Ett inlägg om den tionden delen i Nathalie Svensson-serien.

Det är så roligt att få post som inte är fönsterkuvert. Ytterligare ett överraskande bokpaket ramlade in i slutet av september 2023. Eller… jag jagade ifatt brevbäraren och slapp på så vis gå till utlämningsställe. Paketet innehöll den tionde och senaste delen i Jonas Moströms serie om psykiatrikern Nathalie Svensson i Uppsala, Rovdjur. Stort TACK till författaren och Norstedts förlag för att jag fick förmånen att recensera en favoritserie i deckargenren! (Höga förväntningar, med andra ord.)

I Svanparken i Uppsala träffas en mammagrupp. Annie och hennes son William är där och Annie gungar sonen. Men plötsligt får hon som en stöt genom kroppen, ramlar och blir paralyserad. En maskerad person tar William och kör iväg med honom i bil. Så när Nathalie Svensson kommer till parken med sin son Noah möter hon en chockad mamma. Nathalies sambo polisen Johan Axberg blir den som leder jakten på Williams kidnappare.

Den här boken är spännande redan från start. Dessutom utspelar den sig i Uppsala. Sånt ger pluspoäng direkt. Jag gillar att författaren faktiskt besöker Uppsala då och då för att kolla läget, men som jag tidigare påpekat är det ofta vägarbeten inne i centrum som ställer till det för såväl verkliga som fiktiva biljakter. En bil försvinner emellertid i rasande fart i början efter att föraren (?) har tagit ett litet barn. Små barn är så skyddslösa och att sno en liten är ett otäckt brott.

Samtidigt går det lite för långsamt. Visst är det en del biljakter även i den här boken, men mest polisarbete och vård, sånt som tar längre tid. Jag uppskattar mycket att många kapitel har cliffhangers, det ger en snabbhet till berättelsen även när den i mitt tycke går lite för långsamt framåt.

Författaren är medicinskt kunnig (han är inte bara författare utan även läkare, utbildad vid Uppsala universitet). Referenserna till universitetets olika verksamheter är kul, men författarens medicinska kunskapar ger tyngd åt karaktärerna. Skildringarna av de mer sjukliga karaktärerna känns äkta och sanna utan att alltför mycket medicinsk terminologi tar över. Framför allt tvekar Jonas Moström inte att skildra psykisk ohälsa och han gör det bra. Själv blir jag galen på Annie och har ingen koll alls på huruvida hon ljuger och om hon gör det, om vad ljuger hon… Då har författaren lyckats, för jag blir irriterad och engagerad.

Summa summarum… En för mig lite för långsam deckare, som blir oerhört spännande i slutet. Jag gissar fel på gärningsmannen och jag triggas av kapitlens cliffhangers.

Toffelomdömet blir högt.

PS Jag glömde ange att boken har ett HBTQ-tema, nåt som har en viss betydelse i jakten på gärningsmannen och motiv.

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Nathalie Svensson-serien:

1. Himlen är alltid högre
2. Dominodöden
3. Midnattsflickor
4. Trogen intill döden
5. Skuggorna ruva
6. Skytten
7. Kameleonten
8. Den omänsklige
9. Blindspår
10. Rovdjur (läs inlägget ovan!)

Livet är kort.