Kära dagbok…
Torsdag kväll
Softande – och trotsande – på torsdagskvällen. Jag ska sluta vara så tyst.
Jag var INTE på humör. Som vanligt tändes rökmaskiner under mitt hem, men jag trotsade eländet (inkl. kackel) och satt på ballen*. Jag är så trött på att vara tyst och snäll, så jag var högljudd och elak i stället. För att överhuvudtaget kunna läsa min bok och fatta nåt av den spelade jag musik på mobilen. Då kände jag mig också mindre ensam. Lite så är det att när andra umgås med sin familj känner jag mig extra ensam. Och elak. Ja, jag blir elak när jag är ledsen. Det hängde ett svart moln ovanför Toffelhuvudet, men jag tänkte att det var bra om det hängde där på torsdagskvällen så att jag blir solig till midsommarafton. Då var nämligen jag och Fästmön samt bonussönerna bjudna till Slottet för midsommarfirande. Det var jag glad för och förväntansfull inför.
Tragglande med boken The Crime Writer.
Jag läste ut Ann Rosman-deckaren och plockade fram en av böckerna jag hade köpt från Gay’s The Word i London. Det är en märklig liten bok på cirka 250 sidor som jag har tragglat lite med nu i helgen. I bokhandeln var den rekommenderad av personalen och jag tyckte att den verkade vara både spännande och intressant med författaren Patricia Highsmith som bokens huvudperson och en annan författares, Paula Hawkins, goda omdöme på utsidan.
Eh… nåja… Vi får se. Den är inte slut än. Jag är typ halvvägs i den nu. Tragglar på, som sagt. Det är tur att den inte är så tjock, för även om den är lite seg, vill jag självklart veta hur det går – det sker ju ett mord…
Jag bytte böcker i torsdags kväll från en svensk deckare till en bok om en amerikansk författare i en stuga i England.
Midsommarafton
Midsommarafton som jag vaknade till var varm. Eller snarare het. Jag fixade till mig, tog på nåt presentabelt och därefter traskade jag och min hylla iväg till Fänriken för att hämta Anna och yngste bonussonen. Äldste bonussonen skulle inte följa med till Slottet. Ryggsäcken var fylld av kalla drycker och ett paket som behövde kylas för att inte börja rinna (ja, det är ju överlämnat nu så jag kan avslöja att det innehöll choklad). Det var en del jämna miner när vi skulle PROMENERA och inte åka bil till Slottet, men iväg kom vi och fram kom vi också, utan att gå fel på stigarna. Belöningen blev kallt bubbelvatten som förfördrink när vi anlänt till Slottet och därefter rosa skumpa!
Klickar du på första bilden kan du sen pila dig fram i ett bildspel!
Midsommaraftons morgon var het.
Min hylla och jag promenerade till Fänriken…
…med ett paket, bland annat.
Sen promenerade jag och de andra lite till.
L öppnar rosa skumpa.
Vi promenerade till Den Andra Sidan, för det var där vi skulle delta i urtida ritualer som att se en lövad stång resas, nationalsången sjungas, människor i hängiga byxor med knätofsar dansa och vanliga människor skutta som grodor utan varken öron eller svansar. Men nej, Toffelfötterna dansade inte, men Toffelögonen glodde på folk och själva hela Tofflan hade så trevligt att hon inte märkte att solen stekte nacken och orsakade kliiga eksem där. För övrigt fick Toffelkinden en puss också och det var inte av Anna utan av kollegan Hanky Panky som var där med sambo och kompisar.
Efter lagom tid blev alla vansinnigt kaffesugna. Vi gick tillbaka till Slottet där Annas snälla mamma fixade riktig go-fika med jordgubbstårta förutom giffel och finska pinnar. Vi passade på att inspektera våra grödor och kunde notera att potatisen växer bra, men att nåt djur (människan?) hade snott det mesta av vår dill! Övriga grödor – lök, morötter, rädisor, rödbetor, gräslök och persilja – var också noterbart över marknivå.
Nej, vi lät Thunderbirden stå.
…och i Tunakolonin.
Svenska flaggan.
Stången restes…
Förra årets stång.
Vår potatis är på god tillväxt.
Underbart gott med kaffe!
Jordgubbstårtan var en dröm med lemoncurd emellan…
Efter kaffet tog de hårda tävlingarna vid. Det visade sig att yngste bonussonen var riktigt duktig på Dart, medan jag blev sämre på Dart vartefter Annas snälla mamma lurade i mig mer rosa skumpa. Boule var kanske min bästa gren, men den där L var en riktig luring, visade det sig. Av nån anledning fastnade inte Annas snälla mamma på en enda bild och det beror nog på att hon tillbringade mycket tid i köket, förstås. Fast hon var med och slängde lite pilar också.
Anna ansvarade för att peta in pinnar i brasan och se till L fick sina önskade kolbitar och vi andra perfekt grillade köttbitar respektive kycklingbitar. Det var så gott och så mycket och så härligt att få äta och skåla och höra Annas snälla mamma sjunga en och annan snapsvisa! Jag fotade inte så mycket utan ägnade mig åt att äta, njuta, vara, prata, lyssna och bara ha det alldeles förträffligt gott…
Anna fuskar (?) i Dart.
Elias och L mäter vem som kom närmast.
Elias hittade en väska.
Nån hällde i mig skumpa så jag blev SÄMRE i Dart…
Annas snälla mamma var flitig som en myra i köket.
Grillmästarinnan.
Elias lite i hatten.
Svensk midsommarmat!
När vi traskade hemåt var det ännu ljust. Vi besökte toa först, för säkerhets skull. På hemvägen såg jag koltrasten och vi noterade en del konstig konst. Hemfärden gick inte lika raskt så ditfärden, så när vi kom fram vilade vi ut ett par timmar på Annas balle. Anna fixade var sin mugg kaffe och till det lite choklad från Britain fast schweizisk och var sitt glas Baileys. Livet är gott!
Rödluvan och Blåsippan frös lite mot slutet av kvällen.
Koltrasten i skymningen.
På toa.
Konstig konst.
Ful konst.
Vi var rörande överens om att midsommar 2017 var toppen!
Partylyktor på Annas balle.
Choklad från Britain.
Midsommardagen
Starten på Midsommardagen.
Vi hade kunnat få en gäst den här Midsommardagen 2017, men det var nog tur att i inte fick det. Det var tungt väder och jag var så trött och tråkig. Vi promenerade bort till Tokerian och just som vi kom runt hörnet från Annas hus kom också regnet. På Tokerien kompletteringshandlade vi mest och surt nog hade de ingen gräslök. Så dumt att vi glömde ta från våra odlingar i Slottsträdgården på Midsommarafton!
Hemkomna igen till Fänriken belönades vi efter promenaden (cirka 3 kilometer) med bulle, Ballerina, Baileys och bok. Men, som sagt, jag bara slocknade hela tiden. Anna fixade middag – kött och pommes till grabbarna, sill och potatis till oss. Vi tog en två, tre snapsar till maten. Jag brukar bli pigg av snaps, medan Anna blir trött. Nu var det nästan tvärtom. Fast Anna vilade också en stund efter maten. Nåt TV-tittande eller filmtittande i större mängd blev det inte för min del, alltså, för jag sov mest hela kvällen i soffan. Jag hade besvär av höger höft och att ligga så mycket och länge som jag gjorde var väl inte det smartaste. När vi krupit till kojs trodde Anna att vi skulle läsa en stund som vanligt, men jag bara vände mig om och sov. Tråkig är mitt nya mellannamn!
Det mulnade på…
Bulle, Ballerina, bok…
…och Baileys.
Anna vilar på maten.
Midsommardagsposition för mig.
Jaha, det blev visst kväll.
Söndagen
Familjetankar…
Idag är det min mormors födelsedag. Hon skulle ha fyllt 105 år. Jag vågar knappt skriva om min mormor, för jag blev så ledsen en gång när jag gjorde det och nån var tvungen att ge sig på även henne. Min mormor gick bort när jag nyss hade fyllt nio år. Själv var hon bara 59 år. Det var alldeles för tidigt. Morfar levde vidare 20 år utan sin fru. Det är sorgligt att tänka på.
Min pappa gick bort för snart elva år sen. Mamma var ensam i tio år innan hon följde honom. Det är bara jag kvar. Ensam. Den ensamheten som ingen utan nära blodsband kvar i livet kan förstå. Nu har jag kontakt med ett par av mammas kusiner och deras barn, mina sysslingar, och det är gott. Framför allt betyder mammakusinen B jättemycket för mig, för hon var den enda av kusinerna som regelbundet ringde min mamma och brydde sig om.
Vid storhelger kommer det här med familjen närmare. Jag känner en sån saknad samtidigt som jag känner hur snabbt tiden har gått sen mamma gick bort i oktober. Jag hade lite sms-kontakt med vännen FEM nu i helgen. Vi ska försöka telefonera nån kväll, men vi har så olika tider och liv att det känns rätt svårt just nu. Gamla goda vänner som FEM och vännen Mia betyder ännu mer nu sen min ursprungsfamilj är borta. Och sen är jag så tacksam för min Uppsalafamilj med Anna i spetsen OCH att jag får ”låna” hennes familj också!
Vi tog det lugnt i morse. Sunday är verkligen ingen Runday, oavsett vad Runkeeper tycker. Jag läste länge i sängen och sen gjorde Anna världens go-frukost. Vädret var skapligt och vi beslöt oss för att gå hem till mig och hämta bilen. Anna hade ett par ärenden som omfattade stora paket och så behövde vi handla lite också. Precis när vi kom runt Annas hus… ja, gissa vad som kom! Just det, regnet. Sen dess har det regnat och varit solsken om vartannat. När vi skulle lasta ur bilen hos Anna ösregnade det, till exempel. När en närboende tände sin rökmaskin här var det stekande sol, så jag fick stänga alla fönster och höll på att kvävas. Sen kom regnet, tyvärr försent, dårå, eftersom rökhelvetet var färdigt. (Må de RÖKAS i helvetet!)
Lugn start.
Sunday är ingen Runday alls!
Go-frukost.
Helgen går mot sitt slut och jag ska duka fram söndagsmiddag – en sallad jag plockade ihop på ICA Heidan idag. Ja, jag ska skära ner lite fetaost också i bunken, men sen äter jag den rakt av. En bit bröd har jag till samt Brieost. Vidare har jag köpt en macka och småyoghurtar att ha till lunch i morgon. Nej, jag har inte köpt Yoggi! Efter den hemska Yoggireklamen vägrar jag att köpa den sorten.
Det börjar bli dags att äta innan jag tar söndagsduschen och gör mig redo för en ny arbetsvecka. En vecka som är den sista på mitt nuvarande kontor. Kontoret ska jag packa ihop innan jag går hem på fredag. På fredag kväll ska Anna och jag gå ut och äta semestermiddag och på lördag ska vi göra en loppistur ut på landet samt planera den kommande semesterveckan, Annas sista och min första.
Avslutningsvis, för dig som inte kan se dig mätt på dem, några kattbilder!
Söta pojken på balkongen.
Citrus kollar in i väggen.
Prydnadskatt?
Mini vill ha uppmärksamhet.
Litterär kisse, den där Mini.
Lucifer är så trött, så trött.
Mini gillar Annas nya fåtöj.
Trötta Citrus.
Den ständigt hungrige Lucifer…
Citrus äter i tredje skålen på midsommardagen.
Dags att vila på maten, kanske?
Lucifer och jag slåss om samma plats i soffan.
Sötast vann!
En meter Lucifer.
∼ ♦ ∼
*ballen = balkongen
Livet är kort.
Boken 
Av en händelse igår kväll råkade jag fastna med ögonen på en film på TV4, 
Den sista dagen i maj upptäckte jag att 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 