Kära dagbok…
Tacomiddag.
Med gårdagen tog min sommarsemester slut. Men jag är förstås ledig lördag och och söndag. Det är svårt att veta hur en ska utnyttja de sista lediga dagarna på bästa sätt. Tanken var väl att försöka vända tillbaka dygnet. Det har gått… sådär. Vår tvåveckorssambo kom med en regnskur igår eftermiddag, men vi traskade iväg lite senare och inhandlade middagsmat. Det hade önskats tacos. Inte min favoritmiddag, fast väldigt praktisk mat eftersom var och en kan plocka och stoppa in just det den vill ha i sitt bröd. För min del blev det mest vegetariskt. Några skivor kyckling slank med också.
Vi hade precis ätit färdigt när varorna från ICA Maxi Stenhagen levererades. Det är ett under varje gång min sambo lyckas pressa in allt i kyl och frys. Ja, vi har inte bara ett väldigt litet kök, vi har en väldigt liten kyl också och två väldigt små frysar. Jag drömmer om att ta hit nån som kan rita om köket och göra det mer funktionellt. För även om vi bara är två eller tre människor som bor här räcker utrymmet inte till.
Fredagskvällen förflöt sen som vanligt, det vill säga vi slog ner arslen i var sin fåtölj och drack GT. Sen tyckte jag att vi skulle göra nåt ovanligt: se film. Det tyckte inte Citrus (hon la sig på balkongen) eller Lucifer (han lyste med sin frånvaro), men väl Mini och Anna. Sagt och gjort, vi betade av två filmer som jag har haft inspelade på DVD-hårddisken. Den ena var skitdålig, i princip, den andra skitbra, men lång. Inte fan vände jag tillbaka nåt dygn, inte. Klockan var närmare ett när vi hade sett färdigt och kunde hoppa i säng.
∼ ♦ ∼
Det är ju synd att säga att vi vaknade i morse – det var snarare förmiddag när jag klev upp och fixade kaffe. Jag tömde diskmaskinen medan jag väntade på att kaffe skulle bli klart och min sambo vakna. Vi läste en stund i sängen och drack kaffe, men dagen var vikt för gräsklippning i Slottsträdgården. Nu kom vi väl inte iväg förrän vid lunchtid fast då hade vi ätit frukost, duschat båda två, jag hade tömt kattpottorna och fyllt på sand och så slängde vi fem miljoner ton sopor.
Jag började på kapitel 41 idag.
I Slottsträdgården började Anna med gräsklippningen, medan jag tog upp rödlök och morötter samt började rensa landet. När halva totalen var klippt byttes vi av, så jag tog resten. Då hade Slottsfrun anlänt och det var tre hårt trädgårdsarbetande kvinnor som höll igång. Vi turades om med trimmern för att kantklippa och min sambo trodde visst att det var en nagelsax. Det höll på att gå illa med lilla fossingen. Själv blev jag stucken av nåt flygfä på armbågen. Vi drog upp maskrosor och rensade bland blommorna. Jag plockade röda vinbär till frukostyoghurten och dill också. Tack och lov tyckte Slottsfrun att vi skulle fika på eftermiddagen. Det smakade urbra som vanligt – Anna och jag hade inte fått med oss nåt hemifrån.
Vid 15-tiden lämnade vi Slottet och kompletteringshandlade till middagen. Väl hemkomna gick Anna ut igen för att följa med som sällskapsdam till tvåveckorssambon som ännu inte handlat lördagsgodis.
Det blev en lagom varm och lite solig eftermiddag och jag har tankat, färg, frisk luft och ljus. Riktigt redo för jobbstart känner jag mig väl inte, men det måste gå. Vidare inser jag att jag är för öppen som en bok och behöver träna på att hålla tand för tunga, nåt som andra är mycket bättre på än jag. I vart fall är jag väldigt glad för J:s skull, för hon har fått en liten Lowa. Jag tror att min mamma hurrar i sin himmel för dem!
Nån stökar i köket. Det blir Chicken tikka masala i kväll. Varför bor jag ihop med en kvinna som lagar så god mat..?
Min sambo lagar alltför god mat…
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Mitt under sommaren blev jag kontaktad via e-post av författaren 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 