Tofflan – the neverending story

Kära dagbok…

Jag är lika trött som Lucifer.

En skulle kunna tro att det var fredagen den 13:e både igår kväll och i morse. Nu är det i morgon. Kanske inte den bästa dagen att ha medarbetarsamtal med chefen på, men jag är inte rädd för att träffa och prata med min chef, jag ser fram emot det.

De flesta olyckor sker i hemmet och de flesta olyckor kommer inte ensam. Nu är jag väldigt förskonad och mina ”olyckor” har snarare handlat om otur. Eller att jag faktiskt är väldigt trött. Nästa ledighet i sikte är fyra dagar totalt kring sista april. Inte alltför långt dit.

Hur som helst, gårdagskvällens oturshändelse var att E upptäckte en spricka i sin tallrik när vi satt och åt. Som tur var låg såsen inte underst, där låg pastan och blockerade… Tallriken var bara att slänga, nåt jag sörjde. Höganäs gör nämligen inte porslinet i den här färgen, celadon, längre, så det går inte att komplettera servisen. Lite senare upptäckte jag två nagg i glaset jag drack ur. Det glömde jag nog att slänga, tallriken, däremot, åkte i sopen. Men morgonens olycka var nog värst: jag hade perkolerat kaffe utan kaffe. Låt oss säga att jag blev lite sen till jobbet…

Den celadonfärgade tallriken från Höganäs med spricka i var bara att slänga.

∼ ♦ ∼

Rosor och tulpaner fick gårdagens födelsedagsbarn och så en krukväxt som står kattsäkert i sovrumsfönstret.

Torsdagen bjöd på ungefär samma härliga väder som onsdagen. Det var två, tre grader kallt i morse, men strålande sol. Temperaturen steg fint under dan och till lördag utlovas nu sol och 16 grader varmt, inte regn och knappt tio grader. Det ska bli härligt, för min sambo och jag är lediga och planerna är att vi ska ta oss ut – på nåt sätt och av nån orsak. Och det är ju faktiskt roligare att vara utomhus när det är soligt och varmt än när det är kallt och regnigt.

På tal om min sambo blev Anna väldigt firad igår. Det kom tulpaner från äldsta bonusdottern i England. Dottern själv kommer på besök nästa helg, så Anna ska försöka få ledigt en dag. Sen fick Anna blommor från en jobbarkompis. Det var bara jag som inte gav blommor, utan bara tråkiga presenter. Vin och deckare, till exempel, sånt som jag själv vill ha, inte upplevelser som Anna kanske hade föredragit. Nåja, hon sa att hon var nöjd, men jag känner mig inte riktigt lika nöjd. Glad åt de vackra blommorna som Anna har fått är jag emellertid, för dem får jag även jag njuta av. Rosorna hon fick av sin mamma är fortfarande raka och vackra – fast de har mist ett och annat kronblad eftersom nåt vilddjur vi har hemma på Main Street har satt tänderna i blommorna. Otur och olyckligt för blommorna.

∼ ♦ ∼

Jag uppdaterade mina mobiler på ballen igår kväll – och upptäckte ett konstverk i skärmen.

Arbetsdagen har flutit på bra. Jag hade tre inplanerade möten, men beslöt mig för att hoppa av från det tredje eftersom min närvaro inte var obligatorisk. På förmiddagen hade vi avdelningsmöte med universitetsdirektören som showande gäst för att prata IT-organisation. Jag minnesantecknade febrilt och hoppas att det blev korrekt. Vid dagens första möte fick jag information om att nätverket låg nere i byggnaden där vi skulle ha avdelningsmöte, så jag var lite nervös. Det är inte alltid optimalt att kopiera text från Word, nämligen, in i vårt intranät. Men jag hade tur och nätet funkade. Och på tal om nät passade jag på att uppdatera systemen på min mobiler hemma igår kväll när jag satt på ballen* en stund efter maten och före duschen. Vi har ett bra trådlöst nät (en kan ha lina också) hemma som ursprungligen var Annas. Nästa vecka och veckan därpå kommer emellertid Telia för att installera sitt bredband, efter ett beslut som bostadsrättsföreningen fattade i december, det vill säga innan vi bodde här. Tyvärr har föreningen valt ett mycket långsamt nät, vilket innebär att vi behåller vårt från ComHem och ser Telias bredband som nåt utöver, nåt som kan användas om det andra strular eller så.

∼ ♦ ∼

På bokfronten både intet nytt och nytt. Jag har nu läst både första och andra och sista delen av böckerna i Martin Benner-serien och bytt till ytterligare en bok av samma författare. Nu skriver författaren i en nästa genre och har gått från hårdkokt deckare till skräckroman. Och den senare genrens böcker gillar jag – om de inte drar iväg för mycket som jag tycker att John Ajvide Lindqvists senaste verk har gjort.

På bokfronten både intet nytt och nytt. Nu har jag bytt från hårdkokt deckare till skräckroman, men håller mig till samma författare.

∼ ♦ ∼

Lillebror Lucifer blir ensam kille på Main Street i två veckor snart. Här nästan sover han sittande.

I kväll har vi lite go-middag/avskedsmiddag för E. Fast gissningsvis ses vi på söndag igen när han är med familjen för att fira Anna i efterskott. Det har väl inte varit så jätteroliga två veckor hos oss för E. På påsklovet blev han förkyld och hostig och han har varit hemma från skolan hela den här veckan. Vi får se hur det blir i morgon.

Det är tur att vi har Familjen Katt hos oss så vi inte känner oss ensamma. Vid en förfrågan hos familjens barnmorska kom det fram att Lucifer är lillebror till Citrus. Nu blir han ensam kille på Main Street ett par veckor i taget också. Fyra tjejer och en kille… Inte konstigt att han ser trött ut, lillgubben…

∼ ♦ ∼

*ballen = balkongen

Livet är kort.