Tofflan – the neverending story

Kära dagbok…

Det är MIN dag idag! (Den där Ulla vet jag inte varifrån hon kommer.)

Idag är det MIN dag! Den där Ulla, som står bredvid mitt namn i almanackan, har kommit på senare år, så hon räknas inte. I min familj har vi firat namnsdagar sen jag var barn. Fast då var det väldigt orättvist – pappa hade tre och mamma och jag bara var sin. Det hörde till att ge namnsdagskort och en liten present. Till mig gjorde mamma ibland en liten tårta. En vecka senare fyller hon år, men även den tårtan fick hon göra själv. Och till min namnsdag var bigarråerna i vårt stora träd klara att ätas. På mammas födelsedag, en vecka senare, var de slut – tack vare mig och fåglarna… Inte kan det ha varit roligt att vara min mamma..?

I år kan jag inte åka hem till mamma och uppvakta henne på födelsedagen för jag jobbar. Det var därför jag postade ett litet bokpaket igår. (Hon läser inte min blogg, men skvallra inte!) Inte blir det nån rolig födelsedag att fira i sin ensamhet. Det är en klen tröst att även dottern under många år firade sin födelsedag helt allena.

Namnsdagsfrukost.

Min namnsdag i år firar jag också ensam. Inte för att det är mycket att fira, men jag tycker att en kan fira bara för att det är roligt att fira. Fast inte ensam, dårå. Så nä, jag firar väl inte min namnsdag direkt, mer än det jag gjorde i morse. Mamma hade i god tid före min dag sänt mig ett illgrönt kuvert. Det öppnade jag till frukostfilen. Inuti låg ett kort med en peng och en hälsning om att hon hade för ont i ryggen för att cykla över och gratta mig personligen.

Pengen kom väl till pass för igår kväll kunde jag inte hålla mig längre utan nätshoppade några böcker. Slutsumman ska vi tala tyst om, för tre av böckerna är nyutkomna och inbundna, det vill säga kostar aningen mer än en pocketbok eller en second hand-bok. Men ibland vill jag läsa nyutkomna titlar också och inte bara mjuka utgåvor eller andrahandsexemplar. Den här lilla kvartetten blev det:

Det blev bokbyte igår från norsk extremrealism till kärlek och känslor i Burma.

Som synes på frukostbilden ovan blev det bokbyte igår. Jag började läsa en annan av mina födelsedagsböcker, en bok som vännen FEM hade skickat. Det blir extra spännande att läsa böcker som andra har valt åt mig. Den här boken började jag läsa sent igår kväll. När jag slog ihop den för att åka till jobbet i morse hade jag läst… 88 sidor i pocketupplagan… Boken är både lättläst och fängslande. Jag gillar att vidga mina litterära vyer med annat än deckare, en genre jag förstås allra helst läser. Jag hade förresten en tanke tidigare att försöka skaffa Agatha Christies alla böcker på second hand, men eftersom jag blev med jobb får det stanna vid tanken. Kanske är det nåt jag kan göra när jag så småningom blir pensionär. En ska väl ha nåt att läsa då också – om ögonen samarbetar, vill säga…

Idag var det ännu färre på jobbet än förra veckan, men en ny person som tillhör mitt team började jobba. Vi har träffats förut och det är ett piggt och trevligt energiknippe som jag tror är precis lika duktig som sin litterära namne. Tänk att jag numera är omgiven av personligheter från litteraturen – En man som heter Ove och Duktiga Annika! Riktigt trevliga är dessa tu och tillsammans med en kommande nyanställd person blir vi ett bra team i höst i vår enhet, ledd av en ung men riktigt bra chef.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Riktigt otrevlig tycker jag att en inte ska vara på jobbet. Därför satte jag ner foten (dock inte den onda med hälsporren) rejält gentemot sarkasmer och spydigheter. Lite spakt blev det allt och sen fortsatte samtalet om andra ting i en ton som möjligen bara var lättare för tillfället. Jag vet inte. Det enda jag vet är att jag inte tolererar att få klä skott för mindre bra saker som andra har gjort.

Mitt på dan blev det sista måndagslunchen på Rullan på ett tag. Restaurangen sommarstänger och öppnar inte förrän i mitten av augusti. Som alltid efter en helg är det bra, tycker min mage, att få äta nyttigt. Söndagsmiddagen innehöll långt ifrån element från hela kostcirkeln, så jag kompletterade med att äta upp mitt lördagsgodis. Eh… ja… Idag valde jag det vegetariska alternativet som var getostpaj med rödbetor. På assietten la jag grönsaker och så tog jag en frukt (en banan) till dessert.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Eftermiddagen ägnade jag åt intranätgrejor och kommunikationsplan. I morgon på stabsmötet ska vi försöka ha en ny genomgång av planen med några som ännu inte lämnat synpunkter. Jag hann med att fika också idag. Två gånger! Förmiddagsfikat intog jag med mitt favvoteam, men eftermiddagsfikat vek jag åt En man som heter Ove. Det heta samtalsämnet var släktforskning.

Hemma i New Village hittade jag spännande post i boxen. Naturligtvis ett hårt paket som innehöll… ja, gissa tre gånger! (Om du inte kan klura ut det, kolla in bildspelet!)

Detta bildspel kräver JavaScript.

Livet är kort.