Tofflan – the neverending story | Ur näbbstövelns mörker, upp i ljuset

Änglaleken

Publicerat den 26 januari, 2020 av Tofflan

Ett inlägg om en fådd bok.

När en har träffats i verkliga livet minst tre gånger och dessutom gett varandra böcker… då tycker i alla fall jag att en kan kalla sig vänner. Sist jag träffade vännen Uppsalaewa blev jag inte bara bjuden på lunch igen, jag fick också en nyutkommen bok. Tack Ewa för Aline Lilja Gladhs andra del i Örbyhusserien, Änglaleken! Jag kunde inte hålla mig särskilt länge innan jag kastade mig över boken…

Det är vinter i Örbyhus och Lo, tjejen med vissa annorlunda gåvor, har börjat knyta an till sitt lilla barn Love. Men när en gammal klasskamrat blir skjuten bryts den lugna tillvaron och Lo dras in i fallet via sin bror, polisen Linus. Los ex Conny, Loves pappa, har egna bekymmer att tampas med, men blir orolig för att Derailed, hans gäng, har nåt med mordet att göra. Och flickan Korinthia, som egentligen heter Elsa, vad vet hon och varför vill hennes pappa att hon ska tiga? Många har hemligheter i det lilla samhället, med andra ord.

Jag tycker att det här är en riktigt bra uppföljare till Tändstickan, en bok som jag också fick av Ewa och läste så sent som augusti förra året. I Änglaleken är de övernaturliga inslagen något nedtonade, men i övrigt är det en spännande kriminalroman som liksom Tändstickan även fångar småstadsmentaliteten på pricken. Det här är en alldeles lysande uppföljare som tydligt visar att författaren har utvecklats i sitt skrivande. Nu kan jag inte annat än att vänta på den tredje delen. Må den komma snart.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla mini

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt, Vänner | Märkt Aline Lilja Gladh, augusti, Änglaleken, Örbyhus, Örbyhusserien, övernaturliga inslag, barn, bjuden på lunch, bror, Conny, Derailed, Elsa, hemligheter, kasta mig över, klasskamrat, knyta an, Korinthia, Linus, litteratur, Lo, Love, lugn tillvaro, lysande uppföljare, mord, nedtonade, omdöme, pappa, på pricken, polis, skjuten, skrivande, småstadsmentalitet, spännande kriminalroman, tack, Tändstickan, tiga, träffas i verkliga livet, utvecklas, vinter | 6 kommentarer

Fredag kväll den 24 januari och lördagen den 25 januari 2020: Gott och städat

Publicerat den 25 januari, 2020 av Tofflan

Kära dagbok…

Två aströtta släpade sig till Kvarnen igår efter avslutad arbetsdag. Det tog runt en timme att sätta sprätt på tusen spänn inne på Korgtassen och en 350 inne på Systemet, men det var det värt. Och jag hade ju tur att få pengar igår, medan andra får vänta på sina och la de sista (?) slantarna på tulpaner och en elefant (!). Vi lyckades sno en smörgåstårta med räkor och Skagenröra mitt framför näsan på en snäll tant – jag fick riktigt dåligt samvete. Tanten fick inte följa med hem och äta med oss, men det fick bland annat två italienare. Båda aviserades som nyheter vilket inte stämde eftersom vi har druckit Castel del Monte 2018 så sent som i december förra året. Den flaskan öppnade vi lite senare till vår sedvanliga ostassiett. Till smörgåstårtan hyfsade vi vitvinet från förra helgen.

Viner Col Dorcia rosso di Montalcino 2016 o Castel del Monte rosso 2018

Två italienare och ingen tant fick följa med hem…

Smörgåstårta med räkor och Skagenröra vitt vin

…men till smörgåstårtan drack vi förra helgens vin.

Bästa starten på en ledig dag!

Vad vi gjorde resten av kvällen är mest höjt i dunkel. Jag kunde inte låta bli att spela AnagrApp, förstås och det gjorde Anna också. Men vi var trötta och det blev tidig sänggång för oss båda, samt tidig uppgång i morse för Anna. Själv vaknade jag klockan åtta. Igår kväll hade jag ont i ett ben, vid läggdags kände jag av ontet i hjärttrakten eller på vänster sida över revbenen igen. Jag tror att det senare beror på en sträckning. När jag vaknade i morse gjorde det jätteont i hjärtsidan, men jag kunde ändå ligga och läsa och dricka kaffe på sängen en stund. Fast först tömde jag diskmaskinen på ren disk och kattpottorna på skit. Och grubblade över nattens märkliga dröm – att min mobiltelefon var försvunnen. Jag har drömt konstiga saker flera gånger i veckan och den här drömmen var lika konstig som de andra.

∼ ♦ ∼

Idag hade jag bestämt mig för att damma, polera några möbler och torka av i badrummet. Det gjorde jag och det tog sin lilla tid. Jag tvättade också två korta maskiner och torkade av inne på gästtoan och dammade i Pojkrummet. Efter en paus när jag försökte läsa tidningen (se bilden nedan!) samtidigt som jag åt frukost vid lunch orkade jag med även dammsugningen. Den hade jag tänkt spara till morgondagen. Nu har jag i stället hela söndagen fri att göra… jaa, vadå..? Jag borde nog gå ut mer än ner till soprummet med sopor och ut i garaget med metallsopor. Vi får se om jag kommer på nåt sköj. På tal om sköj ska jag laga maten i kväll (<== ironi), men först tänker jag bjuda min kära på en GT.

Herr Lucifer Katt tycker att jag fokuserar på fel saker, som tidningen, i stället för honom.

Nu ska jag strutta runt hemmet och vattna krukväxterna innan jag sätter mig ner och tar en mugg java och läser en stund till. Bara så jag får känna att jag är lite ledig idag också en stund. Efter lördagsmiddagen hasar jag också ner i fåtöljen för att se Pernilla Wahlgren på Slottet i alla fall.

∼ ♦ ∼

*GT = gin och tonic

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Ironi, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt alkohol, AnagrApp, astrött, badrum, ben, Castel del Monte 2018, damma, dammsuga, dåligt samvete, december, dröm, dricka kaffe på sängen, elefant, en mugg java, fåtölj, försöka läsa tidninge, försvunnen mobiltelefon, fri söndag, frukost vid lunch, garaget, gästtoa, gå ut, gin och tonic, grubbla, GT, höljt i dunkel, hem, hitta på nåt sköj, hjärtsida, ICA Supermarket Torgkassen, italienare, kaffe, katt, King's Bay Sauvignon Blanc 2019, konstig, Korgtassen, Kvarnengallerian, laga mat, läsa, lördagsmiddag, lite ledig, Lucifer, märklig, metallsopor, mobilspel, nyheter, ont, ont i hjärttrakten, pengar, Pernilla Wahlgren, pojkrummet, polera möbler, räkor, rött vin, ren disk, sätta sprätt på, shopping, sista slantar, Skagenröra, skit, släpa, smörgåstårta, sopor, soprum, städa, Stjärnorna på Slottet, sträckning, strutta runt, Systembolaget, tant, tömma diskmaskinen, tömma kattppottor, tidig sänggång, tidig uppgång, Torgkassen, torka av, tulpaner, tusen spänn, tvätta, vattna krukväxter, vänster sida över revbenen, vitt vin | Lämna en kommentar

Torsdag kväll den 23 januari och fredagen den 24 januari 2020: Torsdagsfest och trött, trött, trött

Publicerat den 24 januari, 2020 av Tofflan

Kära dagbok…

Torsdagsfest hemma.

Igår kväll blev jag bjuden på en liten torsdagsfest hemma. På torsdagar äter jag ofta pannkakor till lunch. Det är gott och jag blir mätt – fast bara för stunden. Därför blev jag extra glad när Anna undrade om jag ville ha halloumiburgare med potatisklyftor. Jag åt en burgare och några klyftor, ingen jätteportion, men säkert bättre än att bara äta mackor. Blir det mackor händer det ofta att jag blir sugen på nåt, gärna sött, senare på kvällen. Och förra helgens choklad var slut. Alltså var det mycket välkommet med lite mat igår när jag kom hem från jobbet.

Anna hade tvättat tidigare på dan och jag hängde en maskin ren och blöt tvätt samt körde en till. Det blir rätt mycket tvätt när vi är tre. Skönt när vi kan beta av det som finns i tvättkorgen, det vill säga tvätta. Jag älskar verkligen vår tvättmaskin. Den underlättar enormt och jag är evigt tacksam gentemot givarna, Annas snälla mamma och hennes L.

Under kvällen fick jag meddelande på Instagram att det roliga ordspelet AnagrApp hade uppdaterats med nya ord. Jag hoppade in till Appstore och uppdaterade – och sen var jag fast nästan ända fram till klockan 20 och Antikrundan. Jag kan verkligen rekommendera AnagrApp för den som vill ha hjärngympa på egen hand utan att spela mot nån. Riktigt givande mobilspel!

Två stjärnor och omdömet Antikkunnig igår, minsann!

Antikrundan missar jag nog nästan aldrig. Igår fick jag följa med till Nora, dit jag och Anna var 24 timmar på besök en sommar tack vare en vänlig person som tyckte att vi skulle unna oss lite semester trots att jag var arbetssökande vid den tiden. Gårdagens program innehöll som vanligt en massa fina saker, bland annat en fin kinesisk urna omgjord till lampa (uff för omgörningen!) samt ett helt underbart golvur. Jag amatörvärderade förstås från fåtöljen via Duo-appen och lyckades få två stjärnor på diplomet och omdömet Antikkunnig,

∼ ♦ ∼

Inte självklart hur vi ska tidrapportera längre.

Jag är trött, jag är trött, jag är trött. Men så är det ju fredag. Arbetsdagen bjöd bland annat på en massa surr kring tidrapporteringen, som har gjorts om eftersom avdelningen har växt och vi delvis gör andra saker, delvis gör fler saker vi ska ta betalt för. Ledningen har inte kommunicerat syftet med rapporteringen (jag trodde vi hade en ledningskommunikatör…), vilket gör att vissa dränks i frågor. En del enhetschefer har kommunicerat med sina medarbetare igår kväll eller i morse om hur just deras enhet ska rapportera. Ett problem är att personalen vid gamla avdelningen är van att tidrapportera och vi tidrapporterade väldigt detaljerat. Personal som kommer utifrån har inte använt vårt tidsrapporteringssystem eller ens tidrapporterat överhuvudtaget. Nu ska samtliga tidrapportera på ett helt nytt sätt – nytt även för oss ”gamlingar”. Jag upptäckte till exempel igår före hemgång att mina koder inte fanns kvar, men jag fick inga instruktioner hur jag skulle göra från och med i morse när jag pratade med min enhetschef. Nu ska vi tidrapportera i vilken organisatorisk plats vi jobbar snarare än med vad vi jobbar – om det inte är i projekt där vi ska fakturera. Ja ja, allt tar tid numera, även att tidrapportera på rätt sätt… Annars tycker jag att det är bra för min egen del att tidrapportera, eftersom jag då tydligt ser mitt flexsaldo – och det gör min chef också. Sen behöver jag förstås koder för att rapportera tid jag lägger ner i projekt där andra ska betala för min tid. Men det kommer väl…

Stör ej! Även Lucifer är trött…

Starten på den här dagen blev händelserik. Klockan var redan sju när jag satte mig ner för att äta frukost. Då hade jag gett katterna mat, tömt kattpottorna och duschat. Efter frukost och tandborstning väckte jag Gymnasisten innan jag gick, men nånting säger mig att det inte var helt framgångsrikt. Jag kom ihåg att ta med mig kattskiten och slänga den samt ställa fram tomburkar som skulle pantas i kväll när Anna och jag gick för att handla fredagsmat och lite annat. För Anna väntar en jobbhelg, medan jag ska jobba hemma med räkenskaper, tvätt och städning, bland annat. Men blir det soliga dar sticker jag förstås ut på en tur.

För övrigt fick jag smaka på att jag är lite av Osynliga Mänskan. Det är säkert jättebra att självkänslan får en knuff då och då så att jag vet min plats och roll. Men det klart… såna puffar gör faktiskt lite ont.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, Sociala medier, TV | Märkt amatörvärdera, AnagrApp, Annas snälla mamma och hennes L, Antikkunnig, Antikrundan, Appstore, arbetssökande, besök, betala för min tid, choklad, detaljerat, diplom, dränks i frågor, Duo-app, duscha, en vanlig person, evvigt tacksam, fakturera, fåtölj, flexsaldo, frukost, gamlingar, göra ont, golvur, halloumiburgare, handla fredagsmat, händelserik start, helg, hemma, hjärngympa, inga instruktioner, Instagram, jobbhelg, katt, kinesisk urna, knuff, kod, kommunicera, lampa, ledning, ledningskommunikatör, Lucifer, lunch, mackor, mätt för stunden, mobilspel, Nora, nytt sätt för alla, omdöme, omgjord, organisatorisk plats, Osynliga Mänskan, pannkakor, pant, potatisklyftor, problem, projekt, räkenskaper, rekommendera, semester, självkänslan, solig, sommar, städning, stjärna, sugen på nåt sött, surr, system, tandborstning, tömma kattpottor, tidrapportering, tomburkar, torsdagsfest, tvätt, tvättmaskin, uff, underlätta, unna oss, uppdatera, van, väcka, välkommet, veta min plats och roll | 2 kommentarer

Onsdag kväll den 22 januari och torsdagen den 23 januari 2020: Det är så sorgligt, så sorgligt

Publicerat den 23 januari, 2020 av Tofflan

Kära dagbok…

Kanske var jag snäppet piggare igår kväll, men det var ändå så att jag gäspade – flera gånger! – under promenaden hem. Sambon och Gymnasisten gick ut för att införskaffa föda till den senare, medan jag svor i köket eftersom jag åkte på att fylla på kaffeburken. Det är två saker jag ogillar att göra i hushållet – förutom att laga mat och handdiska, dårå. Den ena är att öppna en ny ost (kladdigt!), det andra att fylla på kaffe i burken som är för liten för att rymma innehållet i ett helt paket kaffe vilket. Det senare innebär alltid spill av kaffepulver överbänk och gärna golv också. Igår kväll gick det emellertid hyfsat, men jag hann inte ta första muggen kaffe innan mina sambor var tillbaka.

Nej! Jag åkte på att fylla på kaffe igår.

∼ ♦ ∼

Besväret att fylla på kaffe i en tom burk är skämmigt att skriva om jämfört med det Eva Schloss pratade med Anja Kontor om igår kväll i del tre av säsongens När livet vänder. Den där halvtimmen på onsdagskvällar gör att jag skäms över det mesta av mitt gnäll. Jag påminns ofta om min egen skuld i stället. Det är alltså inte enbart före detta vänner som påminner mig om den.

∼ ♦ ∼

När det är torsdag och nerförsbacke jobbmässigt på ett jobb där en inte längre trivs borde en väl ändå vara på lite bra humör. Ja jo, det hade en nog varit om en inte hade fått fler mindre roliga arbetsuppgifter. Större delen av dagen var vikt åt ämnet byråkrati. Byråkrati intresserar mig inte särskilt. Jag säger inget mer än att jag fick ytterligare tråkarbetsuppgifter, om än med en touch av sånt som tillhör min starka sida. Jag får nästan inte alls jobba strategiskt numera utan det är till 90 procent operativa arbetsuppgifter, gärna akutgrejor eller uppdrag där jag förväntas åstadkomma underverk av nåt som… inte är så bra, snudd på obegripligt, enligt min mening och där jag i prinicp aldrig får (tillräckligt med) underlag. Utöver det är det allt som oftast för många kockar inblandade i tillverkningen av soppan. Det har blivit mycket, mycket svårt för mig att göra ett bra jobb eftersom jag tycker att det totalt sett görs fel jobb.

Meeen… Linnéanum är vackert i solnedgång…

Vackert.

∼ ♦ ∼

Idag har Anna träffat sin snälla mamma. Sånt kan jag inte göra längre, alltså träffa min mamma. Inte för att jag gjorde det så ofta när mamma levde – vi bodde ju 30 mil från varandra. Men ändå. Det fanns en valmöjlighet. Den finns inte längre. Jag är ledsen för det, men glad för Annas skull, att hon har möjligheten kvar.

∼ ♦ ∼

Dags att göra räkenskaperna i helgen.

I helgen är det dags att sitta med räkenskaperna. Jag har betalat en del räkningar redan i veckan, den senaste idag. Januari månad innebär alltid fler utgifter, såsom försäkringar, och högre utgifter, såsom premiehöjningar. Nu betalar jag nästan 500 spänn i månaden på en försäkring som ska trygga boendet för min sambo ifall jag går bort. Ursprungligen låg den avgiften på 300nånting. Även de andra försäkringarna har fått högre premier, det är ju som det är i tillvaron. Sen ska jag städa, med fokus på att damma och torka av i badrummet och på gästtoan. Gissningsvis följer en promenad med Helvetesmonstret* på det också. Annas fina städning förra fredagen är ett minne blott när vi är tre människor och tre katter som bor ihop. Vi får fredag och lördag kväll tillsammans, Anna och jag, men lördag dag och söndag från klockan sju till klockan 21.15 jobbar hon. Så… vad klagar jag för när det gäller mitt jobb..? Jo, att det som jag älskade med mitt jobb inte längre är. Det är så sorgligt, så sorgligt. Men världsligt. Jag må tyna bort invärtes, bara.

∼ ♦ ∼

Jag ser på Antikrundan i kväll, amatörvärderar och glömmer verkligheten.

∼ ♦ ∼

*Helvetesmonstret = familjen Katts namn på dammsugaren

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Personligt, TV | Märkt akutgrejor, amatörvärdera, Anja Kontor, Antikrundan, avgift, ämne, öppna en ny ost, öppna ny ost, badrum, besvär, betala, burk, byråkrati, damma, ett minne blott, ett paket kaffe, Eva Schloss, familjen Katt, för många kockar i soppan, före detta vänner, försäkringar, förväntas åstadkomma underverk, fin städning, fler utgifter, fokus, fredag, fylla på kaffe, fylla på kaffeburken, gäspa, gästtoa, gå bort, göra fel jobb, glömma verkligheten, gnäll, handdiska, högre utgifter, helg, Helvetesmonstret, hyfsat, införskaffa föda, inte så bra, inte trivas, januari, jobba strategiskt, kök, kladdigt, lördag, Linnéanum, mamma, min starka sida, mindre roliga arbetsuppgifter, mugg, mycket svårt att göra ett bra jobb, När livet vänder, nerförsbacke, onsdagskväll, operativa arbetsuppgifter, påminnas, premiehöjningar, promenad, räkenskaper, så sorgligt, skäms, skuld, snäppet piggare, snudd på obegripligt, solnedgång, spill, städa, svara, tillvaro, torka av, torsdag, touch, tråkarbetsuppgift, trygga boendet, tyna bort invärtes, underlag, uppdrag, valmöjlighet, världsligt | Lämna en kommentar

Tisdag kväll den 21 januari och onsdagen den 22 januari 2020: Tillvarons galenskaper

Publicerat den 22 januari, 2020 av Tofflan

Kära dagbok…

Just nu är det så många galenskaper i min tillvaro att jag måste skratta åt ”hela skiten”. Och naturligtvis kan jag inte skriva här vad allting handlar om, av integritetsskäl och andra skäl. I stället får jag raljera om andras galenskaper. Som att lokalblaskan, det vill säga Upsala ~~Dumma~~ Nya Tidning saknar korrekturläsare… Detta uppmärksammade jag igår på Instagram, vilket fick en del att skratta och nån från UNT att svara nåt halvfånigt. Problemet är inte nytt med den tidningen, så att säga. Fel kan vi alla göra, men när det är ofta förekommande i tjänsten och av så kallade proffs… Ja, då skrattar jag ~~lite~~ rätt mycket. Vet du, kära dagbok, vad ett spontant bakenbad är för nåt?

Vad är ett spontant bakenbad?

Nåja, gårdagskvällen blev ganska flamsfri. Sambon och jag tittade på Auktionssommar och där kan en verkligen tala om folk som raljerar över andras dumhet. Programmet är lite roligt, det är två lag med två personer vardera som tävlar mot varandra i att göra bäst auktionsfynd. Tittarna kan också vara med och tävla via Duo-appen om de vill. Jag vill inte. Programledarna hånar deltagarna och deras misslyckade köp på ett sätt som är ganska oförskämt. För hur det än är så är deltagarna amatörer, inte proffs. Sen tycker väl jag hemma i fåtöljen att de gör felköp ibland också, men jag kan förstå att det blir lite nervöst – det är en tävling. Programledarna, eller jag ska väl säga de så kallade antikexperterna, gör själva en hel del hårresande missar. Ryktet säger att de i ett program missade en känd dyrgrip i form av en apa. Så felfria är de inte.

Gårdagens två tävlingspar tycktes ha en fäbless för pinnstolar. Fina, men inte så jättemycket värda. Häftigast var den gamla kassaapparaten som ett par köpte in. Det var paret från Mehedeby. Tur att de inte var från Heby, för Heby finns visst inte. (I alla fall inte enligt Wordfeud.)

Heby finns inte….

Det blev tidig sänggång igår. Vi är båda två trötta av olika skäl. Men när dagarna blir ljusare ska i alla fall jag försöka ta ett par friskvårdshalvtimmar i veckan på arbetstid för att promenera. (Vi har rätt till en timme per vecka.) Jag föredrar att gå ut efter lunch, vilket kan vara svårt eftersom det ofta är möten då.

I morse ljusnade det tidigt. Dan blev ganska solig. Till och med en sån som jag längtar efter vår, sol och ljus nu. Uppsala kommun tror emellertid visst att det fortfarande är juletid. Igår visade jag här en bild på de röda bollarna i träden vid Fyrisån. Okejrå, de är fina och med lite god vilja behöver en inte se dem som juldekorationer. Men på Sysslomansgatan nära S:t Eriks torg vid Saluhallen, där är det fan i mig julbelysning uppe över gatan.

Det här är fan i mig julbelysning!

∼ ♦ ∼

Visst ljusnar det, men tillvaron är ändå rätt mörk.

Ja, jag skrattar och pekar finger åt andras fel och misstag, samtidigt som det ljusnar omkring mig. Fast ärligt talat är tillvaron rätt mörk just nu. Så en kan väl säga att jag skrattar åt galenskaper i tillvaron som inte skadar nån. Och så kämpar jag på i det mörka och försöker överleva precis som alla andra. Vissa dar går det bättre än andra. Idag, till exempel, hade jag tre möten varav två var med nästan bara gamla kollegor. Då känner jag mig trygg och kompetent. Det är i närvaro av de nya som jag känner mig dum och petad åt sidan och hatar alla dolda agendor (det är inte bara jag som ser dolda agendor på jobbet, för övrigt. Tyvärr.). Jag vill inte ha det så i längden. Därför fortsätter jag med en tredje träff nästa vecka med en karriärrådgivare. Den stackarn får ladda med pappersnäsdukar varje gång vi ses, för jag brister alltid. Det är verkligen skitsvårt att acceptera att det jobb jag en gång älskade inte är det jobbet idag. Det slutade vara det jobbet den 7 oktober förra året.

∼ ♦ ∼

I kväll klockan 20 i SvT2 är det tredje delen av När livet vänder, tillika andra och avslutande delen av Anja Kontors möte med Eva Schloss, styvsyster till Anne Frank. (Har du inte möjlighet att titta i kväll finns avsnittet på SvT Play.) Jag tror att jag behöver titta på det.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Jobb, Personligt, Sociala medier, Trams, TV | Märkt acceptera, amatörer, Anja Kontor, Anne Frank, antikexperter, apa, app, arbetstid, Auktionssommar, älska, älska mitt jobb, brista, dolda agendor, dum, dumhet, Duo-appen, efter lunch, Eva Schloss, fäbless, fåtölj, fel, felköp, fin, finns inte, friskvårdshalvtimme, friskvårdstimme, Fyrisån, galenskaper, gamla kollegor, gammal kassaapparat, ganska flamsfri, håna deltagare, hårresande missar, Heby, hela skiten, i tjänsten, Instagram, inte felfri, inte proffs, integritetsskäl, julbelysning, julbelysning över gatan, juldekoration, juletid, karriärrådgivare, kompetent, ladda med pappersnäsdukar, lag, ljus, ljusare dagar, lokalblaskan, mörk tillvaro, möte, med lite god vilja, Mehedeby, missa en känd dyrgrip, misstag, När livet vänder, nervöst, nya kollegor, ofta förekommande, peka finger, petad åt sidan, pinnstol, problem, proffs, programledare, promenera, raljera, röda bollar, roligt, rykte, S:t Eriks torg, sakna korrekturläsare, Saluhallen, skadar ingen, skål, skratta, skriva, sluta, sol, solig, spontant bakenbad, SvT2, Sysslomansgatan, tavla, tävling, tidig sänggång, tillvaro, tittare, träd, trött, trygg, UNT, Uppsala kommun, Upsala Nya Tidning, vår, vård, Wordfeud | 2 kommentarer

Måndag kväll den 20 januari och kramdagen den 21 januari 2020: Harvar på

Publicerat den 21 januari, 2020 av Tofflan

Kära dagbok…

Måndagskvällen blev lång och lite seg. Efter att ha betalat ett par räkningar och ätit kvällsmackor blev jag skittrött och gäspig. Uppenbarligen var de flesta av mina sambor också det. Alla satt, halvlåg eller låg och slöade på flera olika ställen i hemmet…

Lucifer sov så gott i soffan.

Utvikningskille?

Mini låg hos mig i fåtöljen en stund, men föredrog skrivbordsstolen.

Citrus har hittat en liten myshåla bland kuddarna i farfarsfåtöljen.

Jag harvade på med min sista Fridegårdbok och i morse blev det bokbyte till en nyutkommen spänningsroman som jag fick av Uppsalaewa i fredags. (Inlägget om Lättingen förberedde jag igår.) På Goodreads har jag satt som utmaning till mig själv att läsa 100 böcker i år. (Förra året läste jag 91.) Men jag vill också fortsätta försöka bredda min läsning och inte enbart välja deckare. Fast det är helt klart min favoritgenre! Sen gillar jag biografier också, förstås och även bra romaner som ger mig nåt, som inte bara är välskrivna rent tekniskt. Lokala författare har jag en förkärlek för och det får en säga att både Jan Fridegård och Aline Lilja Gladh är. Fridegård kom ju från Enköpingstrakten och Lilja Gladh skriver om Örbyhus där hon växte upp.

Bokbyte från en självbiografisk bok från 1965 till en nyutkommen spänningsroman. Båda böckerna är skrivna av författare med lokal anknytning.

∼ ♦ ∼

Kanske dags att plocka bort juldekorationerna, som sagt…

I morse var det lite blött på marken när jag gick till jobbet, men himlen var ljusare än igår. Snart kan nog kommunen ta bort juldekorationerna i träden vid ån. Inte för att jag är trädkramare, men det är kramdagen idag och jag tänker på träden. Solen försökte titta fram under dan. Det lyckades framåt lunch.

Harva på, ja… Det kan en säga att jag gör med än det ena, än det andra. På jobbet är jag inblandad i ett tiotal texter. Min roll är att skriva begripliga texter och att sen publicera dessa på vårt intranät. Eftersom det är sjuhundrafyrtioelva kockar inblandade är det inte det lättaste. Min chef levererade ändå ett bra underlag att utgå ifrån. Det svåra blir när så många andra ska vara med och tycka om texterna. Jag skulle föredra om de fokuserade på innehållet eftersom de är experter på det och lät mig fokusera på det språkliga eftersom det är där min styrka ligger. Det irriterar mig lite dessutom att de som skriver betydligt sämre än jag har synpunkter på just det språkliga i stället för innehållet. Nu kommer det emellertid inte in jättemånga såna synpunkter, så nåt rätt måste jag väl ändå göra. Och det är detta jag mest har ägnat den här tisdagen på jobbet åt.

∼ ♦ ∼

Efter den gångna, sköna helgen känns det som om jag behöver nåt att se fram emot för att inte tappa sugen. Där jag befinner mig just nu jobbmässigt finns emellertid nästan inga ljusglimtar alls längre. Sånt blir rätt själsdödande i längden. Jag har pratat med några personer som har spelat viktiga roller tidigare för mig i och på jobbet. Dessa små pratstunder betyder mycket och gör att jag inte tappar sugen helt – utan harvar på. Att harva på blir rätt trist i längden och jag skulle verkligen behöva nån ljusglimt, åtminstone i den privata sfären. Jobbet är ju som det är och jag får trots allt lön för att vara där. (Men jag har faktiskt sökt två riktigt intressanta jobb idag där skrivandet är i fokus.) Anna och jag pratade lite löst om att besöka antikmässan i Fyrishov igen. Den håller till där första helgen i februari. Det är en liten ljuspunkt, i alla fall, och bara så länge vi inte köper en massa getostar som förra gången på mässan i höstas. Jag fick sån avsmak för getost när ostarna från mässan hade legat ett tag i kylen…

Så här mycket folk var det på Antikmässan i Fyrishov den 2 februari förra året.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Jobb, Personligt, Sociala medier | Märkt Aline Lilja Gladh, antikmässa i Fyrishov, avsmak, Änglaleken, Örbyhus, äta kvällsmacka, betala räkningar, biografi, blött på marken, bokbyte, bredda läsningen, chef, citrus, deckare, den privata sfären, det språkliga, Enköpingstrakten, ett bra underlag, expert, familjen Katt, farfarsfåtöljen, favoritgenre, författare, fokusera på, fredag, Fyrisån, gäspig, ge mig nåt, getost, Goodreads, ha en förkärlek för, halvligga, harva på, hemmet, innehåll, intranät, irritera mig, Jan Fridegård, jobbmässigt, juldekoration, katter, kramdagen, kuddar, kyl, läsa, Lättingen, lång, lön, ligga, litteratur, ljusare himmel, ljusglimt, lokal anknytning, Lucifer, min styrka, Mini, myshåla, nyutkommen spänningsroman, prata lite löst om, pratstund, publicera, rätt, roll, roman, söka jobb, seg, sitta, själsdödande i längden, sjuhundrafyrtioelva kockar inblandade, skön helg, skittrött, skriva begripliga texter, skriva betydligt sämre, skrivandet i fokus, slöa, sol, spela viktig roll, synpunkt, tappa sugen, texter, tisdag, träd, trädkramare, trist i längden, tycka om, Uppsala kommun, utmaning, utvikningskille, välskriven rent tekniskt, växa upp | 6 kommentarer

Lättingen

Publicerat den 21 januari, 2020 av Tofflan

Ett inlägg om en bok.

Nu har jag läst alla böcker av Jan Fridegård som jag sparade från mitt föräldrahem. Sist ut blev Lättingen, en självbiografisk bok som skrevs 1965 och som jag egentligen skulle ha läst före Det kortaste strået. Men böckerna hänger inte ihop så pass att en måste läsa dem i ordning, det går bra ändå.

Även i Lättingen förekommer små betraktelser, memoarer, så det är ingen självbiografi i egentlig mening. Lustigt nog nämns Ester Blenda Nordström, vilket får mig att inse det rabalder hon måste ha ställt till med på grund av sitt Wallraffande. Andra författarkollegor, främst manliga, dyker också upp då och då i boken liksom hans familj.

Det är lite puttrigt och en aning lärorikt att läsa den här boken. Glimtar av vad som var på tapeten får jag som läsare också. Jag tycker att det blir lite hattigt, att berättelserna hoppar lite i tid och ämne, men det är naturligtvis intressant läsning.

Toffelomdömet blir medel.

Rosa toffla mini

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Familj, Personligt | Märkt betraktelser, Det kortaste strået, Ester Blenda Nordström, föräldrahem, glimtar, hattigt, hoppa i tid och ämne, intressant läsning, Jan Fridegård, lärorikt, läsa, Lättingen, litteratur, manliga författarkollegor, memoarer, omdöme, på tapeten, puttrigt, rabalder, självbiografisk bok, Wallraffande | 4 kommentarer

Söndag kväll den 19 januari och måndagen den 20 januari 2020: Slut på friden och det finns faktiskt inte tid

Publicerat den 20 januari, 2020 av Tofflan

Kära dagbok…

Plötsligt var den sköna helgen slut. Två lediga dar är över. Slut på friden. Jag som en gång älskade mitt jobb pinade mig iväg i morse – efter att ha glömt påsen med kattskit i hallen. Nåja, jag kom i alla fall ihåg att ta medicin, duscha, klä på mig (!), äta yoghurt, dricka två muggar kaffe och väcka Gymnasisten. Söndagsångesten igår var inte så jättesvår trots allt. Jag lagade faktiskt söndagsmiddagen och även om den tog tid att bli färdig (jävla ugn!), blev den godkänd och vi blev mätta.

Jag lagade mat igen igår, kors i taket!

Söndagsmiddag.

Resten av kvällen satt vi med var sin dator, Anna och jag, och gick igenom foton, säkerhetskopierade och rensade såväl datorer som mobiler. Riktigt tråkgöra, men det gick ändå smidigt och var lite kul eftersom det då och då dök upp en del roliga saker som vi delgav/påminde varandra om.

∼ ♦ ∼

Skulle behövt tvätta ansiktet med denna idag för att dölja mina känslor.

Måndag morgon… Fy faaan… Det är inte roligt längre. Jag hade lust att tvätta ansiktet i svart tvål för att dölja hur jag känner, men egentligen… Varför då? Vi är rätt många som har ångest inför en jobbvecka – och det är inte bara folk på min arbetsplats, det är nog ganska generellt. Nu försöker jag komma tillrätta med det på lite olika sätt. Ett sätt är förstås att fortsätta leta intressanta lediga tjänster och söka. Jag gör också andra saker. Tvättar mig i ansiktet med svart tvål gör jag inte ännu. Den fina tvålen , som jag fick i julklapp, får ligga kvar i skåpet ett tag till. Det var så lustigt, för på den tiden jag bodde ensam jagade jag alltid svart tvål till toan/duschrummet. Av nån anledning kom min sambo att tänka på det och köpte mig en finfin svart tvål till jul. Tänk så snabbt jag glömmer saker, inte bara bajspåsar i hallen utan också att jag brukade jaga svart tvål…

Idag hade jag tre möten på förmiddagen och vid åtminstone ett av dem konstaterades att vi delvis har dubbeljobbat för att chefen inte riktigt har koll. Sånt har vi inte tid med. Under resten av dan kollade jag diverse förslag på olika saker. Sånt som andra skriver ihop numera. Sånt som jag skrev ihop tidigare. Det klart att det känns (underförstått: inte så bra). Men jag biter ihop och lägger mer energi på andra som behöver extra stöd just nu.

∼ ♦ ∼

Och under lunchen lades en av mina äldsta vänner här i Uppsala till den sista vilan. Vi lärde känna varandra på 1980-talet, när jag var student. De senaste 20 åren har vi emellertid endast haft ytterst sporadisk kontakt. En tänker att… det finns tid. Men en dag fanns ingen tid kvar. Det var försent. Mina tankar går till vännens maka. Livet är kort. Alltför kort för somliga. Jag kan inte riktigt förstå det än.

Vitrosa ros

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, Vänner | Märkt 1980-talet, älska mitt jobb, ångest inför en jobbvecka, bajspåse, behöva stöd, bita ihop, chefen, dator, dölja, dubbeljobb, duscha, energi, förslag, foto, glömma, glömma påsen med kattskit, godkänd, hall, inte roligt, inte tid, jaga, jul, kaffe, känns inte så bra, känslor, klä på mig, leta intressanta lediga tjänster att söka, matlagning, mätt, möten, medicin, mobil, mobiltelefoni, påminna, pina mig iväg, roliga saker delge, säkerhetskopiera, söndagsångest, söndagsmiddag, sista vilan, skön helg, skriva ihop, slut på friden, smidigt, sporadisk kontakt, student, svart tvål, toa/duschrum, tråkgöra, tvätta ansiktet, ugn, Uppsala, väcka, yoghurt | 2 kommentarer

Lördag kväll den 18 januari och söndagen den 19 januari 2020: Blå himmel

Publicerat den 19 januari, 2020 av Tofflan

Kära dagbok…

Lördagsmiddagens tillagning drog ut på tiden. Det sipprade ut inte så vackra ord från köket och mästerkockan såg ut som ett åskmoln. Men när maten kom på faten var den ljuvlig. Anna gjorde kycklingspett med jordnötssås och ris. Underbart gott! Sen orkade vi bara äta lite choklad före och lite ost efter Stjärnorna på Slottet och sista delen av Hemligheten. (Hemligheten gav mig vissa associationer till en uppländsk ort vars namn börjar på Knut och slutar på by.) Två avsnitt av The Crown blev det och nu har vi nog bara fem avsnitt kvar av sista säsongen att se. (Fast jag har sett att en fjärde säsong med tio avsnitt är på gång.) Men det var precis vad vi mäktade med, för klockan sprang iväg och ögona gick i kors. Klockan var närmare ett innan vi landade i bädden.

Underbart gott!

∼ ♦ ∼

Lagen om Uppstigning säger visst att en ska stiga upp senast klockan nio om en är ledig. Vi steg inte upp då, men vi vaknade. Starten på denna lediga söndag blev som alla lediga dar – litterär och med kaffe på sängen. Jag läste ut Fridegårds självbiografiska bok och bytte till en liknande. Lättingen borde jag nog ha läst före Det kortaste strået, för den är skriven ett år innan (1965). Men nåja. De hoppar rätt bra i tiden, böckerna. Jag skrattade till i morse när Ester Blenda Nordström i byxor nämndes. Boken om henne fick jag i julklapp 2017 och jag måste säga att det verkar ha varit en spännande människa!

Böckerna Det kortaste strået och Lättingen

Bokbyte från självbiografisk Fridegård…

…till självbiografisk Fridegård.

Den här söndagen var solig och himlen underbart blå. Vi behövde ljus och luft och röra på oss. I nästan två timmar och fem kilometer var vi ute och gick.

Soligt och blå himmel idag.

Vi promenerade i Stationsområdet och Höganäs. Kontrasten mellan ny bebyggelse och äldre är slående. De nya husen är annorlunda och spännande, men jag vet inte om jag tycker att de är så snygga. Sneda vägger känns lite… opraktiskt.

Annorlunda och spännande, men sneda väggar…

Huset Juvelen och min juvel (Anna).

Utanför Radisson Blu såg jag inga granar idag, men på ~~smaragderna~~ de gröna glasbitarna låg gigantiska bollar eller garnnystan i rött och vitt. Kanske dags att det kommer några kommunmänniskor och tar bort juldekorationerna snart..? Kommunhusets personal huserar ju tillfälligt på just Stationsgatan.

Dags att plocka bort juldekorationerna nu, kommunen!

Jag fotade, Anna fotade, jag fotade Annas skugga när hon fotade och Anna fotade mig…

Jag fotade Annas skugga när hon fotade.

Vi besökte Uppsala Antik och Vintage på Hjalmar Brantingsgatan 4, för där är det öppet på söndagar. Anna såg nåt snyggt, jag såg nåt roligt. Vi köpte inget.

Två troll en söndag på Uppsala Antik och Vintage.

Söndagsfika med sudoku.

På hemvägen slank vi in på Korgtassen och handlade lite ätbart av olika slag. Det blev en rejäl söndagsfika med tre sorters kakor och var sitt svårt sudoku när vi kom hem.

Igår lagade Anna maten, så jag gissar att det är min tur idag. Jag vill ha till protokollet också att jag fixade frukosten i morse, för ovanlighetens skull. Söndagsmiddagen blir av det enklare slaget, men nåt som vi gillar: korv och pommes frites (kycklingkorv för min del). Den vanliga korven stekes i den nya pannan vi köpte igår, min korv grillar jag nog ihop med pommesen. Matlagning är uthärdligt när en slipper stå så länge vid spisen.

I morrn är det slut på det roliga och sköna. Himlen blir grå och tillvaron dyster: en ny arbetsvecka startar och jag ser inte fram emot den alls. Redan när jag vaknade idag kände jag ångest inför den.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Personligt, TV | Märkt annorlunda, associationer, ätbart, ångest, åskmoln, ögona gick i kors, öppet på söndagar, blå himmel, bokbyte, boll, byxor, choklad, Det kortaste strået, dyster tillvaro, en spännande människa, Ester Blenda Nordström, Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström, fem kilometer, foto, frukost, fyra säsonger, gigantisk, granar, grå himmel, gröna glasbitar, grilla, Höganäs, Hemligheten, Hjalmar Brantingsgatan 4, husera, ICA Supermarket Torgkassen, inte så snygga, inte så vackra ord, Jan Fridegård, juldekorationer, julklapp, Juvelen, kaffe på sängen, Knutby, kommunhuset, kommunmänniskor, kontrast, Korgtassen, korv och pommes frites, kycklingkorv, kycklingspett med jordnötssås, laga mat, Lagen om Uppstigning, landa i bädden, Lättingen, lördagsmiddag, ledig söndag, litteratur, ljus och luft, matlagning, mästerkockan, ny arbetsvecka, ny bebyggelse, ny stekpanna, nystan, opraktiskt, ost, personal, promenad, Radisson Blu, röd, röra på oss, ris, söndagsfika, se nåt roligt, se nåt snyggt, ser inte fram emot, sippra ut, självbiografiska böcker, slippa stå vid spisen, slut på det roliga och sköna, smaragder, sneda väggar, solig, spännande, Stationsgatan, Stationsområdet, Stjärnorna på Slottet, sudoku, The Crown, Torgkassen, tre säsonger, tre sorters kakor, uppländsk ort, Uppsala Antik och Vintage, uthärdligt, vit | 2 kommentarer

Det kortaste strået

Publicerat den 19 januari, 2020 av Tofflan

Ett inlägg om en självbiografisk bok.

Det var inte så väldigt många böcker från mitt föräldrahem som följde med hem till mig. Inför att mamma skulle flytta till lägenheten 2010 gjorde vi den stora rensningen av pappas bibliotek. Det är ganska tungt att tänka på hur många böcker vi skänkte bort… Efter mammas bortgång blev det därför bara ett par papperskassar med böcker som fick flytta till Uppsala. Bland annat de böcker av Jan Fridegård som mamma och pappa hade. Jag har haft en paus i läsningen av dem, men återvände nu till ett par med självbiografisk inriktning.

Nu har jag läst boken Det kortaste strået som kom ut 1966, två år före författarens död. Författarens hustru Gudrun hade dött tidigare 1968. Sammanträffande eller inte, men de tu träffades på 1930-talet på Hurtigs konditori i Stockholm där Gudrun jobbade…

Den här boken på föredömliga 200 sidor ger läsaren glimtar ur författarens liv. Det är en åldrande författare som blickar tillbaka, men ändå känns det som att 71 år är allt för tidig ålder att gå bort. Här finns riktigt träffande personporträtt och författaren är skrämmande ärlig och rättfram i sina beskrivningar och texter. Inte ens kungligheter behandlas med silkesvantar.

Jag tycker att detta inte bara är en självbiografisk bok utan en bok som ger en del av Sveriges historia precis lika mycket som författarens skönlitterära verk. Men personen Janne Fridegård, inte författaren, får jag också förstås en bild av. Boken går snabbt att läsa, men lämnar avtryck som jag vet stannar kvar i mig.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla mini

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Familj, Personligt | Märkt 1930-talet, avtryck, åldrande, behandlas med silkesvantar, beskrivning, bibliotek, bortgång, död, Det kortaste strået, för tidig ålder, föräldrahem, föredömlig, författare, flytta, glimtar ur författarens liv, Gudrun, Hurtigs konditori, hustru, Jan Fridegård, kungligheter, lägenhet, läsa, läsning, litteratur, mamma, omdöme, pappa, papperskassar, paus, person, sammanträffande, självbiografisk bok, skänka bort, skönlitterära verk, skrämmande ärlig och rättfram, snabb, Stockholm, Sveriges historia, text, träffande personporträtt, tungt, Uppsala | 2 kommentarer

Vem fan är Tofflan?

En rätt tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med.

Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig.

Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till
mejlaulrika(snabel-a)gmail.com
Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte!

Om du ser annonser här i högerspalten och mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry! Skaffar du ett WordPress-konto slipper du se dem.
På den här bloggen…
- är det Toffelredaktionen som ger dig möjlighet att kommentera. Att kommentera är ingen automatisk rättighet du har. Din kommentar ska beröra inlägget den handlar om.
- får du vara anonym utåt sett, men redaktionen måste kunna verifiera att du är den du utger dig för att vara. Påhittade e-postadresser och URL:er innebär att din kommentar inte publiceras.
- din e-postadress syns inte utåt, men sparas backend för att du ska slippa fylla i ett formulär varje gång du kommenterar.
- genom att lämna en kommentar här godkänner du alltså att din e-postadress sparas i systemet.
Läs mer om vad som gäller på sidan Reglerna!
Sök efter:
Sociala medier
- Visa Tofflisens profil på Twitter
- Visa Tofflisens profil på Instagram
- Visa Tofflans profil på Pinterest
- Visa ulrika-hurtig-99063376s profil på LinkedIn
- Visa TofflansOscarss profil på YouTube
Följ Tofflans blogg via E-post

Ange din e-postadress för att följa Tofflans blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

E-postadress:

Gör som 29 andra, prenumerera du med.
Follow Tofflan – the neverending story on WordPress.com
Translate/översätt
Tofflan läser just nu
Tofflan på LinkedIn

Gå till Toffelprofilen
Tofflan på Goodreads
Ämnen
Antikt-retro-secondhand-loppis Böcker Dagbok Diskutabelt Epikuréiskt Familj Film HBTQ Ironi Jobb Krämpor Mat Media Musik Okategoriserade Personligt Radio Sociala medier Trams TV Vin Vänner
Mest lästa inlägg
- En krigshistoria av UH
- Svart bok av UH
- Lillans bok
- Sida i den svarta boken av UH
- Spännande historier med Anna och Anders av UH

	Tofflan om Fredagen den 25 april 2026: Lå…
	uppsalaewa om Fredagen den 25 april 2026: Lå…
	Tofflan om Recension: Psykiatern
	ELIZA om Recension: Psykiatern
	Tofflan om Skuggriket
	Lottens Bokblogg om Skuggriket
	Bittert, amore av Ca… om Recension: Bittert, amore
	Tofflan om Recension: Familjehemligheter
	Merete om Recension: Familjehemligheter
	Tofflan om Recension: Familjehemligheter
	Lottens Bokblogg om Recension: Familjehemligheter
	Tofflan om Väninnorna på Nordiska Ko…
	Lottens Bokblogg om Väninnorna på Nordiska Ko…
	Vintereld av Anders… om Vintereld
	Tofflan om Blodland

Läsvärt hos andra!
- Döda drömmars ö på BOKHYLLAN I PEPPARKAKSHUSET
- Få dem att lyda av Nina de Gee… på Lottens Bokblogg
- Mellan Ljungskile och Istanbul… på BokCissisBokRecensioner
- Tisdagstrion: Antiken på BOKHYLLAN I PEPPARKAKSHUSET
- Hur jag läser nu när jag är äl… på Mösstanten
Dagarna
april 2026

M T O T F L S

1 2 3 4 5

6 7 8 9 10 11 12

13 14 15 16 17 18 19

20 21 22 23 24 25 26

27 28 29 30

« Mar
Arkiv
- april 2026
- mars 2026
- februari 2026
- januari 2026
- december 2025
- november 2025
- oktober 2025
- september 2025
- augusti 2025
- juli 2025
- juni 2025
- maj 2025
- april 2025
- mars 2025
- februari 2025
- januari 2025
- december 2024
- november 2024
- oktober 2024
- september 2024
- augusti 2024
- juli 2024
- juni 2024
- maj 2024
- april 2024
- mars 2024
- februari 2024
- januari 2024
- december 2023
- november 2023
- oktober 2023
- september 2023
- augusti 2023
- juli 2023
- juni 2023
- maj 2023
- april 2023
- mars 2023
- februari 2023
- januari 2023
- december 2022
- november 2022
- oktober 2022
- september 2022
- augusti 2022
- juli 2022
- juni 2022
- maj 2022
- april 2022
- mars 2022
- februari 2022
- januari 2022
- december 2021
- november 2021
- oktober 2021
- september 2021
- augusti 2021
- juli 2021
- juni 2021
- maj 2021
- april 2021
- mars 2021
- februari 2021
- januari 2021
- december 2020
- november 2020
- oktober 2020
- september 2020
- augusti 2020
- juli 2020
- juni 2020
- maj 2020
- april 2020
- mars 2020
- februari 2020
- januari 2020
- december 2019
- november 2019
- oktober 2019
- september 2019
- augusti 2019
- juli 2019
- juni 2019
- maj 2019
- april 2019
- mars 2019
- februari 2019
- januari 2019
- december 2018
- november 2018
- oktober 2018
- september 2018
- augusti 2018
- juli 2018
- juni 2018
- maj 2018
- april 2018
- mars 2018
- februari 2018
- januari 2018
- december 2017
- november 2017
- oktober 2017
- september 2017
- augusti 2017
- juli 2017
- juni 2017
- maj 2017
- april 2017
- mars 2017
- februari 2017
- januari 2017
- december 2016
- november 2016
- oktober 2016
- september 2016
- augusti 2016
- juli 2016
- juni 2016
- maj 2016
- april 2016
Besökare
- 975 376 besök
RSS inlägg
RSS kommentarer
Twinglylänkare
- Ett fel har uppstått, webbflödet är förmodligen nere. Försök igen senare.
Tjolahopp

Tjolahej
Follow Tofflan – the neverending story on WordPress.com
Följ Tofflans blogg via E-post

Ange din e-postadress för att följa Tofflans blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

E-postadress:

Gör som 29 andra, prenumerera du med.
Tofflan på LinkedIn

Gå till Toffelprofilen
Sök efter:
Mest lästa inlägg
- En krigshistoria av UH
- Svart bok av UH
- Lillans bok
- Sida i den svarta boken av UH
- Spännande historier med Anna och Anders av UH
Dagarna
april 2026

M T O T F L S

1 2 3 4 5

6 7 8 9 10 11 12

13 14 15 16 17 18 19

20 21 22 23 24 25 26

27 28 29 30

« Mar

april 2026
M	T	O	T	F	L	S
	1	2	3	4	5
6	7	8	9	10	11	12
13	14	15	16	17	18	19
20	21	22	23	24	25	26
27	28	29	30

april 2026
M	T	O	T	F	L	S
	1	2	3	4	5
6	7	8	9	10	11	12
13	14	15	16	17	18	19
20	21	22	23	24	25	26
27	28	29	30

	Tofflan om Fredagen den 25 april 2026: Lå…
	uppsalaewa om Fredagen den 25 april 2026: Lå…
	Tofflan om Recension: Psykiatern
	ELIZA om Recension: Psykiatern
	Tofflan om Skuggriket
	Lottens Bokblogg om Skuggriket
	Bittert, amore av Ca… om Recension: Bittert, amore
	Tofflan om Recension: Familjehemligheter
	Merete om Recension: Familjehemligheter
	Tofflan om Recension: Familjehemligheter
	Lottens Bokblogg om Recension: Familjehemligheter
	Tofflan om Väninnorna på Nordiska Ko…
	Lottens Bokblogg om Väninnorna på Nordiska Ko…
	Vintereld av Anders… om Vintereld
	Tofflan om Blodland

Besökare
- 975 376 besök
Arkiv
- april 2026
- mars 2026
- februari 2026
- januari 2026
- december 2025
- november 2025
- oktober 2025
- september 2025
- augusti 2025
- juli 2025
- juni 2025
- maj 2025
- april 2025
- mars 2025
- februari 2025
- januari 2025
- december 2024
- november 2024
- oktober 2024
- september 2024
- augusti 2024
- juli 2024
- juni 2024
- maj 2024
- april 2024
- mars 2024
- februari 2024
- januari 2024
- december 2023
- november 2023
- oktober 2023
- september 2023
- augusti 2023
- juli 2023
- juni 2023
- maj 2023
- april 2023
- mars 2023
- februari 2023
- januari 2023
- december 2022
- november 2022
- oktober 2022
- september 2022
- augusti 2022
- juli 2022
- juni 2022
- maj 2022
- april 2022
- mars 2022
- februari 2022
- januari 2022
- december 2021
- november 2021
- oktober 2021
- september 2021
- augusti 2021
- juli 2021
- juni 2021
- maj 2021
- april 2021
- mars 2021
- februari 2021
- januari 2021
- december 2020
- november 2020
- oktober 2020
- september 2020
- augusti 2020
- juli 2020
- juni 2020
- maj 2020
- april 2020
- mars 2020
- februari 2020
- januari 2020
- december 2019
- november 2019
- oktober 2019
- september 2019
- augusti 2019
- juli 2019
- juni 2019
- maj 2019
- april 2019
- mars 2019
- februari 2019
- januari 2019
- december 2018
- november 2018
- oktober 2018
- september 2018
- augusti 2018
- juli 2018
- juni 2018
- maj 2018
- april 2018
- mars 2018
- februari 2018
- januari 2018
- december 2017
- november 2017
- oktober 2017
- september 2017
- augusti 2017
- juli 2017
- juni 2017
- maj 2017
- april 2017
- mars 2017
- februari 2017
- januari 2017
- december 2016
- november 2016
- oktober 2016
- september 2016
- augusti 2016
- juli 2016
- juni 2016
- maj 2016
- april 2016

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Kära dagbok…

∼ ♦ ∼

∼ ♦ ∼

Vem fan är Tofflan?

På den här bloggen…

Sociala medier

Följ Tofflans blogg via E-post

Translate/översätt

Tofflan läser just nu

Tofflan på LinkedIn

Tofflan på Goodreads

Ämnen

Mest lästa inlägg

Senaste kommentarer

Läsvärt hos andra!

Dagarna

Arkiv

Besökare

RSS inlägg

RSS kommentarer

Tjolahopp

Följ Tofflans blogg via E-post

Tofflan på LinkedIn

Mest lästa inlägg

Dagarna

Senaste kommentarer

Besökare

Arkiv