Allhelgonadagen 2018: Allt ljus – eller mörker? – på Uppsala

 



Kära dagbok…

Domkyrkan natt

Domkyrkan vid midnatt – och en ynka gatlykta vid cykelparkeringen intill ån.

Igår var det allt mörker på Uppsala, i kväll ska det bli allt ljus. Jag gillar verkligen ljusspelen/konstverken i Allt ljus på Uppsala, ett evenemang som nu går av stapeln i november för sjätte gången. I år ska jag definitivt inte missa det – jag promenerar ju hem genom centrala Uppsala från jobbet varje vardag. Temat 2018 är Ingmar Bergman, till minne av hans 100-årsdag i juli i somras.

Men igår… När vi gick för att se en skräckfilm på bio… då var det rätt svart i Uppsala. På väg till bion, runt 21.30-, 22-tiden, var det mörkt men ändå fullt av polisbilar och ordningsvakter bland alla festande  spöken och monster. På väg från bion, vid midnatt, lyste lagens långa arm med sin frånvaro. Så nog behövs det blir ljus på Uppsala, alltid.

 

Bokhyllor vänstra sidan av Bokrummet

Från och med nu ska jag köpa böcker i den fysiska bokhandeln! Här är en bild av några av bokhyllorna hemma.

På temat Uppsala och mörker vill jag även lyfta fram… bokhandelsdöden. På tur att lägga ner är Studentbokhandeln, som fanns sen länge när jag kom till stan för 36 år sen, och Pocketshop på Centralen, blott några år gammal. På Studentbokhandeln köpte jag ofta de böcker jag behövde i mina studier. Där fanns det mesta och priserna var bra. På Pocketshop tittar jag in, med betoning på titta, de få gånger jag passerar. Det är tyvärr så att folk nätshoppar litteratur – så även jag. Eller läser e-böcker (styggelse!)- så icke jag. Här om kvällen senast köpte jag fyra böcker på nätet, men nu ska jag skärpa mig och gynna Drottninggatans bokhandel, The English Bookshop och Akademibokhandeln – i den ordningen.

∼ ♦ ∼

Idag var det ännu lugnare på jobbet. Bara ett möte, liksom…I morrn verkar de flesta vara antingen lediga eller ska jobba på distans (hemma). Jag är flexledig, för jag har närmare 35 timmar i plustid som jag behöver plocka ut av. Det ska bli skönt att inte göra nånting annat mer än att läsa och ha det gött. Igår hittade jag min favoritchoklad hos restaurangen på jobbet. Dessvärre var det inte bara popcorn jag åt på bion utan även den chokladkakan. Men tur i oturen att jag passerade restaurangen idag också och rev lite i en korg – jag hittade två! Jag fick betala ganska snabbt också. Annars brukar det vara lite si och så med det. Det är som om de som jobbar där inte är helt fokuserade på sina kunder eller varför de jobbar där de jobbar. Det finns många skäl till att jag knallar över till Feiroz och köper min lunchmat. Ett annat är att menyn hos Fazer brukar… ”halta” en del…

(Klicka på bilderna så blir de större etc.)


Om jag orkar ska jag kolla regnkläder
på stan i morgon. Jag tog faktiskt en snabb shoppingtur i kväll, först i sällskap med Anna, sen ensam. Shoppingturen var lyckad så tillvida att jag hittade en fin tröja till ett bra pris. Regnkläder fanns bara till dåliga priser – eller för pygméer. Innan jag traskade hemåt åt jag på chicken skewers och tog en öl på Pera. Det var riktigt god mat. Där satt ett stort sällskap i blandade åldrar. Var det en familj eller arbetskamrater? Jag hade sen tänkt att antingen gå och titta på ljuset i Uppsala eller ta en öl nån annanstans. Så jätteroligt att vara ensam på lokal eller ute i stan är det inte en kväll som denna när alla är i gäng eller par. När en inte tillhör blir det så. Och det får en finna sig i det eller söka sig utanför det ensamma. Nånstans finns det kanske nån som trivs i mitt sällskap. Det är ju inte totalt mörker i Uppsala.

(Större bilder och synliga bildtexter etc – klicka på bilderna!)

∼ ♦ ∼

Några som verkar ha mörka/dolda/andra kunskaper än jag är lokalblaskans a k a Upsala Nya Tidnings kulturredaktion. Jag hade inte en aning om att vi har haft en sextonde Erik som kung… Lite pinsamt tycker jag nog att nedanstående, fotat från gårdagens papperstidning, är. Vad hände med allmänbildningen, liksom..?

Kung Erik den sextonde

Eh men… inte har vi haft en sextonde Erik som kung..?

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Epikuréiskt, Film, Jobb, Mat, Media, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Halloween (2018)

Ett inlägg om en film.



Halloween 2018Jorå, vi kom allt iväg på sen bio igår kväll. Klockan 22.15 satt vi redo i salong 5 på Filmstaden för att se Halloween (2018). Passande nog var det ju just Halloween igår kväll, nåt som märktes på antalet monster av olika slag på stan.

Vilken Halloween-film i ordningen det här är är inte helt enkelt att utröna. Den första filmen, Alla helgons blodiga natt, kom redan 1978 och dess huvudperson, Michael Myers, har varit med sen dess – utom i Halloween 3: Seasons of the witch (Alla helgons blodiga natt 3), som inte hänger ihop med resten av serien. Nya versioner av Michael Myers har också synts i ett par zombie-filmer under första decenniet av 2000-talet.

I den här filmen är i vart fall Michael Myers med i allra högsta grad liksom Laurie Strode. Den senare är som alltid spelad av Jamie Lee Curtis. Nu har Laurie blivit mormor. Tittarna får veta att dottern Karen togs ifrån henne som tolvåring för att Laurie inte ansågs psykiskt frisk – hennes hem är byggt som ett fort med massor av lås, säkerhetsgrindar och ett gömställe i källaren. Kontakten mellan mor och dotter har återtagits, men deras relation är skör. Dotterdottern Allyson vill emellertid ha med mormor på familjesammankomster. Självklart är en sån planerad före Halloween. Under själva Halloweenkvällen är Allyson på fest med sin kille. De blir osams och hon beger sig hem, utan mobiltelefon…

Jag var helt klart äldst i biosalongen. Det pratades och prasslades och barnen folk satt med kepsar på huvudena. Men sen blev det ganska tyst och stilla när filmen startade. Filmen innehåller en del hoppa-till-effekter och förstås ett antal rätt blodiga scener. Tyvärr hade jag redan sett några av de läskigaste scenerna – i filmens trailer. Dumt! Men… det var helt klart en sevärd film, i alla fall just den här kvällen. Vi var inte särskilt kaxiga när vi gick hem till Main Street vid midnatt. Det enda jag har att invända är att den där Michael Myers verkar vara inte bara okänslig utan även odödlig. Som vanligt blir han knivhuggen, skjuten, påkörd etc – men han reser sig alltid. Om han dör i slutet av den här filmen? Tja, ärligt talat… vet jag inte.

Toffelomdömet blir högt. Jag gillar skräckfilmer med kvalitet.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini


Livet är kort.

Publicerat i Film, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Mitt bokår 2018: Oktoberfest av det litterära slaget

Ett inlägg om oktober månads böcker i min läsvärld.



Oktober månad är en sorgens månad för mig.
 Men det är också en höstmånad och hösten är min favoritårstid. Då känns det extra rätt att få kura inomhus på kvällarna och läsa,ha litterär oktoberfest. Nu har emellertid även den här hösten inte varit lik andra höstar, men detta till trots har hela nio böcker bildat min läsvärld oktober månad 2018.

Klickar du på en bild nedan öppnas inlägget jag skrev om just den boken i ett nytt fönster i din webbläsare! 

Oktoberböcker 2018:

Ed McBains bok LullabyOscar Wildes bok Bland spöken och helgon

Elly Griffiths bok Den mörka ängelnSofie Sarenbrants bok Syndabocken

Isaac Bashevis Singers bok Ung man söker kärlekenHåkan Nesssers bok Svalan katten rosen döden

Alexander Wibergs och Måns Zelmerlöws bok Den moderna gentlemannenHåkan Nessers bok Fallet G

Christina Olsénis och Micke Hansens bok Ett lik i garderoben


En av böckerna lånade jag 
(Lullaby). Samma bok läste jag på engelska. Sex av böckerna var deckare/spänningslitteratur (Lullaby, Den mörka ängeln, Syndabocken, Svalan katten rosen döden, Fallet G, Ett lik i garderoben). En bok var en självbiografisk roman (Ung man söker kärleken). En av böckerna innehöll noveller och korta texter (Bland spöken och helgon). En bok var en typisk coffeetablebok (Den moderna gentlemannen). Två av böckerna jag läste köpte jag nya (Den mörka ängeln, Syndabocken). En bok köpte jag second hand (Bland spöken och helgon). En bok fick jag efter mina föräldrar (Ung man söker kärleken) och två böcker fick jag av vännen Agneta, efter hennes mamma (Svalan katten rosen döden, Fallet G). Två böcker fick jag för recension (Den moderna gentlemannen, Ett lik i garderoben).

Bra böcker läste jag som vanligt även denna månad. Högsta omdöme fick två böcker (Den mörka ängeln, Den moderna gentlemannen). Högt omdöme fick fem böcker (Lullaby, Bland spöken och helgon, Syndabocken, Svalan katten rosen döden, Fallet G). Strax över medelomdöme fick en bok (Ett lik i garderoben). Lågt omdöme fick en bok (Ung man söker kärleken).

Totalt läste jag alltså nio böcker i oktober. Och månadens bästa var… icke helt oväntat…

Den mörka ängeln av Elly Griffiths!

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Familj, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdagen den 30 oktober kväll och onsdagen den 31 oktober 2018: Mörkersysslor

 



Kära dagbok…

Regnig höstkväll

Det regnade hela dan och kvällen igår.

Hösten är som sagt var tillbaka och jag bara älskar mörkret och regnet! Ja det är säkert många som tycker att jag är knäpp, men jag har tusen gånger hellre mörker och regn än snö, kyla och halka. Igår regnade det precis hela dan och egentligen tycker jag inte att det är kul att komma genomblöt till jobbet. Jag har fortfarande inte införskaffat vettiga regnkläder, så det är bara där problemet ligger. Men… mitt lilla paraply stod emot höstvindarna genom att jag höll emot med den hand som inte höll i skaftet. I morse tog jag däremot bilen eftersom garaget hemma ska städas igen och då måste utrymmas. Fasen, vårt garage är nästan renare än vårt hem just nu. Men ja. Jag ska städa lägenheten. I helgen. Inte på fredag. På fredag ska jag bara vara flexledig.

Jag hämtade Anna när hon hade slutat jobba igår. Det var hon nog tacksam för, för även om hon hade praktiska gummiboots var skavsåren under fötterna inte sköna. Dessutom vräkte regnet ner vid den tiden hon slutade.

Matkassar och kattsand i hallen

Så skönt att få allt det här hemlevererat till hallen!

Igår kväll insåg jag hur otroligt skönt det är att få varor hemkörda. Vi bestämmer tillsammans vad vi ska handla och sen gör Anna en beställning hos ICA Maxi i Stenhagen. Visst hade vi hoppats på att få varorna redan måndag kväll, men igår passade det också bra eftersom jag ju var hemma till klockan 17. Kvällsleveranserna görs nämligen mellan 17 och 20.30. Anna får sms med mer precis leveranstid under kvällen och jag fick veta att varorna skulle komma strax efter klockan 18. Klockan 18.20 dundrade porttelefonen och sex kassar och två kartonger kattsand levererades ända in i hallen av en trevlig ung man. (Jag hade hunnit packa upp en kasse innan jag tog bilden.) Runt 19-tiden var alla varor instoppade på rätta ställen.

Jag läste sen ut den senaste boken jag fått för recension och bytte den mot en bok jag fick låna av Zeta. Givetvis känner Zeta författaren, Zeta och maken känner visst ”alla”. Kontrasten mellan de båda böckerna är enorm. Jämfört med den lättsamma humor-/pusseldeckaren jag recenserade är den nya boken jag läser otroligt tung. Enligt baksidan ska den handla om barnmisshandel och rasism, men jag har efter några sidor noterat att den handlar mest om missbruk av både sex och droger. Undras om jag pallar att läsa de drygt 300 sidorna… Möjligen i små portioner.

När recensionsexemplaret var utläst nätshoppade jag raskt fyra nya böcker som jag är så sugen på att läsa. Bokus har ibland rätt hyfsade priser på vissa titlar, men fakturan landade ändå på över 650 spänn. Nåja, det är väl inte fel om jag unnar mig själv nåt nån gång ibland? (Jo jag vet att somliga tycker att det är fel, men det skiter jag i.) Som synes är det enbart spänningsromaner jag har nätshoppat.

(Om en klickar på bilderna blir de större och hela bildtexterna går att läsa. Det är då också möjligt att se bilderna som i ett bildspel samt att kommentera varje enskild bild.)

∼ ♦ ∼

Ensam är jag inte om kvällarna när Anna jobbar. Jag har full underhållning av familjen Katt. De tre katterna Mini, som är mamma, Citrus, som är storasyster och Lucifer, som är lillebror är sannerligen tre katter med helt skilda personligheter. Jag skrattade nästan högt igår kväll, för medan jag läste ut min recensionsbok låg Mini i Annas fåtölj – och tittade på Fråga Lund på TV… Hon tittade verkligen, jag lovar!


Lucifer var mest slö och ointresserad. 
Har han väl fått sin kvällsmat gillar han att busa en stund, det vill säga terrorisera sin mor och syster. Sen brukar han slänga sig nånstans och sova. Igår blev dock inte i mjuka soffan utan på golvet, delvis på tröskeln, mellan vardagsrummet och Pojkrummet…

Lucifer ligger över en tröskel

Lucifer Slökatt.


Citrus då? 
Vanligen brukar hon sova i min skrivbordsstol kvällarna igenom, men det här är en riktigt nyfiken kattflicka. Igår kväll hade jag ställt fram två skräppåsar som jag skulle ta med mig och slänga innan jag åkte och hämtade Anna. Den ena påsen är mer en kasse som vi återanvänder för glas som ska kastas. Den var Citrus mycket intresserad av och krafsade och hoppade så jag var rädd att hon skulle tippa våra tomma vinflaskor över sig…

Citrus hoppar på soppåsar i hallen

Nyfikna Citrus ville gärna hoppa ner bland våra tomma vinflaskor.

∼ ♦ ∼

Idag var det lite sol. Det kändes väldigt konstigt att ta bilen till och från jobbet, men promenaden sparar jag till i kväll. Planen är att Anna och jag ska gå på sen bio på Filmstaden och se Halloween. Filmen börjar klockan 22.15, vilket innebär att vi får traska hem under spöktimmen… Men jag tänker att vågade Jamie Lee Curtis spela in ytterligare en Halloween-film borde väl vi våga se den, eller..?

Jamie Lee Curtis i en scen i senaste Halloween-filmen

Vågar Jamie Lee Curtis vågar väl vi..?


På jobbet var det ganska lugnt,
inte enbart idag utan faktiskt hela veckan. Jag har ägnat mig mycket åt olika typer av skrivjobb, till exempel kommunikationsplaner och webbtexter. Antalet möten har varit få – bara ett idag och i morgon, till exempel. Detta gjorde att jag hann peppa en kollega som gått vidare till intervjuomgång två för en tjänst på min förra, fina arbetsplats. Om h*n vill ha det här jobbet tror jag att h*n är som klippt och skuren för det.

Allt annat än klippta och skurna är vissa människor som bara för att åsikter går isär påstår att det inte finns insikter. Det finns visst insikter, men det finns ett stort mått nonchalans hos anklagarna gentemot andra människor. Att få allting serverat och att aldrig visa sin uppskattning eller omtanke om andra, bara vara negativ och dömande, ger förr eller senare inga framgångar vare sig det handlar om yrkeslivet eller privatlivet. Det anklagarna har varit med och ”ordnat” får anklagarna dessutom själva ta konsekvenserna av, det ska inte andra behöva göra. Skämmes! In i mörkret, spöken!

∼ ♦ ∼

Även om det bara handlar om fyra timmar ser jag sååå fram emot att vara ledig på fredag. Då ska jag inte syssla med några större mörkersysslor mer än att läsa och äta gott tillsammans med Anna på kvällen. Och kanske assistera sjuklingar vid behov.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Film, Jobb, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

En film: Django Unchained (2012)

Ett inlägg om en film.


Django UnchainedPå helgerna är det enligt mig bara skit på TV. Förra lördagen var inget undantag. Men hur det nu kom sig började vi titta på en film sent på lördagskvällen. För min del var det första gången jag såg en Tarantino-film. Vi började titta och det gick inte att sluta titta på Django Unchained (2012). Det är nog en av de märkligaste westernfilmerna jag har sett.

Handlingen utspelar sig ett par år före det amerikanska inbördeskriget. De svarta och bruna har inga som helst rättigheter och behandlas som skit av de flesta vita. Under en strapatsrik färd med svåra umbäranden tillsammans med andra slavar som ska säljas möter Django prisjägaren doktor Schultz. Schultz behöver hjälp av Django att identifiera några bröder han är på jakt efter. Django tillhör de få som vet hur bröderna ser ut. I utbyte mot hjälp erbjuder han Django frihet – och att de ska hitta Djangos fru, den tysktalande vackra Broomhilda.

Den här filmen är riktigt jävla våldsam. Den går nästan överstyr med våldsamheterna och morden är ofta så brutala att varken de eller blodet som sprutar inte ser verkligt ut. Men det är nåt som fascinerar i den grymma handlingen. Mycket realistiskt skildras de svartas helvete i Amerika. Mindre realistiskt, men faktiskt lite kul, är det överraskande slutet.

Toffelomdömet blir högt. Jag vill se fler såna här märkliga filmer.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Film, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Recension: Ett lik i garderoben

Ett recenserande inlägg om en ny bok.



Christina Olsénis och Micke Hansens bok Ett lik i garderobenI förra veckan anlände ett paket till Main Street. 
Att läsa uppföljaren till Ester Karlsson med K var inte nåt jag planerade att göra. Nu hampade det sig emellertid så att jag fick ett recensionsexemplar av Olséni och Hansens nyutkomna bok Ett lik i garderoben från förlaget Bokfabriken. Dessutom har min hög med olästa böcker sjunkit drastiskt. Så tack, Bokfabriken!

Även denna gång är den 78-åriga änkan Ester Karlsson i farten. I uppföljaren deltar hon tillsammans med systern Barbro med make Arne i ett födelsedagsfirande av en släkting. Firandet sker storslaget på ett slott dit några av de närmaste släktingarna är inbjudna att tillbringa en helg med aktiviteter och god mat. Men även en objuden gäst hittar dit, nåt som upprör många. Ännu större upprördhet blir det förstås när en person på slottet hittas död. Att det inte är nån naturlig död vittnar den instuckna kniven i bröstet om. Ester, som samma natt mordet skedde upptäcker och hjälper sin svåger i en olycklig situation, kan förstås inte låta bli att lägga näsan i blöt och nysta i mordfallet på egen hand.

Även i den här boken påminner Ester om miss Marple, till och med lite mer än i den första boken i serien. Slutscenen i biblioteket där mördaren avslöjas anses som typisk för Agatha Christie. Jag drar också paralleller till Karin Brunk Holmqvists böcker om mer eller mindre roliga pensionärer. För det här är egentligen en deckare som är lite för rolig för att falla mig på läppen helt och hållet. Även om det alltså inte är så många nya grepp utan snarare flera som redan använts av andra författare, känner jag att jag uppskattar denna den uppföljande delen mer än den första delen. I den här boken lyckas författarna bygga upp en viss stämning, om än inte särskilt kuslig. Det uppstår en del dråpliga situationer, men det är mest karaktärerna som skildras dråpligt. Författarna liksom skrattar åt sina karaktärer. Karaktärer, som har en del yttre skavanker och som dessutom är minst sagt lite egna.

Det gäller att hitta rätt balans mellan det spännande och det roliga. Det ena får inte överväga, för då tror jag att man tappar en del läsare. (Personligen föredrar jag det spännande.) I Ett lik i garderoben har författarna lyckats något bättre med balansen än i den första boken i serien om Ester Karlsson. Därför blir Toffelomdömet en halv toffla högre den här gången.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla halv

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdagen den 30 oktober 2018: Regn och rusk, helvetesmonster och ljusmonster – och så lite hemkört

 



Kära dagbok…

Lucifer vräker ut sig i soffan

Lucifer gjorde en Lucifer igår kväll, det vill säga sträckte ut sig i soffan.

Idag är tack och lov hösten tillbaka. Jaa, jag tar mycket hellre regn och blåst än snö och halka. Temperaturen har stigit över nollan och jag kunde ha mina vanliga jympadojor. Lite jobbig var blåsten, om jag nu måste beklaga mig en aning, för den tog tag i mitt lilla paraply och försökte vända det ut och in. Jag stretade emot där jag besteg uppförsbacken till jobbet. Ja, från S:t Eriks torg är det uppför till jobbet. Å andra sidan är det nerför på vägen hem. Väldigt skönt att slippa halt underlag oavsett vilket håll jag går åt. Fast… om jag hade fått välja skulle jag inte ha haft nåt emot att göra en Lucifer, det vill säga sträcka ut mig på sofflocket och tupplura hela dan… Nu ser jag fram emot att slappa på fredag, när jag är flexledig. Jag har bestämt mig för att inte städa eller gör nåt då – det kan vänta till lördagen. Då är jag ensam från tidig morgon till sen kväll och har gott om tid att släpa runt Snabeldraken a k a Helvetsmonstret*. Visserligen är jag redo för utryckning om sjuklingarna behöver mig, men i skrivande stund är en hemma och tillfrisknar och tränar för egen maskin och en kvar på Sjukstugan i Backen. Den senare kommer emellertid hem i veckan. Det höll på att bli en liten utryckning i kväll med förnödenheter upp till Sjukstugan, men när jag väntade hemleverans av matvaror kunde ett snällt barnbarn hjälpa till i stället.

Boken Ett lik i garderoben

Senaste boken för recension.

Vi tittade en del på TV igår kväll. På Fråga doktorn pratade Annas styvmoster om hur det är att förlora nära och kära (sonhustru och son) – och att finna kärleken på äldre dar. Inte tror jag att nån av oss visste att såväl styvmoster som morbror till Anna var ljusmonster. Men det lät härligt – mitt i all sorg. Sen kollade jag på Vår tid är nu och det är en kanonbra TV-serie! I kväll spelar jag in Brottsjournalen eftersom Anna jobbar till 21.15. Det är roligare att se TV tillsammans. Jag ska fokusera på att läsa ut boken jag har fått för recension – tror jag. Ja, jag tror att syftet med att jag har fått boken är att jag ska läsa den och recensera den. Det är liiite trist att Bokfabriken – eller författarna – aldrig skickar med en hälsning, bara ett faktablad med baksidestexten, bland annat. Baksidestexten finns ju att läsa på bokens… baksida. Om jag hade jobbat med förlagets marknadsföring… Men det gör jag ju inte. Eller jo. Indirekt gör jag ju det, men jag är inte anställd vid förlaget.

∼ ♦ ∼

Där jag är anställd har jag idag tillbringat arbetsdagen på möten samt att skriva diverse texter. Jag har också stöttat vår nye biträdande enhetschef i en del informationsinhämtning. Som jag ser det är det en lyckad rekrytering, för jag gillar chefer som vågar fråga. Det har jag också sagt till personen att jag uppskattar hos personen. Sen har jag tackat ja till julfesten på jobbet. Det blir första gången jag deltar. Festen går av stapeln fredagen efter Lucia och föregås av en avdelningskonferens.

∼ ♦ ∼

Citrus på filten i skrivbordsstolen

Citrus plirar från sin utkiksplats.

Efter jobbet skyndade jag mig hem för att inte missa leveransen av matvaror. Sen fick jag veta att den skulle komma runt 18-tiden först. Vi brukar beställa hemkörning av matvaror och annat från ICA Maxi och det fungerar superbra för det mesta. Ibland blir det ersättningsvaror som inte är helt det vi vill ha, men oftast ändå OK. Det är skönt att slippa bära tunga saker och idag var det extra skönt eftersom ryggeländet har gett sig till känna igen. Citrus låg och plirade från sin utkiksplats på filten i skrivbordsstolen. Hon är den mest nyfikna av katterna och beter sig ofta lite mer som en hund, det vill säga går efter en – och går nästan fot. Men alla tre katterna är livrädda för såväl porttelefonen som dörrklockan, så när det ringer och plingar springer de all världens väg. Jag ska nu försöka stanna kvar ett tag till på min skrivbordsstol och bland annat titta om jag ska nätshoppa en del litteratur. Det börjar bli glest bland TBR-böckerna** och vinterns storhelger närmar sig. Jag ska slå in många hårda klappar – till mig själv. Då är jag ju säker på att tomten kommer även till dumma mig. Anna slutar jobba klockan 21.15 och eftersom vädret är som det är har jag lovat hemkörning med bil.

∼ ♦ ∼

*Snabeldraken a k a Helvetesmonstret = dammsugaren. Helvetesmonstret är katternas åsikt om maskinen.
**TBR-böcker = olästa böcker, To Be Read


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Måndagen den 29 oktober 2018: Höstlöv och höstlov – och snart är det jul

 



Kära dagbok…

Frostiga löv på marken

Frostigt och vackert, men snorhalt.

Det har blivit vinter i Uppsala plötsligt trots att höstlovsveckan startade idag. Jag vill att hösten ska dröja sig kvar. De flesta höstlöv ligger på marken, frostiga. Visserligen rätt vackra där också, men snorhala. Det gäller att vara rädd om lårbenshalsar och handleder. (Handledsbrott är den vanligast frakturen.) Vi har inte lust med fler sjukdomsfall i det mänskliga närområdet.

Svårast för tillfället är att hitta lämpliga kläder. Om jag tolkar väderappen rätt ska det bara vara vinter idag. I morgon ska det regna och sen stiger temperaturen igen. Men i morse gällde det att klä sig varmt. Jag tänkte ett tag ta rocken. Den fick hänga kvar i vår ”nya” klädkammare eftersom jag känner mig mer rörlig i jacka när jag ska promenera. Det blev min vanliga höstjacka och under den en luvatröja och en tischa. Runt halsen en av mammas varmare sjalar. Är det höstlovsvecka så är det – och inte vinter. Jag bestämde mig i alla fall för att utmana mig själv och sätta på mig mina nya vinterskor. Jag har inte gått in dem än och när jag hade packat upp dem ur skokartongen hemma efter själva inköpet insåg jag att jag hade tagit minst en halv storlek för små skor. Såg helt enkelt inte i affären – dum och fåfäng ville jag inte använda läsglasögon där. Men nöden har ingen lag och mina gamla Reebokskor är trasiga – inuti. Jag klämde ner fötterna i de nya och tog med mig ett par vanliga gympadojor i en påse till jobbet. Det gick ganska bra att gå. Min sämsta fot just nu, högern, fick jag lite ont i, men jag tror nog att de här skorna funkar, trots allt. De är mest trånga vid tårna och på bredden, längden är det egentligen inget fel på.

Reebokskor nya

Nya och fina, men lite för små.

∼ ♦ ∼

Inte bara vädermässigt har det blivit andra tider. I helgen fick vi tillbaka den timme vi förlorade i våras när det blev normaltid igen. Jag tycker att det är mest irriterande med den där idiotiska timmen och vill enbart ha normaltid året om. Eftersom vi dessutom har så mycket omkring oss just nu kom varken Anna eller jag ihåg att ställa tillbaka några klockor innan vi gick och la oss i lördags. Det kändes i och för sig skitbra på söndagen eftersom vi vaknade så sent. Fast så sent var det alltså inte, dårå. Jag ställde om klockorna på i köket (vägguret, ugnen och micron) samt DVD-spelaren och min klockradio. Mitt armbandsur fick jag pillra extra med, för naturligtvis lossnade skruven igen. Det är ett fel som klockan alltid har haft och det är lagat två gånger. Jag tror inte att jag lämnar in klockan en tredje gång. Lite förvirrat och stressigt, kanske på grund av tiden, blev det nog tidigt i morse för vissa av oss som lyckades glömma sin mobiltelefon hemma.

Soluppgång vid Odinslund

Solen gick upp en timme tidigare idag. Här var den på väg upp just som jag passerade Odinslund.

 

Juluggla

I mina julplaner ingår litteratur.

Nä, jag får väl önska mig en ny klocka av jultomten. Men eftersom jag har varit så dum i år blir det jag som får agera jultomte till mig själv. Jag orkar inte tänka på julen och allt som den rör upp. Eftersom jag verkligen, verkligen behöver vila ansökte jag emellertid idag om några semesterdagar som annars fryser inne. Det innebär två veckors sammanhängande ledighet över jul och nyår, fram till och med trettonhelgen. Jag har skrotat planerna om att resa till Brighton över jul, för jag kan lika gärna sitta ensam hemma och uggla. Anna jobbar alla tre juldagarna och de flesta mellandagar. Hon är ledig nyårsafton, men börjar jobba tidigt på nyårsdagen. Jag får helt enkelt köpa en massa bra böcker, god mat och dito drycker så överlever jag även julen 2018. Ja, vi kanske äter ihop nån gång, så helt ensam blir jag inte. Dessutom har jag katterna till sällskap. Och så kan jag kanske besöka Annas snälla mamma och hennes L, för där känner jag mig alltid välkommen (om de inte ska ha andra gäster, för då vill jag inte tränga mig på). Under många år drömde jag om att fira jul i en stuga i skogen. I år tänker jag fira jul i Annas och min lägenhet i stan. Det är helt OK, men visst saknar jag mina nära och kära. Storhelger kan vara ganska känslomässigt jobbiga så där.

∼ ♦ ∼

Borgogno Langhe Rosso 2016

Vi tog ett glas av denna igår kväll och det kanske blir ytterligare ett glas i afton mot kylan.

Höstlov märktes av sisådär på jobbet. Det var lite lugnare, men jag hade ett viktigt och långt möte idag på eftermiddagen som ger merjobb. Det jag åstadkom under mötet blev väldigt uppskattat och jag blev tackad. Sånt hör inte till vanligheterna. Förmiddagen ägnade jag mest med att förbereda mig inför det mötet genom att bland annat jobba på en kommunikationsplan och allt vad en sån innebär. Höstlov tar en del. För egen del ska jag jobba måndag till och med torsdag och sen vara flexledig hela den halvdag vi arbetar på fredag medan Anna jobbar till 14.30.

I kväll blir det kanske ett glas vin för att motverka kylan. Vi öppnade en av flaskorna jag köpte i lördags och tog var sitt glas till goda ostar och Springfloden på kvällen. Vinet har jag druckit en tidigare årgång av. Även denna från 2016 var helt OK. Vinet var inte så fylligt, men det funkade bra till ostarna.

TV-mässigt i afton ska vi titta på Annas styvmoster (efter tips från Annas snälla mamma) och självklart missar jag inte Vår tid är nu.

∼ ♦ ∼

Vad händer mer i veckan? Sjuklingarna ska besökas, Anna skulle titta in till en av dem idag efter jobbet. I morgon kväll kommer hemleveransen av matvaror som vi beställde igår, så den ska jag ta emot. På onsdag måste jag ta bilen till jobbet eftersom garaget ska städas. Vi har lite lösa planer på att gå på bio på onsdag kväll och se en riktigt sen föreställning av den nya Halloween-filmen… På onsdag är det nämligen just Halloween, medan det är Allhelgonadagen på torsdag och Alla helgons dag på lördag. Så, nu har vi rett ut det. Alla helgons dag hedrar jag mina nära och kära genom att tända ljus vid deras porträtt.

ljus minneslund Vaksala kyrka

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Film, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Helgen den 26 – 28 oktober 2018: Klang, sjukbesök och en och annan gammal ost

 



Kära dagbok…

Gubbar på jobbet

Den gånga veckan hade jag behövts mer i privatlivet än på jobbet, tror jag.

Som vanligt har helgen gått fort – och då fick vi ändå en timme tillbaka idag. I förra veckan kände jag att jag nog hade behövt göra mer nytta i privatlivet än på jobbet. Men tiden räcker inte till. Både Anna och jag har ändå försökt göra just det – räcka till både privat och yrkesmässigt – och även om vi är trötta tycker jag att vi har lyckats bra. Vi har ett gott samarbete och kompletterar varandra bra i vissa lägen. Det känns tryggt.

Och med det vi visste kunde vi gå på konserten med Sarah Klang på fredagskvällen och njuta och koppla av. Det blev en riktigt härlig upplevelse. Jag blev mycket imponerad av artisten och ska definitivt lyssna mera. Sen är dejter med Anna, alltså när vi bara gör saker som vi vill, inte som andra vill, väldigt sällsynta och mycket uppskattade av mig. Maten (hallomiburgare) på Katalin var sisådär (dyr och små portioner). Vi fick ingen jackbricka i garderoben innan vi gick in i konsertrummet. Det senare höll på att ställa till det eftersom det började bli vinter i Uppsala under kvällen. Allt slutade emellertid lyckligt och vi pruttade hem till vårt ommöblerade kök – där Anna gjort en synnerligen alternativ armaturupphängning – och var rätt nöjda.

(En kan se hela bildtexterna, se bilderna som bildspel och kommentera varje enskild bild om en klickar på dem.)

∼ ♦ ∼

Trött, trött, trött var jag på lördagsmorgonen, men vi hade planer för dan och när en gör saker tillsammans blir allt ofta enklare. Efter en sedvanlig start på dan med läsning av recensionsbok och kaffe på sängen serverade Anna scrambled eggs till frukost i köket. Jag hade nämligen läst om det och blivit sugen. Lagom laddade traskade vi upp till stan i snålblåsten. Vi hade nämligen sett några tröjor som vi blivit intresserade av. Jag har fruktansvärt dåligt med långärmat i min garderob. Tyvärr var de fina tröjorna jättekonstiga. De stod ut både bak och fram, så de fick vara kvar i affären. I stället köpte vi lite godis och blommor till en sjukling som skulle komma hem från en sjukhusvistelse efter en operation. Och så hoppade vi in på Systembolaget för att köpa dryck till kvällen (Anna köpte vitt vin) och dryck till vinskåpet (jag köpte rött vin). Sen gick vi hem och hämtade bilen och åkte till Annas snälla mamma, för det var hon som skulle komma hem från sjukhuset. Jag dammsög och Anna fixade med annat. Dessutom lyckades jag komma in i Annas snälla mammas bil – med rätt nyckel! – för att hämta in vinteräpplen som låg i bagaget. När Annas snälla mamma hade anlänt drack vi kaffe och satt och pratade en stund. Hon såg lite medtagen ut, men operationen har gått bra och nu är det både vila och rehabilitering som väntar. Inte behövde hon ha nåt handlat, men vi åkte till Stormarknaden för att inhandla middagsmat och lite annat till oss själva.


Att handla på Stormarknaden gör mig skittrött.
 Dessutom var fötter och ben trötta och onda. Det var skönt att kunna sätta upp dem igen i bästefåtöljen hemma. Vi tog var sin GT och snacks i röda skålar (popcorn för min del), slappade en stund och passade på att se två TV-program vi hade spelat in från den gångna veckan. Middagen gick snabbt att laga till. Det var bara potatis som skulle kokas och racletteost som skulle skäras i lagoma bitar. Tillbehör och grill sattes fram, vinet stod på kylning. Det var perfekt att racletta en kylig lördag som denna. Lördagskvällen avslutades med en Tarantinofilm på TV, Django Unchained. Det var en märklig film, så märklig att en bara var tvungen att se hela. Och så länge hade vi inte varit uppe på jag vet inte när…

∼ ♦ ∼

I morse vaknade vi skitsent. Men då kom vi ju på att det hade blivit normaltid, så vi kunde ligga kvar en stund i alla fall och läsa och dricka kaffe i sängen. Efter frukost och samtal med Annas snälla mamma gick vi upp till Sjukstugan i Backen för söndagens sjukbesök hos en annan sjukling. Det blev uppskattat, tror jag, för det finns inget tristare än att vara på sjukhus en söndag. Vi hade med oss fikabröd och tidningar och så tog vi en promenad med sjuklingen runt avdelningen. Det var gott att se att det går åt rätt håll.

På hemvägen gick vi till Hemköp för att köpa kattmat och middagsmat. Kattmat fanns, men ingen middagsmat som vi ville äta. Därför stannade vi till på Thai Village och åt buffé och drack var sin Singha.


Det var vitt på marken i morse,
men det mesta har töat bort. Vi har haft ett par plusgrader idag. Den nordliga vinden gör emellertid att det känns kallare. I kväll har vi värmt oss med kaffe och beställning av hemkörning av matvaror. Vi rundar av med TV. I morgon börjar en ny arbetsvecka. Jag ska jobba måndag till torsdag och ta flexledigt på fredag. Vi får se om vi behöver hjälpa våra sjuklingar lite mer i veckan. Det känns så himla gott att få ge tillbaka lite hjälp för all hjälp jag har fått.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Film, Jobb, Krämpor, Mat, Musik, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredagen den 26 oktober 2018: Busiga katter och lugnare fölk

 



Kära dagbok…

Det är svårt att fungera normalt när oron för dem man tycker om ligger ytterst under huden. Jag önskar jag hade familjen Katts förmåga att bara vara. De var så söta igår kväll där de hade slängt ut sig på några av sina favoritplatser. Ja, utom Mini, förstås som dissade bästefåtöljen och mig till förmån för soffan och Anna. Där låg hon och spanade ut över hemmet. Lucifer hade snott Annas fåtölj och Citrus hade som vanligt lagt beslag på min skrivbordsstol.

(En kan se hela bildtexterna, se bilderna som bildspel och kommentera varje enskild bild om en klickar på dem.)


Nog känner katterna på sig att nåt är på gång. 
Igår när jag kom hem höll Citrus och Lucifer på med nåt fuffens utanför köket och i städ- och verktygskammaren. Fråga mig inte vad, men håll med om att de ser skyldiga ut?!

Citrus utanför köksdörren Lucifer i städkammaren

Var har syskona för sig, egentligen???


I morse levde de rövare väldigt tidigt. 
Jag vaknade vid halv fem-tiden, men försökte förtvivlat somna om. Till sist gick Anna ut och gav våra tre fyrbenta sambor mat. Då var de lugna en stund – tills jag klev upp. Lucifer ville in i duschen, men där var det blött på golvet efter mig. I stället gömde han sig under mattan utanför badrummet, i smatten in till sovrummet. Buskatt!

Lucifer under mattan

Nån gömmer sig under mattan…

∼ ♦ ∼

Snickerskaka

Snickerskaka på mörk choklad, en sorts LCHF-variant, var kladdig, god och mäktig.

För vår tvåbenta sambo var det sista kvällen igår på ett tag hos oss. Anna lagade god mat till dem. Till sig och mig snodde hon ihop (!) en snickerskaka på mörk choklad, ett LCHF-recept. Den var mycket kladdig, god och mäktig. Sen åt inte jag mer på kvällen! (Jag hade ätit smörgåsar innan.) I morse vägde jag mig med en viss bävan, bland annat eftersom jag vet att jag har ätit för mycket onyttigt, rört för lite på mig och inte vägt mig på ett par veckor. Men faktiskt visade vågen att jag inte hade gått upp alls utan stod kvar ungefär där jag stod sist, när jag hade gått ner. Detta bevisar att min diet funkar. Nu behöver jag bara minska portionerna, äta mindre onyttigheter och röra lite mer på mig så tror jag kilona faller av mig – inte i raketfart, men…

∼ ♦ ∼

Promenad från Ackis

Promenad från Sjukstugan i Backen uppför backen tillbaka till jobbet.

I morse gjorde jag ett nytt försök att få kontakt med personal på Sjukstugan i Backen. Förutom att Sjukstugans webbplats är BEDRÖVLIG (dålig sökfunktion, basfakta som besökstider saknas på flera ställen, kartfunktionen är tämligen värdelös etc etc) är det svårt att få telefonkontakt. Men jag förstår det eftersom det är en akutavdelning jag ringde till. Precis som igår kväll var det nån som svarade i telefonen i alla fall och jag fick framföra mitt ärende. Även idag svarade nån och återigen fick jag löfte om att bli uppringd utan att jag blev det. Eftersom jag visste var målet fanns beslutade jag mig då för att stega iväg så snart jag hade publicerat mitt nyhetsbrev. Det visade sig vara ett klokt beslut. Jag fick prata med såväl läkare som sjuksköterska. Efter sjukbesöket kände jag mig lugnare och jag har även telefonerat med och lugnat närmast inblandade. Anna har också gjort en hel del som ska leda till att saker och ting känns bättre och tryggare. I såna här lägen är det gott att vara flera och kunna samarbeta, som sagt. Och för övrigt var promenaden skön. Det var kallt, men soligt och jag passade på att tanka ljus.

∼ ♦ ∼

Jag tror faktiskt att vi kommer iväg för att lyssna på Sarah Klang i kväll. 

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Musik, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar