Ett inlägg om ett rött, italienskt vin.

Härligt tungt, strävt och smakrikt.

Ibland händer det att vi provar nya viner hemma också. Då spottar vi naturligtvis inte heller ut drycken utan intar den till nåt gott ätbart. Det senaste vinet vi har druckit var ett lite finare vin som jag inhandlade i februari i år. Nu har vi testat Capo di Terra Valtellina Superiore 2013, ett rött italienskt vin.

Det här vinet kommer från Lombardiet och är gjort på druvan nebbiolo. Just den druvan odlas främst i Piemonte, men även i Lombardiet. Där kan druvan ha flera olika namn, men det ska jag inte snöa in på nu. Vinet är ett superiorevin. För att få kallas det måste det ha en alkoholhalt på minst 12 procent. Det måste också vara lagrat i minst två år, ett av dessa år på fat. Just det här vinet har en alkoholhalt på 12,5 procent. Jag har ingen uppgift om sockerhalten. Vinet är fylligt, strävt och har hög fruktsyra.

En flaska Capo di Terra kostar 189 kronor, men jag ser att det dessvärre är slut hos Systembolaget. Där rekommenderar man vinet till rätter av mörkt kött, till exempel lamm, nöt och vilt. Vi åt smakrika ostar, de flesta hårdostar, någon blåmögelost och även en bit chèvre samt röda druvor och kex. Precis som alltid funkade det finfint.

Så här kan en läsa på Systembolagets webbplats om vinets doft och smak:

”Nyanserad, kryddig, utvecklad doft med fatkaraktär, inslag av torkade körsbär, rosor, rönnbär, rökig mineral, jordgubbar, kanel, nougat och pomerans. […] Nyanserad, kryddig, utvecklad smak med fatkaraktär, inslag av torkade körsbär, kanel, jordgubbar, nypon, hasselnötter, tobak och svart te.

Jag tyckte att vinet var härligt tungt och smakrikt. Det var väldigt strävt i gommen och hade lång eftersmak. Bäst passade vinet till Roquefortosten, men det var även fint till chèvren. Det här vinet dricker jag gärna igen, fast jag inser förstås att det kan vara svårt att få tag i.

Toffelomdömet blir det högsta.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.