Lördag kväll den 7 januari och söndagen den 8 januari 2023: Slut på ledigheten, krångel och riktigt riktigt hur jag hinner

 



Kära dagbok…

Pizza på libabröd

Hemgjord pizza på libabröd.

Det blev hemgjord pizza till lördagsmiddag. Tänk så gott, snabbt och enkelt det var att göra på libabröd! Jag startade ugnen i god tid och åkte och hämtade hem Anna från jobbet i bil eftersom det var ruggigt väder. Sen fixade hon pizzorna, medan jag dukade och gjorde sallad. På pizzorna hamnade tomatpuré, kalkon, rödlök, oliver och ost. Mycket smarrigt och man blev inte tokmätt och däst. Jag grävde dock fram lite béasås och de grekiska rörorna som det fanns några skedar vardera kvar sen häromdan. Eftersom det finns två bröd till i påsen tänkte vi äta det i morrn kväll också. Det passar bra eftersom det är min första dag på jobbet efter en veckas ledighet.

Vi slog oss sen ner i Salen med kvällskaffet. Jag ville se Stjärnorna på Slottet – det var Lars Lerins dag – och Anna tittade förstås också. Efteråt ylade Danny i nån konsert en timme. Under tiden fick en flaska vin (jag köpte två häromdan, men vi öppnade den till höger på bilden nedan) stå och lufta och några goda ostar ligga framme. Ost, kex och vin intog vi sen till dokumentären om Christer Lindarw, som vi hittade på SvT Play.

∼ ♦ ∼

I morse sov jag länge. Det är rätt typat eftersom jag ju måste vänja mig vid att gå upp tidigt igen från och med i morrn. Typ tre timmar tidigare, nästan, än i morse… Den här ledigheten har jag verkligen vänt på dygnet. Men det beror också på att jag har ont. Nu gör faktiskt benet nästan mer ont än händerna och jag vet inte om jag ska försöka ringa nån doktor. Det är bara så jävla krångligt med allting, känns det som. Och det är framför allt inte lätt att få telefonkontakt med husläkarmottagningen… De svarar inte alltid på Aros Hälsocenter och när de ringer min privata mobil på jobbet svarar inte jag eftersom signalerna inte går fram när jag är på jobbet (ingen mottagning).

Ja ja, i morse försökte jag njuta den sista lediga morgonen på ett tag. Jag drack kaffe på sängen och läste ut den femte julklappsboken jag fick, tillika den andra av tre från Anna. Nu ska jag läsa julklappsbok nummer sex, den tredje jag fick av Anna. Bytet gick från riktig bokälskarfeelgood till en bok jag bestämt tror blir riktigt läskig.

Förra året satte jag upp ett bokmål på Goodreads som jag inte nådde. Jag läste bara 89 böcker, men målet var 100. Ändå blev det 27 8674 sidor lästa, vilket låter ganska mycket. I år har jag också satt 100 böcker som mål att läsa och jag måste säga att jag har gjort en rivstart – fyra böcker lästa hittills, den femte påbörjad idag.

 

Wok vatten och UNT

Wok, vatten och morgontidningen till middag.

Folk frågar ofta hur jag hinner läsa så många böcker. Det är förstås en prioriteringsfråga. Böcker är mina vänner, för riktiga vänner har jag bara några få av och dem kan jag inte träffa så ofta av olika skäl. Men jag tycker att jag hinner massor ändå, jag inte bara läser. Jag jobbar heltid, till exempel. Den senaste veckan har jag emellertid varit ledig och då blev det förstås mer tid över till läsning – och annat. Idag har jag till exempel kört och hängt en maskin tvätt, jag har tömt kattpottorna, gosat, busat med och gett katterna mat, startat och tömt en diskmaskin samt slängt sopor och varit och handlat. Vidare har jag hjälpt till med swishshopping – det är inte lätt för nån att swishhandla när man inte äger en smartphone. Och så har jag skrivit två inlägg här på bloggen, torkat av i badrummet, ätit wok till middag med vatten och morgontidningen och tagit emot en låda från Linas matkasse till Anna och stoppat innehållet i kyl och skafferi. Men jag varken vill ha eller förväntar mig applåder eller annat från utomstående för det.

Låda från Linas matkasse till Anna

En låda mat från Lina till Anna.


Jag klappade mig själv lite på axeln i stället
och nätshoppade nåt jag förtjänar – simborgarmärket 2023. I år är det mintgrönt.

Simborgarmärket 2023

En klapp av mig själv på axeln för nåt jag har förtjänat.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Lösenordsskyddad: Söndagen den 8 januari 2023: Sista lediga dan

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att visa det, ange lösenordet nedan.

Publicerat i Dagbok, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , | Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Shelf respect: a booklover’s defence

Ett inlägg om en rolig och tänkvärd liten bok till försvar för oss bokälskare.



Annie Austens bok Shelf respect a book lover's defenceTomten kom mest med böcker 2022 till mig och det tyckte jag var jättebra. Speciellt eftersom de julklappsböcker jag hittills har läst har varit just… jättebra – allihopa. Den femte julklappsboken jag läste var Annie Austens lilla kåseribok Shelf respect: a booklover’s defence. Den hade Anna gett mig tillsammans med en jättesöt julgransdekoration av böcker. Dekorationen står på mitt skrivbord, boken har jag numera stoppat in i en bokhylla.

Det är roligt att få böcker som man inte har önskat sig, men som är bra och tänkvärda. Den här lilla boken är på engelska, dessutom, vilket också är bra. Boken innehåller ett gäng kåserier kring bokälskare. Vissa av kåserierna är rena försvar för att ha överfulla bokhyllor, andra behandlar ämnen som bland bokälskare kan ge upphov till diskussioner. Det kan handla om vilken ordning man ställer sina böcker i, om man har slagit ihop sina böcker med sin sambos, om man behåller alla böcker man har läst, om man läser ut en bok trots att den är astråkig etc.

Jag njuter av läsningen, skrattar, får ett och annat bra citat mig till livs. Boken ger mig enbart nöje och glädje. Det här var den perfekta klappen till mig – och till alla andra boktokar som äger eller har läst varenda bok som finns, tror somliga.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Trettondedagens kväll och lördagen den 7 januari 2023: Passande böcker och annat att fundera över

 



Kära dagbok…

Det hade gått ett antal timmar sen vi åt igår, så när Anna kom hem från jobbet vid 20.30-tiden blev det kvällsmat. Vi hyfsade Janssonen och ägghalvorna och åt i Salen. Det var riktigt gott, jag hade inte insett hur hungrig jag var.

Kvällsmat med boken Nu dör vi

Kvällsmat i Salen.


Mitt fokus låg nämligen på min fjärde julklappsbok.
Den var spännande hela tiden. Inte minst var det spännande att se hur författaren fick ihop det hela i slutet. Jag läste faktiskt ut boken. Nu har jag påbörjat den femte julklappsboken, en liten kåseribok till försvar för oss bokälskare. Anna gav mig boken tillsammans med en jättefin julgransdekoration.

∼ ♦ ∼

Boken Shelf respect och kaffe på sängen

Lördagsstart.

I morse vaknade jag ganska tidigt. Mitt ben var hyfsat, men fick både salva och annat på. Jag hade inte så mycket ro att ligga kvar i sängen. En stund blev det dock. Kåseriboken jag läser är inte precis nån bok en ska plöja, utan jag läser långsamt och njuter. 

Anna började jobba klockan åtta idag och jobbar ända till 18. Katterna hade fått mat och tittade knappt på mig när jag kom upp. Jag tömde kattpottorna i alla fall. De sitter ibland i nåt fönstret och tittar på snön. Idag har det blivit mildare igen och plogbilarna har kört hela förmiddagen. Gårdagens tvätt tog jag reda på också. Jag hade en preliminärdejt med Annas snälla mamma, så efter frukostfilen ringde jag. Den här gången kom jag ihåg att tacka för senast och för god mat! Vi gjorde upp om att träffas utanför Kvarnen där hon stiger av bussen, idag med rollatorn som sällskap.

Det blev en promenad i snöyra till Retromöbler. Där såg Annas snälla mamma nåt hon ville ha, men bestämde sig för att fundera över. Butiken stänger i slutet av februari, men ägarna ska fortsätta med sin webbshop. Så vi gick tillbaka till Kvarnen och gjorde några ärenden innan jag gick hem och Annas snälla mamma tog bussen hem till sig. Hon var bortbjuden på lutfisk på eftermiddagen och hade en tid att passa. Jag passade på att köpa lördagsgodis.

Fazer chopped hazelnut och Fazer salty toffee crunch

Ett av mina ärenden var att köpa lördagsgodis.


Jag tog ett par mackor när jag kom hem
och katterna fick dela på en påse biff. En och annan bit kalkon och ost fick de också.

Idag kände jag av ryggen förutom händerna och benet. Undras hur det här ska sluta.

Till middag i afton blir det hemgjord pizza på tunt bröd och med nyttigheter på. Vi kanske ser Stjärnorna på Slottet, det är Lars Lerins dag. Tittar vi inte i direktsändning går det ju alltid att se på SvT Play. Men före matlagning och eventuella stjärnor försöker jag kicka igång bilen och åker och hämtar Anna från jobbet.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Nu dör vi

Ett inlägg om den fjärde julklappsboken från 2022.



Stina Flodéns bok Nu dör viDen fjärde julklappsboken från 2022 jag läste ut var en bok jag valde själv. Jag fick ett generöst presentkort hos Adlibris av givarna och nätshoppade tre böcker på juldagen. Böckerna kom snabbt. En morgon stod en kasse utanför ytterdörren. Kassen innehöll bland annat Stina Flodéns debutdeckare Nu dör vi, den första boken i en planerad serie om Camilla Stensjö. Uppföljaren kommer ut i mars 2023.

Idyllen i ett villaområde slås i kras när Camilla Stensjös man Mikael skjuts till döds i hemmet. Camilla och barnen gömmer sig i badrummet och överlever. Familjen chockas svårt och Camilla vet inte hur hon ska kunna gå vidare. Polisen ger dessutom upp jakten på mördaren efter några månader. Camilla försöker själv ta reda på vad som har hänt och varför, men så händer nästa grej. Vem var egentligen Mikael?

Jag följde via Instagram författarens kamp för att bli utgiven. Enligt hennes webbplats fick hon flera erbjudanden om utgivning i februari 2021. Då hade hon kämpat länge, fått flera refuseringar, skrivit om. Valet på förlag blev Bokfabriken, ett förlag som jag tycker inte riktigt lever upp till de förväntningar en läsare har på en bok. För ett tag sen läste jag Svart guld, utgiven på samma förlag, och insåg då att en ordenlig redaktörsgenomläsning inte gjorts på den boken. Utöver det hade förlaget misslyckats i sin marknadsföring, visade det sig att inte bara jag tyckte – vi var flera som hade missat utgivningen. Jag tror inte att man riktigt breddar läsekretsen på detta sätt, snarare tvärtom. Men nåja. Bra titlar och bra författare ges ut där och jag hoppas på snar bättring, så att säga.

Den här boken dårå? Ja nåt recensionsexemplar fick jag inte, men jag ville köpa den och läsa den. Och jag fick den ju – i julklapp. Debutböcker brukar innehålla alltför många teman, som om författarna har laddat upp länge med massor av stoff. Så även denna. Men… Stina Flodén är en riktigt flyhänt skribent, märker jag redan från start. Boken är välskriven. Dess korta meningar driver på historien – och ångesten. För själva skrivandet blir det högsta omdöme.

Storyn då? Ja, även om det är väldigt många teman så håller det hela samman. Det är nåt inte ens alla etablerade författare klarar av. Skildringarna av bokens karaktärer känns realistiska och jordnära och har säkert lånat ett och annat av verkliga förebilder. Miljöskildringarna, däremot, är sparsamma. Och inget ont i det! Här är det den mänskliga psykologin som är det viktigaste. Det är det viktigaste i en spänningsroman, tycker jag, så det gillar jag.

Jag sträckläser den här boken. Den är Så Jävla Spännande. Många förvecklingar som författaren skickligt och drivet binder ihop i det oerhört svettiga slutet. Ja, jag svettas. Det är så bra. Så bra. Nu kan jag bara vänta på att det snart ska bli mars så att jag får köpa uppföljaren.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Camilla Stensjö-serien:

  1. Nu dör vi (läs inlägget ovan!)
  2. Släpp mig fri (kommer ut den 29 mars)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt, Sociala medier | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Trettondedagen 2023: Bra saker

 



Kära dagbok…

Boken Nu dör vi och kaffe på sängen

En bra sak.

Även om jag har ont här och var och det är som det är finns det bra saker i mitt liv. Som att vara ledig och få inleda sin dag med att läsa en bra bok och dricka kaffe på sängen. Jag började läsa min fjärde julklappsbok från 2022 igår och den är… en bra sak. Jag har skrivit ett utkast till ett inlägg om boken, men eftersom jag bara är cirka en tredjedel in i den har jag inte skrivit slutklämmen än. Och för mycket vill jag inte avslöja mer än att det är en bra sak och att jag är… förvånad. 

Vad har jag gjort mer idag? Ja, för jag kan ju bara berätta om vad jag har gjort, vad andra gör får de berätta om själva. Jag har dammsugit, tömt kattpottorna och varit ner med sopor.

En kär vän ringde just, så jag kom av mig lite i skrivandet (ett välkommet avbrott!), men nu sitter jag och funderar på om jag inte ska köra igång en maskin tvätt också. Jag tvättade igår, men den tvätten var torr på förmiddagen. Eh vänta… jag springer bort och sätter på en maskin… Så! Det blir nog en till sen. Det känns lite som att jag inte ska lämna nån smutstvätt efter mig.

Jag sitter i nya Bokrummet och skriver. Händerna vill inte alls samarbeta och jag har tappat textstycken och svurit. Men här är så mysigt. Det är nog ett av de mysigaste rummen jag har suttit i. En helt klart bra sak. Här har jag suttit med doftljuset jag fick av vännen FEM i 60-årspresent tänt. En kort tid, men en fin tid som snart är över. Fast fan tro’t när en tittar ut genom fönstret och snön faller. Jag gråter. Häftigt först, sen stilla som snöflingorna. De som nästan förintas innan de når marken. Inte gråter jag för smärtorna i händerna och benet, det är värre med det som är inuti. Det som gör sig påmint vid juletid, framför allt.

Läshörn i nya Bokrummet med zebrafåtöljen

Mysigaste rummet jag har suttit i nånsin.

 

Trettondedagsmiddag med Janssons frestelse ägghalvor och sill

Trettondedagsmiddag med Janssons frestelse, ägghalvor och sill.

Anna gjorde en Janssons frestelse och ägghalvor idag. Vi åt tillsammans innan hon gick till jobbet. Jag har egentligen alkoholstopp som bekant, men det blev en julöl och två snapsar, för jag tog också ett par sillbitar. Det dövar smärtan en stund, en kort stund. Sen återvänder den etter värre. Just nu är benet ondast. Jag får inte stopp på det eländet.

Tisslingarna har fått lamm till middag. De sussar mest gott så här dags på kvällen, kommer bara när de vill ha nåt ätbart. Då stryker de sig mot mina ben och jag får resa mig och visa på matskålarna. Men de är ett gott sällskap, ett levande sällskap. För med böcker, också bra saker, kan en inte precis prata. Det kan en ju med katter. Nu ska jag emellertid läsa och invänta att tvättmaskinen blir klar och tvätten ska hängas.

∼ ♦ ∼

I morrn ska jag träffa Annas snälla mamma för att besöka ytterligare en second handaffär och titta efter lampor. Bra saker.

∼ ♦ ∼

Men vänta nu. Jag höll ju på att glömma… Det är fredag och vägningsdag. Föga förvånande har jag gått upp 1,2 kilo sen förra veckan. Fettprocenten har dock gått ner med nästan en procent och muskelmassan ökat med knappt två procent. Bentätheten hade ökat med en tiondel och mängden vatten i kroppen var nästan två procent högre än förra veckan. BMI hade ökat med fyra tiondelar. Det kunde ha varit värre… Och från måndag är det skärpning som gäller – på alla fronter!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lösenordsskyddad: Trettondedagen 2023: Få skit

Detta innehåll är lösenordsskyddat. För att visa det, ange lösenordet nedan.

Publicerat i Dagbok, Krämpor, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Onsdag kväll den 4 januari och Trettondedagsafton 2023: God läsning och god mat

 



Kära dagbok…

Domkyrkotornen januarikväll genom sovrumsfönstret

En ruggig kväll. Men utsikten från sovrumsfönstret är rätt häftig ändå.

Det var en ganska ruggig onsdagskväll. Här hade aviserats snö och det kom det, men inte mer än att det idag, på Trettondedagsafton, ligger ett vitt lager över hala isfläckar. 

Jag öppnade en flaska chianti och tog fram några bitar ost tills Anna kom hem från jobbet. Det passade liksom extra bra när det var lite mörkt och ruggigt. Egentligen har jag alkoholstopp inför operationen, men jag tänker avvakta med det till lite längre fram. Den här veckan vill jag svulla och frossa i god mat och dryck.

Vi kollade ett avsnitt av The Crown innan vi stapplade i säng. Vi var väldigt trötta båda två. Anna hade jobbat, jag hade simmat, men annars inte överansträngt mig.

Ostassiett vin och Det låsta rummet

Ost, kex och vin smakar extra bra när det är mörkt och ruggigt.

∼ ♦ ∼

Jag sov till klockan fem i morse. Då ville Lucifer ha mat. Sen somnade jag om och sov till åtta. Då var det dags för nästa attack på sovrumsdörren. Efter det sov jag väl inte så värst mer. Jag ville läsa ut min tredje julklappsbok, för den var så spännande i slutet. Min brittiska favoritförfattare skriver så bra! Och utläst blev boken, dock inte förrän på eftermiddagen. Nu ska jag läsa en debutdeckare av en författare vars kamp för utgivning jag har följt via Instagram. Boken har jag också fått i julklapp.

Vi masade oss iväg för att handla. Jag tycker vi handlar var och varannan dag, ändå är kassar och ryggsäckar fulla. Så även idag. Men jag fick ett gott skratt på Korgtassen när jag såg de veganska bullarna de säljer… Det underlättade.

Balls of heaven

Balls of heaven finns att köpa hos Korgtassen.


Hemkomna tvättade jag och så körde vi en maskin disk.
Skitiga kläder och disk blir det visst också en del av.

Anna fixade lite mys för Tisslingarna. Lucifer besegrade klöspelaren när Anna hade vält den, medan storasyster Citrus la sig i fönstret och såg på lite lagom avmätt.


En sen lunch/eftermiddagsfika med hobnobs och norsk makrillmacka
hann vi med innan vi fixade till oss för avfärd till middag hos Annas snälla mamma.

Hobnobs och norsk makrillmacka till eftermiddagskaffet

Sen lunch/eftermiddagsfika.

Det hade blivit kallt när vi traskade iväg. Temperaturen sjönk ända ner till åtta minusgrader när vi sen skulle hem. Det var skönt att ha en rejäl varm dunjacka! Men det var också skönt med en lagom promenad både före och efter middagen.

Som vanligt fick vi en massa gott att äta och dricka: minirårakor med rom och gräddfil, bubbel, snaps, öl, torskrygg och mandelsnäckor med grädde och hjortronsylt. Nu står vi oss ett tag…

∼ ♦ ∼

Och så avslutningsvis… grattis till nytt jobb! (Du vet själv vem jag menar.)

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, Trams, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Det låsta rummet

Ett inlägg om den fjortonde boken om Ruth Galloway.



Elly Griffiths bok Det låsta rummetI julklapp 2022 fick jag ett generöst presentkort hos AdlibrisRedan på juldagen satte jag sprätt på det och nätshoppade tre böcker. En av böckerna var Elly Griffiths kriminalroman Det låsta rummet, den senaste i serien om rättsarkeologen Ruth Galloway.

Coronapandemin har stängt ner Storbritannien. Ruth och dottern Kate isolerar sig och deras enda sällskap är nya grannen Zoe. Trots lockdown slår viruset klorna i en av deras närmaste vänner. Men kriminalinspektören Harry Nelson, för övrigt Kates pappa, behöver Ruths hjälp. Han utreder ett gäng märkliga självmord som har kopplingar till en arkeologisk fyndplats. Utöver det inser Nelson att Ruths nya granne är misstänkt lik en kvinna som stod åtalad för mord några år tidigare. Fast den kvinnan hette Dawn. Så försvinner Zoe och inte bara ett utan två fotografier gör Ruth fundersam. När Nelson närmar sig lösningen försvinner emellertid även Ruth och Kate spårlöst. Boken sägs vara den sista i serien, men den slutar med en riktig cliffhanger…

Den här boken börjar enligt min mening lite trevande och ganska deprimerande. Ett tag undrar jag om det nånsin ska bli nån spännande kriminalroman. Men det blir det! Oj, så spännande det blir, i alla fall under den andra halvan av boken. Rörande och känslomässiga är också skildringarna av de covidsjuka och om Ruths familj. Sen kan jag som läsare bli galen på att Ruth och Nelson inte bestämmer sig för hur de ska göra.

Elly Griffiths är min brittiska favoritförfattare. Hennes karaktärer är mänskliga och realistiska. Ruth har en underbar ironisk humor, men också en allvarlig sida. Jag hoppas verkligen att det här inte är den sista boken om henne, även om ryktet säger det…

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Ruth Galloway-serien:

  1. Flickan under jorden
  2. Janusstenen
  3. Huset vid havets slut
  4. Känslan av död
  5. En orolig grav
  6. De utstötta
  7. De öde fälten
  8. En kvinna i blått
  9. Dolt i mörker
  10. Den mörka ängeln
  11. En cirkel av sten
  12. Irrbloss
  13. Nattfalkarna
  14. Det låsta rummet (läs inlägget ovan!)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdag kväll den 3 januari och onsdagen den 4 januari 2023: Lugn och uthållig, med dygnvändning och orange orgie

 



Kära dagbok…

Det blev ju ingen middag på lokal med en kompis igår. Plötsligt insåg jag att jag inte hade nån middagsmat som alternativ. (Fast det hela var förstås värre för min kompis, nåt jag givetvis inte berättar om här.) Det fick bli hämtmat till Anna och mig. Anna behövde nämligen också äta när hon kom hem från jobbet. Jag föreslog att vi skulle testa nyöppnade Benne i Kvarnen. Glatt överraskad blev jag! Maten var både billig och god, portionerna tillräckliga (vi tog inget extra och inga tillägg). Pastan var färsk och fin. Anna valde en rätt med svamp och tryffelsås, jag valde ostsås till mina pastasnäckor (gnocchi). Vi tog var sin julöl till maten.

Jag läste en del i min bok på gång, den tredje julklappsboken från 2022 jag läser. Jag har redan läst mer än en tredjedel av boken, så jag får hejda mig lite eftersom jag tror att det här är den sista boken i serien om Ruth Galloway. Tyvärr! Jag hade hoppats att Ruth och Kate skulle flytta till Uppsala, till exempel.

Kvällen avrundades med två avsnitt av The Crown. Just nu pågår Charles  (prins på den tiden) och Dianas skilsmässa. Tungt…

∼ ♦ ∼

Kaffemugg i mörkret

Kaffe på sängen i mörkret i morse.

Jag har vänt på dygnet. Trodde inte det var möjligt, jag är ju en sån morgonmänniska. Men det är så mysigt att sitta uppe längre än till klockan 22 när man kan! På nätterna sover jag sisådär på grund av värken eller att jag gör nån oförsiktig rörelse så det hugger till. Även sambon sover sisådär, mindre på tidigar morgnarna men längre än jag på förmiddagarna. Jag tömde kattpottorna medan kaffet bryggdes som vanligt. Sen låg jag i mörkret i sovrummet och sippade kaffe och kollade Instagram med mera på mobilen. Läsa min bok hade jag behövt tända lampan för att göra och det lät jag bli. Det var mysigt ändå att dricka kaffe på sängen och mobilsurfa.

Jag åt fil med bär och banan innan jag gick iväg till Centralbadet för att simma. Det gick bra att simma idag trots alla krämpor. Jag slog rekord igen, idag blev det hela 36 längder. Mitt mål för våren är 40 längder. Det låter lite, men det är ju så att en eller två kommande operationer sätter stopp för min simning på grund av infektionsrisken, mest. I vart fall funkade mina nya badskor bra, de var inte ett dugg hala. Simbrillorna hade jag också på. Jag ser nog proffsigare ut än vad jag är. Jag simmar lugnt, men uthålligt. Nu hänger baddräkten på tork i badrummet.


Hungrig som en varg var jag som vanligt när jag kom hem.
Det blev dubbelsovlade mackor med kalkon och ost, uppvärmt kaffe och läsning till det. Anna hade kokat potatis till både sig och mig, men hon åt lax till sin och behövde äta middag före mig. Jag åt i mera vanlig tid och då blev det Annas kycklingpannbiffar från februari 2022, gräddsås (gick ut i december 2022, gjord på mjölk som var bäst före den 27 december också), lingon och gurka till potatisen. Allt smakade toppen!

∼ ♦ ∼

Jag funderar… I nya Bokrummet finns en läshörna. Dessvärre består den av Zebrafåtöljen formerly known as Farfarsfåtöljen. Katterna har legat mycket i den och zebraklädseln är väldigt hårig. Under behöver fåtöljen kläs om. Det vore så mysigt att kunna sitta där och läsa – jag var och hämtade ett nytt bokpaket, denna gång från Bokus och dess pocketrea från mellandagarna, på eftermiddagen, så det finns mycket att mysa med. Sen min reclinerfåtölj formerly known as Bästefåtöljen pajade får jag bara ont i ryggen när jag sitter i den. En omklädning av Farfarsfåtöljen står alltså på fixa-listan! (Jag tror för övrigt att en händig säkert kan laga reclinern.)

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

 

Publicerat i Böcker, Dagbok, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar