyte och lite senare kommer ett inlägg om boken. Idag kunde vi äta frukost tillsammans. Och plötsligt var det dags för Anna att traska iväg till jobbet. Jag har lovat att hämta henne med bil i kväll när hon slutar klockan 20. Det har nämligen blivit lite kallt igen.

Tanken var att jag skulle ringa mammakusinen B, men jag hostar så förbannat. I stället hade vi lite sms-kontakt och jag fick veta att A är dålig. Det är nog värre än min mancold. Jag tvingade i mig två muggar te med mjölk och honung i. Det var inte gott, men jag hostade inte på en kvart. Lucifer lyfte tillfälligt blicken och tittade på mig innan han la sig ner och fortsatte att snarka.

Lucifer sover utsträckt i soffan

Lucifer lyfte på huvudet när jag drack te. Sen la han sig ner igen och snarkade.

 

Kalkonkorv med bröd kycklingköttbullar och kalkonetter

Kalkonkorv med bröd, Annas kycklingköttbullar och kalkonetter. Resterna smakade fint till middag.

Anna smsade på eftermiddagen och berättade att vår tvättmaskin nu har kommit upp från Jönköping till Uppsala. När den kommer till Main Street vet vi inte än. I morgon förmiddag kommer hemleveransen av våra matvaror. Kanske kommer mat och tvättmaskin samtidigt. När maten har kommit i morgon måste jag pallra mig ut till Kvarnen för att hämta ett paket också. Jag fick en avi idag. Fan vet om jag orkar. Eller jag måste ju.

Jag sparade en kalkonkorv från igår som tillsammans med några av Annas hemgjorda kycklingköttbullar och några kalkonetter blev min middag. Bara att micra, nåt mer orkade jag inte göra.


Katterna, framför allt Citrus
, har blivit lite petiga med maten. Mini är dessutom lättstörd och äter väldigt lite. Hon sover mest – och helst i skrivbordsstolen eller på armstödet på bästefåtöljen, tryckt mot mig. Det som de gillar bäst i matväg just nu är Latz påsar med mat i gelé. Och det är ju bra, fast odrygt. Ikväll fick de Smart Pets Complete vilt och kyckling, ett av Hemköps/Willys billiga märken som de har dissat. Dock inte i kväll! De åt och slafasade alla tre. Tisslingarna kan få sig både ostbit och skink-/eller kalkonbit från frukostbordet också, det ska medges. Kanske det gör nåt åt såväl aptit som smak..?

Mini blir klappad av mig

Mini vill mest sitta hos mig i bästefåtöljen och bli kliad och klappad.

∼ ♦ ∼

True Story bitmoji

Livsmål, läsmål och andra mål…

När jag läser andra bloggar, vilket händer att jag gör, slår det mig att alla människor tycks dels avge nyårslöften, dels ställa upp mål för 2019 för än det ena, än det andra. Själv ställde jag under De Sju Svåra Åren upp två livsmål för mig själv – och båda är uppfyllda efter lång och hård kamp som har kostat mig både det ena och det andra, inte bara ekonomiskt. En kamp, som på sätt och vis aldrig tar slut därför att jag ständigt blir skuldpålagd. Men det är väl så här i livet att det inte ska vara lätt, livet ska vara en kamp. Det känns som att jag har drabbats av förbannelsen att om inte XYZ får vara lycklig(a) till 100 procent då ska ingen annan få vara det heller, allra minst jag. Ja, du ser ju själv, kära dagbok, det är en kamp jag inte kan vinna vad jag än säger eller gör. Det är bara att försöka kämpa på. Och fundera över nya mål. För såna är kanske bra att ha..?

Ett mål jag kan sätta upp är ett läsmål. Jag ska försöka att läsa färre deckare och spänningsromaner och fler andra typer av böcker, det vill säga vanliga romaner, biografier etc. Låt oss säga att minst hälften av de böcker jag ska läsa 2019 ska vara andra typer av böcker än deckare.

Och så vill jag resa i år, det är ett annat mål. Jag vill resa tillbaka till Brighton och träffa K och jag vill resa till London och träffa min senaste kända släkting Tom som hittade mig via min sida på universitetet. Jag tänker inte vänta på nån inbjudan, jag har bestämt mig för att göra slag i saken. Fast inte idag. Idag har jag mancold.

Himlen och London Eye

London Eye… up in the sky… Dit vill jag resa igen, bland annat.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Svea-dagen 2019: Ordning på dagarna, men resten är som det är

 



Kära dagbok…

Me time bitmoji

Har försökt vila idag, men…

Ja jag har åkt på en riktig mancold. Jag är aldrig förkyld, men nog 17 blir jag det när jag har semester. Och det må så vara. Alltså, jag sjukskriver mig inte utan tar semester. Känner jag min kropp rätt blir den nämligen inte frisk till måndag igen när jag ska börja jobba. I såna fall är det bättre att jag sjukskriver mig då. Hålla på att försöka få tag i nån på husläkarmottagningen har jag slutat med. De ställer bara in i sista stund – ”doktorn är sjuk”, typ. Och doktorer är ju också människor. Bara att gilla läget för mig. Fast jag ogillar förstås att vara sjuk. Har försökt ta det lugnt idag. Läsa, vila, gosa med katterna. Men det är svårt när katthår, dammråttor och granbarr ligger i drivor. Så ja. Jag dammsög. Sen var jag i princip döende.

∼ ♦ ∼

Tomte har ramlat

Trubbel i paradiset..?

Tog en dusch och bestämde mig för att åka och handla. Faktum är att jag inte vågade vara hemma hos Läskiga tomtarna. Nu verkar det vara trubbel i paradiset, för den ena har legat ner två gånger med näsan i golvet medan den andra hånfullt ser på.

Katterna har varit lika slöa som jag idag. Fast jag började min dag långsamt med läsning och kaffe på sängen. Citrus började sin dag med att vila i min skrivbordsstol. Den är ett populärt tillhåll för katterna. Men trots förkylning och halsont och svettningar varvade med frossa är jag rastlös. Jag är verkligen inte den sjuka typen. Ja, det senare är förstås fri tolkning på.

Citrus i skrivbordsstolen

Citrus vilar i skrivbordsstolen.


Som sagt, jag åkte iväg för att handla.
Dels behövde jag hitta på nån middag till i kväll, dels behövde jag få ordning på såväl dagarna som en stake. Ett litet datumblock – det sista? – hittade jag på Akademibokhandeln, korv med bröd hittade jag finurligt på till middag. Men se tre jävla reservlampor till Skeva staken går inte att uppbringa. Jag har varit på Clas Ohlson, Bauhaus med flera affärer. Till sist har jag kollat nätet. Ingen jävla stans. Så jag får väl bara finna mig i att staken är trasig för alltid.

∼ ♦ ∼

Igår kväll mumsade vi på goda ostar med tillbehör och öppnade en flaska Chianti. I kväll mumsar vi som sagt var på korv med bröd, min av kalkonsorten. Det går det med. Vardagsmat. Men jag är inte så bra på det. Jag lyckades skrämma halvt ihjäl Lucifer genom att starta brandvarnaren… Eftersom jag är så sjuk orkade jag inte äta upp alla tre korvarna. Då har jag middag till i morgon kväll bara att värma – Anna jobbar.

Anna har gjort en hemkörningsbeställning av mat. Det känns skönt att slippa storhandla IRL innan vi blir tre på fredag. I kväll känner jag mig utslagen. Jag har fått ordning på dagarna, men resten är ju som det är med.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Trams, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Ett rött vin: Cafaggio Chianti Classico 2015

Ett inlägg om ett vin.


 

Cafaggio Chianti Classico 2015

Ett lätt chiantivin.

Lediga dagar och lite sjukdom innebär att en svävar ut en del vad gäller mat och dryck. Eller, jag kan ju faktiskt bara tala för mig själv. Jag gör det. Till nyårsdags-middagen hyfsade vi den syndiga flaskan vin, så när vi lite senare på kvällen dukade upp ostar som Stilton, Gruyère, Blå Castello, Gorgonzola med flera, kex, druvor och färsk ananas fick vi plocka fram en ny flaska ur vinskåpet.

Jag valde ett ganska nyinköpt, lätt chiantivin, Cafaggio Chianti Classico 2015. Vinet kostar 169 kronor. Systembolaget rekommenderar att det serveras till lammkött eller nötkött, vi valde som så ofta ostar.

 

Så här kan en läsa på Systembolagets webbplats om vinets smak och doft:

”Kryddig smak med fatkaraktär, inslag av torkade körsbär, nötter, lingon, choklad, kanel och örter.  […] Kryddig doft med fatkaraktär, inslag av torkade körsbär, kanel, choklad, nötter, pomerans och örter.

Jag tyckte att vinet var något lite kryddigt, men att det också var lite syrligt. Kan det det ha varit lingonsmaken? Det var så lätt som jag trodde, vilket är bra när en är sänkt av ett virus – en vill inte ha för tungt vin och riskera huvudvärk också då. I övrigt var det väl ett vin som kanske hade passat bättre till en krämig pastarätt. Detta innebär att jag nog tänker ge det en ny chans.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ett vitt vin/nyårsvinet: Masi Masianco 2017

Ett inlägg om ett vin.


Masi Masianco 2017

Fruktigt och knastrande torrt nyårsvin.

Till vår digra nyårssupé hade vi valt genomgående fisk och skaldjur – förutom desserten, förstås. Och till skaldjur funkar inte rött vin. Jag gav mig ut på jakt efter ett par vita viner strax före nyår. Två flaskor fick följa med hem – ifall den vi öppnade till supén inte föll oss på läppen hade vi ett alternativ. Nu blev det emellertid så att vi endast öppnade en flaska Masi Masicanco 2017.

Nä, jag är inte bra på vita viner alls, men detta är ett italienskt vin och det är mycket torrt. Enligt Systembolaget passar det till såväl fisk som sällskapsdryck. Det senare brukar göra att varningsklockor ringer hos mig. Men jag tänkte att vinet skulle passa till flera olika sorters fisk och skaldjur – löjrom, laxpaté, hummer och räkor – så då borde ett lättare vin passa. Jag betalade 99 kronor för flaskan och den kylde jag ordentligt på balkongen under flera dar.

Så här skriver Systembolaget på sin webbplats om vinets smak och doft:

”Fruktig smak med inslag av gråpäron, melon och citrusskal. […] Fruktig doft med inslag av gråpäron, nektarin och citron.

Jag tyckte att vinet i sin fruktighet blev en bra partner till matens sälta. Det kändes friskt och lätt och en blev varken tung i huvudet eller övermätt. Vinet har en tydlig smak av citrus och det är härligt, knastrande torrt. Kort sagt: det här är ett vin jag köper igen.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Nyåret 2018/2019: Smakrikt och sjukligt nytt år

 



Kära dagbok…

Farmors datumflicka

Ingen dager synes än…

Det gamla året 2018 har blivit det nya 2019. Farmors datumflicka visar inget nytt datum, för jag är så glömsk att jag inte har kommit ihåg att köpa nåt nytt datumblock. Jag brukade alltid få ett sånt i min julstrumpa, men sen mamma gick bort 2016 har jag kämpat varje år med att försöka komma ihåg att inhandla ett. 2018 glömde jag helt bort det, så därför inleder jag det nya året helt blankt.

Kanske berodde det på att jag har känt mig så trött den senaste veckan. Och det i sig berodde nog på att jag har fått en liten virusinfektion. Än så länge känner jag mest av den i näsan, men kroppen är öm, jag svettas och fryser om vartannat och jag känner mig trött och orkeslös. På nyårsafton frös jag och försökte värma mig med lite whiskey. Drycken värmde visserligen, men vid läggdags på nyårsafton var infektionen ett faktum jag inte kunde bortse ifrån. Blä! 

∼ ♦ ∼

Vår nyårsafton blev lugn och skön. Jag tycker visserligen om att umgås med andra människor, men nyårsafton tillbringar jag helst hemma tillsammans med min kära. I år gjorde vi det i vårt gemensamma hem tillsammans med katterna. Vi hade köpt hem en massa gott och det mesta var färdigt att serveras förutom hummern som värmdes i ugnen. Anna gjorde en underbar saffranspannacotta med passionsfrukt till dessert.

Vi inledde med en dubbel förrätt bestående av löjromstoast och laxpaté med romsås. Därefter högg vi in på gratinerad hummer. Slutligen åt vi färska räkor med chiliaioli och vitlöksbaguette. Desserten intog vi senare. Vinet var vitt och torrt och får ett eget inlägg senare.


Efter supén kollade vi en skräckfilm på Netflix
Vi blev inte särskilt rädda av nyinspelningen av It… Inte blev vi rädda av tolvslaget från Skansen heller.

Pennywise i It

Vi blev inte rädda.


Vi såg en del fyrverkerier från våra fönster.
Mini var rädd nästan hela kvällen, trots att det ändå var ganska lugnt. Tisslingarna brydde sig inte så jättemycket, det var mest lite nyfikna. Jag messade mina bonusbarn och ett par vänner – och fick svar från alla! – innan vi gick och la oss – Anna började tidigt på nyårsdagen.

∼ ♦ ∼

Tyvärr fick jag veta att Anna inte hade sovit på natten. Det berodde på att hon fortfarande inte är riktigt frisk. Dessvärre väntar några dagars jobb för Anna nu, medan jag är ledig från mitt och kan hänga hemma och ta det lugnt. I morgon hade jag och Biografmaskinisten planerat en shoppingtur, men vi fick ställa in – han är också sjuk. Jag inledde i alla fall det nya året med att läsa och dricka kaffe på sängen. Jag har tömt kattpottor och tagit rätt på soppåsar samt sopat. Dammsugningen får vara tills jag får ett energiryck. I morgon, kanske. Jag har varit iväg och handlat och hämtat hem Anna. Var sin toscabulle fick det bli – i medicinskt syfte, förstås. Till middag serverade jag grillad kyckling. Orka vänta på nyårsdagspizza när resten av Uppsala gör det.

På kvällen blev det lite mer läsning och titt på ett och annat TV-program medan vi slumrade i var sin fåtölj. Vi ska till exempel se första delen av Jonas Gardells De dagar som blommorna blommar. Oavsett vad jag tycker om Jonas Gardell – han förstörde bilden av sig själv när han betedde sig så illa som Stjärna på Slottet 2008 – kan han skriva bra böcker och manus.

 

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Film, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Ett rött vin: 7 Deadly Zins 2014

Ett inlägg om ett vin.


7 Deadly Zins 2014

Gott vin till pulled turkey.

En flaska som har legat i mitt vinskåp i ungefär ett år öppnade jag till söndagsmiddagens pulled turkey. Vinet 7 Deadly Zins 2014 säljs numera endast i en senare årgång på Systembolaget, 2015, och kostar då 149 kronor.

Det här är ett amerikanskt Zinfandelvin och jag fick det i julklapp julen 2017. Zinfandel är en blå kalifornisk druva. I Italien kallas druvan Primitivo.

Systembolaget rekommenderar det till grillade rätter av lammkött eller nötkött. Det är ganska fylligt och medelsträvt, enligt Systembolagets webbplats.

 

Så här skriver Systembolaget på sin webbplats om vinets smak och doft:

”Generöst fruktig smak med rostad fatkaraktär, inslag av blåbärssylt, kaffe, kryddnejlika och vanilj. […] Generöst fruktig doft med rostad fatkaraktär, inslag av blåbärssylt, kaffe, mynta och vanilj.

Jag tyckte att vinet smakade lite bärigt. Det doftade en hel del av vanilj. Kaffe kändes tydligt i såväl doft som smak. Vinet fungerade utmärkt till pulled turkey, som är en rökig rätt av ganska ljust kött. Jag hade emellertid önskat en liten mer kraftfullhet av vinet.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Årskrönika 2018

 



Kära dagbok…

Inte tänkte jag skriva nån årskrönika här, men så kände jag att det ändå fanns några saker jag borde försöka komma ihåg. I stället för att blanda mindre bra och bra saker som hände mig under 2018 lyfter jag fram de bra sakerna först och tar några av de sämre sakerna sist.

Och just det, kom ihåg! Det här är saker hände mig eller som påverkade mig mycket i min privata sfär. Vissa händelser är inte med i min årskrönika av olika skäl. Det som skedde i omvärlden blundar jag inte för. Men det är andras historier, inte mina.

Januari

Förberedelser för flytten genomsyrade förstås januari 2018. Den 20 januari kom våra namn upp utanför porten och på ytterdörren. Det var en häftig känsla!

Namn utanför porten

Här finns vi bland våra nya grannar.

Februari

Den 9 februari gjorde vi slutbetalningen av vår lägenhet och fick nycklarna. Fyra dagar senare flyttade jag dit och på självaste Alla Hjärtans Dag kom Anna och hennes flyttlass. Vi var lediga några dagar kring flytten, men sen började jag promenera till och från jobbet – och gör det fortfarande!

Flyttlådor i köket

Fullt med flyttkartonger i köket.

Att flytta ifrån det hem jag hade bott i i 24 år var lätt – jag tyckte inte att jag passade in i området längre. Att flytta ihop med nån efter att ha bott ensam i 15 år har varit lite svårt för mig som var van vid mycket ensamtid.

Några av våra vänner skickade inflyttningsblommor och -presenter. Den 23 februari kom till exempel ett bokpaket till oss från vännen FEM, bland annat.


Mars

Jag träffade köparen av min lägenhet, fick betalt, betalade in preliminär skatt och löste gamla bolån för min del, andra lån för Annas del. Den 20 mars deklarerade med hjälp av vännen Agneta som påhejare i mobilen.


April

Det var påsk i april och vi hade delar av Annas familj här på påskmiddag. Vi fick också besök från England för första gången.

April är också månaden när vi fyller år, så det blev tårtkalas två gånger. Jag fick sju böcker till födelsedagen.

Våren var en intensiv tid på jobbet. Inte minskade intensiteten heller, den ökade. Jag säger alltid att jag föredrar att ha mycket att göra på jobbet än för lite, men våren 2018 var nästan övermäktig. Roliga saker gjorde jag också på jobbet och roligast var förstås kommunikationsövningarna med alla teamen.


Maj

Orange jacka

Orange jacka…

Jag köpte en orange tunn jacka. Den var svindyr och det skapade viss ångest i mig. Men samtidigt behövde jag en vår- och sommarjacka.

Den 5 maj deltog jag i min nya bostadsrättsförenings trädgårdsarbete med efterföljande korvgrillning. Det var trevligt att hälsa på grannarna och umgås lite – alla verkar jättetrevliga.

Den 13 maj besökte jag Bror Hjorths hus för första gången.

Den 20 maj firade vi L som fyllde 75 år  med en smärre present och en fika i Slottsträdgården.

Den 29 maj var det min namnsdag. Den firade jag med att besiktiga bilen – som gick igenom!

Jag återupptog kontakten med K i Brighton, om än väldigt sporadiskt. Jag tänker att jag vill hälsa på nästa gång… Min släkting Tom, som bor i norra London, vill jag också träffa. Vi mejlar varandra ungefär en gång i månaden. Kanske kan tillfälle yppas 2019…


Juni

Vårt land odlingar 2018

Våra odlingar i juni 2018.

Sommaren 2018 skulle bli otroligt varm, nej het. Vi kunde sitta på balkongen, som är inglasad, redan i mars. I juni satt vi där i t-shirtar i början. Sen blev det tropisk hetta, snudd på. Jag promenerade gärna till Svartbäcken för att möta Anna när hon hade kvällsjobbat.

Vi hade sått potatis och olika grönsaker i ett land i Slottsträdgården och det var en del pyssel med detta. Skönt att få vara utomhus!

Trattoria Alessandro fick sitt första besök av oss den 8 juni. Jag trivs verkligen där och går helst dit för att äta om jag själv får välja.

Churchill Arms är en trevlig pub nära vårt hem. Där hamnade vi ofta i somras, med start i juni.

Midsommarafton tillbringade vi på Slottet hos Slottsfrun och Slottsherrn. Och nu är det bestämt att Anna och jag på prov ska sköta om Slottet och Slottsträdgården under en säsong. Vad som sen händer får vi se.


Juli

Den 4 juli hade jag namnsdag. Det firade jag med att gå på lokal tillsammans med mig själv och äta räkmacka.

Jag fick en ensamhelg i början av månaden innan min semester började. Semestern läste jag mig igenom och försökte göra saker på egen hand. Jag reste litterärt.


Augusti

Den 1 augusti fick mitt äldsta bonusbarn sin första egna lägenhet. Sen kom det jobb också. Jag är så glad för detta och framför allt stolt för att han reste sig från det underläge han var i. Det klarar inte vem som helst.

Dagen därpå åkte Anna och jag till Stockholm och Pride. Det var min första semesterresa. Den andra gick den 13 augusti till Motala där jag fick bo ett par dagar och nätter hos vännen Mia och även träffa vännen FEM. Det var en tuff tid för en av vännerna och jag tillbringade mycket tid ensam, gjorde egna små utflykter.

Varamon hjulspår i sanden

Varamon besöktes i augusti.

Den 20 augusti var det dags att börja jobba igen.

Den 24 augusti gick Anna och jag på bio. Vi var ensamma i salongen när vi såg Leva. Älska. Det var häftigt!

Den 27 augusti var det elvaårsdagen av vår första dejt. Vi firade den först några dagar senare genom att köpa ett köksmöblemang i retrostil och äta middag hos Alex.


September

Tisslingarna fyllde tre år den 2 september. Det firade vi med att köpa en svindyr vardagsrumsmatta som de kan kräkas på.  (Ja det har hänt, men vi har fått bort det innan det blivit fläckar.)

Lucifer och Citrus cirka en månad gamla

Så här små var de en gång. På bilden är Lucifer och Citrus ungefär en månad gamla. Nu har de fyllt tre år.

Den 9 september gick vi till val i Sverige. Resultatet blev så tokigt att vi fortfarande inte har nån regering. Och detta borde inte stå under bra saker, men det som var bra var att vi var och röstade tillsammans.

Den 17 september träffade jag min vän och före detta granne Lucille efter jobbet. Det var sååå trevligt!

Den 20 september deltog jag i mitt första mingel på jobbet. Jag brukar inte vara med på den typen av tillställningar, men nu var jag det. Och hade trevligt!


Oktober

Jag var på författarträff i början på månaden och lyssnade på Maria Ernestam och Stina Wollter.

Den 8 oktober besökte jag höstmarknaden på Vaksala torg tillsammans med Anna.

Den 14 oktober tog jag en härlig höstpromenad i Uppsala, Jag fotade en del och gjorde även ett besök på Bergmanutställningen på Upplandsmuseet.

Höst Fyrisån mellan Ågatorna

Fyrisån mitt i stan, mellan Ågatorna.


Den 26 oktober gick Anna och jag på Sarah Klangs konsert
på Katalin.

Den 31 oktober såg vi Halloween på bio. Det var lite läskigt att traska hem i höstmörkret vid midnatt…


November

I år var det dags för Allt ljus på Uppsala igen. Vi var ute och kikade på ljusspelen den 5 november.

Space Cube reflektioner på gata och vägg

Space Cubes reflektioner.


Den 8 november hade vi tioårig förlovningsdag.
Vi firade lite light med goda ostar och vin och en pyjamas. Helgen 24 – 25 november firade vi i Stockholm.

Jag fick en ensamhelg i slutet på månaden när Anna åkte till England igen.


December

Niklas och Fia

”Be the star you are” var temat för julfesten på jobbet. Här ”Nicke” och Fia.

I början av december slog jag på stort och köpte mig ett par varma boots med utfällbara dobbar. Priset: 1 400 spänn… Jag har aldrig köpt så dyra skodon.

Den 14 december deltog jag i julfesten på min avdelning på jobbet.

Fredagen före jul julpyntade Anna och jag vårt gemensamma hem samt köpte en julgran. Gröngölingen släpade vi hem från Vaksala torg. Det blev världens finaste julgran sen när Linn och Boy Wonder hade klätt den!

Julafton firade vi här på Main Street och jag fick vara med på ett hörn i Annas familj.

Allt en önskar får en inte, men vi nätshoppade en tvättmaskin efter jul för pengar vi fått av Annas snälla mamma och hennes L för att vi hjälpte dem under deras sjukdomstid. Det hade vi gjort gratis, ska tilläggas, men de vill ge oss. Jag nätshoppade också fler strumpor och ett nytt mobilfodral.

Och avslutningsvis… jag har läst 96 böcker år 2018. Jag är så tacksam för alla resor jag har fått göra på det viset och alla spännande människor jag har träffat i böckerna!

Sen har vi ätit och druckit gott. Jag har köpt goda, men dyra viner. Det är det jag har unnat oss mest, tror jag.

Bokrummets vänstra sida sett från dörren

Bokrummets vänstra sida från ingången sett.

 

Hälsan

Min kondition har blivit mycket bättre sen jag började promenera till och från jobbet. Men jag har ont i fötterna och är fortfarande överviktig.

Den 27 mars krasade jag en lagning i en tand och i slutet av september åt jag för många karameller på jobbet så en tand måste rotfyllas.

Jag har haft ont i ryggen av och till och även ett gallstensanfall natten mellan annandagen och den 27 december, men värst av allt har nog hjärtklappningen varit.

 

Mindre bra under året

Bilens kontrollampor började lysa i februari och jag åkte på en reparation på flera tusen av bilen. I början av hösten gnällde batteriet och jag fick hjälp av L att byta till ett nytt.

Strax efter flytten i februari fick jag veta att mammakusinen B2 hade gått bort.

I maj blev vår lille (nåja, sex kilo) kattpojke Lucifer sjuk. Han kräktes varje dag. Till sist blev det ett besök på Djursjukhuset, men inget fel hittades. Han fick skonkost i några dagar och var sen på banan igen.

Fem veckors semester lät väldigt härligt när jag ansökte om dem och fick dem beviljade. Men de skapade mest ångest och jag gjorde inte många saker som gav energi.

Alla dessa årsdagar som har med min ursprungsfamilj att göra gör mig fortfarande ledsen. Mammas födelsedag i juli passerades utan att firas. Strax därpå följde pappas dödsdag den 24 juli. Den 13 oktober var det mammas dödsdag och den 19 oktober pappas födelsedag. Jag saknar dem så!

Annas snälla mamma och hennes L blev kvar två extra veckor i Turkiet i början på hösten på grund av sjukdom. Till sist kom de hem, men det tog ett tag innan de tillfrisknade.

I slutet av oktober gick vännen Lena bort. I december kom ett brev från hennes advokat – jag ska få ärva. Böcker…

Rosor med tunga huvuden


Att leva med katter är för det mesta roligt.
Samtidigt får en räkna med att visa saker kraschar, till exempel blomkrukor, en adventsljusstake, en lampkupa och lite annat. Andra saker som kraschat av mänsklig hand eller maskiner är ett par av mina celadontallrikar från Höganäs, glaslocket till min stekpanna, skärmen till min golvlampa med mera. Men det är bara saker. (Att leva med katter innebär också en hel del dammsugning. Det blir aldrig roligt.)

Dammsugning blev det också när vi hade gran. Och extra jobb när granen, klädd från topp till tå, vippade på juldagen.

∼ ♦ ∼

Ett riktigt gott nytt år önskar jag alla som förtjänar det. (Jag kan inte säga mer än så.)


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Film, Jobb, Personligt, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer